Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
s - man ej är'intresseråd.- ”. någon" jämförelse mellan de för- ' Linet ger underlag för -Lah den här "ovan: visar ”1800-talets” Vinhantering” —- LAHOLMS” TIDNING ' med hans goda kännedom 'omj| vol a ”Jänet, dess industrier och invå- | - nare, ' en kännedom "som han | - skaffat” sig, under en fyrtioårig ”tidningsmannabana i. Halmstad, - kunde - man ihte hittat någon i . lämpligare "person. ; : Till ; detta] ,". kommer: att: Erik: Hägge har en lätt och "trevlig stil som" gör att man med” nöje tar ”del-av allt vad han hår att ge." ”Fattiglänet blir bördig bygd” |; "har redaktör Hägge satt som" ti- tel på” sin "bok och" denna titel omspänner "på ett utmärkt 'sätt wad som skött med vårt landl skap” under de gångna - 150 åren. "Givetvis måste en skrift. av den: helt. omvandlat oc struktur Men"låt "oss återvända till ben gynnelsen : — året- 1812 då Sve- rige var illa ute efter det miss- lyckade: finska kriget -:och den som ” kanske främst. insåg svå-: righeterna' var en främling — "na arbe "innehålla en” otrolig den” franske. marskalk. som då mäng k namn och siffroy — 'kan-'| var kronprins Karl Johan: 'Det:4 ske i'överkant' — men 'en så- |var han; som blev upphovsman- nen'; till att "landshövding ' Syl- vander.: i - Halland i. december. 1811 sammankallade ' tilll ett: sammanträde '-i Halmstad: där städerna ' voro talrikt'represen- terade. — bland 'de närvarande Med ' tanke' på att "sällskapet 22 märktes: kyrkoherden, borg . gav ut-én minnesskrift till hun- mästaren: och hattmakareålder draårsjubileet "har - författaren "mannen i Laholm — men ' ens > följdriktigt'> nog "lagt huvud- |dast två odalmän. Ett halvår se- vikten: vid : utvecklingen under | nare — den 24 juli 1812 — fast de senäste femtio” åren. Att 'dra' ställdes : :sällskapets första stad gar. Redaktör Hägge framhåller att sällskapet för sin tillkomst : hade att tacka en för överhe. tens - påbud . lyhörd. landshöv. ding. Sällskapet började som en högreståndssammanslutning . där godsäganna dominerade —: och: kom att göra' detta i många' år <— men. också : entusiastiskt och dart'sak är ofrånkomlig och för- fattaren' har. så gott. sig göra låter .- .inpassat' uppgifterna." ”i texten, ”ofta' i form av fotnoter som man ju kan hoppa: över Öl öm sta" hundra "och de sista fem- |: tio” åren: är knappast ' möjligt , men om man säger, att utveck- lingen” under de första hundra åren” gick" i "jämna vågor och under” de sista femtio seglat ' i full.; storm så kommer man nog nningen tämligen: nära. det är' dock en storm, som i: många "avseenden givit det halländska jordbruket. bättre I servativa borgarskap. k anmärkningsvärt wäl . understött I - av. städernas annars nog så kon- RER 19å Ng fn ER or Få FR ÖBA : När. Hallarids” läns Hushållningssällskap fyllde + hundra”. år "92 ingick i ”jubilenmstiran. : <x det också en trevlig jubileumsskrift. Den. omfattade inte så 'stort format men dess: inne-'- : håll var givande, När nu sällskapet som ett av de: äldsta i landet (nr fem i" ordningen) : kan se tillbaka på. en 'hundrafemtioårig” verksamhet: till omätbar. nytta för det halländska ' > Jordbruket med binäringar högtidlighåller' det” detta "inte bara med - tre : jubileumsutställ= " ' ningar .utan' även med en förnämlig och i - 1 ehållsrik" jubil I krift, -- Ma EEE dnua svåra faltig. domens « tidevarv Jäven .om det tog ätt egendomliga” ut- tryck" söm "att. år 1828, resa en minnessteh över slaget: "vid Halmstad 1667, det si k, "tAsche- bergska monumentet, 'som, kos- tade