4 LAHOLMS TIDNING [eg : STOCKHOLM (ET Spec) ” re "Varannan kontorsanställd lider av trötthet eller smärtor, som beror på "att kontorsmaterielen' är oriktig" el- ler 'att. man "aj vänder: sig av. rden på ett felaktigt sät I: varje fall framgår detta” av en dansk ' undersökning, vars resultat pekar mot ökade insatser, för att " Nfå fram genomgående bättre 'kon- Nera ”tnemöbler och. ge de kontorsan= s:ällda' bättre upplysningar om rik- tiga arbetsställningar; berättar tid- skriften Ståtstjänstemannen, | Det är. det statistiska departe- ; mentet” i Danrmark som under :en -18- månadersperiod' utfört ;» urnder- 'sökningen, Man betecknar det som "> otillfredsställande att inte ens hälf- . ten av de undersökta hade tillgång 4 till "moderna" och funktionsriktiga > stolar. Höjden på arbetsborden var heller -inte,' varken . från praktisk "eller "arbetsfysiologick . synpunkt, godtagbar.” 1 inemot hälften av: de te direkta felaktigheter när är gäller 'sitthöjden, ryggvinkeln' och av 'dem som :kände trötthet ' eller smärtor förelåg också dessa felak- tigheter.” vore Personalen blev under de 128 må- naderna undervisad av. fysiotera- peuter: om hur materielen skulle användas. på det för kroppen bästa sättet. Under denna tid försvann så gott som alla de tidigare symtomen. De mest vanliga var smärta i nacke och skuldror, Därefter kom smär- fall även i benen. Hos' den 'perso- | nal, som” hade särskilt enformigt arbete, försvann praktiskt taget all dessa symtom 7 skulle ' säkerligen kunna förebyggas 'om : personalen fick funktionsriktig kontorsmateriel och dessutom gavs undervisning i bruket av den, konstateras alltså i D undersökta fallen 'stod k " skinerna "och möblerna placerade på fel sätt. I de flesta fallen före- Di k "torde - gälla även i vårt land, tillägger den: ci- terade tidskriften. stödet för fötterna. Hos 90 procent |” tor i armar och rygg och i vissa] smärta och trötthet, En mängd av] " Sverige får världens modernaste Itförsvar Ume os ba Långå: söm: | Räckvidd: 35000 mös 1 '"Jättelika Iufiförsvå tral « (radarvarning, eller plan) sker > gas i hela Sverige, luftvärnseld och uppsändandet av robotar jen Omatiskt, I kommer successivt a att I anläge | där praktiskt taget allting . Uppsala: upptäcks” att något” av deras -' barn i skolåldern' lider: av hörsel” . skada? :Det är ett problem som de ansvariga, inte sällan ställs ' inför. . En: del föräldrar har svårt att inse ; att'det överhuvud är sant. Andra, ' gom 'trott att deras barn varit min- "dre begåvat 'på grund av mindre goda studieresultat' blir glada över att: få orsaken till skolsvårigheter- . na klarlagd. : — Praktiskt taget alla. : tar med glädje emot: den: F ett sådant fall kan få genom sko- '. Jan, framhåller: konsulent Sven Sö- derkvist i Skolöverstyrelsen. Och "skolan gör en hel del för de hör- selskadade"numera' även om resur- . serna" inte tillnärmelsevis är till- räckliga,. fen. PMckos : Enligt preliminära uppskattningar ms "finns det mellan : 1.200 . och 1600 barn med hörselskador i våra folk- » skolor, Till den siffran kommer de barn som undervisas - i specfalsko- rje landsting finns en hörcent- ral och - genom dess försorg görs årligen undersökning av barn i vis- se esa klasser i; varje - skola i”länet, - framhåller konsulent Söderkvist vi- dare. Hörselskador rapporteras" till : hörcentralen och "sedan " försöker man ' hjälpa barnet på" bästa” sätt. Tyvärr är de personella resurser- nå; för .små och 'därför. har man inte