YYYeYr vr TryyvvYv? YvereveYyteFFYPETT TY vervevveeeye YT FVT lader Gunnar ä är origin 1, något & av en bohem inom prästkretsa; "”na.. Men åren. har mejslat ut, en "egen profil åt honom. Han vet sin ” linje och.-han håller, den. Därför ” accepteras: han. Men på något sätt "kanske han. framstår. som: clown "> eller pajas, den där söker dra upp- ” märksamhet till sig . bara. genom "klädseln, Prästen .ska ju. kunna " märkas. utan att kläderna så strikt , visar det, Fader Gunnar hajar till . inför frågan om han uppfattats som ' ." clown mer än som präst vid något " tillfälle, Men sedan skråttar han ” i innerligt, och erkänner att det hänt' . . att han kallats pajas. och angripits ': offentligt. Men han tar det inte så l hårt. Han vill synas, han vill stå i centrum. Falsk. blygsamhet har . han inte. Guds ord ska stå i cen . trum och då måste den som fi . - medlar det också göra det." : ker som" behövdes för den vanlig; -'andaktsstunden.: Han hadé bara e 1 medresénär,” "& i som fryntligt: uppehållit konversa "tionen under resan. Nu bad fade ”. Gunnar om ursäkt för att han mås I te hålla sin andakt, Då frågade, han Det blev, en Tinnesvärd, stund ir Mokupén. H H «3 Fader Gunnar vill vara herde för « sin hjord i Osby med omnejd. Han" 3 "tycker | inte, om att prästen alltmer kr expeditionstjänsteman.” >. Själv tycker han mycket illa om det ” arbetet, Mesta tiden "under. veckan . går åt vid skrivbordet. Idag. behö ver vi'en levande kyrka, Och: med fen levande kyrka måste” följa ” en ' aktiv präst, Prästen "ska ut - -blarid . folket. Han” ska” vara” fältarbetare. , Han måste "ha kontakt "med män- ; "-atskorna, Inte mirist ungdomen Man "han runt inom sin församling och : hälsar på sjuka och gamla. Det blir fyra mils "cykling . varje ång hän ger sig ut, Han tycker om de kon-. -takterna "och hän" Aror?att' de han 3 ' besöker” ;stycker Om: att. han koma. men också:de ”allvarliga orden. Ock - djupet ganska: garåmalkyrklig fins inte kan kom= 7 så all fall ha; $ alla: de: ; sandra; -behovet & av an är: ', denne! gemytlj- präst med? det: : glada: skrailet g så om män kanske tycker hoöriom på det "något hos: honom.iav; f nyelse, Han "bekänner sin; glädje": fr Ne r man står i fader Gånna sy betsrum. och ser honom' i den ;]. tsida prästkappan. och kalotten : är några ord. som fällts av; em; sockenbo till fader" Gunnar, ;| + en. ”charkuterist som satt vid sir g på Osby Hotell och — på: t rom prästen — helt apropå sa: : Ja det ären illmarig- fäkel,, är de min själv is le. Uppfattas '. fader "Gunnar så? det” allmänt. "omdöme? Jag: or .det knappast, men det låg "inte någon ringaktning.i orden.; :Man får veta hur fader Gunnar: kunnat samla in pengar till än-: damål som han gillat, hur han s offrat sig på långa föredragsre-; "och hur han nästan alltid: - fått folk att lägga: mynt i håven: - Nu, tar han oss i hand och ber' Oss; säga" fader ; Gunnar," inte! koherden. «+. Han 'vill.- komma ' ra'inpå folk, men han gör det: ;. lekande. lätt, / som: vore! ska känna tala” med dém på ”ett' språk sor) de förstår, men .som i - alla fall" leder' dem till: kristendo-> men. Människorna — inte 'minst de inga — har idag étt stort behov ” av Gud, Det" beror ofta på. 