vr wars Måleri och glas” publiksuccé i. i . Hallands. museum Söndagens vernissage i Hallands museum drog trots det strålande vackra vädret en rekordpublik på |: närmare 300 personer. In vesset för |. Erik Ölsons målningar och Ström- bergshyttans glat : var omisskänn- . ligt 'öch "ABF:s' Ungdormsorkesters promenädkönsett var eh” "mycket uppskätfad inledning i till ”utställ- de, I sitt verniss ”tal iytträde' landsantikvarie Arne "Modén bl'å a följande: - När. Halla ids museum förra .som=-, mären » pre enterade. en retrospek- tiv utställning av . Halmstadgrup- - pens samtliga ” väckte "denna självfallet stort in- tresse' långt utanför stadens "och lä- nets gränser, ”Det är ju som så ofta deras tidigåre måleri som är mera allmänt känt, även om fjolårets ut- ställning” säkerligén bjöd på åt- skilliga". överraskningar för många. Merx'hur målar dé idag?” För mig som chef för Hallands det en stor tillfreds- ställelse att en 'av gruppens med- lemmar, Erik Olson, hörsammat vår inbjudan sex ” medlemmar, Därmed. ges ett av | Erik” "Olson ”är. alltför -väl känd " för att jag skall behöva : redogöra för hans konstnärliga förflutna. Det måleri, som nu. blommar på ut- >, . ställningssalarnas väggar, har han t "själv' kommenterat i kåtalogföror= det. De "religiösa motiven domine- . rar helt och -symbolerna spelar en viktig "roll i kompositionerna. « Det | : är: en djupt: allvarlig emotionell » bakgrund; :och ändå" bryter "målar- glädjén” bömotståndligt överallt. En förälskelse i färger och former, som nu nått en strålande ”syntek, där det är en upplevelse att penseldrag, varje ”färg- dan. ”urmindes”' fid alltid. varit: om-' givet av en hemlighetsf ull aura av något : oupphörligt fascinerande att följa de olika mo: menten, i.detta konsthantverk; som kommit ; att bli en världsberömd specialitet . för , vårt” grannlandskap och nu visar de senaste > igenom |: | Some em ”exklustv skogsägare- . dag”. kan: man utan överdrift : beteckna den sammankomst för -- : lands, ” Göteborgs . och ' Bohus samt : Älvsborgs. län, som på . - måndagen; var anordnad ' på — Hjulebergs: gods, Titlarna "gods- | - ägare, kapten, jägmästare, fri ; herre, ryttmästare,” överste och 7 ; de i delt listan, där ä även kvinnorna. var ett: '90- tal Personer. som på schow , besåg -de "välskötta. Hjule-' bergsskogarna. "Tidpunkten. för: en skogsexkursion. var verkligen idea- lisk! Den :skira' grönskan och :det underbara” försommarvädret bidrog till:att göra: skogsprometiaden inte bara, lärorik, utan även” käns och nöjsäm. - 2 edån 1950” har. ett antal: avs de re ägarna i de" Småland. ' När. vi: valt att: d Strömbergshyttans ; glasbruk '. att ställa ut är:det i klart medvetände om :att någon. kvalitetsgradering ' personliga "prägel och sina / specia- : Niteter,-Men denna utställning får , + främsta , banbrytarr sin särskilda” mening” och-betydelse I; också .som .honnör. £ st nska « "Sedan , godsägare s. GF. "Adl- öld : från::Floda hälsat väl- jerättat "om "den regångsman för” dé glasets. ; renässans, - Kosta, ' Orrefors," Eda” och Ström- bergshyttan; > och tillsammans: med 1 sin" hustru Gerda Strömberg," den skapande konstnären bakom de för- nämliga alstren, drev :han på 1930- In på Hju- Isberg e Bresenteråde! Skapten :Tre- . Bland det kvinnliga publikinsla : Björkhem, Borås, och Svea Palm -större. skogsägare ” inom Hal- fj t 500; här”. iv "gles 