alltid möjligheter att följa upp v fallen. En kedja med regionala hör- gelkonsulenter håller på att byggas upp "och" fem.: sådana konsulenter är i verksamhet redan. Dessa hål- ler kontakt med respektive föräld- rar, ger. råd och anvisningar om hur de på bästa sätt kan hjälpa sina : barn. "Även "utbildningskapaciteten bland lärare måste intensifieras. En aktiv insats från föräldrarnas] Sr öönella + resurser S reagerar föräldrar, när det sulent Söderkvist. I endel fall kan skadan avhjälpas I på medicinsk väg, eljest får. man satsa på den peda- gogiska Aida le 2 Fler hörselklasser" . Barn. med lindriga hörselskador bör om möjligt placeras i hörsel- klasser, där de kan få en under- visning som är speciellt avpassad för dem. I ca femton skoldistrikt finns + sådana ” klasser, ': Problemet med anordnande av fler hörgelklas- ser ligger däri att det behövs ett ganska . stort 00.000 invånare Som , minst ,250.000—300.000 invånare. Som bestämmelserna” är ' måste: man ' i upp till fyra. årskurser I én och samma klass. ' Statsbidrag till hörselklass utgår nu till klasser med minst .sju ele- att antalet elever i en del fall kan få vara : lägre i framtiden, säger konsulent Söderkvist. - ag Men för att hörselkl skall sida är myckét viktig, betonar kons M en. del fall ' undervisa barn adl . ver. Det finns emellertid, utsikter |; Varje ”central” kommer att syssel- "+ [säita flera hundra : personer + (de kan även ” . samarbeta med civilflyget). '' ] Östra Mellansverige först tj en Katrineholm o. = ras. na är frukt s Från de dessa centraler kan 100-1 tals plan och robotar dirige- : flygvapnet: Cosa Cyg ra re et ef sktektiva, säger svenska, ne : I modern hjälpes .. Nja SOS-byn den sjätte i = Det kommer till våra barn- "byar ibland åttaåringar som knuffats frår fösterhem till fos= - terhem ända upp till 20 gånger. ' De är förtvivlade, behäftade. med mindervärdighetskomplex och ' har blivit misstänksamma" mot var och en, som vill ta hand "om dem, berättar hö i "Hamburg Västtysk land barnby inrättas, Hamburgs barnby kan kanske i någon mån bli väg- ledande för. det finska projektet, menar man i Hamburg. ' Vid Ham- burgs. utkant mitt bland trädgårdar: reses de' första fyra stugorna, yt- terligare 14 skall följa under de närmaste åren, — Även de nordtys- nen till SOS-barnbyarna, Her-- mann Gmeiner, som kommit. till Hamburg för att där grund- ” lägga den första barnbyn. + När Gmeiner efter kriget stude- rade medicin i Innsbruck, fick han på nära håll iakttaga hur barn till följd av sina föräldrars död eller deras oförmåga oundvikligt råkat i hopplösa svårigheter 'och hur ung- domar utan ett ordnat hem av misgs- tröstan ' uppgivit allt 'hopp. Under dessa år greps Gmeiner av den sto- ra tanken att skapa moderna vård- anstalter för hemlösa barn. På det viset tillkom SOS-byarna; där des- sa barn som blivit utstötta ur sam- hället skall leva ett normalt liv i ett riktigt hem som ”sk tes av en ömsint mor”. «st » Meningen med dessa barnbyar å är, att barnens liv där skall likna ahd- ra barns vardagsliv så - långt det går, Nio barn sammanfattas till en familj med eget hushåll.” Varje iså- dant hem 'skötes av en.”mor"; Hus- hållspengarna '. som ”tillhandahålles henne använder hon efter eget tyc- ke, Det är ogifta kvinnor eller än- kor som fungerar som husmor, Hus- av " Dorfmeister (byföreståndare), som : också över2 vakar ' barnens : uppfostran : till "yr- kesskicklighet ' samt av” Dorfleiter (byledare) ' som . för det mesta är STOCKHOLM (TTspec) Den ligen sina läkemedel i hemmen? > Den frågan, ställer och. besvarar docent Anders Otterland, Göteborg, en artikel i publikationen 'Nytt och nyttigt, en. medicinsk tidskrift som ' ges 'ut av läkemedelsfirman Hässle, Doc Otterland refererar 'en' kunna' arbeta effektivt. behövs en god teknisk utrustning. Kommunalt samarbete : 'kan i många fall lösa problemet. 