-— - CAHOLMS TIDNING: "Lördagen den 16 juni 1962 ” froltrens strandvassar stod bruna mot det blå mälarvattnet, men från strändernas grönska svepte; en -intehsiv våg av späd sommar över omgivningens ekdungar och. vit- sippekullar. Det var bara: värmen som . fattades för. att. illusionen” av en.. förtjusande ' sommardag skulle vara ' fullständig. Vi, Martin, jag ch direktör Efraim var på väg till Strängnäs. Vi rastade ett par ki- lometer. utanför staden vid en för- tjusande' vik där gäddorna 'slog friskt i kanten av. gammelvassen, Efråim, som har 'en' bilfirma i "Stockholm skulle leverera en ny typ av ett känt märke i Sträng- näs. ” Med :. utbytesbilen skulle vi sedan ' fortsätta till Torshälla: Ef- Av Walle Creger pittoresk, "men på” samma gång en- av sjudande livskraft framåtsträ= vande stad, Martin blev, liksom jag, äd "och lågor 'och: Efraim fick ensam köra till sitt. sommarnöje." ,Han- lovade hämta .oss om, tre timmar. Martin . gjorde sej ärende till en kiosk" för att tillhändla sej ett par cigarrer. : Samtidigt. passade jag på att inter- vjua kioskinnehavaren. Det:visade. sej att: denne besatt aktningsvärda, kunskaper om Torshälla och. han gav oss värdefulla och: göda tips beträffande, sevärdheterna i staden. Av, den". hedniska offerplatsen - Torsharg har, många motigheter till' trots, blivit mer än :väd den från: ”Nykö ästabud”. beryktade; - : raim var ivrig 'att komma ut” till nh sin sommarstuga, men han var än- ' "nu ivrigare att pröva sitt nyinköp- Ny konung Birger anade då han: 1713: rättigheter åt Torshälla "Enligt des=" sa urål är fre- . ta kastspö och därför p de han «att här skulle finnas - gäddor . och ' ville gärna. komma hem med ett par; stycken till gumman. Men han fick endast en, efter styvt” en halv ' timmes ivrigt kastande, Det var en bra gädda på så där omkring två kilo: och således inte fy skam! Vi fotograferade - Efraim och gäddan i olika synvinklar: — - Man måste ju” ha: : bevis, sade; Efraim, ty: få nad Historia, men Martin ä är farbror till Efraim och brukar gästa honom h annan gång. Särskilt ”sedan latt: lädé' sej" till. med sommårnöjet i närheten ”av Torshälla; : kom med. berodde "på ett. löfte av Martin att: ordna med "en bilresa till "någon ”av” "mälarståderna; han kände ju: min svaghet” Ö - kyrkor öch kåkar. ve manlands och Västmant vid. mälarfjärden'. Galt är ungefär 100 meter brett och vår j Torshällas i innevåna ” Att. jag |” tvenne sista decenniér som en mars : dagen ännu torgdag i i staden. Fors- hälla har under seklernas lopp va=". rit ' utsatt "för förödelser "av 'de- mest skilda slag, både förhärjande bränder och krigets fasor, Men livs=.. viljan har varit' seg,” och stadens storhetstid, '. ej med .åvseende på folkmängden, . men: "som : de ISydhalländska s sägner: och. gamla historier > Skållinga-Nilsen ö utfärdade privilegiebrev" på "stads: ].. . 