” betsförhållanden : har” tecknat en > nämnts allt: snabbare - Tandvinriin N segertåg och på senare fd har, ut- vecklingen rent av. skelt. "ytterligt |; j . garna fårt aktualiserat & ännu ekt” ex Automålionen. - frain; på. snabbt. : : industrin franiförallt" här . sedan länge" "utnyttjat dess möjlig. [8 heter och undan för undan tillgö-|d dogjort sig. : fördelarna” ärav. automationens. Spår ' följer så. fri- ställåndet av arbetskraft. Ino : land, som” "efter p många andra områden, har vii empel sådant utveckling. känner. 'oro med "hänsyn till sina framtida 'éxistens möjligheter. Förhågorna, äro dias den. rätionall frid broduiogrärt för närvarande , er Visserligen ingen” dy företeelse, I ' eller me- rellt' at på. rbetskraft / ub givetvis a för De ocR som. -.-”meningslöst”.'. Inspirationen > ren Antoine de” Saint-Exupéry. : "Nå i, sin / bana, skriver" Inför öka aspekter; kaj vara av intresse "att ta del av:&r . farenheterna - från” Amerika, . där avigsidorna av denna utveckling redari nu med . skärpa” avtecknar sig och där den genomgripande au: .tomätiseringen tenderar att blivett av ländets mest svårlösta. problem; En kännare äv "amerikanska. ar” aktuell bild av de svårigheter. dettä land för ,.nätvärande har'att. kämpa emot på grund av den” oerhörda förskräcka gat sätt må: ed "två" iredjedelar. åningom att nu : vit ätt tu- Illa sig i 1949 | men dess” "Det: tydligt: språk. ärlden ver har en ald-'- rig övervunnen' skräck för maskin--" 4 samhället. Spåren från” arbetslös- :', hetsperiodeinia I på 20- och 0-talen bana slagit-in på fel väg. Vi kan I Vv följa . den tankegången bakåt . så ” Frattitidsutsikterna: äro, > inte sär- långt, som att de organiserade kri- skit ljusa. Ingen vet mycket i dag : gen har 'att göra .med uppspaltnin- om'ai totiationsproblemen utom. ätt ”gen' i. stammar: och nationer. Tar de” i mänsklighetens intresse på nå- lösas "och att' de blir: fännande allteftersom "ser! ar. Maskiner kontrollerar mas! som : kontrollerar maskiner I i rena robotanläggriingar. T växer . befuikninigen 3.000.000 om året. Galbr raitlh "har Så problem |" Alla. arferikanet. äro härund medvetna .om att jordbrukspoliti- - förbinds « av eykelägnrann " Karta över. Solna. "Lägg "märke ill hurt vä Jometer bilfria Cykelvågar lorimer att förbinda D | arbetsplatset och affärer i i nya Solna centrum. Detta innebär att de nu ”eykelvägarnas utsträckning 1 mer än femdubblas, > val ex-" :han, måste människosläktet ha sla- "git in på fel väg, eftersom det, till .skillnad.> från» övriga > ; djursläkten, «rasar mot sig självt. =... at :-Det är, som. spaningsflygare un- Tr, ändar för Tan ytterligare sjunka, der” andra världskriget, "med döden , ständigt i sikte, som detta djuplo- "dande 'intellekt gör sina' analyser + ch sitt bokslut. Är ändamålet värt ,ä tentiös- i.en tid; då filosoferna - "- mestadels. brukar beteckna livet : till. den- här följande betraktelsen, . Tv sig eller" riktigare, . till: dess. tema, : är emellertid hämtad ur: en bok, som ! sin”. något. mindre: u ivecklade' form ; heter Un sens de la. vie, En mening . "med livet, skriven år 1942 av den : franske: författaren och stridsflyga- : och i terrorbalansens . tidevarv|. mina landsmän? '; vv . Kriget, fortsätter han, & är en sjuk-. .dom, som kommer sig av att män- .niskosläktet : saknar - en . gemensam "nämnare. .En gång föreföll 'en så- "dan, nämnare skönjbar, man kalla- ör det inte: förvåna att de den Gud. Men "vi: har. förlorat det arvet, . . : Jag nämnde; att den anförda för- attarens' utgångspunkt var den, att iskosläktet, nå ädes i sin vi därifrån, språnget rätt in i vår tid, någon: "miljon år efter det de "första människorna. rest sig på sina två .ben,; har