'föruskog” "med ' in. Kalhusgas;, 1922, 190 länen årligen sårmlåts' till 'en' skogs- |. | exkursion; zoch> så ul : L Hjulebergsgran, , me chowi:ggendömen'gch> :dess skogar-|: Yr. "Eftersom" nederbörden. i "mellersz - slag» Ha: , planterats, såsom-douglas . :och ädelgranårter, hickory "och vis-, 15 bl. a ' fruarna "Aina ”"Bästad, fröken Ingegerd slander. Halmstad, : fär; 1896.; Mid förutvarande ” äga" rens Niels "Treschow," tillträde 1907 betades sko en av 40 torpares djur : örkskogen - "led" be- z härav, På den. tiden utgjordes iskogsarealen till omkring judan av kapten Gert -Tre- oc de . eföat skogsbeståniden '; 1920 började anvö dningen av köptes" fortfarande plantskolorna .perlag or rkplenföringarna "talet fram en kvali ktion, som ' "gjorde bruket berömt, Och de karakteristiska ' dragen ' för Ström- ">. bergshyttans | glas —" uttryck för » viljan att låta glaset som material komma 'till sin rätt, att arbeta. med enkla, rena former och 'att bygga på nedärvd, gedigen hantverks- skicklighet -hos- brukets; arbetar- "stam" — 'de bibehål alltjämt: med sådan ” könsträrliga " medarbetare som keramikern : Gunnar Nylund "och fru Ästa” Strömberg, som nu också övertagit brukets ledning och sålunda i' "dubbel ' måtto fullföljer familjetraditlonen: Sa + Det'är' en ganska mik 'Kombina- tion, dessa två ' utställare, och både » för. dem" och oss här det-varit ett spännande experiment som vi hop- pas har lyckats. Man kan natur- ligtvis: fråga sig "om: det . överhu- vudtaget finns "någon "gemensam men fröet köptes från "Köpenhamn. flera. :Materialkänslan till é 1 Intresset för. de mest skiftande. mar terial är stort nuförtiden, inte minst hos konstnärerna, men det räcker inte med; intresset,.. det "är, ähnu viktigare att. det finns. känsla för. nighet och tradition. De är var och en på sitt sätt utmärkta exempel på "hur man' trots utgångspunkten från en sådan tradition kan vara nyskapande . och aktuell. Och det tror "jag" är en" " mycket fruktbar linje inom både konsten och konst- hantverket. ij) FYI SVEVSSESTY nämnare för dem: Jag tror det finns; materialet, för kvalitet och stil. Bå-, da dessa utställare bygger på kun-. 82: poppelatter: Samtliga äldre kul-- turer: av i "douglasgran ha. misslyc- : kats, "meriseriare års "planteringar ha istartat>tillfredsställande. . Abies , : grandikb tär! lovande ' liksom” sitka-. gran; varav en” utökning av arealen. torde'komrmna att ski oa | änferldung frog Exkursionsprogrammet ' åde"17 "olika: -bestånd; > »Röd- granen” dömiirierade bland : dessa men även lärk, , svenskgran,'bok och täll” åtörfanns längs exkursionsvä= . Kapten” Treschow och jägmäs-. tare "Wieslandér kommenterade "de olika" "skögsvårdsåtgärder som vidta= gits i'de' olika' beståriden och i an- slutning därtill förekom "diskussion. ”” Under eh paus i programmet fär- dades ' deltagarna: + till : Sjönevads gästis, där lunch intogs, och på ef- termiddagen tavslutades ”storskogs- | ägaredagen”” med middag på: Grand i relkenberg. y. sed i H "ton jen negativ! -värdering. :”Han "är hs F olkpensionen och . kommunerna. Det var i vetskap vm de". stora]. skillnaderna i pensionärernas eko- nomiska villkor, som Folkpensionä- ;rernas riksförbund (RO) i ett upp- rättat frågeformulär” begärt upp- gifter, från landets samtliga kommu- ner rörande kommunala stödåtgär- "der åt pensionärerna och på grund- val av detta material