a — DEN: 30: MAJ 1962 : : | | Onsdagen den 30 mej- 1962 Ne Ahlberg: vill: avskaffa : | Det "står en falsk "och "oäkta . gloria kring studentexamen i - vår tid, skriver Alf: Ahlberg å tidskriften - Barn.. Den; är "orimligt 7 ' uppreklamerad. Tyt vad är i "grunden: en. slätstru- | : ken: ' studentexanien ' numera ” kl man kan: 'barå ställa sig den enkla frågan, var i alla sina dar] tog den. vägen? Tyvärr bley väl maj inte riktigt" vad 'vi kade "> väntat ”oss' när. "det; ; gäller: soll och, sommarväder | i, alla fall; - Ett allt för" ymnigt regn har | förskjutit . badpremiären '. för många "personer - flera veckor: Men låt: oss glömma 5 det och helt. enkelt hoppas. på mera sol. i den månad” som: "kommer; 5 Lagavägen "håller på. att så sakta ta form i en ny: och me- ra modern skepnad. Asfaltsbe- | . läggandet' fortskrider i ett högt tempo och lagom till turisttra "| fikströmmens början bör hela MN vätt ringa under vårtern, 2 «: Utivedklinger : massa. ärbetet vara avslutat. Sannerli- gen, skönt att denna trafikfälla Vä Frätt. ringa Löneglidnin dningen syna es dva varit ån T av". - social Syre löne-: och sysse nu; framlagd” redogörelse” frams. sit den Fenomsn is gZ året "och "kvonor "6:41 T mitten av; "första" kvartalet.” i år. Det framgår: widare. ev: siffrorna alt den högsta dyrostsgruppen,'. vil- » ken som ibelkamt omfattar Stor- > stockholm och överst va. Nonrland . samt .de inne delarna av meller-: stå" Norrland +;' 10.” m. uppvisar en. mindre” tillbakagång i ge- ig ön, eller” från Irohör: 7:46 lill, kronor: 7:43, Om; $ öde ttvå lägsta framlagda materialet. Genom: a dyrontagrupp 2 avskaffas och | Udyvon'vgrupp 3 4 vån utniar däremot stati- e : i stiken om: em wisa löneglidning, still kro= eller Från: Kronor 6: 87 96. Som vanligt” varierar lönerna ” mycket starkt mellan” de' olika induspe tigrupperpa,. "Sålunda kan Ii mämnas mbt inom "den! dyronts- - grupp som + februari å år PL a omfattade Laholms” och Markaryds "köpingar. sam: . Hallends; Skånes" och" Smålan landibygdr r dar, gernoms liga. timlönijänn Å "manliga. industriårnbet gruvindus'rin kronor metall- "och" werlksta; kronor. 6:38, sånben i "fräindia g- svann” denna: månaden" och I: de: allmänna: ; |. landen, önskvärd och ändamåls. | enlig. Det. är: st. ex. klart, a ör atik" och” "naturvetenskap av - mer speciell, natur. Mutzatis mu- "versitetens olika” fackulteter.: Det i ; det inte är läroverkens huvud-. ortsgyippdenna ' kan: nan : man, uppgift att skänka.” inte dra tågra slutsatser mr det |. I eiffronna nätraligen inte di- f ad, Båstads. - : värd? Den är inte längre nå- gon, inträdesbiljett till univer- ; sitet och högskolor, vilkas in- g tar: inte tillnärmel: : vis vidgats. i förhållande till ' det för varje år växande an- », talet nya studenter, Med den "allt ” vildare : konkurrensen fordras. det mycket Höga" be- trånga porten, och inte ens " kompletteringsvägen = står. i praktiken längre öppen... a . Och. ändå : kvarstår : som - ett relikt från äldre tider! den fal: ska glansen kring studentexa- "men. Det har skett och 'sker' för varje . dag i.vårt samhälle en ekonomisk utjämning; som med för att inkomst och förmögenhet knappast längre är och allt min- på att .räseras”” Men ; den: sista: .klant markerade klassgränsen" i "vårt. demokratiserade', samhälle "Jär den mellan dem som har och |” dem: som inte har rätt att bära den vita' mössan, Att förskaffa sig denna rätt förutsätter nu-|. mera ingen -privilegierad” eko- eller genomsnittliga sudentbe 2. tyget är heller inte längre något bapper, som inbringar. påtagliga ekonomiska a fördelar, : BÄTTRE .”