ns : Mycket arbete i + bör därför "finnas ett uttag vid mrbetsbänken där husmor kan sit- : ta vid en utdragbar skiva, som kan placeras i olika : höjder, allt -- efter arbetets art. Fru Ing-Marie Berg vid Statens institut för kon=" su de: små” detaljerna]: som, spar: -husmors krafter |. Xx sumentfrågor d eget; provkök, som he erar anord: och håll In — on husmor tillbringar 7—8 tim mar om dagen i sitt kök. Genom att "mer också den övriga delen av hus- hållet att ofta vistas där. Det är där- > för "viktigt. "att - köket är rymligt, trevligt och lätt att arbeta i. säger "fru Ing-Marie Berg vid Statens in- .stitut för konsumentfrågor. Och "det är inte dyråre. att låta. bygga eller inreda ett väl planerat kök än ett rigt och svårarbetat. : . ge, berättar. fru Berg. Resultaten ,. , har också snabbt kunnat omsättas i: ", praktiken. i de moderna flerfamiljs- a -huskök. hus som byggts. på senare år. De rön' - som :gjorts kan naturligtvis > också ligga till grund för den som z vill planera : sitt villakök på egen - hand eller. rusta upp ett gammalt och tungarbetat villa- och hyres- > Kökssnickerieria ” 1950 fastställdes en svensk stan- dard ' för köksinredningsenheter. Standärden - har senare reviderats - under 1961.-1 standarden har mål- ” sättningen lagts fram i en serie rit- ningar till ett antal inredningsele- ment. Dessa går att kombinera för att "passa till olika typer av kök. Genom att byggherrar, projektörer -”och snickerifabrikanter enats om att använda standarden kan enheterna öras i stora serier vilket ställer sig illigare, Köksstandarden är avsedd för såväl flerfamilj shus som villor och lanthushåll.”Z . : ' Man bör alltså vid val av köksin- " "redning; eller vid komplettering till - ett redam färdigt kök, hålla sig till "fabrikanter som följer svensk stan- : dard. Man kan då vara säker på att : få ett kök som ger tillräckliga: ar- betsytor, lämpliga" arbetsställningar v och väldisponerade ” förvaringsut- "rymmen, säger Ing-Marie Berg, : ”""Väggskåpen för köket 'håller 30 : cm djup. Skall de plåcera3 över en ;;”Yarbetsbänk som håller 'svensk stan- oord dt fr ÄN mer 2 "med underkanten 140 cm från gol- vet. De olika djupen på väggskåp ', och: arbetsbänk samt .väggskåpets "att man inte skall slå i huvudet vid "arbete i framåtlutande ställning... : Väggskåpen bör vara: raka: om . man använder sig av en 60 em djup ” arbetsbänk." Sneda väggskåp med- . för att de. minsta föremålen måste ' placeras på de nedersta hyllorna användning! '”; För : väggskåpen finns tre: olika slag" av luckor att välja på: slag- luckor, Skjutluckor .. och jalusier. Dubbla slagluckor är att föredra, De ger den bästa insynen i skåpen. Skjutluckor blir lätt 'skeva och kär- var om de inte ar av mycket hög kvalitet" i" material 'och utförande, + Då är uppåtgående skjutluckor el- ler jalusier av väv och ribbor i så « fall att föredra om man t ex på . grund av ,små utrymmen "inte. vill använda '; ; slagluckor, + Bänkskåpen : bör ha slagluckor. : . Vid planläggning av kök och vid nyanskaffning av väggskåp med ". Blagluckor,' måste "mån se till att från takarmatur och dörrar. H oe « Vill man ta tillvara ett-hörn i ett trångt kök, finns det nu särskilda hörnskåp med roterande hyllor att köpa. : . Skall” man - köpa kökssnickerier omålade” eller fabriksmålade? Den . fabrikslackerade skåpytan blir gär- » na matt och ser död ut, medan må- Jarens alltid synliga penseldrag ger . liv åt ytan. Vid industriell målni "de flesta familjer äter i köket kom-- —- Kökets . rätta utformning