få kartlagt idet kommunala stödet åt folkpen- ionärerna. M :I utredningen, som nu' föreligger, framhålles inledningsvis bl.a 'att det kommunala bostadstillägget i in- fördes 1954, " Kommunerna : .måste tillämpa de lagstadgade avdragsreg. lerna beträffande 'pensionärens.in- komst och förmögenhet, men får i : övrigt själva bestämma utformning och storlek.” Av. sammanställningen | & framgår att: "bostadstillägget ” ligger högst i städer och köpingar, De små - landskh ä rer torde med : sitt låga bostads- il tillägg ha" svårt att hyra” en mo- dern : bostad, ; heter :: det s kommentar. 4 : , Beträffande” Hallands" län (lands- zu tad. na). växlar bi illäg- Ke för ensamstående. (31/12 1961) mellan: 150 kr i' Lindome 'och 400. kr.i Veinge. I allmänhet utgör till- lägget 180 kr, För gifta i allmänhet | 120 kr. vardera! I städerna ' ligger Varberg högst med 800 kr för samstående, medeltalet i länets s der håller! sig' vid 'omkring” 700 kr för gifta i allmänhet 475' kr 'var- dera. Lägst ligger Laholni med 200 kr. Antal' pensionärer i procent av' : invånarna redovisas till närmare 15 |'4 Proc för landsbygden och för länets fem:'städer 112 proc. I RO: S sam- manställning redovisa i partiställningen enligt kommunal” valen 1958 och därav framgår bez träffande, landsbygden: ' Hö Cp 490; -Fp 59, S 279, K 2: och övriga 49 mandat. För städer 38, Cp 14, Fp 25, S TIVK 2; : Det ' utredningsmatercial” som: nu föreligger 'skall ligga till grund "för arbetet på. att. tillvarataga folkpen- sionärernas '' intressen M stått i blickpunkten: fi a . | MÅNÖRCA | (FLT-Press) Med" blicken. mot Korsika och Sardinien och klippfast förankrad vid ;40:e breddgraden är" Menorca det "första stycke” land, ' som "fär- gas « av ” Spaniens berömda - sol. Mullgrå . och. fjordinskuren bjuder den; : Lyon-golfens- lössläppta . mis- spetzen, Kronornha , på . de tappra pinjer, som bitit sig fast i idet tunnä” -jordlagret : på öns nordsida är lemlästade och de knotiga stam- marna” har ' krökt sig :i "det för- domisfria franska. blåsvädret, : Men , | stora." syster? Mallorca "har kunnat föra: en + läfylld tillvaro på sydsi- dan: ova > Men även storpolitiska stormby- ar: har i: många : gånger.; förmörkat dess himmel, Den har varit en vik- tig: bricka" i: spelet” om det: stora innanhavet. Gång "på gång har den en" människa” som! älskar 2dess” egen” skull : och enj sak Er utån. tanke" på: vinning, makt” och |- ära, I' nutidens språkbruk har or- det 'amatör: ått. en: nédlåtandé | ämatör” betyder "ungefär : detsamma söm ”han fuskar i: något;'som han musiken utan att fänka I på att stän- digt” vara. utsatt för offentlig kritik, medan! vi alltid | känner 058 piskade båtrad "spela tillsammans i'de:ari- |- stokratiska och. borgerliga 'salonger- na. Amatörens, spontana musikgläd= | inte behärskar”. ”Accentförskjutnin= Lö gen i ordets betydelse är lika in= skränkt som beklaglig. Vad som be hövs i den alltmer. ökade; fritidens | tidevarv; är. en återupprättelse," "ett slags ”Ehrenrettung”, av amatören; av 088 att. vara fria från varje form emot vill vara fri för, någon syssla som han valt 'av, egen fri vilja” och , inte, skyt, någon. "möda att på "ett räcker inte med ”oti um” ( tid). Det skall” vara". ”etium uni digini” tate”, div s fritid" med ärdighet. | Det "är. endast "den. "meningsfulla sysselsättningen ' som ger . fritiden dess. värde, . dess värdighet; ; Av- koppling i den mening många nu- tidsmänniskor. lägger ' in i begrep- pet — med undermålig "underhåll- ning, måttlös alkoholförtäring;lyx- resor .m m som främsta innehåll .