mer ens rung |! Om fem. olika typer av oljor. är - lika "bra för bilmotorn och har var” sin stor del av försäljningen :— är . det j inte då slöseri att lägga ne: pengar på reklam för dem?. Kunde - man inte sänka priserna 1 stället? < Reklamkostnader 4 kronor. per. in» strök b i dan. 40,5 procent , I n ”. var det nästan 60 procent” som bes i” "> Det är svårt att avgöra, i vilken | -tid fruktade man arbetslöshet :i den - rörelsen i senaste parlamentsvalet 1 vd distrikt, som redovisade över 120.000 + wid sidan av; sfarhågorna; Frågan togs i en raklamdebatt som Ekonomisk Revy ordnade! upp av radions ekonomiske medarbeta- Te Bengt Dennis, och den besvara-. "vånare LI EFTA”— a "och 4 EEC, 3 : des. av annonsbyråchefen Jan Ren- - nerstedt med att det bolag som slu- .tade - annonsera skulle riskera sin framtid. ' Även ” för ” konsumenten skulle det bli dyrare, trodde direk« tör Tore Sellberg, Byrån för eko- nomisk = information: '. marknaden "skulle om reklamen försvann splitt= ras upp.på många små oljeprodu=- " center, som inte hade möjlighet att forska ' efter. bättre produkter och. sälja till låga priser, Vill vi ha den "fria -: marknad : vi. har: behöver vi - också reklamen, ansåg Göran Al: : binsson, : Industriens . utredningsin- : stitut, och Herman Stolpe, Koope= rativa Förbundet, trodde att svensk "reklam" skulle komma "att ge allt : bättre konsumentupplysning i i fram- ' tiden — samtidigt som han under ' + komnl Jar av + konsumentupplysning från," annat” . väldeshandeln” » och : det 'engelska » jordbruket ” Nn ett a skäl som i: England” beropas. mot De, arbetslösa varvsarbeta=- ärvats i Belfast för .ar- a t;varv i i Göteborg, reste ganska snart hem till Belfast, trots att endast arbetslöshet, väntade: :dem., fa problem. re,” som till att: ”visste inte”, Bland " farade”arbetslöshet. Engelska lands- organisationens. tvekan" att : äåccep- tera 'anslutningen torde framför allt grundas på denna fruktan; ock De' restriktioner på” dning "från samväldet, som nyligen” be- - slöts av parlamentet, och "vilka trä- der i kraft den 1 juli, grundas ock- så delvis på samma fruktan, denna gång. på konservativt håll Det" var nämligen . konservativa :partikon- gressen i "höstas som” ttalade” g Detde inte, är, så arbetare i-andra, ler, En avide. främsta” "orsakerna . uppges vara: att fruarna "inte: vill flyttä/' från /sina. mammors grannskap, Statistiken vi- sar "att de allra flesta! flickor" inom engelska" rbetarklassen' bosätter sig på. mindre är en. kilometers avstånd från sina föräldrahem, då de" "gifter ” sig: (I: de” högre” socialgrupperna flyttar de nygifta familjerna ' läng= re bort från. föräldrahenimen.): De unga. fruarna: vill Springa över till fiera gånger om dagen för / estriktioner '; och "därmed bland regeringen för denna « linje: + . Sr ÄNNY 3 mån farhågorna är befogade, På sin engelska pappersindustrin: om'Eng- land anslöt sig till EFTA. I: en val " krets i Skottland utkämpad :val- för "att få råd och sällskap. Å den nya : ensamheten; " Hos" kan de parkera barnen, om 'de skall ut, vå kvällen, En av ”anledningar= na till tråkigheten : ».ochz alla. de psykiska problemen i de'”nya 'stäs derna” är att de unga fruarna kän-. ner sig 'ensamma, enär de' ej har. i helt 'på frågan om EFTA — och - EFTA-motståndaren vann: Han var en Labour-kandidat, 'som fruktade att: Sveriges, Finlands ' och "Norges konkurrens skulle medföra arbets- löshet vid traktens pappersbruk, "Arbetslösheten i Storbritannien är en regional företeelse. Nyligen upp- vaktades arbetsminister Hare av en deputation från fem arbetslöshets- arbetslösa, Värst var det i Liver- pool, som har 27.000 arbetslösa. Till varje ledig plats i staden ; anmäler sig 22 sökande, Andra distrikt med stor arbetslöshet är Glasgow,” ”Bel- fast, Newcastle och Wales, - ; "I hela landet i övri råder -brist på arbetskraft, . Men "befolkningen : i arbetslöshetsdistrikten vill 'irite be- ge sig;till London,' Birmingham, Conventry,: Southampton och andra industristäder; som » ropar" på. ar- betskraft..Dessa måste istället till- . godose.