'prä + ten om de” skå hitta den rätta . gen, Men ska prästen. stängas inne ; med expeditionstjänst så har han in-| te stora. möjligheter att göra ky ; kan mera 3 Tevande för folket, LD - ; Kontakt "måste nnas dd den gamla" goda ; stilen; -När. det "är svårt för någon 'ska' de komma v fill prästen och -biktå ”sig.' Vi ben "höver ' alla biktens' lättnåd.? Kon- takten ”rhellan! prästen och hans] ; hjord. får : aldrig brytås.'" Den ska or inte vara för högtidlig. Fader Gun- i nar berättar: leende om en" "episod. ; som hänt. samma: dag, "Han ' "kom "Folket måste. vara vän :med' sil, : herde, "Han ska vara, själasörjare lt: van a vid. att ta. folk på rätt: NE adsdjän st ku | rå en. plats förbunden" "med "tråkig" Då blir det. mässfall, Prästen betyder spycket. Fader- Gun- domen står kyrka nära, "Vågar de bara" helt; å ä ..genomi byn och' en skolparvel på fria . . andra sidan. viftade glatt med sin mössa och skrek: :. — Hej, fader Gunnar! Det är så förhållandet "ska: vara mellan prästen och hans försam”” > ling, " Nat | Kyrkan och träkigheten : I Gudstjänst” betyder ju något äv 'drama,' Fader Gunnar trycker på | "denna "liknelse; Folket vill ha skå- " despel,. De går inte till kyrkan där- "för att den är för tråkig, för blod. "lös, Mycket av det som; predikas «är föråldrat och förstås inte rätt. " Man måste .vända sig till folket "och bjuda dem det söm ligger dem] nära idag. Folk tycker om skönhe- | | 'def Gunnar 4 vil att tala med” dem," att få svar. Fal 1 ”inte”att "ungdomen I "I ska skrämmas till kyrkan: Den ska komma av ett inre behov" av, Gud. Och att behovet finns ser han hos 'sina konfirmander. Också med kon-; firmander från tidigare år har han kontakt. "Till Osby. kyrka kommer | mycket folk, De som kommer kän- ner sin herde och trivs med honom. Också” "ungdomen söker . sig” dit. Gudstro - och " behov ' av Gud "ska tesluta glädje och lek, : vt till folket ” : "Fader Gunnar är inte bilälskare. Han har, cykel och den klarar han sig bra med. Varje vecka 2 cyklar ten, därför , behöver våra Kyrkor]: och denna tystnad ' att tolka detta und som är förborgat i . Blott förundran gr tills. rodnaden brö omen fåfängt sträckte jag mig. fram 1 oc mot Morfei armar, : ty bruset av en ofödd sång I mina öron steg och sjörik . r ord så Jockande men oäripbara. os "Då tog nattens ljus mig fången. ” " « Detta skira ljus — . - : denna skymningstunga dager: då evigheten kan förnimmas. : Jag sökte efter ord. ' Men nej — jag fann ej fäste. och fågelskaran sjöng, : . som: aldrig förr jag hört > sin hymni i sommariiatten. ” | pe erbara,' : - en sommarnatt. ep mig fram i öster = dh domöbroblenarh här all d funnits och): komer: alltid att finnas. Men urig- |- ställer sig till: förfogand många "intervjuer och: 'vas om kyrkan; att” iden; . och vara aktuell i en" ” aktualiteten är det avgörande; Han "skriver" själv i tidningarna; skriver direkt. till. Jäsaren, till människan; Han. kan inte «tänka sig" ens ålder k för, den; Mycket.av hans" "upp- " trädande ger. en förnimpielse" av tillbakagång, - men han: ord: röjer sama | lingen, som "också innebär ner dras "journalist ' och. en” "fotograf ' på. en sa joutnalisten., Det verkar somor . film; TV; "reklam. vore: det ' ”viki ling: i ettland där.de färgade" är. : Jag frågade hur den ryska kvin Så hon "fabrikens? produktion på . kort . de olik och lik