” redskapsskäl staden, a nea sor i oden pågående Brittiska utställnin- då de unga paren dansade ”kind LAHOLMS TIDNING Fredagen "sten :25- mej "1083: SS Sv Vår nya skola « Efter ett L ugoåriet utrednings- arbete har riksdagen äntligen ' fått tillfälle ta ställning till vår nya skolas, målsättning och ut- formning under överskådlig fram- ' tid. Kontentan av den stora; av- ”elutande riksdagsdebatten på tis- dagen — andra kammaren fort- sätter i dag — är, att bakom de bärande linjerna i regeringspropo- sitionen står en enig riksdag, Visst : har | meningarna gått i sär i de- . taljfrågor, men den väsentliga . "målsättningen att ge det upp-. . växande släktet en bättre grund- utbildning än hittills och med sik- te på att i högre grad än tidi- gare tillvarata de individuella" ine” tressena ' och förutsättningarna, har ett kompakt majoritetsstöd. Att detta betyder ett steg i rätt " riktning i demokratiseringsproces= " 'sen förefaller självklart. Därmed är dock inte sagt att'denna skol- reform är definitivt färdig”att till» ” .Jämpas 1 alla dess detaljer, Fö ”modligen kommer praktiska er-' farenheter att medföra krav på Yust ; Men riksdarsk SL = DEN 25. MAJ 1962... Ite na är frågan om elevantalet. Vis- serligen försökte ecklesiastikmi- nister Edenman lugna sina mes ningsmotståndare med, att vi kan- ske får det lägsta elevantalet i ' hela världen i våra skolklasser, men kvar: står det faktum att åt- "skilligt av den framtida, "skolans » effektivitet ligger just i att elev- . antalet successivt reduceras, At detta har en ekonomisk aspekt är självklart, men här måste till- Täckliga resurser ställas till för- 'fogande liksom då det gäller pe- dagogiska” "hjälpmedel." Kraven på en ] av elé talet i klasserna står god över- "ensstämmelse med allmänt stigan- de standard, Om ' man "konstaterar enighet om. de. bärande. principerna . 1 vår nya skola ger dock vissa ställ: ini skäl för. antäga att det gått en del Politik även i' skolfrågan,' Högerpartiets ving-" "liga stråk med det s k/' Visby? avhoppet som' en präktig västgör" 4 a Jet taklimax :'brännmärktes.:' hårt? i > = riksd Jlehaätter . bör medföra arbetsro och en säk- rare kurs mot framtiden för alla som bär ansvaret för den grund- .' Jäggande utbildningen såväl som ', för dem som skall tillgodogöra sig. denna, . - Det är ett känt faktum att gles-' bygdernas skolformer släpat åt- ” "ski igt efter tätorternas, Den" nya eg dskolan. med .dess h - ger rejäla "chanser för barnen "glesbygderna" att tillgodogöra jamma skolförmåner i utbildnings- : hänseende som tätortern "En'av de 'detaljfrågor där me : fingarna bryts allra "starkast mel- ; an ” regeringspropositionen . -- motionärer från bl a centern samt : de borgerliga, utskottsresevanter- tad nes Antonssong-i' Dahl tion om"rutflyttning" ä staberna "och förvaltningsinstitutidi och : na - Folkpartisten Gunnar, Helén var . särskilt sko-: ” ningslös i sin kritik och högerle- . daren Gunnar Heckscher hade en ' ganska hopplös uppgift att försva- ra ' högerns ' skolpolitiska ställ-' - ,ningstaganden i vissa detaljfrågor.' CY Det är en bra skola som Sve" riges ungdom får med de studie- "vägar som nu planeras, yttrade hr - : Helén'i sitt riksdagsanförande. De 't ;; orden" kan kanske betraktas som ett löfte fr n riksdagen till sven-" 'ska” folket! För” att ' detta” skall « kunna "infrias: fordras" emellertid . god vilja” från alla intressör Doktorn. svarar Under denna rubrik besvarar . "en svensk legitimerad läkare kostnadstritt medicinska trågor "från läsekretsen Förse frågorna med lämplig signatur? och uppgiv helst