'Köpingehållet. en : man, - vilken » i gick under benämnimgen ”Skål- I kunna lysa sig." En gång” i tiden bodde utåt: till Sissi. och hennes + barn, . här ' ser, faseligt illa OR sa denne, -”men fatta dig, nu och-7, ,linga-Nilsen”; Att han kallades ge:'dig fort iväg till ”Pajsan” - så var ej ells. underligt, ty han , vid. Källarebacken. - Hon - kan! ; "såg "verkligen ut att nyss” ha "eäkert hjälpa dig att reda. ut ' blivit skållad över hela sitt tro. ditt. elände”. . Iskyldiga ansikte, Varför, han : Mor Sissi, lade otyget i ett fått ett, sådant utseende gav ta- ulligt fårskin, kastade en schal; let i bygden följande besked. '- över axeln' och begav sig iväg: +; Mor Sissi vaknade i tidig till' den kloka” gumman, När: morgon och skulle” just lägga hon kom fram, satt Pajsan och ' sitt Nilla barn tillrätta vid brös-: stirrade envist "på jordgolvet >ttet, då hon märkte något ludet ivrigt tuggande med" sina tand- vid sin sida och hon kände att lösa gommor. :Efter en evighet. hela den. lilla: kroppen var o- > Sprang "gumman rappt upp och i nafurlig.” Hon. klev hastigt 'ur' spottade en grön stråle rätt i. : | sängen och gick bort till spisel- Synen: på -ungen och sa: +: hällen,” där hon tände en. spån- :: j --”Tvi: för den Laje"” skrek "få :stanna. länge, tvi, tvi,'tvil”. hon "vid den syn hon fick se. : Sen Pajsan. därefter' gjort en En liten skrumpen' varelse med . del märkliga handrörelser över en. oformlig: näsa, stort och öp-. ungen vände hon sig mot stu- pet gap , samt ”tovigt hår, som ”gans alla fyra hörn "medsols täckte" hela pannan. Så. såg 'o-' och sa” därefter: täckingen utv "”Du' har tur: du, Sissi, + Sissi sjönk ihop” på en "stock" kommer i da. I mör e de Jul- vid sängen och : hon -. grät så” -aften,' å de'e den enda da på ömkligt som endast” en stackars; JÄreder då ”du' ska "kunna göra mör I "kan göra.” ärve”.' Ja” vesste att du + Då: det började | dagas, - Kom ”Skullé komma, för ja feck ”bå en” 2 grannhustru in för -att se 'i natt. På” Fulsnatten. klockan tolv Isehöj : Ösarp på i : . stölpar å gull' å a ska 'du' va en i ritualen vid en: atolske är me bortbytingen, för en sån kyrkas återinvigning. ' iSe”d€ Å när "du 'så sajr "att i Vi fortsatte ined studier av vägg="" ;trollpackan: -sitter.. me ditt ' bar” målningarna, som i stort sett'ha' i knät:å: rör i' julagröten,' så mycket gemensamt med ett flertal : ska du kveckt ränna fram, å av sörmländska kyrkor. Av stilistis- ka'skäl kar man anta att: mål / garna? rå Torshälla” "kyrka" utför! lv av” 'en konstnär "som gått under : namnet Peter. Kyrkan har mycket av? intresse ' att : bjuda besökaren och" den som, är lyhörd: för gedi= ångan” "har slängt : bytingen - ifrå : Gno så :kveckt . hem igen, "I dens sena Jälnatten stod Sissi och sjöfartsort, synes ha inträffat under 1600-talet. Smidesjärn, gjut- gods, tegel; spannmål ' och" många andra varor fraktades till både in=. och” utrikeshamnar." En" betyda > sommar, sina färder. långt upp ut=' efter norrländska. kusten till: fiske=7 | År. 1798 ödelades st delen av. Torshälla av en rasande brand, som gjorde "att staden "under 1800-talet" förde” en”tynande, tillväro”.Det”är” först .. under. Ffymevarände" ”sekels kant förändring skett i "stadens ut-" [veckling.. Vid 1900-talets ingång ha=" i] dé Torshälla 1.832 innevånare och vid "1960 "års slut 6.083, Detta är. ju talande siffror i: den: lilla. sta= dens utveckli sskeden, I detta sam=. "de landsväg joch rnväg Pp ihäng bör jag kanske nämna, numera över 