det : kommit därhän, att: deras släkte, förökat till två och, en. halv miljarder, riskerar att utrota sig självt. > i ! Den, allmänna insikten om. denna öden," för :mig och : miljoner av, "Överstelöjtnant T sten Holm; sent. Det kan knappast påstås, att världsopinionen--varit inriktad på densamma .: förrän '. vid. tidpunkten för första, världskriget, vilket efter- följdes av något. dittills, nytt i his: torien, - ett'. Nationernas förbund: Dess "bakgrund i folkens. liv och tänkesätt finns tecknad i den säm- tida litteraturen. Jag vill här. erin- ra om den franske författaren Ju- les'- Romains;, - han .- som . skrev. det franska. skyttegravskrigets .. stora, dystra epos. Verdun, Romains har analyserat stämningen bland de grå massorna "vid fronten och även hos de" hemmavarande, Han finner: in- gen ”hurra-patriotism; När: värn- pliktige löjtnanten Jerphanion åter- vänder: till. "fronten efter hemma- rumsväggen: -”Det. finns” ingenting, som är värt detta”; Det var den av= löste, ; plutonchefi ” testamente. ”Kostervalsen” > går bra alltjämv”” : ""Kostervalsen & går...” Både gam- Ia och unga känner denna populära dansmelodi." Nu i sommar fyller den 50 år — och den” går” "alltjämt, : spelas "i- hemmen," på piano och dragspel och . på. grammofon och örs titt "och tätt i radio. "Kompo- sitören "måtte 'ha' blivit stormrik på denna Nordens” största valssuccé i detta århundrade; 3 — Ingalunda! säger kompositören 3 själv ';den 79-. -årige David Hellström, | trädgårdsmästare / utanför ' Ström- I stad, > tärna , Via Stim kommer det. dock in "AT 5.000 kr. per. år för Koster- > valsen o | cémelodier ndra av Hellströms suc- .Fiskarvalsen;' Friar- valsen, Skäl de heter," " Som: 15-åring fick "den musika- liske -strömstadspojken' anställning vid. Bohusläns "regementes musik- kår och stannade där i 12 år tills det blev '”indragningar” och Hell- ström "ägnade sig år trädgårdsmäs- teriet. Tillsammans med en god vän i Strömstad, som skrev texter, ska- pade; Hellström sina :valsmelodier. Sommaren 1912 tillkom Kosterval- sen, .som sändes in till Abraham Lundquists musikförlag i. Stock- holm, Beskedet blev att valsen in- te skulle ges ut förrän senare. Var- för? Jo, det var” helt enkelt för bra! : Så kom det sig att Kostervalsen utkom först 1914 och genast blev stor succé, Men honoraret hade ut- betalats redan 1912: vardera 100 kr (1 till” kompositören och textför- fattaren samt 100 kr för vart 1.000- tal försålda noter, | ; Sammanlagt. ett 40- tal komposi- tioner :har Hellström fått ut på "marknaden. Och lika många till har "han på lager." — Men, säger. David Hellström, de "skall inte. ges ut förrän efter ';min 'död;. det, har jag bestämt, Så det blir mina efterlevande, som får intäkterna av mina melodier, sön Ni | kommer att "bli duperad av en kvinna med svart stripigt hår och och en ickig jschalett på htvudet; isvalsen och allt vad . Han tolkade sannolikt vad de flesta i 'skyttegravarna. tyckte” och” nkte: vi härdar ut i helvetet, men vi ät- härdar" inte tanken, "att livet "skall behöva vara sådant. «0 0noY : : Det är inte bara det slitna Frank- rikes . röst, det är en 'världsopinion, som talar ur: eposet. Verdun... Den bännlyser kriget, Kvar står faktum, |. att' fronterna, likväl" hölls "med, lé- vande besättningar. under: fyra år; och” att det skedde” för ett. mål; fö kelsens tid, när det' åter” drog ihop sig till. ett världskrig: Orsaken var som” bekant 'den” att det: "inte" blev världsopinionen” för: fred, som; kom att, bestämma” "utvecklingen; sutan de' motsatta; extrema rörelserna. . ' Dessa rörelser :. var "bakgrunden och grogrunden till världens: störs- ta "katastrof," andra världskriget” I ]- detta krossadés