älder och kön, Det är givet att envara Märk breven DOKTORN SVvA- RAR och sänd dem till redok= tionen. Lo. ”Gitlan” 14 år. Under puberte- ten sker en synnerligen stark ök- hing av 'de flesta" olika hormonella aktiviteter. inom kroppen. Bland annat märker vi detta på den bör- jande behåring. i armhålor och un- . derliv, som "uppträder, När denna behåring hos en så ung flicka som I detta fall, redan ökar till- mer '.: eller” mindre uttalad skäggväxt, samt, behåring även annorstädes på -kroppen samtidigt som menstrua- tionerna blir oregelbundna, bör det- ta ge anledning till observation. Det n - här röra sig om rubbning i den hormonella balansen och bör då rättas till genom medicinsk. behand- ling. Ni bör därför inte uppskiuta ett besök "hos läkare — invärtes medicinsk specialist, för att få dessa ädd”, Gonorré är en synnerli-” gen smittosam" åkomma, som ' trots att. den numera väl: och. ganska snabbt” kan fullständigt behandlas, kan "ställa till.med en «hel del besvär.. Hos en smittad. kvinna ger sjukdornen i de: flesta. fall starka, varblandade:' flytningar samt sveda - i underlivet? Sjukdomen har emel- Jertid ibland” vissa - komplikationer ! i form" av: "ledbesvär. -liksom även" inte minst: .skolungdomen.” "Finns den, viljan: kan vår nya skola för= . visso” ge” mycken” 'glädje ochk"nyt<, svarets”. Stockholm, först nä : ler, fort ätter Skånska, Dagbladet: js Då är" "det så dags.. Vad är det för. en "försvarsminister. som: kan 3 "resonera så lättsinnigt? : Är: det . inte - bättre "att placera "ut "insti=' : tutionerna : redan 'i' fredstid? : Då "Hr Antonsson har: räct.. Det är ansvarslöst ; att koncentrera: för- vn rsvarsledninger tilldet främsta an= nerna behandlas, Hr Antonssons motivering för utflyttning” Färs bett -Interpellanten anser nämligen att det finns allvarlig risk för att.försvarets högsta ledning bringas ' ur funktion vid ett even- tuellt plöt: ligt angrepp mot huvud. > Försvarsministern | kröp m nu bak- om den .kade utställningen mycket lyc= " . ka och framgång till gagn” för 7 ”den- och den "tyska Yredningen och menade att man måste invänta de undersökningar som ,denna utför, Först då blir behovet av en utflyttning klar- lagd, ansåg statsrådet Andersson, Det är givetvis inte alls nödvän- digt att avvakta lokaliseringsut- |. " redningens undersökningar. ' Om . försvaret av beredskapsskäl vill flytta delär av den centrala led- ningen från ' Stockholm kommer säkerligen inte landshövding Ec- kerberg och hans män att protes= "tera. Denna utredning har till uppgift att undersöka vilka insti- tutioner - som kan flyttas från Stockholm, Syftet är att lätta nå- got på” den överansträngda: hu- vudstadens långa köer, bland an- nat när. det gäller: bostäder, och samtidigt skapa ökat befolknings- -underlag på andra håll i landet. Om några statliga institutioner av andra 'skäl önskar flytta från hu- vudstaden kan: de göra det utan att blanda: in lokali red- | "Konstindustrin, den tyska pre ”sen' gav: höga - lovord ;och en läroverksyngling från Berlin - suckade -hänfört- vid : vernissa- gen: .”När jag får se den här kultiverade nivån, känner, jag. mig som en invånare från ett” underutvecklat land; Nv ”Yttrandena " av "denne hä örde yngling var kanske något överdriv=. na. : För " Wilhelm” Wagenfelds"-ar- beten man' några veckor förut haft ' tillfälle att lära känna i Berlin vitt- nade om att det: även' inom den? tyska nyttokonsten finns. förmågor ; ” ' huruvida smitta skett eller ej. Ffter det patienten behändlats | svenske; bankiren. Olof Aschberg, blir -ju försvaret "mindre : sårbart, "| 7 "rast sätts till.” é kan förel —'det: "senare en allvarlig åkomma. : >; Sjukdomen smittar genom meka! nisk” överföring, / händer, et vid intimt umgänge, amt . -Om,' man ..haft umgö ge med. en! person som ” senare" visar sig vara” ligt "med - en : att ou röna samtliga riskförklarats vid : ser. det : riktigt. att man nu dis« : nella kurs” "på La Bréviöre, ett: vac ”ivenska kurser,” men även franska "stor "utsträckning. 