'en bro. och för- binder' därmed linjen; Öxelösund— Kolbäck, Här i' en av de” tjusi- gaste mälaridyller, ligger hotell och restaurang Kvicksund, méd det rö- mantiskt klingande hamnet ”Mäla- k rens Pärla” i ”neonljusskrift lysan- ide långt ut över Galtenfjärden ef- » ter mörkrets inbrott. . Mälardalen har en rad trivsam- "may småstäder, som särskilt som- imärttid lockar stockholmarna inför "”veckoslutet.” Städerna invaderas i bil: båt, turistbussar, vespor och mopeder i j en utsträckning som man” +. inte vill tro förr än man ser det. : "Torshälla är just en "sådan stad, SN Jagom stor , för att kunna ”göras” i på ett par timmar. Staden är his- torisk och ' intressant: ur många : synpunkter. Dess centrala delar ge- > nomskärs av Torshälla-ån, som med sina ,uppdämda vattenmassor, for- sar, "kraftverk sch slussar skapar en egenartad 'stadsbild där det gam- > la och nya låtit sig förena till en ätt Nybyån intill Torshälla; anlades 1829 Sveriges örsta plåtvalsverk, & söm; under en "följd "av "år försåg bl ä Eskilstuna-industrin med val= sad plåt för fabrikation av gevärs- pipor till svenska” armé; . Ca 1.600 anställda får i dagens". Jä utkomst. >... : s De största gevärdhete i Tors= hälla .är den lilla, men högst o ginella medeltidskyrkan." Därnä måste "man uppmärksamina XTor: hällakonstnären Allan Ebelings mi numentalverk ”Tor- och hans bo kar”, som ' fått sin placering mitt i ån, strax ovanför bron, Ett till sin komposition märkligt konstverk, som särskilt ' efter . mörkrets inbrott / är 4 fascinerande; på grund ningseffekterna. ' "Torshälla kyrka är. mycket sär=" egen och skiljer sig vad tornet och” exteriören beträffar, väsentligt från. Mälardalens kyrkor. Särskilt är tor= net med sina trappgavlar på 'krö- net frä > för kyrkans :'stil 1: " Välbekanta Ett större lantbruksmöte ' öppna des för några år sedan i en av vå- + rå landsortsstäder: Därvid hälsades - det stora auditoriet: välkommet av Åt ordföranden" ” — Till min stora glädje ser jag . Nn att de flestå utseendena är mig väl bekanta sedan förra årets stora nöt- " boskapspremiering i Axvall, ' Chefen för det stora våruhöset SE ofta omkring öch inspekterade . hur hany underlydande skötte Sig. - En dag såg han en manlig kund gå från disk till disk för att slutli övrigt och på intet sätt tilltalande, på sin höjd kan "man ' säga att "det. är. "originellt. Påbyggnaden tillkom, efter den förödande "bränd > som rasade i tornet den 4 juli 1873. då också. kyrkans tak helt' avbrändes, men valven blev oskadade. +=, "Kyrkans olika" byggnadskroppar bildar, en mäktig > ”himlatrappa”. Närmast den starkt sluttande torget ligger 1100-talets kor, nu sakristia, därnäst och något högre är 1100-, följande byggkroppen är 1300-talets' delni "länge uppehålla sig vid gen för skjortor och. slipsar.. Då "kunder slutligen gått gick han.fram till den nya: bardot-liknande exbe- dif:isen och sä; ov Nå, vad köpte han? : = Ingenting alls, direktörn: "UD Men skäms ni inte, fröken? - ' — Jo, kanske i morgon... ” — Jaså, varför först i morgon? | övas akällar e i kväll. 