— är. helt främmande för amatören, Hans . motto "heter 'o'mkoppling”. För att undgå dev enspåriga: och ensidiga förvärvsarbetets 'snaror har han lärt sig konsten att koppla om, att köra sitt lilla tåg på ett annat spår med nya vyer. . M nniskan är "inte född till ipe- cialist.; Den: moderna antropo- login har upplyst oss om att mänga : varandra . på - a slit sätt och ledde till: en. bloristring av musik- dot a att. en amatör som . har tillräcklig! tid,: kraft. och begåvning till' sitt förfogande, inte skulle” kunna" uppnå samma. per- fektion'” som specialisten”. Sannerli- gen är” gränsen | mellan amatör och professionell 'ganska "svår. att dra, inte bara inom den. moderna idrot- ten "utan. även inom dén s k kul- turen, Faktum är "att i fackidiotins förlovade tidevarv en' framgångsrik och. mycket -upptagen' arkitekt ”— Michael 'Ventris :—' vid sidan av sitt arbete lyckats lösa en' gåta som hans lärdaste' samtida på "grund av ”fackvetenskapliga” fördomar - gått bet på. 1952 utgav Ventris en skrift där han lade” fram 'sin' geniala de- chiffrering' av den”gammalkretiska skriften, en revolution i den antika forskningens historia. nm Behöver” man om, att Den killa. staden. Ciudadela på 'Menorcas västkust; séda från ha 's k'klock- eller trattbägarkultu- -|Ikummel och: monument - av "sten, g antagande. uppstått : då "de kalkade husi i neoklassisk stil" n :' "dessa. sattit” i Rom eller Kartago,” Barcelona,” Ma-. drid; London eller Paris, .:> Fr > Spelöppningen skedde genom den |” rens folk. långt borta 'i tiden; De slog sig för "kanske fyra. eller femtusen år sedan ned på ön och från. människans. urhem' via Me- delbavsbäckenet. Från Menorca och dess systeröar spred de'.sig vidare upp" mot "norra - Europa. - Som be- |kant 7” har > lämningar ” av ! dessa åkerbrukande., folk påträffats "icke "endast '.i Stonehenge " 1. England utan även i Halland, Skåne, Bohus- län, och Västergötland. Hur! länge de odlade” jorden på Menorca vet man icke :med säkerhet; man gissar på mellan" 16. och;18;"sekler; "Det som är intresser.d av fornforskning har nycket att. fördriva tiden” med på Ra Dessa kulturers - "dödstro tog sig uttryck” i. resandet . av. jättelika alltifrån sådana som "påminner: om Upp-" och nedvända kanoter eller stympade "pyramider till cirkelrun"- da rösen”av sten och" en” T-formad' stenpelare i mitten." I. långa tider trodde” man: att” "dessa: ”talayots” el ler: snavetas”, « Var; Fe av jät- blocken verkar 'staplade "på ”var- vetenskapen fått: fullt: klart” + Någon” brist på Mmnen. Staden är . dedyggå med: vita ägnade sig åt jordbruk, De kom |. | sig "av "skjutfönster liksom 1: Eng" 'andra, av cyklöper, Ännu "har; icke |" det s så pass s hnt ull" hava ätt der. kunde jämföras med den. goda ne I fa karplatsen i Mahon, "' s Vv -England fick. Menorca. 'och Gi" braltar-klippan "genom. freden 1” Utrecht '1713 och sedan” dess har : ön" omväxlande ,. varit : engels,". fransk och slutligen spansk, . : a "Lord Nelsons hoten . sOch både Jöhn ' Bull 'och> fang | medtävlare Marianne "har 'Jäninat' bestående intryck. efter sig: "Are kitekturen'i den lilla. -huvådstaden Mahon på östsidan har många ang- | losaxiska inslag: I synnerhet kom= mer idetta till uttryck i: Villa, Care .. 