- sitt . arbetskraftsbehov ' ge- nom "invandring från Jamaica, Cy- Pern, Pakistan, . Malta och :'andra |. avlägsna ,samväldesländer.' Londons och -. Birmingt ol ärheten.. Därför på-: går en stor ”återflyttning” från des-' sa ”nya ' städer: till: London / och andra storstäder. ”Arbetslösheten i England ä är "ett svärmorsproblem” - sade : Iain Mac- Leod "då ' han var :arbetsminister' och befattade sig med dessa frågor, Detta tycks emellertid inte vara - hela svaret, Ungdomarna i'arbets- löshetsdistrikten vill heller inte ge sig av för att söka arbete i de om- råden där sådant finnes,” Ven :un«' derhusdebatt meddelades nyligen att över en tredjedel av alla arbetslö- sa' under 20 års ålder fanns i Glas-- gow och övriga storstäder i Skott-: land. ''Ungdomsaxbetslösheten ; är också mycket stor i Liverpool, där tusentals ” 15-åringar lämnar". sko= lorna varje år utan. chans 'att.få' jobb i staden, Knappast någon av dem räknar med att bege sig: till" London eller ' Birmingham -för att' söka - arbete, "Dit . kommer istället: färgade arbetssökande från samväl : det, SEEN : i : Hash | ”Kodak-bolaget : tillkän- transportföretag , värvar konduktö- rer på Jamaica och. förklarar att utan denna: rekrytering skulle :tra- fiken i de båda storstäderna stoppa: Att värva folk på: närmare. håll, dv si: "Glasgow, Belfast,» Liver- nagav på fredagen att den har lye-" kats” kopiera rymdmannen Carpen- ters saltvattenskadade smalfilm. Ko- pioräa "duger. inte för: publicering men är anvär idbara i i vetenskapliga a ” Stillbilderna .som pool ofh'.de övriga: lska' ar- ' betslöshetsdistrikten anser man lön- löst, De arbetslösa I dessa områ- den vill. inte resa till" London: eller dan” ”äick » Ett' första. Prov "med hastighets- begränsning på vägarna i Holland Sverige en iustöat n” till detta .ryska sopporna bjuds det på 'spe- | Möskva - = fotgängarnas stad re -- vas rr ur är det att komma till Sov= ; fett Vad gör en västerlänning i "Moskva? Hur gör man sig för- stådd? Vad roar man sig med för- utom bio' och teater? Är det som hos oss. eller helt annorlunda? Otaliga frågor haglar över en ef- ter hemkomsten och här är svaren. Man ' har lämnat flygplanet, gått över" regnvåt asfalt till stations- byggnadens entré med fyrkantiga marmorpelare, bokstäverna Mockba lysande ovanför och plisségardi- ner bakom de höga fönstren. Tul= len har man inga bekymmer med, de vill bara -veta om man medför vapen eller guld och ädelstenar, Ev skript blir lästa — man får inte föra in Pyäs- terländsk propaganda”, . Så sitter man i droskan på väg till staden " och hotellet — det är '. "kostnadsfri : resebyråservice, Vägen ' ”är lång och ' mörk "och chauffören segdrar taxin ”på' högsta växeln, Efter en halvtimmes färd "rullar man "in-'1. Moskvas ' upplysta ut- kanter... Enerma tunga husblock, vart och ett skulle kunna inrymma flera 'stockholmskvarter.' "Chauffö- ren stoppar motorn vid rött ljus och 'startar', igen "vid "grönt, bilen - står sällan på tomgång. Han /'talar bara - ryska ' men förstår” ett och annat engelskt. ord. | Engelska populärt . 'De. ryssar som kan engelska äls- kar att tala det. Redan i hotell- receptionen ' blir "man välkomnad | - på engelska. Rumsnyckeln får man av våningsportierer, vanligen kvin- nor," i respektive" etage. Olga .Ste- panova: i tredje våningen på Met- ropol. hälsade mig: på engelska: och jag sa att. jag lika gärna talade ryska. Nästa' morgon : började hon med. engelska, igen. Det; hände att jag talade" ryska' och. hon engelska — hon ville, = ta i anslutning till. storhotellen med namn :efter”' östblockets huvudstä der," De är så: västorientéråde tt. samtliga "matsedlar är str ckta både ryska och engelsk; "Man gör. de flesta bekantskape: na: på. restaurangerna: och det "är kyparnas: förtjänst." De vill slippa gå längre än nödvändigt i .de"sto-' ra lokalerna och ser helst, att gäs- terna delar kord med: varandra ,— ju närmare köket desto bättre, Un« der: kristallkronor,' bland: marmor-" pelare '; Och: "spegelväggar ”travar smokingklädda officianter . (kypare) och 'serverar' i. det tempo 'som pas- sar: dem, För. gästerna: gäller" inga klädregler — mörk kostym för: den som, vill: och! arbetsstövlar r den nt 2 I ärlighetens namn måste. sägas att servicen , har förbättrats "påtag- sonalen.”