7 "I leder från en byggnadstid, då go= — Därför. att han bjöd! mig: på de urspr hög enira. De svagt spetsade valvbågarna här: tiken ännu härskade," omkring mit« målats på några av 'väggpelarna bestö de fiskeflotta” styrdes. öckså, varje . bels se | gen .kyrkokonst kan' här "lyolinäte. vid foten av Ise hög och vän- "tade i fruktan och bävan, Kan” "LIKT. EN- FIARIL PÅ LÄTTA. VINGAR ; "NYSS TILL VÄRLDEN KOMMEN i "I Guss och den Ondes namn, ', tad” sticka” vid glöden. ör att-du bergafolkens avkomma och ”rälia stygging, 'hos Sissi ska du” på som: nappa te de ditt bar', när: du men; hör du de: du får inte se le x so Giftomans. samtycke t a Av (Forts) + sådana tillfällen hade han 4 ibland? låtit henne blicka in i trvardtar, som hon var säker gå. att många av hennes" jämnåriga Bickvänner inte hade en aning «om ens'existerade. Det kunde falla honom in ett'under före- » givande av att hon måste sätta! sig in i vad som förestod kvin- 'nrorna under: utländskt herra- välde, skoningslöst och ingåen- de beskriva en fällbordell. Näs- tan lika ofta kunde hans inbill- ning inrikta sig på helt andra - slag av grymhet och råhet. Han. : kunde” ge exempel bå olika slag av .tertyr.. Hur han förvärvat "detta 'slags kunskap visste hon inte, .och hennes tanke stanna- ide förfärad på halva 5 vägen, när ri | Å Vid - Hort tänkte på den stora ål- dersskillnaden mellan | sig och honom. Han kunde nästan hellre varit hennes farfar än hennes far, tyckte hon. När hon föddes, var han fyrtiofem år fyllda, re-. dan en åldrande man, Han kom ur en annan tid, en ennan värld än hennes egen. Med förakt och ogillande betraktade han hennes generation, .. Med - undran och rädsla betraktade hon hans. - Hans hustru hade -värit myc- ket yngre än han, Gustafva ha- de "ofta frågat sig, hur den unga slotisfröklen från. "Skottorp ' haft det, medan hön: under äkten- skåpets år lärt känna honom; Så långt hon' själv kunde min- nas, hade han haft samma het- sigaz ochsinbundna, listiga 'och brutala: lynne; Vid” något tillfäl- 18 "då hon? ännu, bara var, ett barn, hade Gustafva helt skyggt ört 'på tal sin fars håndhet och" hadé - försvarat Mhonom.”. Ingen kom ' väl någonsin, ; hade - hon sagt, ur en. batalj sådan :somi den "vid Niborg : utan” att bära märken .i' själen hela sitt liv. Hade inte Stafva själv lagt mär- ke till hur "ogärna peppa ;talte om” den, akären, fastän han an- räbredde's sig om sil unga flickan. i nu dick a - minnen , från ;de- der. av: förtrolighet hon: haft ev; Nytt och klarare" ljus över” mycket : som” hon / grubblat på. Faderns "motvilja mot. kvinnor kunde vara en egenhet, som” svar medfödd, 'men hans hatiska nl sällnivg" till. henne” själv” hade nog eh'annan orsak dessutom,” I Mamma, hade, hon en. gång frågat, sin mon; :inte skulle; pap-' ske Pajsan hade" fel" i all / kanske Sissi själv blev: tagen och instängd , av.;trolle: . Det var. en svår: stund. , Plötsligt. såg . hon he a ögen sakta. resa sig,.och'" snart 'kun> de hon i det svaga! ”skenét från elden undér en stor gryta se en Ingrid Hesslande r : huvudet, men strök. .hela tiden vilade över huset, dotterns hår. [föregick och hösten kom, Nästan ,: Försök förstå peppa en!utan att” hon visste ordet av, smula, sade hon tåligt. Ser du,!var- man inne i september, en .gosse skulle