> Htörodaged FO 2 tal ao SABEA NA GAA, DEN 2 MAJ 1962 CER Många ' gathörn Öaholm är mer eller mindre livalarliga | trkikfällor. äbland under” hög- inb ITvå Kai -Henrmark]” | - Deåri 'sböra Sätnling hlingen av givning är” Ka Henmerks 'En fågel av eld, som fåt uniderru- briken. Essäer om dit och en- |. gagemang; Uppsatserna har ba kothefitt inter Ge sköte berd! åren och volymen är. Henmairks ' föriite bok på två ån Sin udg- IB. gjorde big Hen: hen varsamnia sätt "att presen tera förbatbare och diktning, hans ' ihlrärdgande - bnalyste och safkli 2 men inte desto mindre > dra är" det veta” utdret att lida förfaltanskåp' är edsätäm: "inte ' flera" olydkor inträffar i lingen lefterlängtald; on Staden: Utanför Fribengs" Hörna! 'yntit "tt, ex, är en mycket smal och” tenia dominerar rinvehållet. De . trång passage, där det dita bru: förre Har, Genlats många stud kar fbli gbockningar i tvafiken.” Liklaså hörnet av Smedjegatan” Na och 'Stongatan: : Visserliger: är "Körtaire N det stopplikt” här, men för rallit Ei fågel av cg: De ibehanidd mlan-' över : tuväd. taget ” skall ; der lägerkvisbsla : s - kuniha Ber ' mågolt av Storgatan: med. grubbelfirågornar och liv) 7 om mar "körumer från” Smedje—, och "Pär Lagerkivist och All- bröttninger!. död, ljus och skugga i livs- galan, måste” man köra ut" yt- I syner -.I tbpSatsernia som - Da- | .- benligare tem. bit. må IStöngattan german, Vennbeng' m; ” och löper då msk att bl; på- | gamma "generation + "från siger - dett | könd av "någon friskt körande! svenska 40-talet' med all sin " person som ' kommer Stlomgarbany "hetta, klyvnad och sitt lågärnde ningen" om -att det into kom! "fram; En' "lämplig " lösning : här” , ellvar oss åter in på livet, Soi skönlitterära utövning. Har gör - mer någon. Naturligtvis ekall! det i aniskötning - till det upp? Lå - stopplikiter "nara kvar, den FIG ”mot formens tyranni” han: : befogar d ändå. = deltog i. hösten 1960 foch den! debatt som därpå följde." Hen: Ey gar sig många: när de får se irolle- finummer som .”Damen' utan :uni derkropp" ”, ”Den itusågade damen” m fl.:Det mystiska eller det svår- ” förståeliga har en väldig makt över : sinnena och därför har trollkarlar- hå kunnat utöva sin. konst” "under årtusenden, "Konsten ” att trolla är äkert.. lika gammal som- mänsk- ligheten. ” - I' slutet av maj håller Nordens trollkarlar konferens"i- «Köpenhamn " och det kan ge” anledning: till. en ' återblick, Vi vet ingenting öm våra > primitiva förfäders trolldomskons-- - ter men kanske de var av "samma slag, som dem man: känner till från Afrika för ett sekel sed Negrer- ”vit” ' och .”svart”: nagi ”Med” di-]c verse hokus pokus skaffade de regn när det behövdes, eller rättaré sagt, fack vare sin kännedom om nha- turens förebud kunde -de 'snabba- - re än ändrå tala om när det skulle "bliregn. | 1 I forntidens egyptiska och baby: loniska tempel förekom ofta mirak- ler till folkets förnöjelse, Kunska- per om naturens krafter som sam- ” lats genom generationer satte präs- ” terna i stånd att åstadkomma märk- « liga" under. Ett vanligt trick var gudabilder 'som kunde nicka med - huvudet, lyfta armarna i en väl- signande. gest eller - böja "kroppen » framåt: Rörelserr.a dirigerades av baköni: -bilderi och drog i snören på ". psykologiskt lämpliga tidpunkter. Men mari använde också ångkraf- .tén, Redan omkring år 1800 £ Er hade ' man - behållare med