i ren, EM nger 'den "mörkhyade or, kesterns solist ev I love Paris . | debsa jenkla, "ord betyder mycket &i igs på: dansgolvet." En' pöpu=" ä eloär som glöms r efter. ” Jag” "våt intel vad" det konimei "sig av, men alltid blir det lika mig”att "längta till : Paris, : som ust våren. Var jag-än berinner : mig på jordklotet, till och med: ;på sådana platser där man en« 'dast. kan konstatera våren 1al- "till Paris när det är vår, Jag se + vo de blommande kastanjerna, ka«: erna och allt det som är så ty: ipiskt för vären 1 Paris. För det ' mesta brukar min längtan utlösa iq 1 vykort till det gamla van=« ige. hotellet, : som genom åren . har: blivit. som ett andra hem, Ds Jag 'kan se uttrycket 1 ansiktet på 'den som bor 1 ”mitt” rum, "Spär Mådame säger till honom att . han skall flytta, åtminstone till 'ett annat rum, därför att ”Mons sieur' Påll kommer” ;';'; Jag vet MREE -manackan, börjar jag att längta - Hon kanske menar. det,' "kanske Manna mera; ör, henne än för. dem: somm : "vakna: Staden" sjunger! sin mör=' Efter en. liten stund. kommer "också" "Madame Rosé, med det historiskt: "adliga": namnet "De Y'Porte, ut med sin kvast för att . sopa rent på sin lilla'del av trot: "toåren framför den” illa gammal modiga. butiken, Söpningen? bli "det. .kanske ”ttet” "st. ochi så/med, : det, mestasav. tiden; går: åt?att --konversera't oss;, tvärs över! den mala gatan” om de orimlig: Dp md sorl,”Paris häller”på' att öd försök att .klära sig Benom” trafiken med kärror, tj fra bilar och soptunnor. ”Tu= säger han, och därmed uttrycker: 'han”, "sig kanske litet i egendomligt. i detta turismens it Mecta.: Men t'; "realiteten ser vi så 'gott som aldrig några turister” risbesökaren hinner: aldrig” hit, det, står inte' nämnt i lockånde turistreklamer, men vi som bor? här och som trivs, vi kallas inte? för turister, trots att vi kanske” " är borta långa intervaller." Vi Tatt om en kort tid, kanske en=«" .dast om några dagar, kan jag - Öppna de stora fönstren ut mot I «7 oden gamla gatan och släppa in sorlet och rytmen 1 det vårstäs oa dade. rummet, Jag vet att jag - åter skall få ligga 1 den stora : 7 ..a fula järnsängen.och se morgon . solens. första i strålar söka" sig - "fram”till den slitna mattan, till det: ögonblick en sten invirad I. Papper dunsar nerv på golvet . , . bredvid min säng, Jag vet våd "det betyder, och några" minuter. . "sehåre "sitter jag! med Baptiste på det minimala” trottoarcaféet ” : mitt” emot med: en' härlig kopp ' + framför mig. "Väckningen' kom= : Baptiste! konimer. tillbaka från dagens inköp 1i' Hallarna: och ' +. Varje morgon skall vi börja da»: en ge tillsammans vid ett av-de - två ;små borden som utgör trot« : l > svart kaffe "och färska croissons ' mer.: prompt varje -morgon när ,. dant! Ingen tid 'av året kan få + har-blivit en del. av familjen, är . » en del av "värt Paris”, : "no och morgontofflor. på väg för att hämta sitt långa morgon= bröd tvingas av en kärra, Sacré Cour, i detta kvarter, Den jäktade Pa.” Den rödhåriga flickan I kimo- ' . har anat”. halva trottoaren, a att : klämma sig tätt intill vårt bord och det ger Baptiste ett litet till- fälle ätt ; klappa henne lätt på ki- . monöns' 1 bakdel; samtidigt som "han: avfyrar. en snabb ; fråga: ”Blev. det sent 't natt, Nilla. duv- ” unge?” Den röda kalufsen dan- ” sar? ” farligt nära, "Baptistes ”an- "sikte och c ögonen blixtrar när hon - fräser .”bandit”, men de vita tän- "derna ler och med ett utet skratt "dansar hon sin väg. En av dessa ;vär familjs sorglösa barn, : i | Dagen Har börjat "och "kanske ”dén blir-lika alla andra dagar som fö många andra små parl- : skatter och prisförhöjningar; po- .