ha tagit hand Skörden gulnade, och i frukt- ca Himmeslöl; när pappa själv ' ; trädgården mognade äpplena inte orkade längre. Men du gif- toch började falla till marken Sommaren I henne ' lsämmans . med.. modern, föll | jer dig wäl; och då. blir Him- | I meslöf din mans, - . Modern föll i tankar. Vad de rört sig om, blev klart för Gu- stfva först långt senare, 'under fru Voigtländers sjukdom. ' Hon mindes en, grå afton framemot julen — redan vid nyåret : 1798 dog hennes mor. Gustafva hade suttit vid mo- derns säng. På bordet intill brann ett smalt ljus. Dess gula låga fladdrade hit och dit i luftdraget. . När flickan betrak- tade den, ville tårarna komma i ögonen; Hon måste tänka på den sjukas allt trötta- re kamp mot förgängelsen, Och själv var hon den' gången inte mycket mer än femton år och. ryste tillbaka för den ensamhet hon: förstod. snart skulle bli hennes; i "Stafva Jälla, viskade I mo- dern, — Det är hågot jag har att tala med dig om, Mö Flickan lutade sig. närmare. "Jo, Stafva min, jag har skrivit till Burenskiölden. och bett honom ibevaka din rätt här på gården, när jag är bor- ta. 'Himmeslöf är midt, det vet du, nog." Jag har ärvt det, och jag vill att du skall ha det ef- ter mig. Men nu är det så, "att Jacob . fick ' mig ' en' gång att skriva ” under ett inbördes tes- tamente. Det skulle. visserligen inte gälla Himmeslöf.. Men vem vet, hur det skulle gå, om ing- en hjälpte : dig, "min . stackars flicka! Burenskiöld litar jag på — han är.ju lite egen men he- derlig och innerst inne god. Och han är duktig med sådana. här saker. Han kommer att laga så, att. . stället > blir” förklar: at. för ditt... Jag är säker, på .det.. : : Ded «sjuka stund, | Så, "öppnade. igen "med ' en blick-'av: säga, jag önskar ju, a skall" få 'bo här: som 'förut,! så Hänge" han: lever” lånte' Janna. ta ifrån iJust - en skugga fallit "över: golvplan- körna. Överstelöjtnant. Voigt- lärider: stod :i den öppnade" dör- ren ; mella ; hustruns: rum och sitt eget, ra stått en stund och fixerat - sin hustru” och sin dotter. « ': ”Allt' som oftast kom det g tes! till Himmeslöf. Gustava alltid lättade de något tunga "stämning," som söken; av' den: Det "lövar du mig: ju?: Men gården. skall han - det ögonbl ket häde Han fade. ingenting sagt, bal! blev för det mesta glad åt be-; med dova :dunsar,.' . En kväll kön en” resande, som ' själv körde sin kärra och höll in hästen på gårdsplanen mitt för den breda yttertrap- pan, ' Från fönstren kände hon genast igen gästen:.: det var kapten Lagercrantz. Hennes far tog vänligt emot den bosökan- ter och blev bjuden att stanna kvar över natten, Det var. inte första gången denna ' höst, som detta skett, Kaptenen hade på senaste ä- den funnit sina vägar förbi går. den så ofta, att gubben, Voigt- länder på allvar börjat fundera särskilt. förvånad, när han re- dan tidigt nästa morgon fick ett besök på sitt rum av sin gäst, som bad om ett: samtal mellan fyra ögon, ' . Var ”gubben' övelrasksd över någonting, var det inte över. den yngre mannens ärende i och för sig; det som han fann märkligt var. blott, att det är- ende. kaptenen hade att fram- föra, kunde uppröra denne så mycket. Som han själv satt; ha= de han dönstret 1 ryggen ' och ljuset . föll klart över Lager- crantz ansikte. 