varmt vatten under altare i babyloniska tempel. Geriom ' rör "leddes ångan upp i gudabilderna och satte fart " på deras armar. Babylonierna an- vände, också värm luft för att få de stora tempeldörrarna att iång- "samt öppna sig när de tände elden på ett litet altare utanför. - . En del historiker hävdar ' att präs- terna i Egypten kände till bukta- larkonsten. Tack vare den kunska- pen gick det lätt att få heliga get- ter, kor eller andra djur att tala. I ett tyskt museum finns en gam- mal gudabild, som. består av kop- par och är ihålig. Den er.da öpp f ningerl är ögonen. Antagligen har "prästerna fyllt "statyn, med valten och satt proppar i ögorer och se- - dan eldat kraftigt under statyn.. Till > sist har ångan tryckt vt propparna med en kraftig knall, Därefter har RAGNVALD es? " Solen går upp kl. 3.37 och: ned kl. 2.480 00 es K 7 JT. morgon. URBAN ' . Solen går upp kl 8:35, och ned 0. Nykter inigaö 1 ramtids rängdom, + rö INA lett för, ång ar strömmat få i det Kalv rmörka rummet. och "satt skräck! I' "åskådarna. ” : T "Men tempelmirakler kunde också” utnyttjas politiskt. 'Thotmes I, som regerade i Egypten för 3.300 år se-" dan 'var lättsinnig hog att utse sin | begåvade ' dotter till "tronarvinge. Att få en kvinnlig farao misshagade; många " och särskilt . prästerna . och därför beslöt de att låta ett mirakel rädda situationen. Thotmes I hade. -med:. en, :slavinna. en son” som var” prästaspirant” i Iarnaktemplet” Thebe. Vid den instundande festen för. guden Amon Ra, stod denne helt: blygsamt i bakgrunden i:deén : stora" pelarsal, där. processionen ” osynlig makt vek.de « tyn plötsligt åt sidan mot den unge: prästaspiranten, som kastade sig till ken framför gudabilden; Bilden böjde sig fram och grep "ynglingen och förde honom in i det heliga rum, som endast fick beträdas 'av:ij. faraoner. Ryktet om miraklet gick som en löpeld över landet och den unga prinsessan förstod att hon: fått en farlig rival. Men hon kor=" sade prästernas "planer genom ”att gifta sig med sin halvbror. De ny-i blivna makarna fördrev sedan sin” fader från tronen! > Ett mycket gångbart trick var att. tända offerbål genom att nedkalla ” eld från himlen. Baals präster var mästare i der konsten. När oljan och offerdjuret låg på altaret väd- jade” prästen till guden; att själv. tända "elden. Och se bålet - började ” brinna, ' Förklaringen var "enkel" Under altaret fanns' en håla och där skötte en tempeltjänare om en liten eld. En liten kanal ledde upp, till altarets .topp." Med hjälp äv en: blåsbälg var det lätt att fända: på” offret. : Men vissa tecken "tyder också på att de gamla prästerna förstått att” använda brännglas för samma konst- stycke, Och i .Serapistemplet i Egypten lär man ha haft en'mag- netisk sten. i. taket. Vid de,;stora festerna frambars en bild av solen, utförd av tunt, förgyllt järnbleck,. Symbolen lyftes upp. mot gudens. huvud och. se, solskivan, placerade sig själv över gudens huvud. sn Vid kung Arthurs hov fanns, en märklig trollkarl vid namn Mer: s ling och' vid. medeltidens hov var. det gott om: ”trollkonstnärer: Magini” fick en renässans på 1800-talet, . äldre med "att, få sin "ställning er- nn Hering, I" dag,', framhåller Morse, r ofta Ne jobb : vän) många ingdomar -. Vid Internationellå arbetskonfe- rensens 46:e session 1 Geneve näs- ta "månad skall man behandla de "problem äldré mäntilskor ställs iri- för; dels 1-sitt arbete och däls när .de har dragit sig tillbaka. I en omfattande räpport om äm- del Ubprhanar Införnationella art Belsbyråns' generaldirektör David 4 Morse konferensen att bistå de -kähd inté.endast på' arbetsmark- naden; utan på. alla verksamhets- ”oirånen Hans ' rapport; " ”Older Pegple Work and Retirement”, som | diskussionsunderlag. oa .