Här, - studerats mycket ingående i Sveri-. dard,' d v s.60 cm, bör de placeras |- ' höjd över golvet är avpassade för |' oavsett hur ofta prylen kommer tilll. + luckorna vid öppnandet går fria | et är rett med "Vid 'en rundfråga till en stor grupp. busmödrar. och .husfäder .om : vad man ansåg viktigast i bostaden visade det sig att kö- ket sattes högst på listan över "väsentliga ” bostadsegenskaper. För alla dem som planerar, att bygga eget, köpa eget eller rusta upp det redan befintliga köket presenteras - här. en rad syn- punkter , på lämpliga material och inredningsenheter.; för ett välplanerat kök. ve . vid köp av föbriksråålade 'Kökssnic- kerier. :. | klädda med plastlaminat som kan fås i. olika färger., : Plastlaminatet ställer ' sig emellertid ganska dyrt, men är lättskött och starkt och tål kraftiga rengöringsmedel och kemi- +) kalier. Fanér, till slut, är mörkt i .lystern och kräver att köket har hålland. Man kan också välja Skåpdörrar 4 - Låt liftare i Väst- "tyskland stå! - Man måste allvarligt avråda biljså ter i Västtyskland från att låta si- na hjärtan vekna och ta upp lif- tare, Förutom redan ' kända faror som överfall, rån, våldtäkt och an= | nat kommer nu risken att bli av med körkortet. En bilist i Biele- feldt tog upp en man vid vägkan- ten, småpratade med honom under färden . och skjutsade honom" till och ', med hem, trots att det var en omväg. Passagerarens ”hem'”! vi- sade sig vara en polisstation och passageraren själv en civilklädd po- lisman, Inne på stationen togs blod- prov -och då" promillen visade 138 |: blev domen böter och förlust av körkortet i två år. Den vänliga bi- listen hade under turen berättat för liftaren att han kom från ett kalas, och polismannen tog fö stås chansen att sätta fast honom. ; — Ett heigjutet mästerverk! Film- konst av högsta kvalitet! Strålande skådespelarprestationer, underbar fotografering! En film som mi måste sel — Jag undrar om det kan" vara någonting I med den? : : mycket goda ljusför i Belysningen i köket. : Det "är viktigt att både dagsljus och elektriskt ljus faller -så att den som arbetar vid spisen, "diskbänken eller arbetsbänken inte skuggar sig själv. För den skull. behövs oftast två takarmaturer, oavsett om man använder sig av lysrör eller vanliga glödlampor. Har man tänt ofta och länge i köket är lysrör att föredra före' glödlampor, Lysrören drar ba= ra 1/3 så mycket ström som van- liga lampor. Lysrörets livslängd är emellertid mycket beroende av att man inte - tänder och släcker för ofta. - Armatur i i köket” skall placeras medan träet åldras vackert, slutar fru Berg. Och den regeln gäller vid alla val mellan trä och plast i i hus- hållet. Mellan”, bänk oci överskåp. bör väggen vara beklädd med én skiva av. plastlami ller kakelpl Använder "man sig av kakelplattor som ju 'inte går att skruva i, bör man skaffa en trälist som sätts fast |" mellan överskåpets botten och den översta. kakelplattan.' I- listen” kan man sedan skruva fast olika upp- hängningsanordningar. för. husgerån Golvet i ett:kök utsätts i regel kant i kant med arbetsbänk Då skuggar man inte sig själv. En lam- pa. på väggen framför arbetsbän- ken är lika olämplig som 'en mitt i I taket.; I inget av fallen kommer ljuset till sin rätt, Glödlampor för 75 eller 100 watt kan vara Jämpliga till. arbetsbelysningen, ' " : Har man matplats i köket är en bländfri hisslampa mitt över mat- bordet det .behagligaste”. och mest praktiska, 5 Flera och rätt placerade vägguttag är viktigt i dessa tider då elektriska