| , RN | 3 "LAHOLMS : TIDNING ' — - DEN 23 —= "LT . MAT 1962 LT = Underminerad: diktator. : sr Det råder knappast någon tve- kan om att de omfattande strejka- tioner, som den senaste tiden fö- . rekommit i främst de norra de- larna av Spanien och som började i kolgruveområdena i. Asturien, orgåniserats av en underjordisk fackföreningsrörelse som vägrar acceptera den statliga dirigering och kontroll som förekommer i de 3 k nationalsyndikaten där en- . ligt de korporativa idéer som rå- . der i Francos 'stat både arbetare - och arbetsgi de. Strejkerna i Spanien har i i för- sta hand haft en ekonomisk och social bakgrund. De spanska ar- e är tepr - betarnas låga löner är den egentli- ga orsaken '— men på längre sikt har givetvis också strejkaktionerna en politisk betydelse som bl a de mot regimen oppositionella 'stu- ; denterna' i Madrid inte varit sena, att ta fasta på genom demonstra- tioner. Strejker är självfallet för- bjudna i'Frarico-diktaturen, men ' det faktum att en uppenbarligen välorganiserad och vitt spridd ak ” tion kunnat genomföras "framför | . ögonen på diktatorns militär- och polisstyrkor "vittnar 'om” regimens” tilltagande ihålighet.' Därigenom ' har också strejkationerna blivit : avsevärd ' prestigeförlust för Fran- co, något som kommer "att sätta ' "sina spår i: den” kommande ut- vecklingen, ” fr ft Att Spanien inte endast politiskt -" utan också ekoriomiskt och socialt ” händelserna i i Spanien. Men desta 4 - strejkakti syfte är ek och socialt, vilket händelseförlop-- pet klart vittnar om. Den under- jordiska ledningen har inte utfär- dat några flammande paroller med krav på politisk frihet — de ' spanska arbetarna vet att tiden ” inte är mogen för ett sådant "steg mot den hatade regimen. Men de vet också att de genom sin strejk gett en vältalig demonstration av - "sin uppfattning om regimen. Den- na i sin tur har otvivelaktigt ock- . ”så undvikit våld i förhoppning ätt : . strejkerna skulle självdö sedan” " arbetarna tvingats börja igen för "att inte" svälta, Den uträkningen . saknar inte fog för sig, men sam-' tidigt har lokala förhandlingar” som förts mellan arbetare 'och ar- " betsgivare visat att arbetärna mer” än en gång fått genom sina krav. : på högre löner. | ' Regeringen i i Madrid har på s tone” också : bekvämat ' sig till att " höja lönerna för" vissa löntagare " grupper. Men även om strejkak-= ' tionerna ebbar ut har general Frånco dock fått en allvarlig” var=" ning” och ur: regimens synpunkt är det illavarslande att den från | . katolskt. håll , kritiserats för. den. ” situation som råder.” Och om den " ekonomiska ' situationen " är usel för majoriteten av de spanska in=" + dustriarbetarna,', så är förhållan= end Örtmedieenan har Uråldriga va- + "DOT, ja, de sträcker sig betyd- Het längre tillbaka än till Hippo- " krates', ”läkarekonstens fader”, da- gar. Som världens första" medicin- ska ” örtabok gäller = kinesernas Pentsao, som . härleder sig . från skrives över 1.000 läkeväxters fynd- orter, beredning, verkningssätt. a det gamla Indien, i Egypten, Persi- - arabiska länderna. Många digra verk om växtmedicin såg redan under: antiken dagens ljus och in- ”nehöll ofta sanningar som 'står sig än i dag. Under medeltiden var det främst 'i klostrens örtagårdar som läkeörterna odlades, och med .munkväsendet kom den mera ”ve- , tenskapliga” örtterapin till Norden. Under modernare tid föll örtme- dicienen alltmera . i glömska och hölls vid liv' huvudsakligen genom de" gamla ”huskurerna” vid 'sidan om --all : läkarvetenskap. Men : un- ' der första världskriget, då den tys- ka läkemedelsindustrin låg nere el- ser