5" EH :Den' spoclalundervisning som nu anlitas i brist på hörselklasser är. inte. särskilt bra.. Den innébär att barnen får hjälp i'ett varierande antal timmar i veckan, i regel myc- ket få, Ett hörselskadat barn behö- ver ständig hjälp om resultatet skall bli tillfredsställande, . ns Forskningen intensifieras” En livlig teknisk forskning pågår på hörselvårdens område, omtalar konsulent - Söderkvist till sist." Här samarbetar teknisk, medicinsk : och pedagogisk . expertis Goda resultat har redan nåtts, men mer kommer "latt ske til hjälp för de körselska- dade. -. - och "alla är vi hoppfulla," när vi . ledigheten och ha det skönt på alla "Vs Bättl Menidet finns ett men: en "faktor kan faktiskt förstöra semes- tern intill sista dagen, och det är we se vädret, Schemat här ger-en över-, ; sikt över genomsnittsvädret på de viktigaste semesterorterna i Europa 5 med av 7 rer (i Celsius) och månatlig neder- börd på diverse platser i Euröpa' «under månaderna maj-—september, Pet är ingen dum idé att studera dessa uppgifter, innan" man anträ-" cer semesterresan. Givetvis är det ej . säkert att även i år denna medel-. "temperatur uppnås eller att' regnet : ir behagar falla enligt statistiken, men . å andra sidan är dessa siffror bet räknade under en så lång period, att man ändå får ett ganska tillförlitligt - LA - i Jol atu- ' är. inom olika områden I Europa, ” nader man kan vänta den mesta ne-- : !: derbörden i vederbörande områden. ' Om man under semestern vill ha ' - det härligt varmt, så 'hjälper denna” «statistik till att välja rätt plats, ty - . mellan medeltemperaturen i maj i "Östersund i Sverige på 6 gr och i -. soliga Italien Rom med 18 gr är ju skillnaden ganska stor, > ,.. - js pet gäller alltså bära att” välja H Hur. blir. semestervädret? "Det; "drar ihop sig till "semester, - åker ö över "gränsen och vill njuta av . 7 intryck av hur väderlekssituationen > Här framgår också -under vilka må-"” ; vi SEMESTERDAGS .. i . Necerbörd och temperaturer I” sundsvall Å Stockholm rad ka och utländska under- sökningar : på . området, av; vilka framgår "att medicinförvaringen. i hemmen sker på de mest skilda sätt, sexri a | skänkokäp, skrivbordslåda, skafferi, |" köksskåp, badrumsskåp, städrums- skåp o s v. Oftast går" ställena inte att låsa, ” "Artikelförfattaren pekar på "de utomordentliga ' riskerna ';:i - sam- band: med -dylikt slarv: och erinrar om de: talrika' olyckorna, som ut- gör en följd härav, "olyckor ' som i första hand drabbar barnen. : Överlåtelse "av . mediciner ; vänner och: bekanta är 'en annan sida av problemet —' man betänker åstadkomma mera skada än gagn. Man betraktar den 'saken som väl- ment och naturlig hjälpsamhet men, säger docenten; den regeln måste dock' tveklöst” gälla att "det endast kan vara eri läkare som i det 'en- skilda sjukdomsfallet kan' bedöma indikationerna, för, insättandet- av läkemedel äv visst slag. "Det sätt; på ' vilket "allmänheten förstör . överbliven medicin ; har varit föremål för en stickprovsun- dersökning. Den, gav vid handen att det "vanligaste sättet att göra" sig