'Det ligger i den :- också: en replik" av..den; salongs- "vagn i. vilken stilleståndsfördraget 4 Kursvecka i i ”det ljuva Frankrike” gav kontakter med u-ländernas: nöd i gäster sitter och tittar på TV går. ot v Thure Bengtson framför La Brévigéres vackra entré. Syd ländsk pre —m internationell kurs på Sk La Bréviere flyttar en närmare. världsproblemen på något sätt, San blir 'så överväldigad av . t ex de underutvecklade län "dernas problem att man fak- - tiskt blir- trött av att syssla .. med... dem... : Hur : skriande ' > hjälpbehovet är framgår inte minst . av. att" Fria Fackliga : ” Internationalens repr- inbjöd - varje ' svensk" fackföreningsmån "som helst. — om han har, kun: : skaper i engelska eller franska : = att komma > ned till. u-län= " : derna och ' hjälpa till med "att < .. bygga” upp" deras fackliga or > ganisation..' Men - det. blir: ett . hårt liv, man får leva på sam=-: alkenbergstypografén Thure: Bengtson som avger denna deklaration : "efter att ha” bevistat USv Typografförbundets -internatio- "Jakilote" för fa franska: regen- ter; Det köptes. på" 20-talet' 'av. den som efter andra världskriget skänk- e, det; till. svenska arbetarrörelsen |: ör att tjäna som centrum för in- .ernatidonella kontakter "och. för att I atbreda vänskapen | mellan "folken. Varje: år; hålles' där” en heldel brganisationer' utnyttjar ? slottets i vackra Bois de Compiegne; en äl- dig bokskog: med. ett: vägnät som omfattar. 100 svenska: mil.' Där står undertecknades efter första världs- kuterar: frågan om" till; yni a Ö! radioaktivt. utsläpp i i vat- ten och "att en sådan myndighet ar sn Akademien, som lämnar denna” deklaration i isitt yttrande & över vat= tenvårdskommithténs : betänkande : om” tillsyn över Tadioaktiv- vatten= förorening, finner det "samtidigt va= ra av. stor "betydelse. att: tillsyns=: myndigheten: blir ansvarig för den totala dosbelastning, som kan drab-. "ba :befolkningen i vårt land. Detta -leder till att akademien föreslår att medicinalstyrelsens '” strålskydds- nämnd blir tillsynsorgan även för .' ' sådan ” ' V ffråga". vid utsläpp av radioaktiva adioaktivitet, som kommer : » ämnen i vattendrag m m ; Strålskyddsnämnden: :kan 'emel< . lertid ; «.€j « förutsättas besitta den ; « hydrol - och" vat i särklass.. Men läroverk menade kanske något annat. 'Det: "kom fram på denna utställning av svenska nyttovaror — sett från tysk ikel — att sve na i ge-: men tycks ha högt utvecklat kva- : litetssinne' och säker smak'i' det tiska. - För : na: är : det ningen, .. ” ” Det är otänkbart att flytta. för: -Värdig prinsessa Prinsessan Alexandra "av Eng- land, som nu i veckan kommer till Stockholm för att sprida glans över gen, är en ung dam, som är klart medveten om sin värdighet och si- na plikter —' men en rar flicka för det. Som typiskt för : henrie berättas en liten historia från en danstillställning I ett privat. hem; mot kind”, Plötsligt stannade prin- sessan Alexandra mitt i dansen och frågade sin kavaljer: äl Säg mig, tycker ni att det "här r illå gjort 'av mig — som prin- - Sessa, menar jag? » Tydligen hade nader" , plötsligt erinrat sig vad bennes mor, prinses- > tan