10s,' under engelsmännens ' tid kale ' lad Georgetown, med :'sina pampi« ga, kagernanläggningar + ehgelsk 7 kolonialstil;? "Längst inne "i fjorden ' på ett backkrön" ligger: Nelsons '- Golden: Farm” i lummig grönska, » - en' skär pråktbyggnad. med domi= nerände läge'och utsikt över ;hela inloppet. I .detta- chateau satt hans ' tade på att den segerrike amiralen 'skulle,. återvända. från sina; duster med korsikanens flottstyrkor, 3" : Det förekommer; alltjämt imåriga : engelska ” ord ” och uttryck, +: det catalanska språk, som talas på ön, ' Gin är . en: dryck. .som . framställeg > och . tärs” --man;' använder: | land och" Menorcas' berömda” äpp«" - len. härstammar ; från, de" träd den ' zh . ilade” San: Tuls, - yi har, de" emellertid: vicke "Hit 5 av. ön : har” en "sådan ”den' vita" staden"; 'stråx söders om Mahon.' Denx har ouches,' våv, , f ireradé, hus i grö | trädgårdar Hertigen." äv : Riche fed, ' släkting till .den store'; kardinalen, gjorde sig icke:endast. känd "gom militärguvernör på . ön utan även därigenom ”att han" lät en av' sina kockar . taga : med.; sig " ”la'. salsa storisk” tid. kom' fenicier, 'Bre- ker; kartager, romare,. morer; som alla under: olika epoker gjorde ön till sitt" hemvist 'eller arlvände den som, örlogsbas, Under modéörn. tid har England och Frankrike kämpat | O om Menorca: eller under skilda ti-. der haft den i besittning? = 7-7 Till följd. av sitt ypperliga stra- Tegiska läge har ön: varit väl värd att kämpa om, och icke endäst där- för utan också för att den har Mé- delhavets ' erkänt : bästa”. hamn, > I ibals :Porto. Maggonis,. nuva- Heinrich Schliemann — en fattig autodidakt som” kämpat "sig "fram till 'en plats i-solen. och” blivit en rik köpman —' återupptäckte Troja och bevisade att Homeros dikter byggde :på historisk 'grund?. .Och var det inte 'Gbethe 'som 'vid sina iga. strövtåg genom na- av våra sk. civilisationssjukd beror på en för hårt driven yrkes-, specialisering som i. sin ensidighet inté lämnar något utrymme för: en förnyelse av själslivet genom emo- tionella 'upplevelser. För tidig: för- slitning . är ” det pris vi får betala för denna försyndelse' mot naturen: Amatören '—: han råa ägna sig åt att skriva dikter, måla porslin, spe- la fiol eller forska i släkthistoria — har försett sitt fritt valda fri- tidsarbete med glädjens och lekens förtecken, Det är detta som stän- digt. förnyar och ;föryngrar - "honom, både psykiskt och fysiskt. ; ''Artikelförfattaren har å "sitt yr 'kes vägnar ibland tillfälle att sam- manträffa med. orkestermusiker. Det är häpnadsväckande att höra dessa "ofta mycket. ambitiösa och "kunniga tonkonstnärer klaga över den brist på glädje de känner i sitt arbete. De lider genomgående av de alltför långa och många repeti- tionerna som knappart lämnar nå- gon marginal för eget music d turvetenskaperna gjorde én av de viktigaste anatomiska upptäckterna genom att hitta intermaxillarkotan? Det firins 'skäl att i' detta samman- hang” ven peka på "Dag Hammar- skjölds lyriska folkningar som vitt. nar, om en. ovanligt fin känsla för ”ordryta och ordklang,; Så" uppta- gen som den mannén var. "verkar det "ofattbart att han även hann med sina vittra intressen, Men det var antagligen' dessa och 'friluftsli- vet'somi skänkte honom kraften att härda ut, Att organisera 'sitt ,yrkes- arbete och sina