av med läkemedelsrester var att spola ned dem i. toaletten eller slaskledningen. Det förekom "också att . man eldade upp. medicinen, att man kastade den i sjön, eller att man grävde ned den i trädgårds- landet. I drygt en tredjedel, av fal: len kastades dock, trots alla risker, oförbrukad :: medicin i ” sopnedkast, soptunnor eller sopupplag. ! Docent : Otterland sammanfattar Spridningen av. läkemedel i sam- hället har utvecklat sig till ett $o- cialmedicinskt | problem av" första | ordningen, ett. problem som i bör bli : föremål för ytterligare forsk= ning. Derina måste. resultera i en rad konkreta åtgärder på det före- byggande området samt i en häl- sofostran som siktar, mot allmän restriktivitet vid medicinbruk & över- huvudtaget och som försöker skapa Hur förvarar allmänheten a ” nattduksbord, byrålåda;- ;j- bara inte att "man . härvidlag kan|- cs "Slarv," . ”tanklöshet . och kun nighet karakteriserar i betydan=. de omfattning allmänhetens in- ställning "till" läkemedlen. ” Man laborerar med : utomordentliga” risker i samband med deras för- yvaring, och man: kan skada me- ”ra'än gagna vid välmenta över- , låtelser' av:, "mediciner, ' fastslår | docent Anders Otterland i den- i dtår. Kp berlArål le AB ES giftolycksfall, i: "synnerhet hos barnfamiljer. Strömmen av små- barn, som förs i ambulans till sjuk- huset för att magpumpas sedan 'de ivett” obevakat ögonblick ' kommit över felaktigt förvarade mediciner, måste försvinna eller 'minska.. Ris- ken -för.! människor” 'att ' komma . i ständigt . beroendeförhållande' ! till vånliga "mediciner och till narkoti- ka måste, nedbringas' genom allmän restriktivitet mot medicinering . på egen hand 'och genom kraftfulla nd mot narkoti Kontrollerad. avslappning | viktigt: med avslappning i vår stressade tid. I Frankrike kar man: konstruerat en apparat, som kan. kontrollera” avslappningen och som man ' väntar. skall” få stor bes tydelse på det medicinska Området. El a får den betydelse när det gä äl- ler smärtfri födsel, liksom den kan + pedagog: och" psykolog: ' Eftersåm barnbyn - inte: skall leva 'isolerat från samhället, ' är ;:den " inordnad i kommunen och församlingen, så att byn inte har t ex någon egen skola eller kyrkas! + 25:e Hamburgs nygrundade banby” är den sjätte i faden i Västtyskland och den första i Nordtyskland! I Österrike; Italien, Frankrike "samt i Sydtyskland finns det samman- lagt "mer än 20 byar. Ävenledes i Finland. skall inom kort en SOS- VID SEMESTERDAGS .. RS och temperaturer i. [MS OR AGS SN N SE RÅ 8 NYSS ÄTER äng seon per, Ba SN (Ci under ” ligen besökes av 200.000 turister. | vara tornet och' den medicin som | vinden som håller tornet uppe. ka-Jandsk : Niedersachsen och 'den: fria staden Bremen skall få sina. barnbyar, Man räknar med att dessa harnbyar, som företrädesvis av enskilda me- del underhålles, tas av de skandi- naviska länderna: som modell för deras nya vårdanstalter. 'Gmeiner efterlyser en ”modern anstaltsvård på internationellt plan”, vartill ock- så en: enhetlig skolning av barnby- arnas husmödrar räknas. Det finns för: närvarande kontakter med 'pe- dagoger i 25 länder, som alla bidra-' ger till att sprida barnbyn-dén runtom i i världen, se sv Monika Miller ” + ; Det berömda lutande tornet i Pi- sa håller på att bli allt för lutande. Alla' Italien-farare' som gör en'av- stickare till Pisa "och tänker titta på det gamla ' byggnadsverket bör "| ta -följande råd med sig på fär- den: "Titta inte på.tornet från den sida det lutar emot. Det kan väl- ta över erp sa sti + Många gånger tidigare: har man varnat för, faran "för. ett" ras och nu tycks man; frukta” det : värsta. Tornets topp befinner sig nu mer än 4 m utanför: lodlinjen på ”sin nästan säkra väg möt den vågräta linjen, Faktiskt ökar. lutningeh med gott och väl 2 cm på 40.