hushållsmaskiner blir allt vanligare. Två eller tre vägguttag i ett medel- stort kök är ingen lyx. De bör pla- ceras med ett vid arbetsbänken och ett vid matbordet. : nå "Fläkt och spiskupa > Många husmödrar med äldre kök går säkert somkring och drömmer om att montera in en fläkt. Fru Ing- Marie Berg vill emellertid varna alla för att låta göra en sådan in- stallation utan att först ha rådfrågat en ' skorstensfejarmästare." Det ' är nämligen ” inte säkert "att ventila- tionskanalerna tål det ökade utsu- get, en fläkt medför. Den för dyra pengar anskaffade fläkten fyller då ingen som helst funktion. ' Det bästa resultatet nås naturligt- vis om fläkten kan kombineras med "len kupa över spisen, Dessa finns i många ”olika material: plåt, plast, glas. Man bör välja en' typ som är lätt att ta fa ner för rengöring, .' Arbetsbänken en Till kökets arbetsbänkar har man att välja på huvudsakligen två oli- ka, material; plastlaminat, eller trä. -| Båda ' sorterna ' har sina för-' och nackdelar, Plasten är lättast att skö- ta och hålla ren. sTräet, då vanligast teak i tre millimeters fanér, måste ständigt : underhållas . med 'oljebe- handling eller plastlacker, 4 — Plastlami blir småni kan man använda" andra. typer av färg” som ger en hållbarare yta, fär- ger som /inte” går att använda vid . .handmålning, En. nackdel vid köp "av". färdigmålade' snickerier är, att : man måste vara ytterst försiktig vid uppsättningen... Eventuella” skador i ; målningen = är: svåra att renovera, > Fäörgvalet blir också mer begränsat repig och, ful och får då bytas ut mot en ny platta. Har man däremot teak i arbetsbänken. går eventuella repör att slipas ner och bänken blir som ny igen. Teaken har emellertid den. nackdelen:' att den inte tål vätskor så bra som plasten, Man skulle sommanfattningsvis - kunna säga nen åldras schabbigt): ; för hårdare påfr än golven i den övriga delen av. bostaden. Det är därför viktigt att man väljer ett material som är slitstarkt och tåligt och som är lätt att rengöra och un+- derhålla. Något idealgolv finns väl knappast. De "material man kan välja på och väga för= och nackde- lar mellan är Hnoleura, plast, gum= mi och kork. Linoleum-mattan ” är ”: slitstark, lättskött och halkfri., Plastmattorna levereras i form av plattor eller som hela mattor. De är ganska hårda och stumma att gå på men i stället lättskötta och tål kemikalier av oli- ka slag, Gummigolv finns också de i plattor eller som hel matta. De är elastiska och behagliga att gå på och är värmeisolerande, lättskötta "och slitstarka men : känsliga för. starkt alkaliska medel. En nackdel är att det är lätt hänt att husmor halkar på dem när de är våta och när det kommit fett på dem. Korkgolvet slutligen är 'det mest behagliga att gå på. Det Jevereras uteslutande i form av plattor,” Vs in "Låt husmor sitta och arbeta ' Många lättare 7 arbeten i köket kan utföras i sittande ställning, Det spar både rygg och fötter, Se där-' för till, vid planering eller nyinköp, att: 'arbetsbänken på' något ställe har ett intag med plats för husmors ben, Intaget kan sedan vara försett med utdragsskivor för olika höjder allt efter arbetets art. Mån bör sitta på en låg 'stol med fötterna stadigt på golvet och med stöd för ryggen, Lämplig skivhöjd är då 60—65 cm, » Köksarbeten som med fördel kän utföras sittande är "fiskrensning,! Mlonantag redning 1 lätt vispning och blandning. - Vistätningar « För ; den” som vill veta köksplanering . och lämpliga mate- rial för köket har Konsumentinsti- tutet och Byggtjänstorganisationer=' ra: ordnat parmanenta utställnin- gar-av bl a kompletta kök i Mal- mö, Göteborg, Stockholm och Umeå., Konsumentinstitutets Jilla bok ”Kö-. | ket, planering, inredning” kan också ge många' värdefulla tips även' om den kanske vänder, sig mest till ar=, kitekter 'och bygghorrar. vt ” Ingenjörsoxnmen . - ' hår vid Högre. dekniska läro=- "verket i Göteborg avlagts, av bl, a. Birger "Ekberg, Laholm, ovår mevänkiltekniska linjen. - ”Rädda Barnen”" Laholm ” ek "har. arbetsmöte i morgon tisdag hos: ru "Gun "Cederlund, Veinge, samling. å . Hästtorget 1 kl. 1 15. [4 a : . , NIYTESSESTFETY FESNYVEETETSTYSFIVITYTTSETIVEVVYVSYTTTTTvyv YFTE TN : Melon; Alva Svensson, Marlka- sl billigt nu: IN Mög MARKARYDS. BYGDEN |! . Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, "Villagatan nu Redaktör: Sven B.' Jönsson. Tel. 10150 erg db ar Bia Byggnadsmaterial | « & Träfiberplattor at Rockhammar oc Masonité or Playwood o. Iamellträ Sn : & Papp o. spik: ; . ' >, Cuprinol -. yt & Listverk . "Köp fördelaktigt "LENI: CC" TRÄFÖRÄDLING : Markaryd. Tel, 0433/10780 3 Forts. från sid. ; - , son. Markaryd Lahny Nilsson, Timfors, : Lars-Gunnar : Nilsson, Markaryd, Lars Olander, Markaryd, Hans-Göran : .Schön;..” Markaryd, | Lennart Vedman; Markaryd, Maja Andreasson, Markaryd, Anita Berg, Markaryd, Agneta 'Blixt, Timsfors, Laila Brorsson, Markaryd, Krestin Gustafsson, Markaryd, "Eva Hjorts- berg, Markaryd,-" Inga" Hjortsberg, Markaryd,: Ingrid Johansson, Mar- karyd, Gunilla Larsson, Markaryd, "| Eva' Orrling, Markaryd, Britt Ru- dolfsson, Timsfors, Agneta Selldén; FÖTBOLLSRESULTAT: ÅA. v Div. IV sydvästra Småland ” ” Alvesta—Liatorp ” 21 - Växjö norra—Markaryd 1—1L . . Rottne-—Traryd » 205 > Älmhult—Skepp=! It 21: - Strömsnäsbruk—Växjö BK-42: Rydahölm—Ljungby: "35 33 I Hamneda Virestad 60 : ! " Ljungbygruppen. Rd + Ryssby Strömenässruk : 0-1 Traryd Markaryd i -2—1 ryd, Gunilla; Svensson, "Timsfors. " - Klass 4b Carl-Åke Carlsson, Markaryd, Leif Gustavsson, Markaryd, Björn Gyk- ström, Markaryd, Hans "Jacobsson, Markaryd, ' Bengt-Göran : Johans- SOT > Markaryd, Stig-Åke Jonsson; Timsfors, Walter Larsson, Marka- si ryd, Bo Malm, Markaryd, Sven- Rune Malmberg, Markaryd, Bengt- Åke Nilsson,: Markaryd, '- Kristina Adolfsson, Markaryd, Maivor. An- dersson Markaryd, Birgitta Bengs: son, Markaryd, Gunilla" Borg, Mar. karyd, Marianne ' Enéroth, ' Vittsjö, Kerstin " Gustavsson, Emmaljunga, Irene Hall, Markaryd,-Kerstin- Jo- hansson,' ..': Markaryd, > Margaretha Lindqvist Markaryd, Ingrid Marköö Markaryd,, Lena Nilsson, Marka- ryd, Ingrid Olsson, Markaryd, Mo- na Olsson,” "Vittsjö, Marie-Louise Silferboörg, Markaryd, Berit Svens- son, "Markaryd, Eva Wi dholm, Markaryd. Un > fyller. i” morgon. A möbelsnicka- re Gösta Svensson, Kungsgatan, Markaryd. Jubilaren" är född i Örnafälla. Vid.14 års åldér bör- Halland och" .därefter fick han anställning vid : : bränslekommis- sionen, Under åren 1920—23 var han banarbetare, vid Hässleholm Markaryd —Veinge järnvägar. Han började därefter- med 'snic- keriarbeté; "och ' hade anställning i Markaryds snickeri- > och imöbelfabrik under åren 1923— 1934." Sistnämnda året .kom hr Svensson till :Bröderna "Melins snickerifabrik och till detta fö- spörsmål har hr. Svensson var rit flitigt engagerad såväl. i det ningslivet; Han, har tillhört. kö- pingfullmäktige och taxerings- nämnden" samt, är. nu ledamot av . valnämnden, Han har .till-|:- hört Markaryds brandkår ” un- der närmare 25 år och var, där- På hr Svenssons initiativ, fick brandkåren