. man , vet studentexamen inte vid äröverken'. utan vid--universitetén. Den" va ett; slags inträ esprövning, en f heredelse” för” "dem; som, skulle. ägna sig åt högre st ier. "Även med risk ätt"beträktas som kon- servaliv anser jag en återgång till denna ordning, givetvis an- passad efter universitetens och högskolornas nuvarande. förhål-. vid en teknisk högskola vissa förkunskaper i i mas tandis gäller. detsamma 'om dem "som”” ämnar > studera vid uni- här” fråga”, om en förberedan- '; vis: eleverna "vid de” allmänna läroverken, om de har lust och / faltenhet och verkligen på: tt så tidigt stadium bestämt sig för ' en levnadsbana, kan arbeta vid sidan "av "skolarbetet, nen "som Jaga anser fendensen till allt större” "och allt. tidigare specia= lisering: vid de allmänna läro- "verken, benägenheten att mer och mer förvandla dem till ut= bildningsanstalter i stället för "till. > bildningsanstalter =' vara - högst betänklig, Bildning” är | något, som vi alla be över och som gör vårt Hiv som individer "och "samhällsvarelser rikare, och imera värt att Jeva.. Ut- mer och mer "ock på allt fler områden, men ' jag . anser: att den, bör förläggas — inte till "de - allmänna ? "läroverken utan. till sella utbildn? ter, till yrkesskolor, till hög- - skolor av skilda slag och till våra universitet; or a Eran 4, inom” "och" Tobalosindu=r Und: rin kronor . hår- och: "kronor - 8:18 i a krohor 6:05. ot ” Ränneslövs SLU=-ovd: > .t . har. haft. Hävlingsafton med "” '. deltagare. .. uN Bäkning sonlorer; 1). Tora Sjun-' or ska « gch fcemnisk- " - :8.3 ) Bart Helgesson 3 ; äbt, od 28 rätt, Bonde Karlsson 28, 4) Brit- ) "ta Isacksson, "Göte Jönsson 25, «Juniorer: 1): Rolf Al lesson, ma Gunnarsson, Jan-Olof S 2 mät; 4) Bo Jönsson 27 rä - HVistoria: : seniorer: > Bonde Karlsson 94 poäng, 2) Karl Gun snar Augustsson” 814, r, Bertil Hel 2 Juniorert 1) Hans-Ove Johans-' 9 bräng, 2) Stg-Allan Nilsson: SR Göran” Gunnärsson a 9). Ralf: te reon 5. poäng. . > studentexamen i en temperamentsfull -artikel , "tyg för att gå in genom "den Le Raserhas ursprung : sär: klimatskillnad' " Rasfrågorna tillhör vår tids. all- "varligaste problem. Men varför är människorna så: olika? Varföri har eri del svart hud men andra vit och varför. har en del sneda ögons eller | | utstående kindknotor? Lä Lekmannens åsikt att den mörka uuden är resultatet av en stark sol gör huden mörk — det är bevisat — fungerar som ett effektivt skydd mot solens ultravioletta strålar. — ' - ' Lbjushyade människor kan. : bli Den, faran är inte särskilt stor för de. mörkhyade. Färgämnena i hu- "den ” melaninerna — skyddar dem: Förmågan att producera mela- ner i, huden är ärftlig 'och män- skor med mycket av dessa ämnen i huden klarar sig bäst i tropiskt | ddimat. Men det är, menar veten- apen,” också "anledningen till att som hade svårast ått uthärda det klimatet, vandrade ut till plat- ,' där 'soleni inte: generade dem lika hög grad. Den : vandringen Yjäde : för - tiotusentals år sedan; e'' svarta” stannade kvar i de tropiska områdena... ox . .. Ultravioletta strålar är. emeller- tid nödvändiga även för de. ljus- hyade, ehuru i mindre mängd. Des- : strålar hjälper: till att bilda 7 taminer i kroppen. Den ultra- ”ioletta bestrålningen är emellertid nte så stark. i kyligt klimat som -hett. -Mörkhyade. människor tål ör sämre än :ljusa det nordiska imatet,. därför att deras hud bju- :det för” "mycket motstånd mot -lju= |: ist. :De är, därför. mer mottagliga Sör sjukdomar i ett nordligt klimat "än vad ljushyade personer är, >. ; "En amerikansk - vetenskapsman; |. dr Carleton 5 .Coon, gör gällande "att kliinatet också bär ansvaret för isneda "ögon, utstående kindknotor och korta näsor, något som ”ä Ad. : är sannolikt riktig. Det ämne som |. sjuka. av för mycken solstrålning. | : "”Aftonkappa och bikini — en raffinerad kombination för. en gala- kväll, tyckte 15- måriga Katy Baiff, men polisen” hade ” en annan 1, Cannes: festivalen har. "gått sin [skandal. Hon "är 15 år, ryska från | Nizza, heter Katy Baiff, och uppenz +) barade & sig i en. minimål