helt arbetade enbart för tyskar- nas: egen, .räkning, framtvingade omständigheterna att man åter bör- jade försöka, sig på de gamla medlen Och, med -utomordentligt | ” EN fann ätt det var sant som” det” stod "i gamla örtaböcker "att" blommande ljuhg "ävensom humle” vat bra sömnmedel, antin- gen man .stoppade det .i, huvud- kuddarna «eller - gjord för invärtes bruk av.det. dena ännu sämre för Sy " jordbruksproletariat. : Här är. .re- Rå formbehövet skriande" stort "men ' 3 är ett underutvecklat land är 'inz :; om en effektiv jordreform skulle s gen hemlighet, Under åren kring 1960 genomförde regimen is band med - Spaniens. inträd . OEEC en stabiliseringspolitik på "det "ekonomiska : ; området, - vilken l duktivitete steg mindre lönsamma "f produktiviteten: följde' "också" nya inflationstecken, arbetarnas” real: löner hade prötentuellt sett: sj sjun kit och missnöjet steg:-bland. a betarna i de industrialisetade oni: rådena, främst i norr. Redan i höstas förekom strejk: aktioner ” men ”det var "Asturieng kolgruvearbetare som startade de strejker, vilka snabbt spred sig ” ” och som blev en de spanska ar« betarnas tysta; men verkningstul< : la: protest mot: Franco-regimé : : Franco :hade. utan” tvivel: kunnat slå ner strejkerna med:v: tidigt skede, 'Men- den AS åstadkommas skulle det också 'bli' | ett slag mot den rika jordägar 7 klass; som är en 'av regimens stö tepelare och vars privilegier säke: ; rades: när Franco. 'segrade' i: in-: blad ' visade sig 'ut- märkt. mot diarré, och: Strandfack- lan - (Lythrum. salicaria) , visade sig "lika bra att: stilla blödningar nu som "för 2200 år. sedan. Löktraven (Alliaria officinalis) . kom" åter till heders. som - sårmedel .samt. mjöl- drygan och .hydrastisroten mot. in- re blödningar: Stensöta, olika mal- vaarter, jungfrulin, hästhovsört och hiktviol togs. till. som . utmärkta ha: tni dieiner, > De två" sist- ens Franco” "komma förbi det fak: tum att den "egentlige, tronpreten=, där nten är Juan Carlos fader, Don :- Ivans: som” "inte: dolt sina” "antipa-> tier f för diktatorti; Och! Don; Juans. ktlet har Också" stigit- på sistone.: land .de' spanska :' monarkisterna. H tståndet Emot monarkins ; diktatorn; vars grepp ol börjar. slappna, år alltför ten om 'att : omvärldens, ä riktade på den: iberiska' halvön kollegan "Salazar i Portugal ha Franco: "tydligen » orolig : «förs reaktionen "på, högsta - håll i ”Washington.', Kennedy- ad-' > ministrationen' har” visat sig. gan- ska kylslagen ” mot" Franco-regi- men, vilken under årens - topp i elementen”. . utan. intressant - nog « också inom falangen, som åtmin-' | stone "officiellt. är regimens "polis "tiska ryggrad. Här finns en stark grupp som ' förordar. republik / 5 givetvis en korporativ. 'sådan, men - som inte desto mindre: opponerar "sig mot statschefens monärkistis« ka planer. NN >.” Under tiden . blir det "am. mer" ning -kunnat i « tydligt att general .Francos posi= I tioner undermineräts -— "kanske torn sistone, Samt att kar dikter MN nisterna ' skulden för, strejkerna. - - Det är ötvivelaktigt en propagan- > blev början till slutet, "något som dalögni" "Det finns, ett. illegalt ” spanskt "kommunistparti "och ” att, dess medlemmar ” utnyttjat den. " uppkomna situationen är självfal- 7 let — liksom det inte är anmärk- ningsvärt att sovjetblocket -i 'sin " propaganda försöker slå mynt av vare vatt: finna att de asturiska kolgruvearbetarnas: : strejkaktion i 'så fall skulle bli något av ödets. Äroni. "Ty när, de asturiska gruv- MH arbetarna 1934 gjorde revolt som . protest mot en i deras ögon allt- för » reaktionär "republikansk re-. gim hette en av de generaler som . < kuvade revolten Francisco Franco. .. 