sin första brandbil. Han ' var, med, och : bildade 10- kalavd, av ”Träindustriarbetar- förbundet" 1933 och har/sedån dess varit styrelseledamot i av- delningeh" och är sedan många år tillbaka ' avdelningens ' redo- görare, och kassör. « DG « Sedan 1932 är jubilaren sty- relseledamot i. Markarydsortens Hembygdsför ening.. Han har un- der många; år, ; handhaft : före- ningens: samlingar” och' är före- ningens intendent.” . Under; en lång följd av'år': : tillhörde ju- bilaren Markarydsortens.. .Träd- gårdsodlarförenings ,' . styrelse. Han har även varit'styrelsele- damot 'i Föreningen ' Folkets "Hus och Park,. Markaryd 'och var: styrelseledartot - i Marka- ryds - yrkesskolor ' från ; starten Toch fram till omorganisationen. Smör: fag hå ett . paket extrå Eoon0peevsuaanunant ovh jade, han arbeta 'på lantbruk i]. kommunala - arbetet '; som ” före- |- vid v.' brandehef ”under/ 15' år. vudgården; i Ytterligare” en” kel: del? äpp- drag” har "lagts "påx jubilarens axlar. Han -har "bl: av haft "en stor:, del. "revislonsuppdrag ' och .-dem,. arbetarekoms |. glatt: humör; tar sig. an ”alla' 'de svårigheter som tornar, upp sig. Han: är. lugn/ och sansäd och'en god ; och: "pålitlig kamrat: varför han. Skaffat sig, ett: betydande aj tal, goda vänner. , maka till lantbruka- ren Adolv, Karlsson, Skråmered; Våxtorp. Hon & är född 4, Våxtorp och har. gjort: sig ” känd .som en duktig :, och arbetsam; kvinna, som? helt ägnat. sig åt sitt hem. 60 är; fyller is dag pappe sm ästare -Hu- Karl ' Valfrid : Andersson, ': Timsfors. ' Hr... dersson. är född i Sätterbo”. ör- samling, Västmanlands" län. Ef ter diverse konditioner på. pap- | persbruk. genomgick han: Sala Teknikerskola'" o. fortsatte. ”där-. efter med praktiska arbeten på pappersbruk. : Först i - arbetade han på Oppboga ABi Fellings- bro ; och, : kom : di verkmästare till Rällså'Pappfå- brik, : Jubilaren” blev pappers- mästare vid Inlands: Papp- och Pappersbruk. och fick. anställ-' ning" som - pappersmästare vid Lagamills. "AB i "Timsfors- 1943. och där. han alltjämt & är anställd. Pappersmästare. Valfrid An- dersson är, en "utomordentlig arbetsledare. Han är lugn och sansad i sitt "framträdande och har ; en ' humoristisk läggning. Sedan några ' år tillbaka / tillhör han' Lions Club i Markaryd. där han 'under ett par arbetsår, var rit sekr. Dessutom « tillhör. ju- | bilaren även styrelsen för Mar- | rerydsontens. Hembygdsförening. VIGSEL” ”— på lör doden i i "Hishults kyr kå mellan fabriksarbetare Leif I I'Tagesson, Halmstad, och fröken I Gulli Jacobsson, Flalmstad, dot= i FEFSYYVYTI » per gris ,kr 3:15 per kg, För 2:25 per. kg, För smågrisar klass :| serna har. därmed inte, 'under- ' A ocksson,: Norra Ö: ; brudparet gick in i kyrkan; spe- "I late karnitor Möja Ekatedit” ”Byöl- . I lopamusik” av Albert. Runbäck. har "tillhört: styrelsen : för Mar- : trägen'; arbetare; som med. ett], | Hedvig Jönsson, Vrångarp;' ock-' "IT dells tragiska 7 bortgång här” i | och ' uppväxt i.-ett: lantbrukarhem | met på Vrångarp, > ärifrån, som. - | Adolf "Widell, som av: vårt gilles "Lantbruk + ""GRISNOTERING, . "Sveriges slakteriförbunids riks- notering' den. 28/5 och t. v. för klass ' I premiegrisar . i : kullar med upptill 20 kg medelvikt vikter överstigande 20 kg kr u avdrag. med”. kr. per ist. För smågrisar klass UI avdrag med 'kr. '13:— per st. - Marknadsläget. betecknas som ' oförändrat vid god balans. Pris! gått någon förändring. : Slakteriförbundets. .smågris- notering för Skåne, Blekinge och Hal- land "den 28/5 och