bikini' vid en galavisning. Den sköna gled fram till festivalpalatset i sportvagn och. aftonkappa, men 'så fort: son. satte fötterna: på röda. mattan "slängde hon avi sig kappan Ett sus gick ges «näsan kortare och bredare och det märkande för: asiåterna,' Det kan "bli mycket" kallt i delar av Asieri .ech folk uthärdar kylan bättre, om sdotifinns. ett ordentligt. -lager' fett gonen, Det. ger" en "sådan orm åt . ögonhålorria,” att: ögonen verkar snedställda. : Samtidigt blev nom fölkhopen som samlats för: alt få" en skymt ”aV ”filmskådespelarna, fotograferna ' blixtrade och ' säker- hetspoliserna. slängde. sig över den unga +" damen; ' Käty:; örpassades snabbt till” ' polisstationen. — över- lycklig! Hon hadé: fått sin reklari, Mamma. Baiff hade, ordnat alltsam- mans, men det'vär I kraftigaste Jla- get. tyckte t on fotograferna, som "Katy från 'sina pinup- kindbenen framträder tyd ; Vari från kommer då de. olika ra- rna? > -Man. har fönnit. spår av människor, ' "som egentligen ' varit |.;- halvt 'apa och . halvt människa på -många platser på jorden, i Europa, "Afrika; Asien och Ostindiska övärl- "den. Men man har inte enats om när & första 'människorna uppträdde; m "det. var. för, 100.000 eller. 50. 000 dare av: klass. nens store cha franska: televisio= Francois Cha- de ”specialutbildning, som. givet- ; lais, följer ”heniné sont er skugga och nåde dem som stöter sig med Char- lais, Han är kund här nere, ”:5. 74 "+ Värre- är det. för. danskan Anna Karina, "skönheten från '.”En Kvinna. är:« en : Kvinna”. Härom morgonen vaknade "Anna' med ;ett år sedan. Men 1 många av dessa mån- niskor vandrade ut från sina hem- trakter. De anpassade "sig fysiskt "och psykiskt efter förhållandena på de trakter. där "de stannade, :Och allt eftersom tiden gick blev de mer "olika dem som bodde kvar på ur- sprungliga ställena, Det. är på så .sätt :som raserna uppstått, "Att det Å skillnad på. dem utseeride= mässigt är alla eniga om "men pphör också enigheten, höll på att brytä sig'in 1. hennes rum.: Men: Anna. har skinn: på sin 21-åriga näsa och” "den oförskämde fotografen åkte ut fortare än kvickt. | Visserligen är Annas man — regis- sören" Jean-Luc. Godard '— på ort och'. ställe, men han sysslar mer med 'sina affärer än med sin vack- | Rättning framåt! t En- bikini under en: aftonkappa, en fotograf som. bryter: sig in på ett hotellrum, ' champagne, « vodka ' och 'wiskyparties på lyxhotell, rökt lax och kaviar.— 'det är Cannes un- Va ryck” av. att' en italiensk fotograf | bildning: behövs förvisso också |, Som på kommando, skyndar de sto- ra sjöelefanterna i Kölns: Zoo fram till -bassängkanten (och ”ställer upp "sig”.-på: ett led när deras djurskö- tare nalkas. Det väcker alltid furor i anlig. morgondryck : ”Provinsialläkare I Gillenius ilac :medicinalstyrelsen att nykterhets- tillståndet i stort sett är tillfreds- ställande inom > distriktet, Fortfa- 'rande "utgör" dock kaffekasken en "alltför vanlig form av morgondryck | -hos de inte industrianställda. Sed- vänjan 'att bjuda tillfälliga gäster | eller ”arbetshjälp på samma dryck "utgör ” också : ett ständigt problem, "när. det gäller att klara en missbru- kare undan frestelserna; - ' "I Skiftesarbetets' menliga "inverkan - framför allt när det gäller magsjuk- "domar "har: kunnat konstaterås på «en hel del män, som övergått från jordbruksarbetet och tagit arbete i de/större industrierna i nö liggan= de städer: ” Fr ” sök it ett dugg roligt. Allt: reklam' och. man har en känsla av att 'all reklam" irte. tjänar. mycket till i år. T o.m” här nere! tänker folk mer på vad som händer i Al- geriet än på vad. som: händer ; Croisetten., +; "= feoch till sitt hembiträde och sa: holms yttre distrikt rapporterar till 7 der filmfestivalen och det är. inte sikten. Där. r producenterna” som jagas av” regissörerna, : filmuppkö- parna