340. 000- Järare strejkar.i i Trälien- ROM (TT-AFP). ' Sammanlagt , 340.000 lärare vid” folkskolor och realskolor” gick på tisdagsmorgonen i'strejk trots att regeringen i sista stund till stor del .” gav efter för deras lönekrav. Strej= ” ken skall pågå i fyra dagar, "Lärarna har tidigare i år — den 10 april — lagt. ned arbetet för en dag. : Den nya strejken « som berör” hela landet betraktas som särskilt all- varlig med hänsyn till att.det bara är en månad kvar av det italiens= - ka skolåret. Lärarna -krävde ' Särskilda må- nadstillägg på sammanlagt över 100 miljarder" lire om, året. Konflikten uppstod - då regeringen inte "ville gå med på mer än ca 2 80 miljarder lire, . . På " måndagen ; gjörde undervis- ningsminister Luigi Gui ett nytt försök att avvärja strejken, . men hans ' sista" anbud ansågs inte till- "räckligt av, lärarsammanslutningar- Reflexer . förs (Forts: från föreg. sida). niskobarn. För den, för vilken Je- sus blivit-:barnaårens och ung- domstidens förtrogne, blir han & ven manhaålderns . ledare och. wän. I såväl ljus som mulen tid” vandrar hän vid: dens sida, : som överlåtit sitt liv åt honom, han delar: gläd- jen och sorgen, 'segern och neder- laget. Han går också med de: sina sista sträckan” = vandringen ge- den'och alla” andra måste lämna. oss — och tröstar" och! hjälper . oss. En 4roende, Mor, 'en' Tudfruktig | Mor, som som låter sina barn lära kär- na Jesus och visar dem rättfärdig- hetens "vägar, är en himmelens budbärarinna, som trampar väg för sina små "på deras wväg- genom: en mången gång Farlig. - ”Den renaste ton, som i i världen” ” : "går, ”- . den Kklaraste "stråle, som himlen” ”når kommer framtidens' historieskri- > "nämnda; växterna. användes för det- : ndamål sredan:. för 2500, resp omkring 2700 f! Kr.:1I denna be-| förvaring och) - » Växtterapin stod: också högt il. -en, - Grekland och Rom och del. |Markens Örter: i i medicin och magi Visste Ni att rosorna är en av 2000 år sedan; Namnet ””hästhovs- ört” lär för övrigt ha uppkommit på grund: av växtens förmåga att häva hosta; från början torde nam- net ha varit '-”hosthävsört”,.. fast stavelserna sedermera råkat bli om- kastadel z " < När- vi i fortsättningen ska” ta en. titt på några olika växter och vad "de' enligt folktron kan använ- das till, ' finner vi - en. blandning av vidskeplighet och vetande, som nästan. överallt går igen, Det. finns hundratals - växter, som . används eller" har. använts i läkekonstens tjänst eller för att på ett mer eller mindre magiskt. sätt ;ingripa i människornas liv, Här kan blott nämnas" några ” få” exempel, plockade mera på måfå. : ” Sömngivande, hjärnstärkande, ” ”, skrattretande växter 7-7 :Till" de mest kända" hör "Salvian; |" som förr användes av. gummorna i kyrkan för att hålla sömnen på avstånd, men än "vanligare än så- dana” växter, som- används -för att skänka 'sömn,. Ljung..och: humle, är redan da, men ännu” viktigare Det nya bankavtalet innebå att i likalönsprincipen "; kommer att ras. för: banktjänstemännen; och att'på detta område finns stora lö- neklyftor. mellan könen ' att: över- brygga” framgår: med all önskvärd "tydlighet av den redogörelse: för lö- neförhållandena vid affärst na .under 1961 :som "utarbetats och pu= blicerats:t; av, s socialstyrelsens byrå för löne= och sysselsättningsstati-" stik.” Av -i' denna "redogörelse in- rymt siffermaterial som till grund> :val' «har. prinräruppgifter från Bankernas förhandlingsorganisation framgår ', att;yi:förra ' året hade:'be- fordrade manliga ordinarie tjänste- män i allmänt: bankarbete' en me> ”dianårslön : som "uppgick till. 27.550 kr.