sina västerländ«= - ska systrar. Hon är 'olik dem" när hon ' står på sin. post, som militär: "polis. i axelbred' uniformsrock med; pistolhölster, på: magen; när, ; hon observatorier på "vindpiskade bergs ; föppar, Hon är lik dem” när, ho: är hon: frågar: vilken frisyr” nar är på modet i Paris, när hon ler kärleksfullt mot sina barn, Jag satt tillsammans med en rysk" s restaurang i hjärtat" lade om kvinnan ren" helt arinorlunda än 'de ; våra," gaste' för dem, som om'den högsta lyckan vore, att komma till Holly-' wood, + som avhoppare? Hon bar i ju över-' : givit sitt hemland. :, -— Nej. inte., alls, ; svarade .. jag. Svenskar flyttar som: de vill utan .: att. någon förebrår. der har hon ju gift sig dä; .—' Ja,' det "var. en så förföljda, sa den ryske journa- listen. 47. nan ser. På begreppet : karriär" och : fick en motfråga till svar: ; H Kä . mullstabrik' son. hade" dåliga” Pro- duktionssiffror,; bland"! landet, Hon fick lägre lö, gare. "Med" sin "goda människokän- nedom och förmåga att bli vän 'med -arbetarna "och inspirera "dem lyfte tid till främsta plats iGaganova tog ett” sämre. betalt arbete för satt gö- ra "en insats .— och" tals: sovjetkvinnör som gjort 8! sig..stolt'.mot himlen. r Detta : kyrka som nästan värje” full av folk. När. man. a iny intervenerar kommer hej igen" av Bedford "att" förvandla stolta 'slott i Bedfordshire en. ”originelle hertigen: har. utsänt ett 'par " :hundra ; "inbjudningar till > händelsen: som : den 14 -juli ; börjar med bal, varefter klockan 12 på nat= ten slottet skall bli alla tiders stör<'- sta - brasa; som. skall göra :slut på hertigens :: ekonomiska" bekymmer med sitt. arv. De'i d; : når "ånga rubler”. i Sibirilens dju > | förhållanden. Det: kan innebära -att Jiknände prestationer;”sa journalis- ten och: frågade: :— Skulle något sådant kunna hända hos er? Jag har hört "att man" tjä Det är ett tillägg för arbete i svåra lönen /tredubblas: och det, är klart att. det, kan locka. folk” att ' arbeta ”norr' om - lönegränsen”, några år och: sedan... återvända. rätt, välhär om att ha gott om pengar. - . Så låter det alltså när ryssar kor kapi iskt,, I slutet, av, fyr- ; tiotalet : när sovjetregeringen bör- ;jade satsa 'allt mer på: vetenskapen 7 och höjde lönerna” kraftigt, skulle "plötsligt nästan, varje” människa . bli vetenskapsman. Det utbröt en : "ve får dansa kring det brinnande slot+ en stor simbassäng : med sérvering och strand för allmä ringen +. har ;' förklarat historiskt monument, Ingen vill dock" betala för dess skötsel. Jag har in= ga "pengar. för ändamålet. Byggna- den är fallfärdig. Om 'jag inte 'sät= ter eid på den, "blir den inom de närmaste. åren ruin i alla fall”, hår. hertigen förklarat, : et 1947, greps på söndagsmorgo= - » . nen i å Örebro. De är misstänk | inbrott i Västerås och Örebro. YI” Västerås ': kom + ynglingarna, sammanlagt över. ter kupperna i Västerås for. de till Göteborg och gjorde av "med: stör= te delen av pengarnä, För” åter. stoden reste ynglingarna till. Öré- bro, där de har erkänt ett inbrott. Det kan dock 'tänkas "att de gjort flera .kupper i staden, säger. kri-: minalpolisen i Örebro. : :.