. Ordet "”service” har « in- förts” i "ryska" språket! Och” ändå säger "matglada ' ryssar: = Restau- rangerna ': bordé : vara. privatägda. Konkurrensen: skulle sätta” fart 4 på dom! +. R i : Maten är god" och Varierande -— förutom . kaviar och- de ' berömda cialiteter från, många hörn av den stora röda .kontineuten, till och med kinesiska rätter.: De ryska kockar- na: har "också sneglat! mot , väster och infört ””pom fri”. — "de stavar get: faktiskt så! - BN M "Dans varje kvi Det är "dans varje. kväll och si minstone” "Hotell : Warschawa : håller sig "med ”en orkester: av god väs- terländsk klass.. Det är studenter som: till och "med skaffat" sig :en elektrisk gitarr. Äldre ryska dans- musiker spelar tungt. skumpande foxtrot — vilket inte hindrar dem mg i fatt > Storbritannien blev? Eugen Semitjov i Sovjet 2 Kniven” "på repertoaren, Men. det låter ryskt på "något sätt, Da För bara ett par år, sedan höll de: "Tyska restaurangerna öppet till långt” frampå ” småtimmarna, ' Nu upphör serveringen", vid”elvatiden och klockan tolv: ställs stolarna på borden. För” inte så längesen fanns också rader” av 'vodkabodar — kiosker : där man sålde snaps och öl både bittida "och sent — vid det centrala Sverdlovtorget. " Träbodar- na'är bortsopade, nu: avin? Folgingarnas stad Totalintrycket '; "av'' jättestaden: Moskva är gigantiskt. inte'bara till arkitekturen ' utan ; också ' till. "sin utbredning - och ' sina. åtta "miljoner invånare, Staden växer ständigt ut- åt," breder "ut sig över ' omgivnin- garna utan” att ge" nåturen andrum. "Moskva är fotgängarnas stad. De väller fram i lämmeltåg på trots - toarerna och låter sig inte ens hejdas av stoppljusen. » Moskva har” inga förorter, Sten- massan bara sväller! Huvudgator- nas bredd är tilltagen för att svälja betydligt tätare biltrafik > än den som råder nu. cv - Den värsta trängseln räder på trottoarerna trots att också de" är väl tilltagna, Moskva: är verkligen fotgängarnas stad. De väller fram i två lämmeltåg — "ett i vardera riktningen på trottoaren. Lämmel- tåg som inte ens låter sig. hejdas av- stoppljus. Ibland 'tvingas : bil- förare . stanna vid korsningar där de har fått grönt ljus. De skriker åt fotgängarna att de kan bli över- körda, men lämmeltåget I bara' tram- par vidare, ce Det är "glest .mellan bensin och servicestationerna ' i ; Moskva, men fotgängarnas service' är väl tillgo- dosedd, Det finns 'kioskor, som säl- jer skosnören i vartannat gathörn, Grammofonens” dekädafis Av Märta Leijon | Qresimotonen betraktades som om. den varit världens tjugon= de underverk : när den blev till. Man kan inte blunda för att det vilade en. doft av hemlig svart. konst över detta nya sät! att binda människans stämma, så väl som andra ljud, efter behag vid en platta som det går att spela upp På nytt, tills den blir utsliten, utan att ens personlighet på något sätt är engagerad i det som låter; Hu- vudsaken är lätet. Långt innan vi fick radio och det blev ett under hade. vi börjat tröttna på den ste- reotypa musik 'som revs fram ur en platta, De moderna ikalisk I med grammofon kan väl bara dåd. ja grammofonbolagen men sällan någon ' annan. Musiken är livele krydda och doft men man kan bli: utled på både kryddor och doft örn . det blir för mycket av det, När det bara mal och mal ideligen 'utan annat ändamål än att någon skall få sitta och mala, då blir man trött. ann Saat effektivare ätt På folks och sinne för gde av