« Motsvarande medianårslön var fö . Sbefordrade manliga "ordinarie | tjänstemän - i; allmänt bankarbete 18.850 kr' samt. för befordrade och 'obefordrade:, > kvinnliga . ordinarie tjänstemän .' i- allmänt bånkarbete 14.550 kr. Att de befordrade och obefordrade kvinnorna tagits i en klump beror på att de befordrade kvinnorna är så få till antalet att; tillräckligt"! uriderlag för statistisk 3 : bearbetning "av" lönesiffrorna sak- nas. Det kan nämnas att vid beräk- 'ningen',, av »-medianårslönerna har "häns$n” ej tagits till! eventuella av- "drag på grund av' sjukdom, tjänst- "ledighet o d, liksom ej heller' till eventuella rése- och traktämentser- sättningar” "samt 'övertidsersättnin- turaförmåner,'-..såsom', lunch, ingår däremot ide redovisade årslönerna. + Nu ' är det ju så att alla statistik kan.” " feltolkas, >. lönestatistik' inte minst, Därför bör man hålla i min” net att eftersom bankmännen är en grupp vars löner stiger med tjänste- "åren och eftersom "avgången, t' ex på - - grund «' av; "giftermål, är större -bländ kvinnorna än bland männen, är. medelåldern. högre” .bland: de manliga ” "än , bland", de : ' kvinnliga |- :tjänstemännen, "vil ö kvinnliga och manliga medianlöner. Men det är inte hela -förklaringen, vilket-' man.. kan bevisa genom att jämföra ' medianårslönerna för mö "och kvinnor i samma" ålder. Sålun? som -bl-a ” omfattar Falkenbergs, , Varbergs - och: Kungsbacka" städer ” medianårslöner 7 pbefordrade "hanliga, ordinarie tjänstemän i all: mänt bankarbete 12.750 kr i ålders! gruppen 21—24 är' och 5.350 kr. - äl Idersgruppen. 25—29 fdrade" och: obeford liga ordinarie tjänstemän i allmänt ; "i är Vallmo, främst Op gar. Värdet av förekommande na-|- del av de stora'differenserna mellan | "da utgjorde inom den dyrortsgrupp z ur, opium "framställes," des i barnets mat. insomha. Balsam, :tans - frö Citronmeliss, : mest kända medi i trodde: man "a vatten.” kunde . Krästmynta användes eft. medel: mot. skorpioner: och” "dy- lika”. djur samt; mot. 'ormbett. och hundbett; "men? arisågs mycket fars 5r andra så rosenpreparat,. Rosor: i. munnen. gör gott: för tänder 'och stött med - 'ho- nung och smör” gör det: gott. för hvänt, "Det "ansågs förr stära h levern; hjälpa mot svimning . näsblod "samt mye ; Ser vi sedan. på ättikan, som a ju kommer från växtriket :— antin- frågan om surnat. vin, "eller .'den som i våra dagar oftare" är främställd: på -ke- misk 'väg .ur trä — så användes denna .i..sig själv - "utmärkta ”hus- medicin. särdeles ofta'som; bas för att blanda. olika örter i. Ett syn- nerligen intressant exempel 'på en sådan. dekokt av olika-växter i ät- tika. utgör det ända in" på, 1800- talet brukade ”Vinaigre des quatre voleurs” — ”De fyra tjuvarnas ät- tika”. Dess märkliga historia ' är följande." | . tika . De fyra tjuvarnas - Under. en svår pest,” som” härjade i Marseille 1720; häde ett band” på fyra förrymda galärslavar slagit sig på att”plundra pestsmittade över- givna hus. 'Sedan pesten” väl. var över, fick .man fast de. fyra för- brytarna, 'som trots "sin "specialitet alltjämt .var vid: bästa ' vigör: När de 'under ' rättegången ” tillfrågades om: hur ide undgått smitta "under sitt 'vådliga tilltag, har.-.de” funnit | ras och tillsättes. et j Mest Alvunan; "1 jen. potatisväxtel de” allra viktigaste läkeörtern a? ” sig i situationen. och dyckats mys- Fifiera domstolens” ledamöter . till den grad att de utlovades nåd mot villkor. att de avslöjade" sin. bety- delsefulla hemlighet. 