-, Ynglingarna kommer att föras till tet från 1600-talet i: parken. Herti« - gen vill därefter på sina ägor bygga -Å len forskningsexpedition . som, krävde nog- «Den rollen är av underordnad betydelse. Begåvning och kunnan- de ställs främst: "Våra regissörer ar+ e ed” människor : "och" karak- tärer,inte med divor. - ..— Men : de 'stora, namnen bland era skådespelare. publikens" idoler, är de inte divor? .. De + uppskattas - a publiken . konstnärer. Någ form..:av västerländsk” stjärnkult xisterar I in te hos oss. 17 : s— Vi har: kommit ifrån” "ämnet, sa jag. Hur tänker sig en .ung rys- ka karri : i Statens fö roende -— - Karriären för en rysk V inna, förklarade. journalisten, . det är att få statens. « förtroende” art ;delta. i I fjärran ödemarker, att. finna oexploaterade naturrikedomar, att förvandla? ök-. nar till fruktbar. mark: Att: arbeta för mänsklighetens framåtskridan- de och samtidigt utveckla sig själv — det är hennes dröm. Men > uppgiften att vara mor är nog det viktigaste för henne. 1 alla' fall. I verkligheten är det nog det som är Västerås "där - harnavå sl d terna får ta hand om dem, För finner en' ryska kärlekslyckan så struntar hon” ipo- ktik, . vetenskap. och | fråmåtskuidan- Era 'kvinnor' Betraktar I ju kar«' . | satt ”här i landet åtskilliga, år; gift med "en svenska och innehavare av |: ; vad han håller på med. Polerandet »t vår in "def i. bussen och kör det Det är ett drömjobb vilda koukasiska, de,. Då" är "mannen, barnen och hemmet hennes värld och det vik- tigaste. : > Det är lätt att giftas och skiljas i. "Sovjet, man går bara: och 'regi- strerar" det "på 'ZAGS, civilstånds- | registret: som har ersatt dem ' gamla den tilla tjugoåriga "Valentina Gretjko att. : | få syssla med astronomiskt arbete på den -observationsstation ' som Sovjets vetenskapsakademi byggt 'på 2.130 meters höjd mitt i det. + Elbrusmassivet, kyrkobokföringen. Trots skilsmässofrekvensen mycket lå; :.— Vi bär oss inte åt som de sinniga . västerlänningarna, vara för Hela livet. - han gav” "sig därifrån: femtioårsåldern "och har varit bo- ett. pir mindre aätikvitetsaffärer i in= om” möbelbranschen, i Gamla” stan i Stockholm; Men verkstan. har han inrättat: hä ”sorh sagt och här hyr han” också " "sommarstuga. ' En idog karl”som är .i farten dagarna iän- da och som då och då tar skåpt | schen, göra slantar, intyg ir han. - M- står ute på logverksta betraktar +: allt > d samlar ihop" och ”det att man storligen förvånas. Här har man ' fakiskt . inbillat” sig att "allt detta -gamla i" dessa”, "garhvindor tol. Ååtskadd. sen och” ig ut på raider; i om- givningarna' eller långt bort till” nå- gon auktion "han lyckats luska re- da på och där det kan tänkas kom- mer att ropas ut; fina” och. gamla saker: "i 05 . gärna Ryssland ock anledningen till att. han läm- nade hemlandet har har. aldrig .av- slöjat,”:säger ; bygdefolket. ' Desto ordrikare' blir. har. om man börjar tala” om gamla. möbler: . då lyser Petrofs svarta ögon och hans bar- kade ansikte 1er.” Gamla möbler! Åt Det finns ingenting som gamla möbler! Petrof visar - beredvilligt av .ett gammalt 'slagbord, som" en gång stått i ett ödebygdskök, men nu ska finna köpare inom penning- societeten och för framtiden pryda någon lyxig gillestuga. En gam- mal ' garnvinda, en' spinnrock,' en stakkärna; Ingen vet var sakerna ommer ' att hamna, men att finna köpare till Jem är inte svårt. I de