musik. grammofon, Det hjälper inte Att ' det är själva ärkebiskopen elor Bang" som spelar på grammofonen, kebiskopen när de skapelserna var inte så många men genom grammofonen - kunde de mångfaldigas hur mycket som helst. Eftersom grammofonen inte var så tekniskt fulländad som nu blev ski- len vorna "ganska hesa med tiden och folk ville ha litet kvalitet på mu- siken, Man ställde upp grammofo- nerna 'med ”skivor och tratt och nålar på någon: gammal vindsmö- bel uppe under takåsen och det var egentligen bara barnen som roade 'sig med apparaten. Det var faktiskt inte fint att ta fram gram- mofonen, . . Det är nåturligtvis inte lätt" att fylla dagar, och nätter i radio med något som låter, Många skulle fö- redra att det vore tyst mitt i nat- ten åtminstone så att hårt arbe- tande människor i hyreshusen fin- ge sova någon stund på dygnet, Det kunde” också vara/skönt med en liten vänlig och tyst siesta mitt på dagen när barn och åldringar bör ta en liten lur för hälsans skull, vi hade väntat 'mycket av program 2 i radio, när det kom till, Det gavs rätt stora” bragelöften då, Att det hela skulle; resultera i skvalmusik ela frågan om Svertets ställning i europamarknadsfrågorna” blev grundligt förändrad: sedan Storbri- tannien hösten 1961 ansökte om in- träde: i" EEC: Strax' därefter "följ de en villkorlig ansökan från Dan- mark —:; villkorlig så 'till' vida,' att Danmark önskade! inträde' i "det fall Danmarks "ansökan är lätt lig." Om" Storbritannien - blir ; lem" i-EEC' ligger :båda' de änder, |: till'vilkå" Danmark har "sin huvud- sakliga - export ” av; i jordbrukspro- dukter, innanför: en ekonomisk skyddsmur. "Att; denna :' situation knappast kan" ,vara önskvärd 'utan att "även Danmark ligger innanför den nya tullmuren synes uppenbart | med hänsyn till jordbruksexportens dominerande "ställning i Danmarks utrikeshandel. 'Som : bekant "är det först under senare år 'som expor- ten:'av sjordbruksvaror ' för! Dan- marks del kommit: ner” till 50" proc av det totala exportvärdet. : Även för Irlands ansökan om fullt medlemskap i' EEC "är , motiverinz gen tämligen" självklar. : Irland | är ett agrarland, och exporten har se- dan länge till "mycket stor del gått på Storbritannien. — ::- : I den nya situation som "uppkom mit måste det svenska näringslivet, och däri ” givetvis” även inräknat jordbruket, se sig om efter alterna- tiv för det fall att Storbritannien, Danmark - och även ' Norge lämnar frihandelsområdet EFTA, till. vilket Sverige som bekant hör. Ett EFTA utan Storbritannien torde för fram- tiden "inte få någon större” bety- | delse . Storbritanniens anslutning självklar I : Det förefaller ibländ som om man i' debatten i vårt land skulle taga som alltför: givet : att Storbritan- nien kommer att: vinna ' inträde i EEC. Troligen blir det väl så, men som säkert kan - det inte .betrak- tas, och i-varje fall blir de för- handlingar som påbörjats : med ' all säkerhet både långvariga och be- att ha så ka' låtar som ”Mackie NH Dansen går på en av Moskvas -restauranger. Dansmusiken är hygg- "lig på sina håll, men äldre ryska dansmusiker får gärna en foxtrot "att låta litet rysk och skumpig. Smokingklädda kypare rör sig un- . oder kristallkronor och bland. marmorbelare: ien takt som de Själva "| port: kommer. omkring 45 procent » I rikes viktigaste intresse när det gäl- | desländerna införa vissa kvantiz sv rligå. "Orsaken r att söka i dels j Storbritanniens”; . nuvarande + 1 jord-I brukspolitik, som 'vid inträde i EEC tydligen måste anpassas till den för EEC. planerade jordbrukspolitiken, dels i. Storbritanniens” förhållaride till samväldesländerna,. .Dexri senare frågan skall här; något I närmare Iysas.” + Frankrikes nskn En betydligt”. allvarligare : - sten vid Storbritanniens EEC- handlingar ' än lågprislinjen är. tvi- velsutan ' de oförenliga syripunkter- na och önskemålen ifråga om Jivs- medelshandeln från Frankrike. Fesp Storbritannien. "Frankrike