'Följden blev att de till: en' eftervärld, som sé- dan begagnade det. i drygt hundra år, lämnade 'följande märkliga re= cept: 4 pinter. (franskt. mått) ät- tika” samt halvanrat unce av föl> jande växtlingredienser: malört, ros: marin, salviå, mynta vinruta. Man låter till hälften blöta upp 2 unces blommor "av torkad ' lavendel,” två stora franska vitlökar; lövkoja, ka- torra: drögerna. Man -: -låter det dra under en. månad i väl :slutet kärl i solen. Slås: upp, pressas ur, filtre= halvt” unce i sprit löst" kamfer " Växterna s som framkallar kär rlek Det - är "emellertid inte. Bara" för att' befrämja den" kroppsliga häl- san och-bota sjukdomar, som vä terna används. I" nästan" lika. grad ' har ' de "ingått " ”huskurer” för. nr att ; framkalla” kär ringar”: av vmagisk. "karakt följer I några”; "exempel på ; 'som" vid sidan av rent, medicinska verkningar, d dessutom. besitter: mys- riarkotiska 1 dess. rykte, "I Den'skulle- "upptagas" med: stör för- siktighet och" under iakttagande” av sidendräkt, vårdas ömt, badas var- e” fredag: och: värje nymåne. få:en nytvättad; -vit.;ekjorta." Skedde :ej detta, vrålade den hems) vild- ägaren , bela d' med "att få allt vad hän önskade, barn, lycka, pen= gar "och vad det: nu' allt: kunde Igång i kärlek! ' Men härför” använ- dés-Alrunan också 'på ett speciellt sätt, nämligen : genom satt. man lät dess köttiga rotstock ingå som. ber 'ståndsdel i ien Färleksdryck. . Ett par av våra” "vanligaste köks- växter, nämligen dill -och. persilja Kör båda till dé förnämligare med- len; i den. mänskliga .. samvarons tjärist, om man får tro gamla ned- ärvda föreställningar. Dillen förmåd- de till. och - med "göra: bruden ' till husets "herre; under det, kommande äktenskapet; cm. hon. natten ' före bröllopsdagen lade senapsfrö och dill. i sin.'säng och innan hon som= nade högt sade: : ”I sängen min har jag senap och : i] ” r jag talar: tiger du stil” Dessutom ansågs dillen, i likhet med- andra starkt doftande kryd- dor, ha en demondrivande effekt, och några dillstrån i hazden skyd- dade "mot trolldom.” Även: persilja ansågs skydda mot' trolldom, sär- skilt mot häxor, men betraktades trots detta" under medeltiden som djävulens egen: ört. "I de” tyska häxprocesserna : kallades ' den : ofta Herrn Petrling - och-i'”de :franska Maitre Persil, d v s-”Herr Persilja”. nel "och -muskat;- Man” stöter.. de' s klappade ' | En saga av Det var väldigt varmt, och solen stod som ett lysarde klot på him- sina stjälkar och orkade knappast hålla sina huvuden upprätta i vär- men. Fjärilarna satt och fläktade med sina vackra vingar på gräs- stråna, och snigelen Trögpelle var latare än någonsin. Haren Sami? "I metsöra låg på magen under en tät buske och viftade med öronen för att svalka sig. = > I . " Det" var då man bestämde, att ÅA det äntligen skulle bli. av. Ja, ni undrar kanske, vad det var, som skulle bli av. Men hör. bara noga på, så skall ni få veta det.” . Saken var nämligen den, att gräs- - hoppan Långben, som var den äld- sta och .klokaste gräshoppan på he- . la: ängen, "nu 'bestämde,' alt ' gräs- 1 konsert stora" | skule. gå 'av stapeln, Det -var det roligaste gräshopporna visste, och dit -längtade de mer än till något annat. Och nu skulle” det alltså bli av! . . Långben” spelade” en "egendomlig melodi med sitia långa bakben. Och det ' var . ingen ” vanlig - trude-lutt, utan' den, betydde, att alla gräshop- por -.skulle samlas till den "stora stenen mitt på ängen.” Och det blev |. ett: prasslande och ett. pri de i gräset, när. alla skyndade dit från alla möjliga håll och kanter. För ingen. ville gå miste ” om £omm konserten, : ” I'Snårt var :plätten framför den hoppor. Där 'vår .både stora och små; sådana, som: varit med många år. tidigare och. sådana som var ny- födda, -'året... Gräshoppsbarnen vär. så. nyfikna, att de knappt kunz- de' sitta .stillå; de. hade hört så myc: ” ket .spännånde; av de "vuxna orå 2 Så drog Långben några Kraftiga tag - på "sina: bakben; 'det : riktigt mullrade: och dånade. om ,det. Och dömsötkoster = 50 Gräshoppspolkan, INGE Nu hoppade: en :hel hop: gräshop- por. upp på den. stora stenen, Där vår Kalle-Skutt, . Kolumbus, -Hopp- | Jerka, . PutterSvängls. o gjorde” sig "beredda; Så" lyfte" han ena':bakbenet "högt i vädret : och gjorde ett egendomligt tecken." Och med. ens började: alla -fila. med; sina stråkar. Putte-Svängis .- kom ;, ett s stycke: efter redan från början, men "| han. gnodde' på så mycket han or- .kade,' och snart var han i kapp de andra. Värre var det med den stac- tig," ätt "han lutade" sig för: långt framåt, för att kunna ta riktigt lån- ga tag. Rätt vad, det, vdr, tappade han: balansen, ioch 'ramlade huvud- stupa nedför stenen. Som väl var slog han 'sig inte det. "minsta, och förresten var. polkan just. då slut, så det gjorde inte 'så "mycket. Gräs-. hopps-publiken klappade i frambe- nen "allt vad den orkade, för trots allt tyckte "de, att grä melen. Blommorna vajade sakta på | ' stora, stenen' alldeles. full av gräs. |: stämmelser "ärrentreprenöröén rgönt - emot sin " kontraktspart. ansvarig. för " låtgärder, som vidtas” "ellervuniderlåts av'all hans: vid entreprenaden”. Året selsatta. Fersönal;' varjämte” sShåbh? fan för byggnadsiolskjet illa, t efter: slutbesiktaihg. SE j äl liga: myndigheter: tt + Ner Gr äshoppori nas majkonsert: - Inga Smith" ue I det blev alldeles dödelyst: vkie bland spelmännen och publike musikanterna spela. Och ni kan ita, att det lät vackert. De andra : grät hoppornia satt och vaggade'i: uta med huvudena utan att.de. visste om det, — så noga följde de med, . Orkestern. spelade både Blommor , nas. dans,. Nyckelpigs-symfonien, . Gräshoppskantaten, . och = till ”alst; Solmelodien = den vackraste, rie . lodi som fanns. . Gräshopporna satt tysta: en" läng stund, sedan: orkestern slutat, -Mohy så "vaknade. de upp och: klappade”, A sina framben, Aldrig: hade; : otkea- tern spelat vackrare än denni, Bots mar,: De: klappade och. klåppade, . ända tills Kolumbus 30,7 skulle bli: ett "extranummer kanterna satte''sig'" till rät! igen," och så spelade man Fjäri Ärnäs vite veldans. .Gräshopporna' kuhide rike alt”, dd rade över. ängen, hur. dera: glänste och alittrade., & » Så slutade” "konserten. med stycke, ' som > man - alltid . spel Sommarens intåg. Det var för hoppors älsklingsårstid , 7 STOCKHOLM- mr Inée <-Det' förhållandet: att: state försäkrar. sin: egendom , mot "brand da fara” utan i stället > står självr nadsentrepreniader åt statlig myn« dighet, påpekar Svenska byggndds+' MI 8 lär, med tillhörande: allmänna: ;blivi an 4 etta medför! att ontrepratiörem : inte kan underlåta att;brandförsäk«" rå "objekt, trots alt? inbyggt biltö.= rial är: statlig" egendom Mi vt skrä ock Es nd heter” det. — åtminstone ; en. My! dighet : ånser, sig, förlirldrad "därtill under åberopande:a att: staten 'på samma: sätt so) säkring funnes. Till följd ser "sig; vederbörande h våld iyndlähet försäkringspremle vid: ”entreprenå der eller tilläggsarbeten som ull på ;löpande räkning", Dessa. omständigheter. har fö än. lett osäkerhet, bland entrepre na, Särskilt påtaglig. r. denn i kerhet då det är fråga: omr pårax tionsarbeten på statlig egendör | tt fullgott skydd" förutsätter närAll gen. att : objektet brandförsäkras; "an. ' helhet, således”ä även till.den' äs om > lät riktigt bra; it. : Så. steg Långben