'Karlen.' var ju” alldeles blek, och, när han tog till orda, läd han- "andlådd, som när ' man sprungit. Herregud, kunde en medelålders man, som till på köpet var: änkling, ha så bråttom «ill kullerstolen? Och det med en flicksnärta som hans egen, lilla veliga , Gustafya, "Nå, + nå, tänkte gubben, var och en har. sitt "huvud för sig, och han satte sig dill och lyssnäde tål- modigt på vad den. andre hade alt anföntro honom, ::. Då och” då niskade' "han tyst samörstånd, Men, hans ännu "| klara och livliga ögon for rum- met runt, varvid de titt och tätt stannade” "wid; Lagererantzens ansikte.” Det vär 'inkalunda '0- ' välkommet för” honom, att'den här friaren verkade så angelä-'' gen.” Han hade ofta haft fram- suttit här i samma "ärende; De- ras- miner mindes 'han också . tydlig gt; de "hade mestadels haft ' ett "helt ”annat, 'sätt all" se sig :| omkring, Nyfiket och girigt ha=' de deras blickar” strövat ' från trädgårdens fruktträd ' böljande" "fälten = till schatullet,. detg många igenlåsta lådor och fack.: t : (Forts) . ; : Tesi: Joh. 1 Det högsta och skönaste gom | kan komma en människa till del: är att få bli och vara en Jesu. lärjunge. "Vårt textord ta-! lar om denna stora förmån, Den kan "uttryckas med; orden: att leva i Jesu gemenskap, att för- PÅ LIVET NYFIKEN OCH KONFUNDERAD DU LEKTE DEJ VÄGEN FR trollpacka" med en. "slev. i han- ; bliva i honom. För”att klargöra der” sitta "med -Sissis. ljushyltå ; en lärjunges ställning till ho- talets långhus, som hu är kor. Den ' - höga. långhus. Tornbygimaden . "av .. tegel byggdes på 1400-talet och ha= . Kyrkans interiör år mycket ll . talande . för att inte säja . vacker, ten av 1400-talet, och de kors, som. . imer likaledes valvbygget till... den katolska tider, Korsen ingick > AM. U ALLT: DU SÅG : ETT LJUSETS STRIMMA - OM AN SÅ SVAG SÅ FANNS DEN DÄR: = DIN LIVSGLADJE KOM" FRÅN "HJÄRTAT EN SOLSTRAÄLE FOR MEJ DU BLEV. EN MULEN DAG FOÖRGYLLDES UPP” GAV LIV AT GRÅA DYSTRA TING 17 1 ALLT-FANNS MENING TYCKTES DET , : FOR SORG FANNS INGEN PLATS. 7 + FLYKTIGT. BLEV DITT BESOK & &: ' LIKA YSTERT SOM EN VARVIND ' AV.MORKA SKYAR BLEV DET LJUS : AULT-FICK MENING, LIVET LOG. "EN JUBELSANG. FRÄMVAXTE - SEN KLUNGANDE: HARMONI +. » MED DURTONER SÅ LJUVA. AV: LIVETS- SAV. DU. DRACK / FOR UNG DU ALLTID VILLE VÄRA DITT OVERFLOD DU GARNA DELADE : ETT LEENDE - BLEV. LATT: ETT. SKRATT - EN LIVETS KÄLLA VÅR DU... cr "> MEN ALLT FORGANGLIGT AR” » ETT SLUT FINNS OVER ALLT. os "SÅ STILLA UTAN JUBELKLANG "EN SOMMARDAG ' DU: VANDRA BORT. EN FÅGEL MUNTERT:KVITTRADE ..— . OCH BACKEN PORLA: GLATT 7” <->. "NÄR OVER-DISOMHOLIDA ÄNGAR -: -- DINA STEG - DU. STÄLLDE :BORT - EN LAGA SAKTA -FALNADE : - OCH MOLLSTAMT : BLEV - BACKENS BRUS S "ETT. MINNE BLOTT FINNS KVA |: AV JORDISKHETENS. RUS.” APBALARMMIASAA MI MMADRAADBAAA, FOTEN dant detta knä nu var, "satte" full fart emot hemmet. Så, des - Utan i besinning - rusade Gissi | in i den 'skumma- bergkamma- | «ren, - där: glosögda 'trollungar . kravlade omkring. Hon. snappa- "de till sig sitt barn och slängde "knytet med ”bytingen” ifrån