militarismens sista rester — frodde och hoppades man. Äntligen” skull folken slippa usta för krig.” "Det blev j ju inte så. : Västern står i. dag än-en 'gång. inför samma rustningstvång, som föregick de bå- da ' världskrigen; och som nu:mer utpräglat än någonsin förr har till ändamål att förekomma ett stor- krig. Denna västerns situation i dag synes mig psykologiskt bäst tolkad av den engelske författaren Norman Angell, som fick Nobels fredspris 1933 för. boken ”Den stora :illusio- nen”, —' illusionen att krig kan tjä- na. något nyttigt ändamål —" och som efter: andra världskriget och inför. den . nuvarande... block-upp- delningen ' formulerat : västerns ' och den västerländska människans pre- dikament i två slutsatser. För det första: om vi avrustar i”dag, 'så tar femte kolonnen makten i'mor- gon. För. det andra: så länge' den faran finns, behåller vi 'en rustning, som vi egentligen inte vill bära. Det är två. enkla konstateranden, utan moralisering: "sådan" är. "värl- den, sådant är! vårt beteendemöns- ter, sN - . MAN Men något har dock hänt Om skyftegravskriget tog död på militarismen "i: den' : demokratiska västern, så hår hotet om massför- "I störing.framkällat fruktan för kri- get, på, båda- sidor. om' skiljelinjen. I sexton år; alltsedan, Hiroshima, har stormakterna samlats" vid. kon- "ferensbord,; där. båda: parter, sagt, att” de” önskar få mt avi gsnat. Men utan résultat; - "Är det 5 så trAderligt? å löm-= och Tobotvapned blockerar. varandra, de har” skapat ett balansläge,' som är "ingen. :part kan: göra et! garantera efterlevnad av. ett: över permission "läser: han ' på .skydds-' - analogt. med ”schackspelets remi; ”nästa drag”, -Läget är fastlåst,' och detta inger åtminstone: intrycket: av. en frist, Vidare, ingen som helst; kons enskommet vapenförbud, -hur mycs ket seismograferna ä än kan fullkom- "Det är sålunda inte:ati undra. -på att parterna. misstror. varandra. Tu- sentals års krig stryks inte 'ut ge- nom några namnteckningar, exem- | 1 pelvis. under. "ett" fördrag:.om par- = - tiellt..vapenförbud..: Tvärtom: :ligger det en fara, i 'en partiell: nedrust- "ning, nämligen. om den: upphäver balansen, 'så att endera parten, kan I: återfinna möjligheten "till. ett ”nästa "drag”. En"'sådan möjlighet kommer > att- finnas hos. den pårt,- som har: den överlägsna” masshären. —' om fara tycks ha infunnit sig ämligen han "nämligen kan. handla utan risk för massförstöringskriget..., garanti för en god. vilja "bakom en framlagd: nedrustningsplan,: nämli- gen att den även. omfattar. en över- lägsen masshär. Masshären är oum- bärlig endast för den, som vill er- övra.. Masshären. skall skörda,” där med sprider juni en h lig dager bland blomst uni månad + möter. os. Hår inte "riktigt i sin "sedvanliga grönska och .blömsterdräkt. Våren kar varit för” sén,. kall och" lång" och endast vid kusterna står. sommaren i blom, körsbärs-" och. äppelträd" blommar Men likväl. kommer. sig grönskan allt mer och fylligare dag för dag överallt: så småningom, 'vitsippan, -|konvaljen och alla övriga markens bloinster breder ut sin'matta, det grönskar, gror, och blommar säker- ligen. överallt.” "och allestädes. när ch . »sdermera. den system och ofta haft en kuslig: för- måga att dra till sig anhängare, Skall det då för alltid förbli" mäns niskosläktets' "lott att leva' under fruktan för sig självt? Man tycker att.. åtminstone ' ett. slags ' fruktan borde kunna. avlägsnas, fruktan för att den stora katastrofen kan ”brys« ta:utt av. s misstag, : d v.s utan att någon ”av? de' ledande: önskar . dot. Skulle staternas” ledare: alltså låta sig försättas' ur. spel. vid avgöran- det .av frågor om"-liv:. och död för deras : folk och Knappast. Vad "man. på "vårdag språk kallar ?tryck-på-knappen” är] i'ver b ipnet sår. En här kan inte: smusslas. undan, 'en -masshär kan. inte nyskapas i en. .handvänd-, ning. En masshär, kan. upptäckas. En masshärs "nedrustning kan kön- -trolleras, till och :med : utan när- gångna inspektionsorgan. v Masshären är; vad en- tysk gene. 