t. v. för” ”. RING OSS . NÄR DET GÄLLER "pm LÖNAR sic > Tel,” 035/15241 > Parkettgolv ) "> Linoleum ” |" Plastfiltmåtta ST Viäslolattof) FN aa Tel, 15341, Hantvergsg, 25 klass I premiegrisar i kullar med 'upp till 20 kg. medelvikt per gris kr 3:80 per kg, E. ö. lika med ovanstående, peta Sydhallänningar i: sa skyttar fanns här nere i: Dessa hade” att” avverka” 'e s. ka dold: stig” med "tio ' skott på tio mål, lagd upp/av styrel- sens 'medlemmar med. Östen Bengtsson - di a spetsen."; vann ' allinänt gillande ; liksom också harbanan, som samlat c:a der tll Slöjdhändlare" Henry Ja , och hans myelga Byar född Bengtieson: När Stigen | topp vid; . jaktskytte” och harsig i Yay | : ån Stockholm hade "det kommit, deltagare till UYsy "jaktskytteklubbs tävlingar på söndagen. uppe vid de > vackra; ”Hjörneredssjöarna ” — nu får vi välsantaga att des- i trakterna ändå. Men trots det "dåliga" vädret hade sammanlagt ” 103... skyttar; ställt upp, därav; ett' fyrtiotal skåningar. zu 200. deltagare ch lerduvebanan, som hade c:a-. 125 deltagare. 'Trots' de många skåningarna -blev det: dock : hallänningarna, som ' belade topplantserha:där dé säkra Mestockaskyttarna Ru- lund låg mycket” väl till, "De "bästa ' resultaten: = ">. »'Jaktstig: 1) Rudolf Noaksson, Vigseln förrättades, av: kommi- rögård. v När ; frn per] si0Ur av? marskalk brudparet läm lades "Fanta Inger. fter; z Mestocka. 77. poäng, 2): Gustav ' Persson, ,Tormarp, Ränneslöv 76 .3) Kurt "Skoglund, Mestocka 75 2) Robert Johansson, Veinge 74, + Harbanan: :1)' Allan :Johans- ' son, Genevad 29 träff, 2) Gun- Kurt.- Skoglund, 'Mestocka" 24, och "Lennart, "Bertilsson, Gene=. vad 24; : Lerduvebanan: farbar tak DN: Svensson, . Kvibillé .10 träff, 2) Kurt Noaksson,” Mestocka 9 och” . Robert Johansson, Veinge 9; Vid den sedvanliga parenta- tionen . Över -börtgångna!- :med-; lemm r, : som + ålderman;y i borg' "Axel: "Malmquist, , hål" ler vid" .varje,i högtidssamman”, komst i. Sankt. Knuts gille,” er-j inräde”' han. förutom som "fru |? så om: landshövdingeparet Vi-, södra | Halland : samt” om. Dag; Haämmarskjöls Aldermannen; + Äldst bland i "vårt . Gille" var. Hedvig : Jönsson, född Hansson, som infördes 'av sin! man, ' lantbrukaren "Algot Jönsson, ' den, 18. juni: 1960, Hedvig. Jöneson blev också den första av våra syst-' rar som lämnade oss," Då hon gick | ur: tiden den 19 mars i år hade hon en ålds "av något mer. än, 72 : De yttre” Konturernä. kring hen- nes liv är lätta '&ått dra upp: Född: i: Ränneslöv, trädde hon : vid -sin' makes -sida som nygift in ihem-' den egendom makarna : strax dessförinnan ' för! värvat. Här levde hon sina, år som ett ömt” öch tryggt stöd för- man,; barn och anställda. Tiden: gick och mycket förändrades, men "hon förr ändrades,: men. hon. förblev 'famil- jens fasta medelpunkt,” outtröttlig i sitt "givande och föredömligt blyg- sam för egen del Så kom den dag då hon och hennes: man: överläm- nade den välskötta gården och dess mödor till sonen och själva flytta- da in i en” villa' sorå de nybyggt på. Vrångarps -mark...Det blev ' det. sista : jordiska: hem; som ' Hedvig Jönsson 'kom att ägna sin 'omsorg. - Man: kan säga att Hedvig Jöns- son var en av dem, som eftermälet brukar beteckna 'som ”de stilla i landet”, "Hon hördes inte:påsmö- ten, hon förde ingens talan i nå-' gon församling, .men hon- utförde en gärning för hem och familj, som sannerligen inte tillåter en kvinna att-många stunder av dagen.vara stilla. Om man ser det citerade ut- ne hyllat. is Pra UR Eknuts gi uret