som jagas av filmförsäljarna, journalisterna som jagas av press- attachéetna, stjärnorna som -jagas av fotograferna. och' småflick som jagar allt och alla.” ' » "Det knappa: 100-tal som ' tillhör den inre klicken i filmfestivalen ber höver semester 'i' slutet av maj; Somliga kan ta den med-lugnt'sam- vete, ”Andra har skött sina affä- rer dåligt och konstaterar resigne- rat att filmfestivalen blir allt mag= rare för varje år. En"av de" största" attraktionerna i Londons Zoo är den lilla schimpan- sen. Josies,, har lärt sig att öppna ett kassaskåp genom att vrida om nyckeln och stå sn ifrån”: en: mängd - olika reglar: och låsrekanismer för. att till slut öpp= na, dörren och 'gå' in i skåpet: och hämta ut en klase druvor, som man H gömt. där. Här har Josie' Klarat sitt och k triumferande | luktar på . Men' det hindrar inte att man 1e- ver dygnet runt med 100 km/tim. Från filmvisningen i arla:morgon- stund: till twistdemonstrationerna i soluppgången ser man: samma” an- ut. med belöningen i hö sta hugg. "Det hände... på "en ältmanö r, medan 'männarna 'arbetade' sig fram i skög och mårk, att en"söt liten lotta. tog 'sig en promenad längs en landsväg," Så fick hon syn på en damm mitt, inne i.en grupp. höga lur buskar, Inte en, själ syn- F TV-producentens maka vände sig . — Jo, Greta i dag har min nan två konferencierer « med, hem. till middag; sn M : : — Jaha, frun; sa hembiträdet. Och hur vill frun att jag lagar dem? .: Får I ni bra mat på 'pensiona” t fre Jag: här bara ätit ett mål där än; Men då hörde jag att de 'kalla- de ostsmörgåsarna' för gamla skiv- bekanta, vc JIpå sig, - tes till. Följande en plötslig impuls, kastade”lottan av sig kläderna och tog sig en, härlig simtur med åtföl- jande solbad. Rätt som det var kom en kapten gående åt hennes" håll. Hon grep efter sina kläder och suc- kade lättad när hon väl hade” dem - Kaptenen "gick fram ut känten av dammen, vände sig om och kom- meniderade:: ' helt om marsch”; VEM VET: Lexikon för en var av dr Ivar Ek (Eftertryck förbjudes) . Ordet Schara är ar är arabiska och be- N tyder öken. På arabiska stavas or- det Sahra. När vi talar om öknen | - Sahara gör vi oss alltså på sätt och vis skyldiga: till taftologi, men det torde vara ett överkomligt brott. Hur själva öknen Sahara upp- kommit är man ännu inte riktigt, på |" det klara med, men att den en gång varit sjöbotten tycks de flesta lär- de numera anse. Visserligen omhul- dades en gång teorien att Sahara skulle vara resten av ett bergland- skap, som vittrat sönder till sand, men denna teori är nu övergiven, | då det inte finns något belägg där- för utan tvärtom | mycket som talar mot den, Den teori som man nu mest håller sig till är den som anser att det vat- |» ten, som en gång rann ut och bilda- de Medelhavet, :dessförinnan täckte Sahara eller större delen av öknen. Det anses klarlagt att Medelhavet en gång uppstått genom en natur- katastrof, som kom öknen att höja sig och Medelhavet att bilda en grop, > eve En gång trodde man också att det "I Just var Medelhavets: uppkomst som givit upphov till berättelsen i gam- la .. testamentet - om syndafloden, Noak och hans ark, men senare har man blivit på det klara med "att -I tidpunkterna, för; syndafloden och Medelhavets -tillkorist inte 'stäm- mer; Syndafloden anses därför ha uppkommit. genom en annan natur” katastrof, va : + ; Nr KN ten -. Människans: ögonlins är ”Inrättad så att den gulnar allt mer och mer med ålderns inträdande, anses det. Detta har till följd; anses det också, 2 Nr rara rnuorsnu Sagt och skrivet "1: kulna mornar och ' ensamria kvällar kan vi knäppa på radion; och » höra någon folkkär manlig stämma läsa upp t ex ett brev från ;', fru Gullan Järvesprund på Lärk=' - vägen 4 i Bandhagen, som skriver och : berättar att hennes man | glömde bort deras bröllopsdag i: förra