Marina, - alltid inskärpt hos henne: ' ” — Tänk alltid på att du är en tydligen "självklart "att nyttövaror bör vara mera än bara nyttiga och så möter man här förmågan att gö- - Ara det ändamålsenliga konstnärligt. tilltalande. I Tyskland strävar man. nu. för tiden efter god formgivning; Men dessa bemödanden försvåras genom ett allt för stort' utbud av allsköns modernt:: moderna” hus, - moderna möbler, moderna tapeter, modernt glas, ' modern: bordservis: osv. Det. finns snart : Sagt allt för många va- riationer - på .den moderna stilen. och den nya formgivningen. Det värsta är att tingens skönhet har upptäckts kunna kommersiellt ex- ploateras, Inte att undra på att man börjar få se 'en fara i denna 'mo- dernism”, ”Svensk forms” expo i Berlin tycks ha kommit i det rätta ögonblicket och välkomnats av alla ärliga formgivare och konstpedago- ger. Denna visning av' svensk var- dagsvara anses ge nya impulser och kunna bli" vägvisande' för deras” strävanden ”att utveckla formsinne » kunglig prinsessa, vr och god smak på bred d grundvä et "sakkunskap som fordras för att utan hjälp: kunna överta ansvaret för tillsynen... Akademien "instämmer ; därför i vattenvårdskommitténs för- . slag att -skapa' ett ' särskilt -expert-"- organ. Detta skulle: kunna sortera "under; - radiofysiska institutionen men var förlagt till exempelvis söt= Vattenslaboratoriet på Lovö, ötan= för Stockholm; Genom en sådan för! läggning skuls : le man kunna. ernå att expertorga=-' net. har nära' kontakt med vatten= biologisk sakkunskap. Samtidigt bör det på ett smidigt sätt kunna sam- ordna sitt arbete med radiofysiska institutionen, bl a genom att an- vända. den dyrbara apparatutrust= - -ningen där och ej minst den sak- kunskap ,som. finns där. beträffande mätningsteknik, , : Akademien betonar. också vikten av att såväl föreståndaren för -ex- pestorganet. som ' dennes närmaste "man i föne- och ' tjänsteavseenden placeras på sådant sätt, att'högt komptetenta personer kan påräk- pas för dessa befattningar, Samti- + digt understryks att den på längre sikt föreslagna "mera fullständiga organisationen på detta område sna= rast bör komma till stånd, Rädda Barnens”: i Laholm ' spetälskekampanj - Postgiro 416885: i| Frankrike ' 1940. Den -ursprungliga | vagnen tog tyskarna till Berlin och förstörde: . Produktivitetsrådet ifrågasatte om kriget ” 1918,” liksom ” 'stillestånds- fördraget; mellan -Tyskland = och Deltagare i kursen var. 2 typos grafer från hela. landet,' däribland Thure B: 'och halmstadsb Arne "Larsson: 'De reste den 30 ap- ril med flyg” Malmö-—Kastrup' och därifrån: med jetplan till Lee Bour- "get. ' Efter kursen på La Bréviére flög deltagarna från Orly. till. den stora' > utställningen i : Diässeldorf och. därifrån hem den 12 maj. En- bart .de' stora franska Jufthamnar- .na var värda resan ned, det var en "upplevelse att se hur. dörrarna ö öpp= nade” sig "av "sig själva här "man "var på ett visst "avstånd från” dem; Frankrike - -— europeiskt u-land? - - Föreläsare på kursen var schwei- zaren Ernst Leuenberger, Int Gra- fiska Federationen, som han 'skild- "rade ' på. tyska ochi ”skandinavisk blandning”. Generalsekreteraren för franska : bokarbetareförbundet 'An- dre. Bergeron talade om fransk ar- "betarrörelse och: dess > problem. Bengt Andersson "från Europeiska "inte" Frankrike med tanke på dess -outnyttjade oerhörda naturliga re- surser, kunde kallas ett underut- - vecklat land.” Man väntar därför under de närmaste åren ett kolos- salt "uppsving till: följd av: den ”planmässiga uppbyggnad som nu ger rum, bl ai. samband med