änser alt den vikt man i tillmäter ungdomen är. ”berät. ad och nödvändig” men är sam" tidigt "övertygad. om, att imotsva- ande, vikt bör tillmätas äldre 5 per; soners problem; >. let ”gamla” människor ',1 världen folk på 60 år och över '— redan Ö erstiger 200 "miljoner och ökar nabbäre än folkmängden söm hel- I dag finns det 45 miljoner Siffran att vara ca 300 miljoner. = | ling är ' att ' försörjarbördan - blir Iynigre.! : Under perioden 1950—1975 Ider": ( grupperna :under ningen av begreppet ålderdom mås- te. underkastas en avgörande revi- "bevarar vi vår arbetsförmåga myc- ket längre än man i ällmänhet' er- r.' Faktiskt finris det skäl att tt ärbefsdugligheten snärare minskar med åren ock "att både” ansvarskänsla -och "effektivitet Kan vara' större bland äldre ärbets- tagare än bland tyngre! —"i högre grad: än man i allmänhet antar. .' Undersökningar 5 som gjorts i USA visar it ex att nästan: hälften - av fabriksarbetarna: och funktionårer- | nä i åldern 45-54 år gör en större 35—-44"år...Den "individuella insat- sén "för sysselsatta personer över 55 ligger Snligt samma iundersö nej, inte mitt för näsan på hn mmanhde människor! + ve "-Dramatenchefen dr, Karl Ragnar | Gierow borde väl vara störbelåten Ka, Fes För en dansk inter- ”Vvjuåre berättade dr Gierow nyligen om. sitt; ”nervspännande” gch''sti- imulerande” arbete som : teatérchet, — Nervspärinahde? undrade" in? tervujaren, Är Srådespelare ett be- svärligt folkslag? ..- «sn + Svaret blev ett bistert bety; 4 Jag har sagt det' förr "och skå : gärna ' upprepa, det: 80 procent är hysteriker, och de andra 20 pro- I "i Sv holm är de sveriska uttrycklösa anr .siktena, den yttérliga Passiviteten 'och 'vanan att göra allting ungefär. "dubbelt så långsamt som. vi. precis! som. det vore under vatten eller i slow. motion, Till och med. svars- ton och signaler” i telefonen" kom- mer 'med halva den engelska, tak- ten; så att. vanliga solida engels- kommet ätt föreläggas konferensen . - 1. rapporten framhållés att anita. M äldre människor i världen än |: tio"år sedari och 1975 kommer LV En av de många ekonomiska och |, tociala följderna av denna utveck- Nn Ve 260); per 100. personet | sä | mål helt tillgodosedda även så här cente: finns det ingen, användning män; får italionekt temperament | på - ätt sitta "hemma i en och h med: kårta och resehandbok I] framför. s sig leta frarn "lockande res- mål det. överträffar ibland kanske till och med själva Tesandets tjus- ning, För dem som 'ännu inte be- stämt. Sig, för- semestern "koinmer här sett :litet' tips: Varför "inte /en ”hytteferie” i Norge? Å Vad menas då. med, en ”hytte- ferie”? Jo, det innebär helt enkelt att man' hyr, en: stuga i. Norge under en eller ett par veckor, själv- hushållar eller äter .på något ' när- beläget pensionat. I Norge . råder det. knappast någon , brist 'på fri tidsområden;/ «öch"'. "Blugor, att hyra finns det gott om från enklare till mera' exklusiva med de flesta 'mo- derniteter, men 'hyrespriset blir gi- vetvis .därefter' och varierar i. all- . n E i den slags natur "mån: helst ; vill ha" omkring sig.; Vill” man ha ett fiskevatten "intill Mstögan": "eller ' vill man bo uppe på. kalfjället. med :en mäktig utsikt eller helst hålla till i lä nere i skogen, så är det bara att utförligt. tala, om sina” önskemål för” den ”hytte”-förmedling, som man tänker - anlita, så bruka "ordna sig på bästa sätt. 