Widell; född - Sanne. Det är inté för mycket sagt att dessa bå- da” gav högtiden :dess': - värdighet, glans och glädje. Inte fullt nig må- nader senare — den 30 oktober — Tycktes de" båda: bort. genom en bråd död; Olyckshändelsen,inträf- fade "just utanför .Vrångarp; den: gård, som jag Nyss "talat om, belä- genen knapp mil söder om La- holm; Det 'sista de båda: makarnas ' blickar ' sökte, måste ha'varit en flik" av. vår .sydhalländska himmel, 1:5 Knutegillenas - motto ”Fred - och ' egna :'sammanträdeszsalen,' . Längre va | vågade z de» första ” knutsbröderna inte sträcka sina förhoppningar, Vi är. djärvare och drömmer om att detta .motio måtte bli gällande & över hela' världen... see « Det-:är en heder: för; vårt land att. der man, Scm mer än någon. annan i..modern tid arbetat. för en fredens utsträckning, var Dag Hammarskjöld 'bar visserligen inte ”knutsgillenas sil- verdyva på 'sitt bröst, men i sitt hjärta skar handen eld, för vilken denna duva vill vara en symbol För hans. gärning. genom . Förenta ” Nationerna ; var inga :nationella : betydelse. 'När' han '—. natten till den 18 september 1961 >— vid Ndola i "de. svartas” världsdel, i ” Afrika, följd: av en- hedersvakt på femton - man, arbetare som: han i fredens . och människokärlekens. tjänst, på ett tragiskt sätt mötte sitt öde, ska- kades en hel värld. Från ' att ha varit. en levande "lysande symbol, kommer. Dag 'Hamrharskjöld som , historisk / gestalt att allt mer och mer bli en legend, som lever sitt , eget'liv i en värld äv förvandlingar. . . Till denne. svenska: världsmed- borgares minne har vårt Gillesråd låtit förfärdiga 'ett emblem, bestå- ende av den över Hammarskjöld slagna minnesmedaljen, omgiven av en krans av vårt eget Gilles fly- gande fredsduvor. Emblemet 'kom- mer .första gången att bäras av vi- ce :cercmonimästaren "Karl-Axel Klinker, som jag nu uppmanar att framträda och mottaga detta nya . tryckt mot en sådan verk bakgrund, ” då var också Hedvig Jönssori ”en av' de stilla”, + som vid en högtid"som denna tra- ditionellt uttalas, endast dem som under livstiden varit medlemmar av : vårt gille: Men i dag pockar säregna "omständigheter på att göra undantag från denna regel. . '' Den 11 februari 1961 hälsades det nyuppväckta Laholmsgillet — för första" gången välkommet vid en högtidsfest i Malmö S:t Knuts Gil- 1e. Hälsningen framfördes av ålder= mannen, . landshövdingen. Gustaf representant fick mottaga den av- 'gjutning i silver av vårt gamla gil-1' Tessigill, som vi använt som ”wisit- kort” vid första. gästningen 1 våra olika ' systergillen. . Vid åldermans MAMMA MANI vy; I allmänhet "gäller de minnesord,: -e värdi Fred och endräkt över " hela ”världen?” 00 "Dag Hammarskjölds ståmma har tystnat, men hans ande lever kvar. i de tankar, som återfinnes i hans tal och skrifter. Som 'en hyllning till hans minne och som en maning, till eftertanke ber jag dig, broder, att' i din 'egenskap av den förste för oss upprepa det tal Hammar- skjöld höll vid invigningen av me ditationsrummet : i FN-palateet i New York. Som, avslutning på denna” del Klinker Dag, Hainmarskjölds tal vid invigningen av. meditations- sida strålade hans maka Ann-Mar-' . Ne rummet. i. FN-byggnaden. | dolf Noaksson och Kurt -Skog= nar ' Svensson, ' Vänge” 25," 3) Gösta + . ile ”endräkt”. gällde tidigast endast den” . gränkmer.; utstakade och den, blev +." genom hans geni av världshistorisk . bäraren av Hammaskjöld-emblemet — -: av: högtiden läste. lantmästare SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.