-Htiska" kriser "och: oupphörliga liskt framför. Zi d.ett glas pernod; Men livet furtsätter” trots ; allt. Det: . skall « mycket: till innan: "den" fran ka "optimismen "kapitulerar : inför , svårigheterna. Doften av. den ny= . stekta löken, kittlar. mina” näg- restauränten, som” en gulhyad satt” i gång” I hopp” att kunna, följa. med i konkurrensen bland la de andra av: kvarterets ki- idan'' gatan: ser? Jjäg Auguste, skriker g genom, den öppna. di rren "Pallar: "möjliga >bekymmer:. skall . "man ha, Varje. idag. nya priser”, och Jag svarar. honom genom "sorlet .”alla. kar ME mn mer”, Han svarar ) hittar han ” "säkert ' någon fan kan '; ventilera ' dem” med.” "Det de. + sarbarytmers a . annor- : ser:hon:;har:fått betala” under; sin i > sämma” "gör säkert” också Avigus: te, så det ordår mig inte så myc- , ket'att” jag ' inte "fick/höra det sista och kan' lugnt" 'vändra” "vi" "dare, > en ' ora | huvudgatorna brusar 7 värsolen" Jeker' " trädkronorna. ' med solen; och "st Tmmörna för- söker överrösta trafiklarme ;.:Visslande och batongsvängan- de poliser styr mij genom. den långa "raden. av. Vv ntande bilar "och bussar: tills g. "är lyckligt : Platsen so "jag är på väg. till. är Rue Mouffetard, kanske Paris ' mest färgrika gata, men 'en plats dit uristerna sällan styr. sin Sä, Här piulserar livet hett och intensivt, men på något sätt lug- ” + nande, och 'svalt, Här går pari- siskan själv och handlar, här kan hon köpå: allt mellan” himmel och jord, och här kan man pruta: så mycket man orkar. Det är guran, .varuhuset under den öppna hilm- len, torg. och: tivoll, det är.en som .pulsåder I hjärtat av Paris som Personal som ofta kunde uppgå. I siskor, Det betyder nya problein, : : + borrar tär jag gär förbi den Milla ; N ve i ; ; kinesisk dvär ro var na vartere kräv Ra t rd. 7 En ivä 9 ropar: ut or i k en ring ue Mosffet a d, . än. optimistiskt; här - oavbrutet Pulserar av: liv. Det är "till sista blodsdroppen — Pari 'I vagnar, affärer eNer vid' några lådor ihopsatta bord görs affärerna; Det känns som om till och med färgerna” skulle sjunga till varandra: Synen är som en konstnärspalett, - = där | färgerna dansar en Virveldans.; Grönsaks- handlarens . disk. i " naturgrön a där en klick morotsgult och t > matrött sticker fram; är läg- mäld bredvid tygHandlarens hög- ljudda - tryckfärgsrika ; mönster. -Smy« 2di ”skrattsalvorna: Hesa "stämmor : försöker. med humor fånga ås gående kunderna. Dörrarna är = Öppna till oräkneliga caféer och " barer, där rösterna för en stund ' dämpas till ett lätt sorl över ett glas vitvin eller en Pernod, inte haft lust då jag sett turister, rån Eiffeltornet eller Versailles « Blöder. skrikande” 1: : motsats' till z : åren fått ' att se Smulor och 7 intetsägande ut, Ögonen hinner inte tröttna, det händer hela ti- den något nytt. Någonstans upp- "står bråke På annat hän dånar, | "Men Jag, vet, "att de breda bov ; levardernas” turistström gär i en. r ju 'dock sin tjus. "> agningskraft ? som Hur "mänga gånger har jar: som är med på ”den underbara uristresan” till Paris, att bara SA för en enda” dag narra bort, dem " 7 och Istället visa dem : allt det" som : verkligen är Paris: de” fles nker på denna” ; sken nynnar”. - the Springtime värld, mitt Paris I love. Paris ån. men hennes” Å Fröken, kan jag få betala - Jag måste” ut" för att "köpa ett oo annorlunda, N 2 vykort, sen | VOCCCCr00 000000 : omin det hör ” Eopliste, Madamé ” | "värld, då den mn rkhyade sånger-" Rosé, -fuguste . nesrestauranter: ' På" den andra över. på den. andra. ”trottoaren.: å - skatta” en'god bok etter ett vac: .kert musikstycke, och den som inte kan känna skillnad 1 sma- - ker mellan en medelhavshummer: : "och en nördsjödito, är lika okul- ' tverad som den person som intå . > :kän "skilja på en Beethovensym. foni och en .militärmarsch”, På "sitt dödsläger 1828 sadé han till .om en' god. middag, och vid den ' "näst "sista 'rätten hörde man ho > nom plötsligt. ropa "med ' desserten, of strax!” za > Mästerkocken Vatel rändå. sobeln | br tet när fisken . var försenad. ilosofen Immanuel Kant