EEC-politiken, : Engelsmannen Al: :bert Hammerton från Fria Fack- - föreningsinternationalen belyste de fackliga problemen ur internationell synpunkt, i. all synnerhet u-län- derna. Han omtalade att en stats- ojkar på hemväg me ;”pains. riches”.. Det ser trevligt. at. och då gör det kanske inte så myct d > 3 j | var. utlänningar ordnades simultan- | tolkning, ; vilket gick utmärkt. s Under. kursen "gjordes 'ett' flertal utflykter; bl a'till ”pojkbyn”, i Lon- geuiliAnnel, där miljöskadade' poj- .kar bor och arbetar i ett eget sam- hälle”rmed jordbruk "och trädgårds skötsel. samt "verkstäder, ', Givetvis gjorde ' man ; också". besök i: Paris där svenskarna". imponérades av ängden av vackra historiska bygg- nadsverk.i Man: fick veta "att "60-70 procent av. byggnaderna i Paris är hundra år gamla: :-och. ner; vilket emellertid inte "syntes så "mycket utanpå... Hyrorna: i sådana ”garla kåkar är visserligen Iåga, men kom-" forten är därefter. Lönerna var i många fall, förbundna med” vissa sociala :. förmåner," Elverksjobbare T.h en bild från förstamaj esten i Paris. glädje och minnen: av det förgångnas prakt, : i , | Frankrike är 52 kilo per person, vil- 166 dagstidningar," ”. men ingen ”rikstidning”. ., Frankrike har 166 dagstidningar med en samlad upplaga av 11 milj ex — men ingen av dem kan kal- las ”rikstidning”.. Av veckotidnin- gar 'och tidskrifter finns det hela 7.000 av vilka flera har en upp- laga på över en miljon exemplar. Den ” samlade pappersåtgången , I ket internationellt . sett är ganska högt, ' Nta "> Av den politiska oron i dagens Frankrike . märkte man inte stort mera än OAS- klotter på väggarna här och var. Allmänt tycktes frans- männen vara av. den ' åsikten att Algeriet är en belastning för Frank- rike, inte minst. ekonomiskt. Ära-' ' berna i Paris anses ge .oyanligt stora ” bidrag” till” de a undre. världen, :men'”inågot i råshat tycktes, inte. förekomma. Man . såg ofta: negrer. tillsammans med vita flickor” ”utan att någon” fann något störande i i det,” : : Kanske va det. det politiska" lä- get" som gjorde: att man inte "ahord= kriminella i SN Pt Ne 3 Nyttan av TV > torio de Sica har gjort en Eg täckt om nyttan av TV: =: om — Jag har funnit att TV är ké> lossalt höjande för allmänbildnine"" "leen. När min familj . och: mina . jag tyst och stilla in I rummet brede vid — och läser en god bok REFN En kvinna långt” uppe i Ljällbygs den hade förlorat sin man och satt, -. ru i kapellet där begravningen &$- . de rum, Knut, som maken hette hade inte varit Guds' bästa barn” men däremot en hustruplågare. äv” rang. Prästen kände "mycket väl till detta men nämnde ingenting om det utan drog i sitt tal fram. en rad fördelaktiga sidor, som hust«, « run inte lärt känna, Hon hörde '. tålmodigt på, men. till sist: utbrast hon: a + — Pastorn' Pastorn begraver " Her : "karl sökarna från det mindre Foten Norden. cc. : — Och så var aut. de. frö flickorna?. . " Ajo, det finns verkligen sällsynt tet ligger långt under det svenska det är det inget tvivel om, Stäm= ningen mot svenskarna bland: de fransmän med vilka gruppen kom i kontakt 'var uteslutande vänlig och inte alls färgad av den Mvilja som ibland rörts upp med anled=y - ning av kongointermezzona. tr i Från Paris flög de svenska ty=" perna till Disseldorf. dör de bosök=' te den grafiska mässan. Där fanns ' allt i facket från emballage till . fotosättning, Omfånget. och mång=: falden var överväldigande, och ;det :; var det bestående minnet därifrån... Det/västtyska välståndet var märk= bart överallt, Det tyska: gemillet motsvärade sitt rykte 