'Det finns två större shytte”. ör= medlingar” att "vända ' sig till, dels Norsk Folkeferie i. Oslo, : som” kän sägas” motsvara Reso: här, i Sve- rige, ' och” dels Norsk "Hytteformid- ling, som; är : företrädda. i Sverige genom: Ungdontens: "Resebyrå' söm bland:annåt. har kontor i Göteborg. | Under juli rånad finns det, kanske vid '.det här” laget 'inte så många stugor att välja! på” men har man sin, utanför "hö igen, går det nog bra att få sina önske- Kort tid före semestersäsongen. i Att få bo å eller ett" päår v önskedrömmen för; en . barnfarilj . och öjligheterna till att få "vistas på en i bruk: varande säter köm- rer. kanske snart att. försvinna; I inns, det. emellertid ännu många . sätrar i bruk, och det finns faktiskt, . goda; möjligheter att. få hyra en. stuga 1 anslutning därtill; En : semestervecka + i ” sådan "+, miljö kan garanteras :bli "en upplevelse för, både" barn, . och föräldrar. i stadsfamiljeri — ja faktiskt något som kanske aldrig kommer att glöm- mas, Alla har väl mer' "eller min-|' å | dit även till 2 ta: helt säkert 'mera” än oni: man år Bälseter, Gudbrandsdalen, Norge. igot av v längtan till nar turen, och 'att. på kvällen, få sitta i lugn och" ro fjärran från all tra- ÅA fik och lyssna" i-) v | vande pinglande är balsam för i an- strängda ”stadsnerver”, os - Många kanske kelst vill ägna sig åt camping "på semestern: för att därigenom "känna "sig > fria > och obundna och samtidigt ha mi lighet att få se så mycket. som, möjligt av en ”lanäsdel;' Vid. gott väder är givetvis ” campingsemestern härlig på alla: sätt .men hur lätt är det inte, att det. regnar. helt. sönder och behållningen blir” plus minus noll. Har man fördelen' med egen bil, så kan. emellertid ' stugsemes- tern vara. rena, idealet," . Samtidigt - som man bor bekvämt och 'ordent- ligt! regnskyddat i" något: trevligt | naturområde, så har. man med bis lens" Hjälp ' möjlighet: att göra uts flykter ; till -sevärdheter på lagom : ugan. |: dagsetappers avstånd” från” under ' en semester ordentligt änpa ett område, så kanske" man blir så: föst "vid det, att "man helst - vill. . återvända så SNR na en-större del. av landet: sådant ” förfarande . ger « - Ett från : år : försöker. hinna- 'med 7; så : ”Vidga vyerna = nykterhet: vin- ner” "lyder texten på: den affisch som återges härovan och som utgi- vits "till : Folknykterhetens dag 311: maj av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, .Den vill: ge rymd- perspektiv. åt det. moderna samhäl- lets krav på en allt stramare. håll- ning möt. alkoholen från, .medbor- r. "ett par: veckor "hör väl. till önskedrömmen" för « en familj. Från - "| skall” bli "så "lyckad som möjligt, | honom för kontroll: när i eventuellt behöver förnyas. ” stora områden som möj gt under |” semesterresah.” . : Hur man nu än :ordnar: det. för sig: under semestern,. så är det att hoppas, att den ur "vädersytipunkt det" behöver 'vi faktiskt, som bor här. uppe. i.: Norden, Och är: det nu så, att ni far till Norge under semestern, 'så passar" det. -bra att Sn nin En annan Intressant” Iaktiagstee är att de författäre som i allmän= hetens ögon framstått som de allra . mest moraliska; högsinnade och ' fosterländska nästan alltid. tycks De som däremot. utmålats som. riktiga. ravaillacar och libertiner har oftast varit skygga puritaner ” . som nätt och jäninit vågat släppa sig lösa på ett glas kamomillte på silverbröllopsdagen. 