ansåg en kokbok . En ”av” kokkonstens:' i konstnärer," mästerkocken ”Lout: -Vatel; levde” under en "Period det verkligen räknades för” lik » stor” konst att laga: en ny och" välsmakande. maträtt ' som ' att Dumas « var på sin tid en n mycket erkänd ” och "skicklig kock och: han utgav också en stor kokbok ” gom rönte ett livligt erkännande : bland :fackmän och-som' delvis innu i deg användes av franska kockar. Sör: "kände laga härlig! sylt och. fält- | marskalken Condé : uppfann: en ulle en”stor .x + bönsoppa. som: ännu i' dag. bär. taffel äga rum vid”kung Ludvig: > Hans” namn; Den, kungliga hov- XIV:s "hov . och då + upptäckte ; marskalken Béchamel.l : mästerkocken” "Vatel till sin stör råde den utomordentliga ”Saucé zu fasa; att det" inte ”tanns tilläck«;.v & la Béchamel” och vol au vent, ; ligt "med fisk "för de" cirka” 30 och filosofen Montaigne" skrev en gästerna. Det” blev stor "uppstån: kokbok' med namnet, ”Gommens. : delse 1: "köket" soch" Vatel var all ”deles' förtvivlad Att inte-kunna 7 servera fisk till” middagen ansäg ; han för en så stor skam; att han / " tyckte det" var: förbi: med häns ; goda > namn ..och : rykte.. Ha tyckte"att livet längre var ; värt att leva'och därför gick han' " Upp'på sitt run, satte en skarp slipad” sabel fast”1' dörrspringan ! Coch rände den i bröstet. En stund "senare kom: ett” dussin" ryttare 1 "sporrsträck med den” saknade fisken;' men då var mä: terkocken redan död . : Efter denna händelse ”betrak tar ännu 1 dag alla franska koc- "ka Vatel som alla tid rs törsta kokkonstnä sr ägare till én, Ibland ett” pår. Koke ” böcker. Redan på 1600- talet sade prog” St en utländsk resenär om svenskar« . na, 'ett "de äta och dricka" ker - plöst och tycks ha” en extra” god av eller, småländska” bondkalas som vän i dag inte Bär av; för hackor,” : sö Mursrén Holger. Norstedt, io : - hanneshov, "har ' tagit til orda, > . "och med va 'och ett av sina ord” É träffat 'prick, Måltavlan - kvas sit ”liteten 'av. våra bostäder . -— vär H : + Synlig, kännbar och vital för 033 es "alla. Han säger: : ; | ”Bnligt” folk" som "flyttar in 'S : nybyggda hus klagar man på '-. > höga" hyror, dålig ljudisolering, slarvigt utfört arbete m; m. Det: är ingen som klagar på störans« ” "de ljud t' ett välmurat'tegelhus, ee . Psykologer lär ha lagt "märke : trots att man 1 dessa inte behö=..., .:», .till att.en "god: maträtt och ett ver kosta på särskilda ljudisote= ”väckert dukat: bord med blom-;: -ringsmaterial.. Att bygga bra bo=" "mor och "en bländvit 'duk höjer "städer är inget arbéte. för out« humöret några pinnhål på vem - bildade : "tempoarbetare, det ' kan -som helst. Vilket man gärna tror endast hantverkare ..med läng "Nästan alla” stora män har älskat god: mat. Kring « detta bord 8 ser. man från vänster: Voltätre,' Bismarck, Napoleon, Strindberg,” kejsar Frans Joseph. Byggtavlan tillhör: Alezander Dumas dä -.. Kokkonstens stora utövare var ofta lika välavlönade som t, ex. generaier Och lur eat w0r mye» ket stor respekt och "aktning. De "härskade också 1 sitt kök över en manuel Kant ansåg vara ett av' mänsklighetens bästa arbeten 1 denna genre, '. längst ned 1 Xanten. hade "str d berg avslutningsvis skrivit: I dag fär vi oxbringa och rot-. ' Kokbökslitteraturen - var" vid, mos till middag Livet är dock ” denna: tid mycket rikhaltig "och ” härligt”. ; massor: av böcker såg (dagens ” ljus; . till ett: 'par hundra personer. Fredrik den store av Preussen: - rådgjorde alltid personligen med sin 'kock Noäl innan han skulle, » ge "middag för sina lärda vänner ' Voltaire, TAlembert, Maupertuis . och Kelth, Och när han funnit : särsklit behag i en rätt, kallade / + Liksom påven Pius VI lät sin. livkock ' Bartholomaeus Scuppi skriva en "Kokbok för det påv-= '.. liga ' hovet”, : framkom 1 Tyske' ove08 203 200880 000000 öns nsnsss sas ssA näs SARS äss nr sårNs » han till