hobbies på "ett så- dant sätt att de 'skäpar stimuleran- de omväxling, detta är hemligheten med en livsrytm som skänker spänst och ”svikt åt arbetsdagen. En män- niska som "förstod "att ta fasta på denna kraftkälla var den. 1956 av- lidne "store. romanisten' Ernst Al- bert Curtius, som 'i sitt arbetsrum hade -tre skrivbord, där han om- växlande, syssl: de med tre helt oli- ka arbeten, följande den gamla lev- del ”Ni är. lycklig, ni”, sade en, gång till mig en altviolinist, som är med i två orkestrar och en kammärmi- sikförening '”ni. kan ; hänge er åt ”NVarietas t ädungen : upplever vi juSt nu ett överflöd av anbud utlandsresor "och nöjestips av rande Mahon, skjuter nämligen" en tre nautiska mil lång fjord in. Den' är djup, relativt bred och'väl skyd- dad genom. omgivande höjdsträck- ningar. Om den yttrade den genue- siske 1500-talsamiralen Andre Do- ria: ”Juni, Juli och" Augusti och Mahon är Medelhavets bästa ham- nar” - och. menade därmed att, un- der de tre sommarmånåderna vore olika slag. Underhållningsindustrins erbjudanden 'att "hjälpa: oss organi= sera vår fritid blir allt flera. Ru-T7 briken””Tidsfördriv” (vilket infer- no av tomhet!). kunde stå söm mot? to över det mesta "våra tnassmedia vräker över" oss; 'I denna situation gör vi klokt i att söka oss tillbaka till den gamla misskrediterade ama- törens självförverkligande.” En gi- tarr, 'en palett,; ett pappersark ' i” handen ger i längden' mer" än eh drömresa till Mallorca. Vart vi än reser tar vi alltid med oss oss själ- va. Och: kom ihåg: även den me- moarskrivande. och målande. poli- tikern Churchill är amatör på sam- ma sätt som det engelske prästen J- Swift --och ögonläkaren Conan Doyle var amatörer - som . roman- författare, Det är inte vi som avgör vad som är, huvud- eller. bisyssla: Det enda vi vet är att en sak som egen 'skull .hap 'en besynnerlig ten- FYFESTTETYN vi gör med kärlek" och för "dess a dens "att växa både på diupet och fs mahonesa” till. sitt. hemland. na typiska skåldjurs-' och Meriorca= sås introducerades småningom" vid franska hovet, ” Populariserades;- "av. den icke okända "Madame: Porips sina kala alvarmarker och 'sin åtéft- AA rikedom,' I "vågor' går landskapet fram möt öns geografiska mitt” "ed sitt” närmare 400 meter höga” "Ytjur= berg". + Monte de Toro, +Därifrån ; har "man' en vidsträckt utsiki hela” ön med: det omgivand glittrande havet 'och systerör. Mi lorea" i sydväst, I norr: kusten ' abrupt, inskuren av tals små fjordar och i-väsi ga ger dén lilla staden' Ciudadela"? med sina vitkalkade hus i neoklå/ JE stil I söder, på läsidan, är skapet mera: leende med rik lighet och idylliska 'små vika; nn vit sand och kristallklart; en. om Delikata skaldjur Längs Menorcas kuster finns M, delhavets; störstå, och! 'smakligaäte humrar, sägs det;" och ” det "finna en viss verklighet bakom detta: på- ” stående. .Den submarina flora, gom , - frodas på den klippiga" bottnen+i >” de lugna, små havsarmarna är:nä= 1 ringsrik och gömställena bland - skrevorna är 'många för alla slagg - skaldjur och musslor. - "För den som: eftersträvar ”gastå : 'ral ro är Menorca - den idealiska . platsen, ön lever sitt eget avskil= da; nästan feodala liv, fjärran. från | mondäna 'turiststömmar, och kt, på bredden, YETETSTTYVS "FIrYFEYITTETEN Emma (Lady Hamilton) och vän. - on , 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.