'och =: ttö't' om ni villt — det var faktiskt möra stil på de tyska flickotna, än spå -' dem i själva Parisl ND "Men det var du inte för den. skull penten;? Det stora. och allt:domi= de' internationella problemens. ger= hörda och Komplicerade natur, Der - skulle behövas många La Bråvibtje nade: några; >förstamajdé ner i år, Istället" hade man' karné- valsupptåg och gatufester, anordna- de av. företag” och "föreningar; Det var en enastående” uppvisning: av färg, fest och "sydländsk g dje, "och i många länder där folk från skil NS nationer kunde mötas och lärå ål förstå varandra, försäkrar. iypb sv "Bengtson vid' hemkomsten tillIdyl< "Jen vid Ätran, 2 det, var en stor; uw .upplevel: ar "Sveriges 1 pensionerades' vid 55 'års ålder,'-I en del fack var:det'så ordnat att det: utgick - från en till tre extra månadslöner vid giftermål, ;barna- födsel eller dödsfall. Cm urholkad 40- tinimårövecka = 40- timmarsveckan : "var allmänt genomförd, 'inen” de allra flesta 'ar- betade 'frivilligt åtta. timmar”. över- tid för att tjäna mera, Alla före- tag som har mer än tio anställda får avstå en ”procent” av lönesum- man till en" 'bBostadsbyggnadsfond. Bostäderna" är 'en' flaskhals, som man på : olika "sätt försöker komma åt. Om ett "företag uppför” en bygg- nad. inom Paris får det betala: 200 francs extra pr kvadratmeter, 'men om" de bygger utanför huvudstaden .de 200 fräncs 'kvadratmetern i sub dier.. Det är också. ett effek- tivt "sätt: att - påverka ' industriloka- liseringen, el SN - « Det "mesta av skatterna. i Frank- rike tas ut: genom indirekt skatt — omsen är på: 27,5. procent. Det finns -alldeles för "många" affärer påstår fransmännen själva, men än- då tjänar de bra med pengar, 'gi- vetvis med fördyrade varor som följd. Den otroliga kedjan av mel- lanhänder märks fö alldeles 'sär- skilt ifråga c om : jordbruksprodukter; som 'kan öka flera hundra procent på sin -väg mellan producent och konsument, 28 procent av national inkomsten kommer från jordbruket mot. omkring 18 i Sverige. Ändå är det franska jordbruket inte alls så avancerat som det svenska, bl a är det uppdelat i för många bruk- ningsdelar. Inom jordbruksorgani- sationerna har man tagit de svenska skogsägareföreningarna och ' cent- ralför som förebild: 4 " och I för det t gångna Irbetskre > salta ex "Anpassningen efter" dessa -förhål- landen 'måste 'ofta' bli: besvärlig, Den underlättas i viss 'utsträck- ning- av' dé' göda konjunkturerna och den ökade köpkraften; han- delns, — strukturförändringar :"' har kunnat, ske. inom ramen för. ökad varuomsättning.”" "Förändringarna präglas bl a av tillkomsten av nya enheter i varuhuskedjorna. Tidi- gare har de huvudsakligen etable- rats 'i städer. med "relativt högt invånareantlal, nu har 'man gått in på ' relativt emå -tätorter,'" eftersom kringliggande "landsbygd bedömts skapa tillräckligt kundunderlag Det är inte heller längre fråga om att |så etablera ett. varuhus i en mindre |t tätort utan det kan bli fråga ” om två eller flera. - Det finns anledning att fråga a om denna expansion alltid bygger på hållbar grund. Kommer kundun- derlag och köpkraft att räcka? Sä- kert är att svaret i viss utsträck- ning blir beroende av : "den koné skalor. Det finna "tendenser till ett ”upphandlingsförfarande" söm; brya ter igenom pris> och rabaltsystem.! . Den enskilda -butikshandeln' måste . se till ått den-1 en sådan” utveck nerad. Strävandena att i större eller mindre grupper samla bufikshärje delns ' inköpskraft måste: ä denna bakgrund.” Utvecklingen på" hyresm 1] den kräver. allt. större uppmärk= sarnhet. På