fram: igen och sä, att nu: skulle; det, stora numret komma — när hela” ängens. stora stråkorkester spelade upp. Det gick ett sus av spänning genom, gräs- hopporna. De ' satte 'sig till rätta för att kunna höra riktigt väl. : Nu tågade : spelmänngn : upp. på stenen i en 'lång rad, ; De ' ställde upp sig i den ena ringen-efter den andra, . Så började de; stämma; ,de gned några, tag med bakbenen;, om det inte lät så bra, prövade” de” på ett' annat ställe. Kolumbus 'var di- rigent också för” den stofa gräs- hoppsorkestern..; > Han | gjorde sin egendomliga rörelse med benet, och Persilja innehåller én "olja, som framkallar ökad blodtillförsel till underlivet och är dessutori ay, arid< ra ' skäl: lokalt. könsdriftseggande. Den är dessutom ett abortativt me- del. Både som sådant och som in- i 'oljan ingående persiljekamfern, även 'Kallad” apiol varit "starkt ef- terfrågad.”: » Belladonna är viktig medicinal i våra dagar . en” n bild ur Kratenas första illustrerade ”örtabok”, ”föreställan-, j der "Asarum" europeum” (hasselört), vilken som bekant. ännu i dag: ändes inom” Then av Diosko- bankarbete 12.150 kr i åld up- pen 21-24 år "och 13.550 kr i ålder: gruppen 25--2 rides, d det s k ”officiella' porträttet”, mottagande av. en nymf kun=, skopen 0 om: n-alrunans: underbara läkekroft. - äxt. men också yt-' ji | terst farlig. Även "om man ej, som man " förr - trodde, blir besatt -av djävulen och" därigenom alldeles ursinnig, om man äter. dess bär, så händer i stället något som prak- j€ tiskt taget kanske är ännu värre — man avlider. I den. skicklige läkarens. hand. är. däremot. bella- donna ett effektivt "medel av lug- nande och krampstillande verkan: Det 'är ganska" bekant att. bella- donna förr mycket användes i för- skönande syfte, . nämligen för att göra pupillen' störrel I sydöstra Europa. anvärdes -den. än i ed liksom under "medeltiden som” en trollört, av v vilken brygges' en. ä grediens i kärleksdrycker har den N ;.Jän-30 procent mot före kriget + röjas, påpekar" föreningen, en' auktoritativ" förklaring 'inng! rände antingen att .brandförsåkritig' "skall tech i behövlig ornfättni dighet eller att staten" vid sådäna” entreprenader kommer att reglera eventuella. brandskador på. samina sätt som' ett "försäkrivgsbolag” och ' tillämpa inskränkningar I rätter” "att föra" regresstalan som tillämpakYav .:” dessa > bolag. Fö ningen" anhåller som” företrädare för byggnads och tressen om ett såda: regeringens sida. Et uwkan man! "Ex ”gafskild ”skold”. för piprökå=.. re har startats i Sheffield 4 nord="" östra England. ”Rektorn”, -36-årige Clifford Woollas, anser att piprök= " ning” är. en: konst. men” påst; r att” tusentals personer ' övergår till ått: konsten. Meningen är- också att få” grund : äv risken - (TT-Reuter) "ärkebiskop. Makarios, kommer på måndag till? Bom. Det är. hans första statsbe= - . Cyperns presid.nt, sök. i "tyska | förbundsrepubliken. Han stannar en "vecka och; skall träffa. bl å förbundspresident Heins rich 'Libke' och förbundskansler - Adenau Å (TT-DOA) — Pengar: är inte allt. >» —:Nej, minsånn.. Inte: stort-ineg' den ljuvaste Ölomria,” "som fanny» s 7 den -helgaste låga, -som; nåns Te brann, / BAAA Precis på samma gång började, tt tigt se för. sig, hur fjärilarna fadår 2. es hylla sommaren, 'som' är alla grå i ” medför speciellä problem "vid bygga => entr eprenörföreningen:! « hos: TRE | hindfad. att" medge: "ersä tala får 1. vid entreprenader åt:'statlig 'myn= '"”" anläggni ås tialandé från - röka pipa utan ätt -behärska. den. --- folk att sluta röka «cigaretter. på=,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.