'ral ville: ha. den till, ;”folket. i ”va- pen”., Även i fredstid, I..dag:upp- -går världens väpnade: styrkor: till |. omkring 20 miljoner man, -vartill kommer: 30. miljoner i verkliga. el. ler potentiella: Krigsindustrier. Men inte nog” "därmed, Bakom "de. aktiva 1 härarna i vissa: "stormakters”kaser- 'ner:finns de repetitionsövade Erigs- reserverna, under: det" civila sam- | hällets yta. Ett 'sådant'samhälle är permanent >krigsorganiserat. äl mnbiliseringsäpparaten sättsi gång, kan "detta" "samhälle. förvandlas - till. ett jättelikt. soldatläger. 2 :Det ä är inte'så de egentligen vill ha det, deåsa folk och” "detras/manli” ga eliter, De önskar inte stå' under tvånget: och”, risken att "en "dag plötsligt bli" ryckta -£ ån ”he familjer -och":kastade” in +" krigets häxkittel.. Hur: det känns” kan: även | vi; .som.. inte behövt. pröva på : det, förstå, särskilt om vi tar del av så- dana vittnesbörd, "som burits ' fram i böckerna”av. en:Jules- Romains, en Remarque (i: boken Im Westen nichts'Neues);' eller "iden. ameri- kanska undersökningen ”The Amé- rican Soldier”, Nedrustningens dilemma "Det ä är den” nämnda abnorma. mi- litarisi "av fred: hället ' i vissa" stormakter, "det är 'den som bör - angripas: vid. nedrustningsför- handlingarna, jämsides med bomb? och: terrorvapnen. En: nedrustning av .masshärarna skulle inte behöva kräva en' mångårig förhandlingsap- parat av den art vi känner från de fruktlösa debatterna i. 1930-talets kligheten ett föga adek ut- tryck för en "nycket omständlig 'or- derapparat...Vi kan nog utgå ifrån att det inte. blir något storkrig, om inte "någon, högsta ledare, sätter i gång: det. "med ,vett och vilja.” Vi kan :.nog - också. ha rätt att» räkna med att ingen av. dem vill ta ris- kerna: av ett. stort". krig: i: atom- och fobotvapnens tecken. Ur alla dessa synpunkte konstellationen, just nu”ett enastå- ende tillfälle för "makterna att "fri göra, världen från krigsfruktan. Och 5 somst.n ningsfrågan, uvvdsakligen suppe-' - | hållit mig” vid” sakens" organisato- riskaöch: tekniska .s "sida; Därmed är ju” inte 'de politiska såkallade orsakerna "till krig och” krigsrisker Berörda, Att gå in på dem är- föga lönande; , ty krigsorsaker kan. pro- om . det; är . så, . att. vilja: till. krig] finns: Kvar: stål äktum, att; "två ä kilda'" så: kallade? ideologi i' dag står: emot: varandra, ' och. att kapprustningen har; sin? bakgrund och: sin "orsak? däri.” Sant: är" också att i gångna tider "ideologiska 'mot- sättningar lett till" de-mest förbitt- rade av ”alla krig." Vi' erinrar" 'oss religionskrigen, 'och "vi: erinrar . oss vilken roll; kampen" mellan demo- krati och diktatur” spelat i världs« krigen. fööenr 7 + Mot bakgrunden av sådana fruk- tansvärda erfarenheter kar det med fog sägas,' ått”den grundläggande förutsättningen för ,verklig' fred är avrustning 'av :de aggressiva. ele- menten i de nutida motsättningar- na kommunism. kontra västerländsk demokrati, Det måste bli allvar av s.k. nedrustni ission. - När man läser dess protokoll om exper- ternas ändlösa tvister rörande ”an- falls”- : och :”försvars”-vapen, får man intrycket att de innerst inne inte ville någon nedrustning. Det finns ju dock en enkel formel för maximering - av: en : värnpliktshär. Fransmannen Herriot: var-inne på den tanken: vid. den nyssnämnda | f konferensen, men -hans förslag vi tades