veckan och att hon plötsligt känner sig så misslyckad och en-+ sam och att hon skulle bli så glad om Pekka, (eller vem det nu är . som -är tjänstgörande" broder), skulle vilja säga bara ett par ord bara till henne i Sveriges me- . lodiradio -på fredag och när hon veckostädar och herr J ärvesprund ligger och sover middag, Helst vill » hon då” höra Gunnar Viklund sjunga ”I vår lilla stad” eller ock= " så Umberto Marcato med ”Bessa= memotjo”. För italienskt är nu en gång. italienskt, Allra helst när SM herr Järvesnrund sover... . : ma - > (Ka iSk Dagbl). oe — 2 Barn betyder en stor föränd= ring i ett hem, + + — Ja, många förän dringar. Men : det är bara att reparera eller kör, : pa nytt, oa | (Salon Gahlin I DN) Bet avgörande inom religionen ' är inte vad man begriper — utan » vad man blir gripen av. Har man en gång tagit Gud på allvar, så , - tar Gud en för hela livet På alls: var, :Om en människa får en liten - "pprmuntran får hon större livs" : mod, vilket kan vara henne till a s stor Hä. a n ” (Okänd tänkare) - att den blå färgen uppfattas allt | i sämre. av : det. allt . mer gulnände ögat. Detta spelar ofta äldre: måla- re en del spratt, som ibland: kan vara ganska förargliga;. , ges sålunda, att en målare, ju mer :| hans ögonlins gulnar, använder mer och mer blått i sina tavlor ju äldre så fortfarande — ganska" vanliga" i de "schweiziska alperna' och” många människor omkommer 'fortfarande Det upp= ;' Snöskred var förr — och är ock- +— Jag behöver e en.stor stark karly 13 "| i dessa snöskred, För att hindra, 'el- ler "åtminstone «minska risken .för snöskred, "började : man ' för några årtionden sedan plantera 'in alar i alperna; Alen är en härdig trädart |" som kan bära in min, sockerkakal - och anses lämpligast av alla? sträd=/ "slag för' detta ' ändamål, Man: har också, på håll. där 'inplanteringen, : lyckats bra, kunnat konstatera ,en påfallande minskning. i de farliga ”inbrottsnummer”. Apan]: F örtroli gå stunder. ”Dänsant v R”; Även om: bara - har träffat den där flickan två-gån- ger, tycker jag visst ni' kan bjuda henne till den där föreningsdansen, Att bli ”bjuden på bal” har tilltalat unga flickor tiderna igenom, "Ja, väl” egentligen onödigt, . när: för- eningshuset ligger så pass nära och klädseln är kjol och jumper, Ni be- höver inte. dansa ”med henne hela tider, . men' näturligtvis se till att) hon inte sitter och har tråkigt, Lika] självfallet :bör ni- följa henne till porten. Mycket nöjel »Skogis” . Uitildning av kronojä- gare, : länsskogvaktare, skogvaktare och därmed jämförliga arbetsledare inom skogsbruket samt förberedan- de utbildning för inträde vid sta- tens skogmästarskola sker vid. s k i] vilka liga är in- ternatskolor. Kurstiden 2 är 1 år, och ; börjar , omkring :. 1 november, Fri undervisning och bostad. Kost och studiematerial m m cirka 3,500 kr - Och varenda buske runt dammen |; marscherade iväg! slidans ver Lycka till! det är mest korrekt att ni hämtar]; '. | henne, ni har ju för övrigt träffat hennes föräldrar. Men att ta bil är|) med sej, att du fick se Henrik till= ”. sammans med en annan flicka - —" — Har ni rågot bra rakvatten att :-": rekommendera? ess seeseseoa fer a .— Om! Här har vi t ex en allde= > 1es ny sort, som flickorna blir som. tokiga av. Det luktar precis som en ny bil ” ” i ; = Min 'man är. på sjukhus. Han Å råkade törna mot 'Baragedörren I när lo oc han "kom hem i morse, . Se | — Inga större skador, hoppas jag? . M — Nej, dessbättre hade han n Jäm . nat bilen hkemma. a Ipren FORSKNINGS- rs LAB. ta FORSKNINGS- LAB. M . "Erketikä s 2” Geho pF Augustsson, Bonde Karls" " son 13- a Far Juniorer: 1j Stig: Allor Nilsson; ue mätt, -2) : Kjell-Allan. Svensson I. 13 rätt, 3) Bo Jönsson, Göran Gun- : j parssön, I Rolf Akesson 12 Tätt, RT Kr roarel
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.