ser. i" ett” dgat'. hän- delsområde en'; möjlighet 'att "lösa den "långvariga - franska "jordbruks: 7 ter. livsmedel från: samväldes derna. Dessa" ; kvantiteter « Pehöv- de då inte nödvändigt s gå till just]. Storbritannien. er Det är dock : självklart att Intet av dessa alternativ löser . de 7 pro: blem, som är förknippade, med det. franska önskemålen.” En' omplace- | ring av samväldesländernas tidiga- |: re livsmedelsleveranser på Storbri- tannien till andra delar av ett vid- | gat EEC: "betyder" iu endast ökad ärlighet talar än när des spelar gri - Det är så mycket som rör sig- i tiden och som vi borde intressera : oss för. Vi skulle ha god använd« ning för ett Program : som upptar: rifnlig mängd av dygnets timmår och som behandlar aktuella. saker '- på ett. sakligt sätt. Vi will: gärna höra Märta de Laval efter den dår luren när skolradion varit i gång 'Hon är en stor tillgång för vår radio. Hon kan vad de flej= ta aldrig lär sig. Hon kan sköta: en intervju utan att prata'n värt ' mycket själv, Hon' väljei fer" och ämnen med förstånd. Mon det finns naturligtvis fler av hehs nes sort som vi gärna hör, finns också musik som vl hör. zäta de som kommer till för att de är något i sig själva ' och. som--inte skramlas fram - bara för att det inte får vara tyst, de börjär - -blE ha 1 fråga om dem; I en'stor kotl=. och i ett litet hem vora det tåcka ” "| dämpades,så att- man slipper stå Ai > |naet och skruva ideligen på ta ten" att infe skrällen skall skaka själv: och grannen; "Vad iom gäller råusiken gäller också det talade fa det, Det finns, några Jå skivor shed kände personers röste : nöje" att höra dem någongång, Då ger "de”'oss det av människan. som. mofon; Hur skulle det bl då? ' + på: liv Den skapar däremot inga nya ut- rymmen för Frankrikes export. ” Md Här. är» uppenbarligen den svår raste S ör Storbri förhandlingar med EEC i vad gäller ådet; 'Det : förefaller krisen, Frankrike har tvivelsut de största möjligheterna i det fria Eu ropa att utöka jordbruksproduktio> nen, Det anses att landet hår 5—10 miljoner hektar jord, som kan täg- gas i cirkulationsbruk praktiskt ta- get enbart genom plöjning. : Denna jord ligger inom områden med nå- gorlunda tillräcklig nederbörd och en vegetationsperiod om ca 10 må- nader. Frankrikes "möjligheter att öka jordbruksproduktionen är sto- ra även med hänsyn till att jord- bruket i stora delar av landet allt- jämt ' bedrives i ålderdomliga former, . Och samvälde S Mot de starka franska önsk må- len om expanderad: jordbruksex- port. — inte minst på Storbritan- nien"— står det 'sistnämnda lan- dets traditionella förbindelser med samväldesländerna, Av Storbritan- niens MH delsi från samväldet." Det är självfallet inte förenligt med Storbritanniens önskemål att på något sätt 'skada realtionerna till samväldesländerna. Detta är - heller inget : önskemål sett ur allmän. västerländsk. syn- punkt, Storbritanniens ' inlemman- de i EEC kan alltså inte utan vi- dare innebära en avsevärt expan- derad exportmarknad för Frank- rike. I sammanhanget « «kan som exempel på tillfälliga attityder näm- nas, att det från inflytelserika fran ska kretsar har hävdats, att Frank- ler Storbritanniens inträde i EEC är just ökade lvsmedelsléveranser på Storbritannien. va a Oförenliga synpunkter . Hur skall nu de oförenliga” syn- punkterna lösas? Det" har exem- pelvis framkastats;. "att Storbritan- nien i ett särskilt undantag skul- penbhart, som om det största problemet be- träffande Storbritanniens anslutning "ingalunda skulle vara dess” eget jordbruk: utan i stället konsekven« serna för samväldesländernas jord bruk, Utan att denna 'sistnämnda fråga kan lösas på ett tillfredsstäl- lande sätt torde. Storbri in= sa då: tagna” 1 vidaste" bemå Det' har; sålunda inté bara. ko lrent ekonomiska spörsmål; det-kat lika .mycket varit fråga öm ått görå vårt land känt även inom dé andra områden av. det mänskligd