många håll har, hyrbd= regleringer.s successiva avveckling medfört hyreshöjningar: Saheringdy« ' verksamheten i i tätorterna har ock= " å bidragit till: ökad rörlighet: på téns förslag .om "reviderad ” hyred- lag har gett anledning att:övere » : väga förbundets principiella ” uppe fattning beträffande hyreslågstift. ningens framtida utformning. Erie : ligt "BKyreslagskommitténs ..f slåg lan” bostädshyresgäster och ”ålfärs=, kurrenskraft som övrig butiksh del kan utveckla. . " 1- utvecklingen spelar : priskon- kurrensen stor roll, De uttryck som denna konkurrens tagit kan dock inte alltid anses vara mest lämpliga. Köpmannaförbundet" och riksorga- nisationerna har reagerat mot den lockvarukonkurrens som vissa fö- retag tillämpat... En låg och jämn prissättning med hänsyn till kost- naderna för olika varuslag är den konkurrensform som i längden vin- ner konsumenternas . förtroende, . " Problemen - på ' inköpssidan har ägnats ökad uppmärksamhet. Re- dan vid förbundets. kongress i fjol. chef i en.av. de: nya' afrik k staterna. varit elev "hos honom i två fackliga kurser. Han påpekade också att inget annat land ännu : hade genomfört den målmedvetna insamling - till u-länderna : som se- dan länge pågår i Sverige. 'Ake Nyström från Sv Handelskamma- ren i Paris talade om fransk-sven- ska - förbindelser och varbergspoj- ken Axel Janås, studieledare i Ty- pografförbundet, talade om fackliga Vågor. I de fall där föreläsarria ”Europammarknaden sätter mer och mer sin prägel på det ekonomiska livet' och”hos gemene man tycktes det vara underförstått att den till slut skall utmynna i ett Europas Förenta Stater. Tills dess behand- las de som står utanför lite styv- moderligt, svenska bilar får bära en full på inte mindre än 63 pro- cent, vilket förklarar att man inte ttalades i en lution att om det inte vore möjligt att genomfö- ra en riktig tillämpning av grossist- nomineringen borde man helt gå ifrån systemet. Sedan dess har det visat sig att man på vissa håll i industrin åtminstone i princip an- ser det lämpligt att gå över till andra system,: baserade på: kvanti- tetsrabatter och årsbonus, "= : - .Stora ” köpare kan" i pråktiken ser så värst många Saab och Vol- vo därnere. Pte er utverka lägre. inköpspriser. än vad hyr varvid förstnämnda ka» | «| tegori skulle erhålla ett ditekt Bes "a sittningsskydd och” 'sistnänindå le ef ” dast ett indirekt ekonomiskt skydd. Förbundet har i sitt remissyttrande framhållit, at även affärsbyresgås- terna måste erhålla et, direkt; dee sittningsskydd." Denpnä. uppfattning se remissinstanser, bl a av hyresrådet, > fattning är det alltjämt ”angeläget, ” att butikstiderna inte regleras i av= . . tal om Jöner och arbetstid utan att de lokala köpmannaföreningar= na allt fortfarande prövar och fast lägger öppethållandetiderna;- Denna principiella - inställning har under ' en lång följd av :år- hävdats av, förbundet och på. nytt bekräftata” av styrelsen... gjorde vid årsskiftet 34.440. Antalet av: medlemmarnas filialer har ökat ' och utgjorde '2.63> för arbetsåret mot .2.193 under. 1959—1960 — förs' JA skiftet 37. 078 butiker.- oe som framgår av officiela rabatt- 14 lyckade exemplar. ' Men genomsnit« '. de, 23; styperna rest ned till könti« . . nerande” intrycket "av kursen. KON skulle en kategoriklyvning ské mele, > ” Skådespelaren och regissörer Vito". a N , N ord LC ling inte blir ytterligare diskrim ön har 'senare biträtts av flera' andra j. > : Enligt Köpmannaförbundets uppe > . bundet - företrädde -alltså vid ärg. - '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.