två : bodarna i, Gamla stan trängs folk som” frågar efter : just sådant här.” Ofta letar spekulanterna sig ända. ut till-torpverkstan. Härom dagen :hade . Petrof fått tag i ett gämmal ' .ystkar, - men innan han hunnit göra det ringaste åt karet kom;en stockholmedam och bjöd så bra "att .Petrof bums” gjorde" affär nied god vinst o tan att tha haft ringaste besvär. : Här står: alltså Petrof o om dagar- te' på .verkstan — f£ d torplo- ger — och det är en fröjd att se honom: i - verksamhet” och ' vilken kärlek och omsorg lägger han inte ner i sitt. arbete. Allt ska vara ' till ytterlighet perfekt innan han stu- till 'stadsbodarna. För det har Pe- trof för länge sedan gjort klart för sig att 'ett omsorgsfullt arbete be- talar sig, - -kanske inte sak för. sak; men :i det långa loppet Till Petrofs stadsbodar söker sig många stam- och träspadar och naturligt vuxna trägrepar, des- sa kaffebrännare, med ' eller: utan vev, kruthorn,” urgamla ; ryttarepi- stoler, kulpungar,. järnmörtlar;' red- skap för linberedning och av ål- dern' vackert ”patinerade ölåttingar av. ek' och «allt -vad 'det' nu heter för länge sedan skulle” :ara' ;”utgått gods” och omöjligt att” "uppbringa förutom ' just i: bodar. av: Petrofs karaktär; Men så är det visst inte, bedyrar ' Petrof, - och"'visar'. på ' allt han släpar ihop under raiderna ute i bygderna: Visst finns det fortfa- rande gamla saker "ute i lanthem- men, säger han, och':i en av:'sina två stadsbodar':saluför -Petrof inte bara ' möbler utan allt som kan pressas in under beteckningen an- tikviteter. Svårigheten är bara att kö komma 'grejorna på spåren” Ägarna tänker antingen inte på att de gam- la sakerna de'slängt' undan i lider och uthus kan ha något som helst värde. Eller också är de medvetna om vilka, pengar som. ligger i den gamla salskistan; eller i den gamla chiffonieren; med de många skuf- farna och lönnfacken, och begär så höga priser, att det inte Jönar sig att köpa, Men . på : "auktionerna kommer godset fram, som sagt. Auktioner- na : är antikhandlarnas eldorado. Men konkurrensen' är hård och det | 5, gäller att ha tur, om man” ska lye- kas göra ra riktigt präktiga kap. H' är inom "socknen finns också en del gammalt, men här är .det ingen som säljer utan att först ha fått sakerna ordentligt värderade av: förståsigpåare man hyser ett berg- säkert förtroende för, Och för den försiktigheten kan Petrof ta åt sig äran, ty det är först'sedan han sla- git upp sin verkstad här sockenfol. ket lärt sig inse: vilka' värden 'det kan' ligga i' mångt och mycket av detta som man förr inte hi Fingaste på. Arrendatorn; m öll. det an h det : är säger ryssarna, Har man en gång valt sig en livskamrat så ska' det” också kunder och dem "måste man: vara rädd -om, Eljest frodas nog en hel del skojerier inom den här bran- menar : Petrof,' Folk” med rymliga samveten - finns det ; alltid | "i |till hands där det finns granna pen- gar att förtjäna. Och antingen man i lär hundraprocentigt ' hederlig: eller hundraprocentig skojare kan man Petrof Då låg slöjan, "7 > ; grå "och. dröjande - en . kanske vaksam 2:05 . " Dimsvept grå: "ligger slöjan nu' "över mina ögon. a Ung nyss — med tåcdlbetraktarens. trohet ” fann jag så småningom or ? + explosioner av rött. och rosa-och rost"; | "' smeksamt "sammanfogade i slöjans grå veck: till bollar av eld. - ARBITER Å Vattenfall minskar sina arbetsstytkor " Antalet : anställda ».