7 Bellman var ntagligen frisk , Sportare. (Red Top i DN): a Fast varje. gång jag reser retar jag mig på vissa saker som timar .: ; ombord på svenska tåg. Gör ni det, kära läsare? Förlåt att jag på pekar det igen, men jag kan ald= " så . många" svenska herrar får en. sådan, lust att ta av sig "skorna; . på tåget. Jag är väldigt för det ” hemtrevliga annars, men jag kan, : aldrig vänja mig vid manligt res- . -sällskap som börjar knyta upp; » skosnörena och lägga upp fötterna . och lätta på slipsen och knäppa": "upp här och var, och kraxa och : harkla' och tassa omkring I någor . sorts : hemmar-hos-mig-stämning, ' 7 när de vistas i tågkupé med: en ded : andra människor i. ' sluta den' här" artikeln med” den |-'; . B-Olaf”. "Doktorn. svärar. Under denna rubrik besvarar z "en "svensk ' legitimerad läkare ” | kostnadsfritt: medicinska Tågo' från "läsekretsen. "7 = riorska, reshälsningen: ”God tur! il " Förse : frågorna med lämplig i signatur 'och uppgiv helst ålder + och kön, Det är givet att envars 'Ononymitet obrottsligt bevaras. ' Märk breven DOKTORN SVA-” ; RAR och sänd dem till” redak-- då tionen. ve MAnn-Stina”! i Av den "utförlig a beskrivningen ' att ' döma för efaller det' troligt att era besvär härröra från ytliga hämorroider. Låt en 1ä- kare" undersöka ' er "—' det ' synes dock mycket osannolikt att eri opg- Tation skulle behövas för närvaran=: de. Klåd- och smärtstillande salvor eller 'stolpiller brukar ge. god hjälp mot besvär av just.den art ni be skrivit, med sveda och ömhet. "| verkan. Den användes ofta vid gall : g er dok- uppsöka receptet vägskramper,'/ Ni bör följa tors . ordination, och även : ”U, dra 52 års Rhi CI kommer av det latinska ordet rhi- zoma vilket betyder rot, Den an- givna "diagnosen. betyder: ”Smärtor i nervrötter. rån -halsryggraden”, i Mary 37 år. Det är tyvå Tr mye- ket - svårt -att utan : personlig un- dersökning avgöra orsaken till era halskörtelbesvär. : Möjligen är era halsmandlar säte för eri mer eller mindre" kronisk infektion som lätt : [öonent parisiskt läppstift — och så "Här går man I och öffrar ”bångar. ett nytt; .superraffineråt, sensa="-" om jag ätit lakrits! Skeppar Skarins gumma var känd som den elakastt' och argsintaste- hela fiskeläget. Till 'sist beklagad sig Skarin för pastorn som kom på :; " besök. Sin- plikt likmätig tröstade pastorn honom och framhöll, att hon . dock var hans äkta och bättre hälft. Då kunde. inte Skarin hålla. sig lugn ängre utan utbrast: ; > — Jä är Karolina min påttre hälft, vilket” härrans ärkefä : måste ente : allt i ja va d . ; Ge sig" inte: Trots sin ”vådliga : kullerbytta härom . sistens "ämnar racerföraren : Stirling Moss'inte ge upp. ”” Ae -— Jag tänker fortsätta, förklörår" : han i en Londontidning 'och 'illu=''- så är det väl ändå ingen, som vill. kar att de mindre ytliga lymfkört- : larna som ligger.på halsens sida - svullnar och ömma. Täta infektioner lätt ' blodbrist, Ni bör emellertid blossar .upp- och dessutom förorsa- fråga er doktor om dessa