under: bordet.: Metoden ä maximering av de ' värnpliktigas tjänstgöringstider enligt en över- enskommelse, gemensam princip, så tillmätt, att de flerklassiga kader- härarna. försvinner genöm nedbant- ning till normala : försvarsstyrkor, ungefär till det mått, som de smär- re demokratiska staterna brukar ha. « Helt kan. folkens: beredskap, för självförsvar inte tas, bort i över- skådlig tid. De år, 1956 : framlagda totalavrustningsförslagen är därför så orealistiska att de skadar freds- saken mer" än de: nyttjar den — därest de inte'omarbetas till suc- cessiva shedrustningsplaner; 'så ut-. formade, att de oavlåtligt sörjer för balans mellan, väst och öst både-i fråga om massförstöringsvapen: och om masshärar. Det. kan: vitsordas 'att' vid: början av 1962 års ned- rustningskonferens, i"Geneve före- | låg antydningar, till 'sådana — önsk- värda —' planer. bland de skriftliga akterna: från ömse håll. Redan fö- rek t därav. bör noteras som En. stockholmare besöker Dalsr- "nä, Han får se en mas som med sin | häst kommer uppför en brant: bacs ke." Hästen nickade för varje steg den tog. på grund av det tunga lås- set och! stockholmaren kan inta, hål- > |. Ja tillbaka en kommentar.” 4. Jag tror, hästen, din går "och räknar. I—- Ja, å k inna han "skriva å'så "var han lik så go som du blev 4 svas set! FEFFTYSTEvTET Ti FETYNVEFFEEEEETF EIN - Lille Olle": kom til om huvudet.” skräckt: ' i Vad här du'nu råkat: ut för? — Jag blev stucken av ett bi på näsan; sa. Olle, 44; yr ” Läraren” Blev; skolan” med stort' bandage " ett framsteg, "är även: om. förverkli- gande ännu” alltjämt. synes avläg- set, » sta . Vet brukar: invändas : gent emot optimistiska bedimare — att wu "ingen som helst ned- eller 'avrust- ning; kan: garantera”, viljornas och hjärnornas; pacificering.. Kvar finns förmåga att organisera :— Men för "det behö inte ha hela huvudet i paket? — Jo, min - bror slog ihjäl med en .skovel. .väpnade>. kollektiver : och . ”experi- |. mentera 'med väpentelknik. Kvar Chrusjtj tes. om” det måste bli allvar från det hället, liksom västern :på sitt håll är på väg att avskriva kolonismen "och alla d korståg för demok tins utbredning. Från västmakthåll har det sistnämnda nyligen bekräf- + och vinden spelar på trädens strängar sin glada visa på fält. och ängar och .kastanjen. har » tänt "sina ljus, |. ;J och 'vaknande” slätt. voceras fram hur och när.söm helst, | - ge! ljuvliga. midsommarn går, in: Då hår. också hela' den stora och rikt vå= rierandé lövsångarskarån stämt upp - sin kör, taltrast och näktergal här. sjungit in somniaren” ;och göken far par. cs MES Om juni heter det” i den" gam Bonde-Praktikan : satt åska i dena månad betyder en regnig sommar, men "också; en: rik 'skörd. Juöinmå- naden 1'år skall dock, enligt, 'klips-. mycket som helst före midsomrn: bara det blir: vackert väder: där= -.; efter, Juli skall dock bli den verk=' liga sommar«'; åch seméstermånd- | den, har man sägt. Det kan j' ju ock så vara en tröst för lanträn . od semesterfirare, turister. ”öch' andri Ett gammalt talesätt löd: "bed; regn före midsommar, efter ' ko; mer: det .nog' din: bön” förutår” gudinnan” Juho, som var Jupiiets gemål." Man skall. i' dennå "månad akta sig för. mycken ” "sömn, ten gärna bruka ' Laktuka med "ättika . och" friskt. vatten,', äta” Rutheblad, men akta sig för ost och swinefläsk samt. allt. som;stekt är. Månaden. ' | har, endast 30” "dagar och” dagén ; är. 15. timmar lång” och 50. minuter; ös len. löper. i. Krahl ns tecken och är:där från den” 2 juni: till den 14 juli: Nu börjar de ju 0 ljumma nätterna, då ”det' ej ärd bådar. är: ej; : natt, det väger? ål -högt över gröna "hådar” en kväll då” skymningen d som .bara 1: "juni- måna tills fodnad" isösterthb re öch fyra” dagar: eft esta solståndet. .den.:21--juni;- sådant än växlande” ell Tr. stadigvarande. vä kan... man'; Äg. | på "Trefaldig nefas dagen; så betyder" det; förvlagö 5 sett gott. år. Regnar det- på åa” Sålomögie dagen "får: vivregn: I fyr of: Vitusdagen; 'dén 13, medför håstan alltid: regn; Dét hete , skall. föra- ut: gödsel" för. då växer endast/ vinden i juni månad Cl vår föihet och självständighet da 2 som” :Gustaf "Vasa" den dagen. 