livet; skriver, tidskriften Utlandås . språkrör. för "Utlands=, träde inte vara möjligt. Det är, som förut nämnts,; mest troligt. att frå- gan på :' något: sätt löses, men ef- tersom' den tydligen kräver mycket betydande kompromisser är det up- . att förhandlingarna kan komma att. dra ut på tiden, ". ; Det "bör. nämnas i samband med Storbritanniens inträdesansökan till EEC ”att' Storbritannien - förklarat att hänsyn till de övriga EFTA-län- derna". ligger i nivå med hänsyn som måste tagas till dels samväl- desländerna, dels det brittiska jord- bruket, : = rr s ÖSTERSUND (TT) I Ett amerikanskt bolag är in-' ” tresserat av att köpa den film, som skall spelas in vid SM i + tillförlitlighetstävlan för bilar i ; Östersund 6—7 . juli. : Filmen skall om planerna. går i lås visas över en amerikansk TV- kedja i en serie om typiska: sportgrenar från olika länder. , Förutom filmen 'om biltävlingen Filmen från Jämtland "blir den första som spelats in från en SM-lay tävling i tillförlitlighet, omtalar re- och erfarenheter! själva" tror inte daktör Kaj Sandell, Södertälje. Den utlandssvenskarna -att de är några 1e få de att från samväl teter livsmedel utan de tullar och avgifter, som. skall gälla för EEC. Detta skulle gälla sådana livsme- del, som under en viss Period aor- malt har köpts från samväldet. Ett annat alternativ "som framförts är att EEC i sin helhet skulle "åtaga sig att till de interna EEC-priser- tt 'de' jämtlä na skall vara tillräckligt ljusa förlgemensant "mål. ' Där är utlands- tagning svenskarna beredda att hjälva” till, et dsk nätter- '; |svensk "sakkunskap ;vid plarläg |citet och duglighet ifrågasätts Ingå -Tlunda. Klart -är också -ått.eh vår venskarnas förening; Det heler yet dare bl ar.” . "Här i Sverige. är nu SE | att satsa stora "slantar Fa en” "pros dadrive. K att formas, planer 'att'läggas upp! ”loch en särskild propagandaledåre" skall utses. Vi önskar; all frarigång) men vill i sammanhanget peka på. en möjlighet, som kän bidra "till: ännu bättre resultat och som inte är utan sin betydelse fåst dei hit tills varit alltför förbisedd, '.:” " De bestämmande härhemma” alltför - -mycket lita > till" hemmiå ningen, Denna :sakkunskaps kapå- sentlig del av förarbetet måsté ud. ras i Sverige. Men :- låt utland: svenskarna få: komma” till bj p för den : genomsnittlige hémi svensken — de har kunskaj er ! det främmande landet och" kän ner mentalitefén där. Och ändå'-här. man sällan hört att denna fond av sakkunskap anlitats för att söka fö=; ra ett propagandaprojekt till fram- gång, ehuru det vore näturligt ått någon gång ta till denna” sakkun-" skap. Utlandssvensken i gemen hår” en stark känsla för det pr landet och. vill gärna dra ett strå är amerikanerna intresserade av en |till den stack, som nu oftast är. film om forsränning. - hopsläpad av idel hemmasvenakår.” Gör alltså - "försöket att” åra pytta ad. tl. koj som blir 1 färg, trollkarlar men de tycker att de är. skall bl nas ut till klubbar på sin. mammas gata i fall söm'. och andra intresserade. Det har ti-lqet nu aktuella, och detta kan ha. digare inte gått att spela in någon isia betydelse. Meningen är långt=" film från OT-SM-tävlingar för bi-lifrån att ställa hemmasvenska lar, eftersom de alltid gått på nat- åt sidan, det är här' bara fråga . ten Nu räknar man emellertid Med lom att söka ena alla svenskar till na: MR t arbete för att nå ett toner än att spelk > Folk hör hellre både Bang och ärm. jet, na. Vi kan .med nöje konstatera - att de verkliga musikprogrammenh, . riktigt fina, En önskan kan män sertsal kan rön variera mellan fus . rtioso och diminuendo ganska fritt , men när "ljudet kommer t radié ' nämligt om de. skarpa förtesakörnå nér. tavlorna" från, "väggarna: hos én ' vi. sätter" värde” på... Men . om; de SS spelades som skvalmusik på grani= " + 4 egt frnea ror De besitter ett par försteg ' sm ass NYTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.