Å, - Vattenfall : d sjönk mellan den 1 oktober i fivl" och årsskiftet från:14.359 till 12.203 personer, ' berättar : personaltidn' gen Vi i Vattenfall. Rationaliserin= - gar och "utbyggnadsverksamhetens fortsatta minskning, har: sedan des :| medfört en ytterligare nedgång 3 som , "] väntas fortgå ännu en tid., . ; . Vattenfall sysselsatte för enläz ningsarbeten ca 5.000 man i. janva ri 1961 och ett år senare :cr (40 > man.' Styrkan väntas vid års ve 1962/63 sjunka till. ca 2.500 man, "På tjänstemannasidan' sker. ock-å Jen fortsttt' nedgång, Där har det hittills huvudsakligen 'varit' en 'nå= >. ! turlig avgång. ” ell. «I Luleälven minskar personal- styrkan :uppskattnirigsvis > från ca 2.000 "till ca 1.500 man under 1962. Detta gäller under -förutsättning ati :| arbetena för Seitevare kraftstation och: Satisjaures reglering påbörjas. - Styrkan "går ner i Messaure, Porbl.... och Laxede, I Letsi stiger arbetar- antalet dock något. == =!" ' f - Umeälvsarbetena minskar från ta 1.500 "man. till ca-900- mån; Det är därvid räknat med att Ajaure på- börjas."' Styrkan < minskar framför allt i. Tuggen,” "Rusforsen och Gar= :| dikfors men även i Gallejaur.-.- : Arbetena i Indalsälven och". germanälven upphör praktiskt :tä- get under året; I i I ' Stenungsund : behövs däremö en personalförstärkning och "sty kan" kommer att hundratal ' man. - > Nedgången" i sysselsättning kömi- mer även "särcessivt att mirskt be= hovet av övrig personal, konstate- ras slutligen om ; skrivarestugan av, berättar: hur han en gång blev ordentligt. bränd: det « var långt" innan" Petrof . dök upp här, på: den tiden: män i genting visste -om somliga ahtikvitetshand-- | lares - metoder. . ”Arrendatorn hade” bytt. ut de" stora logdörrarna mot - nya "och i samma” .vé kom” en' främling till gården för: att höra ' om det fanns något; gaminalt : att köpa här. Det gjorde "det: inte, men 7 när främligen fick syn på de gamla '- "| logdörrarna . blev "han genast eld - och lågor. ;- Kunde. han .få köpa : e gamla dörrarna?, De, stod ju ändå till in= gen som helst nytta, Det kunde, väl — Tjaal. det. :Dörrarna är förs! ke värda, Dom är ju na och gamla ,. ER Slutet blev att arte; dörrarna för en ..tia. han: läsa” i. tidningen "att: det var hausse i gammalt maskstunget. vir.. ke just då 'och vad "detta - virke användes :till.: En del 1 mindre nog= räknade ” ”antikvitetshandlare” hade :: specialiserat sig på att tillverka ”ah= tikmöbler” och: för. tillverkningen sr askstunget virke; Mask=" 8: inte myc» å. måskstug= > att. vederbörande möbler Var gam la och äkta. Och arrendatorns Iolo dörrar" inbringade . säke öpare väckra slanta. Detta håller. Petrof råder att den som ini åp eller: en. gammal modell, vutan; griper sig maskstugna lo; dörrar; rn; iv den stilen, Och så "behöver ma drig hysa n a å tanke "om att m an an gooehaglig 3 missa ”Den frans ren kapten ke. undervått acques-Yves Skall, we en amerikansk s firma > a ven”: för forsknitigsändamål,. "on DÅR. - en skall kunna ta. tré Myapstara ; oPerera på tre kilometa era dj ib CR N Hl or Htenfordkar. > - Cousteaui
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.