sig: "samt "sprang. fort - ut igen -voch som hon blivit tillsagd av Paj- | san, såg hon bara rakt fram; | --men' hon - tänkte ej på att. hon I oss: och” växa 0ss allt djupare ':lagt :barnet upp emot sin axel "och med”? dess "ansikte "bakåt, ! alltså vänt emot berget. . - ” Trollgumman . kom skuttande. "och "dängde. en -slev gröt efter ; den flyende; En del av den. heta ” julmaten kom i ansiktet ' på bar; "net, "olyckligtvis. . " Gossebarnet, ' Nils, ”blev slla bränd. Efter ett nytt besök hos s " Pajsan blev de värsta skadorna - utplånade, : men” ett. rött syna- "ment fick' han ha i. hela. sitt "liv. Sånu "vet ni våtför kan källa ”Skållinga Nilsen H "och välskapade barn i knät. Sår "nom, använder han en bild. Han I liknar sig själv wid .vinträdet, och: hans -lärjungar äro grenar- ina, i Grenarna. få stöd. "och nä- ring från själva stammen, Utan denna näring skulle-de ej kun- na växa och bära frukt. Det är : ett ; livsbehov' hos ' grenen. att sluta ” sig . allt ' närmare intill stammen... Vi som . vilja vard Jesu lärjungar; äro grenar. i det sanna vinträdet. Vi får söka in i: : gemenskapen med. Jesus. Där får vi stöd och hjälp. Det är tryggt för oss' att kunna lita på honom, I livets stormar och frestelser är det välsignat att få hjälp av honom: Hans kärlek omsorg räcker till för oss alla. Om vi. med, tacksamma hjärtan taga emot vad han vill giva oss, tall han göra oss starka och segerrika emot synd och fres- telse.” a förbliva hos honom, bönens un” derbara' värld, Att bedja är en "Jesus" anvisar dem, som" vilja SABBATSTANKAR kyrkoherde. ÅXEL SKÖLD, Rök/ i Linköpings stift, sna' förmån, Han r: vårt före- döme 'också när det' gäller" att. "bedja. Han" Järde "oss 'att likt tbamn "nalkas » den ” himmelske ; Fadern, Inför honom få 'vi lägga "fram allt vad som rör sig där- linne i hjärtat. Vi få bedja om både andligt och lekamligt gott. Då vi i, ödmjukhet och för- tfröstan använda” bönens väg skola wi, också få uppleva bönz ihörelsens välsignelse. I ordet förbliva' ligger också lärjungaskapets förpliktelse, Jes sus väntar av oss,' att vi skola stanna kvar hos" honom, . Vi kunna inte :växa till och bära helgelsens -rika ' frukter med mindre vi förbliva i Jesu ge- - menskap, Det gäller för oss att i ståndaktighet och trohet" hål=" la fast vid honom. Själviskhet och egenkärlek vill slita bandet vakt. Må vi hålla oss nära in- till honom, och han skall skänka oss: söger. Då skall vi en gång få vara med honom för evigt. Jesus är min hägnad Och mitt hjärtas fägnad, Jesus hör min röst, . ”" Efter dig jag Yängtar, 7 Blott till dig jag trängtar,” . ffy du är min tröst. voor Du, Guds Lamm, ” På körsets stam | För mig låtit blodet rinna Och din kärlek brinna. - Psalmer: 120: 1—3, 12 lärjunges” stora förmån. Jesus + ” FESVENYTTN I : syrra nsar SANAKA SARS KRARAKAA RA DRASAA MALA BADA SAMAR MA AR a uppmanar. oss att använda den- rost rask Arn FRE AR RÄRE ser of bög råna en med honom, Må wi vara på vår 4 de, och som alla långväga gäs- över det, Han iblev heller inte . | | i i för sig' andra, unga; män, som '; "och de" vid kakelugnen och skrivbör- a - q
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.