år, . . . Det låter" inte mycket men ita lienska' specialister fruktar att tor- net inte kan hålla sig 'upprätt länge till." Kanske kan . det tåla ytter- ligare 4—5 cem:s förskjutning men det ärf' i.så- fall yttersta gränsen: Om det inte ' görs . något" åt den lutande" byggnaden har den inte' stora chanser att överleva år 2000. Ingen kan emellertid garantera att den står i ytterligare 40 år. Lutnin-' gen kan nämligen plötsligt" kas så starkt, att tornet faller, "Tornet, som "står på underlag. av marmor, bi jäde' uppföras. år 1170. | Men ' det -började . sjunka -på' ena .J.sidan innan .det var färdigt. Under tidernas .. lopp : har lutningen ;fill- | tagit så att den nästan kan få en | fysiker: att tvivla; på tyngdlagens existens; Men' den har' utgjort 'en god turistreklam för Pisa, som'å "Man vill: naturligtvis gärna” arkitekterna ”ordirerar” heter' och cement.” Men" lappverk. inte längre,” Vad som krävs' ät ett grundligt kirurgiskt ingrepp. En del optimister. hävda”. å' andra sidan, att det inte är någon risk för att den .- alltid " från"! väster. blåsande «; Men. praktiskt. inriktade: männi: | 'Lutande tornét i 1 Pisa "står inför sitt. fall? tornet skall falla så länge den 'väst- |" : liga vinden från Medelhavet håller i sig. De tror nämligen att'det är |" skor Ait dock inte. på" väder och |. vind. De har stället föreslagit att man skall": bygga ett betongtorn vid sidan av det lutande tornet och sedan binda ihop de:båda tornen med starka järnband, Därpå skulla - man uppföra en pelare inne i det. lutande tornet, som är så stark att 7 den ensam kan hålla detta ti dess "nuvarande läge, När pelaren var, färdig skulle betongtornet tas bort och "Pisa skulle ha sitt märkliga torn kvar för lång tid framåt; " + Hur. har då tornet kommit att luta som det gör? Några har på- stått att de båda arkitekter som stod för bygget fullt medvetet Jåtit tornet få sin lutning och' att det i' varje fall, från' .den : enes sida > skulle våra' något slags hämnd på samhället och ödet, Denne senare arkitekt som- hette Giovanni. var nämligen krympling och hade fått lida mycket spe för sitt lyte... Men ” mera : moderna och 'Jjord-'' bundna iakttagare Iutar inte åt den åsikten utan hävdar att tornet helt enkelt lutar "därför ' att det upp- förts på en olämplig grund. ;onvo -I tornet finns en seismograf som -] uteslutande här till uppgift att re-' gistrera de: skakningar som tornet av ölika' anledningar utsätts för. De värsta skakningarna inträffade under ' slaget om floden 'Arno år 1944,--Tornet fick en fullträff "från , en granatkastare. Seismografen” stod på ; ”jordskalv” och föll ned men tornet. förblev: stående, "Händelsen har: gett anledning till åtskillig för= . undran. Seismografen har nämligen visat att tornet skakar alldeles för- : skräckligt till följd av, de vibra=: tioner som. uppstår när klockorna - i: tornet ringer, Och det skakar. - också när de förbikörande. turist- i » tutar” — "och. det gör de ' ”Värblommörnas u är inne. > Många efter vägarna. I sin lver att få säl- "42 placerar de sig ofta långt ut på resp. mi Sn ni. har väl hört hur det” or när. ni drar av. er