523 des till Sveriges konung eftér det Pre ska förtrycket. Namnsdågen är [el taf vilket till. .ursprunget är; "förne ; nordiskt" "och - betyder: i ”göternås stav”, I å år infaller pingstdagen den . 10 juni, och sedan”har. vi, Midsdré- mardagen 23 juni, som är en av det svenska ; "folkets . stora högtidsda= i gar': mitt...i den blommande; söm . maren., För .endast några år. Beda firades midsommardagen den 24 Sj ni på Johannes : Döparens dag, : : ket. var: det rätta och riktiga, till vars , hugfästelse dagén. Öka sprungligen - firades." Enligt';legeri= den föddes Johannes :sex månader; före: JäyesDagens sigr. -” : tats.genom' ett förslag om, gg retionsavtal och ömsesidig rospekt |6 Sovjet? ' Här - är: bedömningarna skiftande. Mest optimistisk. är sov- jetexperten "Isaac Deutscher i den nyss utkomna 'skriften-.”Den stora utmaningen”. - Han ser: i” Chrusj- tjovs: regim "ett kortvarigt inter- regnum mellan "resterna av: stali- i klöverdoftande nätter, och dikta -bondrim till kornknaärtiv nism och: en följande" li- beraliséring av sovjetsamhället fram till något :som kar'-kallas' demo- kratisk frihet;;/och som kan väntas ske inom halvtannat. decennium. — Kvar står dock;" även" enligt ” den |: nämnda "bedömaren,: utmaningen” till. en -kamp' om" världsherravälde för "”systemet”. " Men . varje utma- ning kan bli ett incitament till krig. Sovjets femte kolonner i. åndra'län- der ' är. . ett” "slags, utmaningar, ej mindre farliga för freden. än Ame- rikas planetariska basnät, Våldspor litiken. mot. frihetsrörelser,' som , fallet Ungern, måste avskrivas” om det skall kunna bli tal om ' verklig nedrustning för fredlig samlevnad. En tävlan om produktionskvantite- ten : bör, ha till ändamål, inte att framhäva det ena eller 'andra.sys- temets: fördelar, utan att samverka till. världsförsörjningen, vilken ien nära framtid står. inför det verk= ligt stora hotet, ett hot, gemensamt för öst. och väst. De-måste sam- verka för att sätta verklighet bak- om det » dokument,” som-' kallas "Människans rättigheter”, Först tär så. sker, är. mani. framme vid ”Un sens de, Ja: Nie”, 'en- mening: meå livet, i hallandskretsén, har hållit årstildle på den natursköna gästivaregåb- .den Margaretetorp.. «+ Närmare .- ett... 90-' medlemmar : med, "fruar, välkomna av. kretsens "ordf >as Lennart Pettersson, Hälmstad. Kl . färschef ' Bertil. « Apelkvist, Hälm= - stad, valdes : att leda årsmötesför=- handlingarna. Fill" styrolse ; valdes assistent Lennart Pettersson, Halm= Il affärschef. Göte" Malmberg, Sönd= rum, och affärschef Einar Arvids+ des affärschef Ludvigsson; Slöinge,” ö. affärschef. Johanssoti; Trönninge. Efter årsmötesförhandlingarna vid+' tog:"vårsupé och något :senare: på eftermiddagen även dans” med” Sommarvarsit” en man ' enligt Möskva-radion just. nu i Uralbergen-området i i Sovjetunio= neng, västasiatiska del, Så hett” "hag man inte haft: på 100.å (TT-Reus ter) ' - ka spåmän, bli regnig och kall. Det sägs också, att det kan regna hur" : ; Juni. månad är. uppkallad efter ot 6 juni. Den firas till hugfästelsk jäv stad, kamrer. Nils: Grim,' Halmståd,: : - son, Hyltebruk; Til revisorer' vale” kt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.