hela 530 rdr — en ”fantas- $vält', och" nöd ka- det. första” halv det låter som en” gas d det" nuvarande ”Vi halland”. när": det 'den:3” maj E teras ISwen' Andersson, "gammal, omkommit' av ”swält, maftighet och sköld”, "En N AAA Y vå örn sang Låt Er-inte frestas av ett. skenbart . fördelaktigt. däckköp. . Väg alltid noga kvalité mot pris, ; Vänd Er till HURTIGS som är ett, toppmodernt ring; '' serviceföretag med: stora resurser och ett komplett - urval, av, däck för personbilar, lastbilar, traktorer och' olika” slag av industrimaskiner. ” i HURTIGS' lämnar Er garantin på alla däck 7 jöch a A Detta är ett nytt' mönster : på: traktordäck; ; Detta ch flera andra visar, vi vin ij GUMMI AB: Tu «10200 LAHOLM: me CR kraftig” ”vcgn som ' ; lastar 5.500 kg. von ” Välkommen till vår > r monter där vi demon- "strerar "denna vagn. Va HURTIGS' : GUMMIAB - Sie 9900 PORR FPEFVTSTYSTESE AM SMARAA RAMA SANNA : notis; som i all sin korthet” faran: sämre. än; vi haft. ehuru; dessa från Kn : Hen näred icke! warit di som” man . 1846 blev ett märkesår i i sällskaz -pets historia. : Då reonganisera- "des sällskapet ' —: Hägge". kallar 1: taligt avslöjar ”Hunger-halland” som en fruktansvärd .realite samma” mån: d. ger Konungens befallnin sshavande | på surrogat, —: för: barkbröd," I stället för "bark, halm och. agnar skulle ;, mare... d brödet begagna |- rötter och . gräsfrö. På 1830—40- talet kom kriserna rätt tätt och sedan blev; det en längre. inter” ivall- till: de stora. nödåren 1867 —68 som; av. den "sydhalländske" TN Carl: -Ifwanss: ed bondehövdingen -: son karaktäriseras” således ' att vi få "ännu "Det är mot denna bakgrund, kan konstatera, att h Halm - l IR metoder | utan” : - det; (halländska. - jordbruk man, får. under å årens lopp myc talrika: skrifter. och ' föredömliga "| gärningar. lärde han de halländ- | Iska: bönderna ' dessa, . Han ' ber | fättar; att byn Vallberga om 921 tunnland "'av ttraktens "sämsta jord, till stor. del: ljungbeväxt, på sex år förbättrades' till den grad "att 'arrendet kunde : tio- dubblas, detta tack vare. de 400 kärrlass . märgel "och .den/'4 guano, som jorden bestod." 1. hela fem- tio. år ”satt Peter "von Möller | adlad 1860 — i sällskapets led- " ning, nämligen från . 1833 till 1883, därav: 'de sista". 23: åren läsa om 'dessa' brytningsår leumsskrift” över hushållnings- sällskapet ” utan med "detta som ..grund.; har”. ? författaren > "också . velat: iskapa en brett. upplagd . skildrång av: det. halländska : Jordbrukets utveckling " där :dock sällskapet haft sitt. finger <med'i det mesta. Man får där- fö läsa om. hur .hallänningar- "NA — "trots" "eller kanske ;just dt ck? vare sin”, "fattigdom frap? -Perande: "ofta är först i i landet: ; Detta” gäller "inte" minst före" - ningsrörelsen där landets förs- "ta! andelsslakteriförening :. bil ""dädes:i Halmstad 1899'— allt Hallberg. på Nya Skotiorp: va h nog» så I "gott. Fabriken "tillkom 1906 = mycket: försenad - och lades definitivt ned 1930. Det är inte enbart jordbru + som sällskapet sysslade med och ket annat på programmet; Träd. "för välkänd för att' här” ytter- . | Tönnersa” i Morup > den 6/1—817," HÅ visar IRIS: 3 Fjäderfäfoder, IRIS: Bvinfoder söch ;IRIS" ; balanserat ser f vem den 29/6-1/1 potmaliepror. : d | gårdsodlingen och: kanske främs : fråga ationellt jordbruk efte å rv Hushållningssöllskapet har. varit en. ;. banbrytåreé - | den och även : aktivt "medverkat vid Jota delle slalot stads" tidigare.” flytande fö fick sin ovdelning. "Männen bak-" 'om verket ; var. främst” Pete; Möller på ISkottonp, A.' Gyllen- 'sköld på Vallen och, Fr, Brumt mer må Fröllinge.” "Man tar inte fel när. man v konstaterar; att Möller var den '.starke mannen bakom det he: la och det. var också. på hans | initiativ; 'som : Hallands första ; lantbruksmöte : ägde "rum ” på |" Dömestorp :. 