nylonskjortan.. — Men inte- kan dom väl-driva ett elverk med folk som står. och. draré av v sig g skjortor; > Antalet > tonårsflickor, som grips för stöld, har ökat avsevärt i Eng- Tand, " Skönhetsmedel,' kläder och ändas” vid rationell träning 'av smycken är-de'mest åtråvärda -va= llare ” bk t vid handhavandet av mediciner. >= ” Mari -måste i första hand försöka göra klart för allmänheten att me- rati idrottsmän och vid behandling av. rorna,” Frestelsen ökas genom det stress-sjukdomar, Här ovan är det sätt på vilket artiklarna .utställs, n.> Danick - Patisson, framhåller polisen. ; 2 134 1 diciner . endast i ordinerade, doser kan leda till avsedda resultat. För sådana ' måste de alltid. förvaras på ett betryggande sätt. .Att länge i ovidkommande personer kan de där- |" emot utgöra farliga gifter och som], "som för” sin avslappning: fört a ; de 1 kontrollerad. 2 | Engelsmännen spe ade i fjol upp "152 miljarder kronor, Det innebär .en ökning med inte mindre än 500 miljoner 'i jämförelse ' med - 1960. Största orsåken till stegringen till- Prosten: — Tycker inte Anders- det blommor som säljs, sedan kom- gorter, ra ren" och sommaren för. med sig trafikolyckor som . inträffat "till följd av försäljningen längs vägar- . na, Antingen så, att barnen. blir - påkörda eller så 'att bilister, som irriteras av deras plötsliga uppdy- ' kande, gör häftiga och oöverlagda . "manövrer med kanske dikeskör- som följd. a inte hålla på med försäljning efter » landsvägarna. Det är en uppenbart " också t& år liksom i fjol ut en väd- jan till alla skolstyrelser och rek- torer i hela landet och ber om de- ras medverkan till förhindrande "av blomster- och bärförsätjning ef- ”'pojkar och. flickor vill nu tjäna en slant på blomsterförsäljning ute örbanan 1 farlig närhet: av den": : trafiken. Och" då kan ; 7 ” olyckan lätt vara framme. "Nu är. : ” Det går inte ett år utan att vär : ning eller andra komplikationer . Föräldrar! Tillhåll Era barn att ' " Hvsfarlig hantering. NTF' sänder ” mer Jordgubbarna och andra bär- för att köpa något ter Lärarna att upplysa barnen om de stora risker de utsätter sig själva och andra för i samband med försälj . ningen. Det är att hoppas på en . aktiv samverkan mellan hem-och skola i syfte att få bort denna all- na vå som utbjudes vid vägkanten. ' Der - som stannar på en livligt trafike« rad väg utgör I sig själv en stor . fara för den övriga trafiken. Om - - bilisterna låter bli att köpa så « . hjälper de också till att få bloms«+ la fall, att det är bra starkt ) 4 fter väs . hemmen förvara gamla läkemedels- ätt gå och förlova sig fjorton dar ef- skrivs det nya spelet. bingo, om ama | trafikfara. från land fer Im ånförar äljningen e (fören | , > väd te ma" is med på noterna, kan - Medel orskur (€) uta under rester är inte bara helt en. betydande | ter sin hustrus död? Dede a dee, ut sig enormt över hela'lan- Eulsterha själva bör aldrig stan därigenom 0 en stor trafikfara, . a KR den vu bli Pe oe det "medför! också en betyd ande | And :'Ja,-va då anbel el NS . | ot Se oa : ; tv . Nv > så blir Ko väl inte döare än ho ä. Ce. oc oe . = : : + "« Markaryd och till Alderdomshem- | met i. Strömsnäsbruk: gick MHF:s . kvinnoklubbs utflykt härförleden, f >. varvid pensionärerna på båda stäl. « , lena bjöds på kaffe och underhåll- |. ning Va nedlemmarna, 4 Arrange- blev sb ST so ryvTtyve PEYETYETIVTYFERVTEN , : "d a nl a. FFEFSEEFTTTEEeN s Nn 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.