besvär, - PROGNOSER | = kuppen”; NS UROOAPrESS 7 Mazlrd åa ver ha haft det "vidlyftigaste privat= > | livet, : ot rig bli kropp att begripa varför '” strerar' drastiskt: Om ett trafikplan . lt störtar och "alla ombord omkommer, ur stoppa allt trafikflyg, - at AT . främst tack vare fr Hou- din, som påstås ha genom sina kong- ; |] ter lyckats lugna sinnena i Alger, där det 1856 rådde upprorsstäl ' ning, Han ställde upp mot en I inhemska ' trollkarlar och började med att avslöja alla deras trick, Sedan satte han Igång själv med att bl a trolla fram kaniner, duvor. och möss på de mest märkliga stäl= Jen, Och till sist utdelade han med, hjälp av en elektricitetsmaskin' elektriska stötar ät publiken. —.. I dag är trolleri enbart en trev= lig underhållning, -som när det ut= förs. elegant valltid förmår fängsle, åskådarna i t mar: vilt en mera medveten 0. hänsynslös dikt,” som inte är ensidigt formellt" inriktad. "Han ibnor "alt dikten ställer 'kwav, "tt. ex. på sanning. Altt den inte och därmed nte. heller författaren får blunda för någon sida äv hån livet. Diltaren måste göra san- mången. uthändlig, "göra vår si- tialtiom > tevbar . även mär den/ fandlari om våra lidanden: van | makten, . ensamheten, "skulden öch ångesten. I linje med, Las gedkwvist. och Ahlin. — om. den. senare > hondfar Samlingen - en da åcke tidigare tryckta essä — IvoT Henmark alt det i varje bol" borde "finnas "en "hvöstane, en ER eller en "förlåbare som ä ohj älplieheten-a? 'wädker. OSS Konfirmandjubileum så Hishult : - och Fagerhult. - 1912 &rs konfirmander högtidlig- höll på söndagen $0-årsminnet, av: sin . konfirmation, i Hishults.: och Skånes Fagerhults kyrkor. Dessa båda församlingar hörde som be- kant den gången till is och minister ” Arögård höll | Krittetalet och 4. den” efterföljande ”nattvards- gången deltog ett stort antal kom- munik Högmässen avslutades konfirmanderna, den gången. upp- gående till ” fyrtiotal läste i en grupp. "Man hade två konfirma” tionslärare, första tiden pastor Ek- ström och sedérmera"' kyrkoherde J. 'B. Sellén, vars första konfir- :I mandgvupp i dessa församlingar nu firade sitt jubileum. Dot" blev en stor och god. högtid, både för dem som den gången var konfirmander och för övriga som fick vara, med. Man samlades först till högmäs- san med HHN i Hishult där kom ån knda ke. med att kantor Maja Exstedt spe- lade ”Kom helge Ande till mig in”, en. orgelkoral av FF. W. Zachow. . Man samlades så till middag på. Gamla gästgivaregården. Här häl- sade kyrkvaktmästare Månsson alla välk om I å från kamrater 'som inte kunnat komma. och beklagade att ingen av de inbjudna prästerna Jannat kom= Efter slut” man: vid todfirmationslärarens, herde Selléns grav, på kyrko- Gården: Kyrkvaktmästare. C. R Månsson höll tal och nedlade blom- mor, varpå man' sjöng två verser av 'p$.: 475. Blommor: nedlades vi- dare på två. konfirmationskamra- ters gravar, Hubo Johanssons och Hulda Nilsson, oc frö fån ma. Vi den bästa tänlbara" och ala och envar hade något ' trevligt minne att berätta... Tal hölls av köpman Ivar. Isaksson. Enköping, som ' ut- talade sin, stora ' glädje över att denna "jubileumssamling kommit till stånd. Iantor S. E. Sallerfors," sist gästernas täck. : Skånes Fagorhult, > framförde till . FYVETTYN 4 ge vidare ofta såväl trötthet. som , "= | AAA ARnARAANANAAAI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.