1845... Möller "var . som väl ä är. alla bekant, en fan- tastisk föregångsman. Han stu- . .derade märglingen i Danmark och: Tyskland -'och sedan, lärde ut konsten: till .de-halländska ; bönderna” som därigenom: fick | mångdubbla skördar på, "sina ” magra sand- och . hedjordar. Möller - studerade "också noga den tidens : utländska "- lant- '”brukslitterafur -'och var: den "förste i vårt land som impor- terade guano — året. var 1844 MT som gav. utmärkta resultat. ' Möller! var också 'den förste som insåg betydelsen av bra ut- säde och importerade sättpota- tig — från Island. Men han inte bara utvann goda skördar tack : ae i dag en miljonanläggning i samverkan » skånska böndernas stora > Skakjeriorganisats "1871 tillsammans ned Göteborgs. och Bohus län anställde en fis- "' första a öns ojden låg redan under det" fattiga 1840-talet isällska- : pet NE rmt. om - hjärtat och det gav också helhjärtat stöd åt "doktorinnan ” Berta” Borgström "1: Laholm när hon: i" seklets början .. "startade ' Bindslöjden, på många: områ tillkomsten: av Halmstads i. Från en Tinge' början, är med Scan" de främst namhen ”länsträdgårds- X mästare Lorentzson mellan: 1905 |: 28 och från" denna; tid” träd- : : En liten trevlig bild visar ock- så de " båda .”småprinsarna” "Sigvard "och "Gustav ” Adolf ' i " sydhalländsk ,.”bingedress” på : Stockholmsutställningen 1909, ' Fisket har. alltid, intagit en framträdande plats i kustlänet Hålland och har livligt under- stötts av, sällskapet som redan keriuppsyningsman. : Mera "som ett kuriosum får man' väl be-" trakta en trevlig bild frår 1920 talet över pärlfiske i Lagan som finns 'méd i verket, Skogsbris: tens avhjälpande har alltid fun nits med'på sällskapets program... När hundvaårsjubileet stod för ivar. Halland" redo att - förvandlat ,' 'sandpinad helt kopitål och" det firades” i kunglig glaris men också i våld- samt oväder; ett varsel om. 'komX mande stormar under det sista halvseklet.: Detta började lugnt men snart : kom, 'kriget.:. Innan dess" hade: dock ' två .betydelse- fulla' grenar där sällskapet ' va- dalade” Men när Hallarid 1920 - : lent i Erik L. "Larsson! ljusnäde rit pionjär avvecklats — veteri- » närväsendet : förstatligades . och" stationen. Då: (avvecklades: "också ' (1913) sällskapets: lanibrukssko=- på Vallberga "gård som hade ' tillkommit” redan. 1857" och" vars heter, främst brist på: or som” "gjorde: att. ”mjölkprodulktionen” fick sin: förste -husdjurskonsu=" a 1920- talet "började. med kii ser. i: det första" världskrigets. "spår och det saknades inte be- kymmer för - det ' halländska : jordbruket. och "besvärligt var > det , hände . mycket annat. mer glädjande, ”täckdiknihgen vann "terräng, nötkreaturstuberkulo. . sen bekämpades, smörexporten - : . "ordnades 0. sv. Elektrifierit- - gen grep kring” sig" och bok>"" föringsbyrån” kom ' till" == allt saker . som alla intresserade ' > kan ta del av i redaktör. Häg- ges bok' men som skulle” föra : > allt för långt att gå : detta sammanhang. d Moderna tider: inom: sällskapet tand: saa anv S ME EJ fE Af na VAAN fä) [AAA AA [ng rat Å[ — försöksgården Brödalt på Hal såg I där- stora försök med. br a a köndjur, bodrives >. Sr Nils + x
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.