sig kocken som signerat / den” och berömde. honom inför & -'sina gäster, En ovanligt” stor he-; dersbetygelser "oaser någon ' särskild finsmakare och . som aldrig satt till bords mer än ”nuter — gjorde på samma sätt som Fredrik den store och han skriver på ett ställe I Bina me- ”moarer: soda fal - 3 bt Jag föredrar. en duktig kock framför ett helt dussin läkare, . ty kocken är till för vår sundhet, men, läkaren för : vår: ; sjukdom, i. Många av senare århundradets största tänkare har förklärat att de erhöll de vackraste" och mest -upphöjda ”id4er - medan” de st jen välsmakande? maträtt," och |: S Alexander '' Dumas d.ä,” som 4, själv älskade”att laga mat och "förstod sig lika bra på att göra en sås som att skriva en. roman, " påstod att det ville till genlaliska kockar för att. sprida 'solsken över den mänskliga tillvaron. FOVTEEF Napoleon, som annars inte var 4 en timme — ofta endäst.20 mi-: | land, Frankrike och Italien kok: böcker med de mest olika titlar. TRO, a nassen bortjagade -kockens an- märkningar, om ' 1.298 - sätt ' att > tillreda ett middagamål";” R "Aven 1800-talet hade sina a bee HN römda kockar, och mest känd av; E dem alla torde:'säkerligen. vara fransmannen Brillat-Savarin som - br 'sin "berömda bok ”Sma- j kens fysiologP' is cs ; fann en ny välsmakande maträtt - gjorde mänskligheten en större Any stjärna på. himlen, och han vände sig en gång med avsky från en man, som påstod att det skulle vara salt i en omelett. Sa= varin "var dock inte kock "till yrket". utan: president i högsta - domstolen,” mor - AI Smakens fysiologi” skriver rätt anser jag inte vara förmer . värde på en välsmakande mat- - den som Inte förstår att upp- ' FET NAN. såsom ”Raguskolan”, ”Om kons= ' ten att äta” och ”Den från Par- : Han sade; att den som upps ' tjänst än den som upptäckte en : > På, ty man vet litet var, att om” man en kulen vinterafton kom- mer -hem « och. möts 'av någon” "maträtt som man skattar högst, "ja, då blir man genast på ett" »; bättre humör .. Etit annat fak-" "tum beträffande: matens roll är ..också att det alltid gär bättre att komma : till - tals. med en ' «affärsman som'är mätt och belå- ten, och kanske intagit sin lunch eller middag i lugn och ro, än med en jäktad och utsvulten så-" dan, Därför brukar inte affärer. ' na: ta någon ' fart, förrän efter -Junch eller också passar man på att ”sammanstråla " med . sina affärsvänner via ett dukat bord, ligaste : intresserar svenskarna och litteraturen på området lär . vara en god affär för hrr för- läggare. Redan under 1700-talet . gjorde bl, a; "Kajsa Wargs kok-« "Den som inte förstår att sätta 1 bok” jättesuccés och , .den om- " trycktes gång på gång 'och finns. tillgänglig äveni1l våra dagar. Ja, och 1 dag finns det väl knap- NYTT FPRFE EPT EF FEFFE FFF « Det sägs att god mat och kok«- - böcker är en sak som på det liv- a ra och små betongskjult. .. yrkespraktik, Men den förda po- "litiken- har- minskat : ullgangen. på yrkesmän”, - 2 Ja hur . ger dessa stadsdelar - -' egentligen ut; numera, som efter .30-talets trumpetstötar' på 'arkl= ' -tekt- och byggnadsområdet sti at upp som en 8ol (och falllt . ner som en pannkaka!) De är sjaskiga och fläckiga . De saknar individualitet, värdig. " tongen är; Kall, glaset glittrar : kallt. Det-är' enbart markiser: nas glada färger som skänker em " smula liv, Nästan aldrig 'ser man un "en vacker dörr, eller' port. gångarna är -döda" punkter NNE Lokaler för vantrivselt” se” för "byggande av småhus, Upp! arkitekter och byggmästa= . re, til kamp mot slentrian och . mcnotona huskroppar. Även ex=. teriören bör vara personlig, Iin«. tressant, béstående. Se bara hur' .man löst problemen i Tyskland och England, Vi är trötta på sto. " Guåran Cionstege” het "och bestående: skönhet: Be= > , Ine . a Det signaleras nu ökat ”Intres-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.