7" a. Landsfiskal var: indiskre STOCKHOLM (TT) "En ledamot av kommunal- fullmäktige i en kommun i väs-= tra Sverige har anmält lands- fiskalen i orten” och " länets landsfogde för JO för att hans politiska motståndare fått ta del: av' en nedlagd. polisutredning . om honom. se Länsstyrelsen anmälde 1 april 1959 till landsfogden att ledamoten | -:$ som tillika är ordförande i kom-= - "munenSs socialnämnd, uppträtt otill= börligt mot kvinnor i sambänd med att de fått ut socialbidrag. Utred= ningen avskrevs efter utredning av, landsfogden, då det - inte kunde styrkas att mannen gjort sig skyl-, dig till brottsligt förfarande. - så På grund 'av ryktesspridning it orten vände sig kommunalnämnden 2. till landsfiskalen' för "> att'få rättvisande uppgifter. Etter samråd” med landsfogden | : .kallade landsfiskalen ' representan= ter för samtliga politiska partier I jen till-'ett'. träde > där landsfiskalen redogjorde för ut= redningen i huvuddrag. sz Kominunalriannen klagade ' hos landsfogden, som ju emellertid 1 förhand: godkänt landsfiskalens åt- gärd. Kommunalmannen har där- för sett sig nödsakad att låta JO i pröva ärendet, >" på RA Låndsfogdens motivering 'var att " landsfiskalens "åtgärd skett för att få slut på.én för kommunalmannen = och det kommunala arbetet besvä- ' . rande "ryktesspridning. ' > framhåller SK 1 sin: inlaga till JO att han anser det ” angeläget att i varje fall polismyn= digheterna. på "allt' sätt. håller sig utanför 'den - ryktesspridning och' allmänna smutskastning . av ' mot= ståndare .som -dessvärre ; ofta fö rv .- :70:länder deltar | i: världsexpon "STOCKHOLM (TT) 1 : .Inemot ett 70-tal länder i he= ' "Ja världen har redan tillkänna= "gåvit att de kommer 'att "delta 4 + :' världsytställningen 4 New' York. : | 2984 och 1965 och vi räknar med 7 "8 80 milj utställningsbesökare,'. " berättar 'den tidigare guvernö=:': : ren:i staten New York, Charles .. = Poletti som befinner sig I Stock; to holm, € vv sata Verve & Guvernör "Poletti,, som tepresenr terar” utställnings! lir ansvarig för de internationella kontakterha, omtalar” att Syftet med sverigehesökét är”att få ett svenskt : deltagande i expon: till' stånd. ' Han har, redan haft. och kommer under den tid-han stannar i vårt land, ca en vecka, att ha sammanträffanden ta Od "Loch kånske i tkvallerspalterna. Det yrelsen,och..där| ther oo Övre raden fr vi M i i j + | ; - r. "några eller många år sedan ar de namn i staten, i indu- ärsvärlden eller på scenen/ si vär, nämn som nämndes i tidnin- gatnar:3. Christian" Giänther, -: Else Kleen, Eariny Falkner, Max bel;' Albfri: Johansson, Men” så” för- svänn de ur spalterna... Kanske ar- betet, var slutfört, "pensionsåldern inney åldern hade 'tagit ut sin rätt. Och, nu. sitter 'de. och tänker till- baka "på den-tiden då ”det begav sig”, Det har, vi, också: gjort.” Och h n -Giänthéer, t ex, han som senaste världskriget fick ör- filarn kanske" "ofta . opåkallat, Christian". Gänther, ämbetsman, skald; handelstraktatsman, envoyé, kabinettssekreterare, organisatör av exportkrediten,” utrikesminister un- der den svåra tiden, 'avspeglad” i ”Tal under en tung tid”.:Det finns én janekdot om Christian, Gänther. Han, ', älskade . .inte radiomajoren nder Norrbro frågad om Gänther skat sons: tal. — Ja, sade utrikesmi tern; men tonfallet kän man ju för tusan inte censurera! Det' var på den tiden, "vad gör Christian Gän- med "representanter, för affärsban= . ker;' industrier, exportföreningen, " Industriförbundet m fl företrädare för näringslivet och även” med and- Fa'instanser: "co NM > Redan nu anser sig guvernören kunna. konstatera att intresset för evenemanget är stort i Sverige,' " större än i något annat av de nore' "diska "länderna. Han' hoppas att i vårt land en komitté' snart bildas', . för att en representativ svensk pa= viljong "skall > kunna förverkligas. ' Det behöver inte vara någon stor paviljong, framhåller hån. Utställe' ningsbestyrelsen har faktiskt för samtliga deliagarländer maximerat- det utrymme som står varje en= » skild stat till buds på expon.; Detta som en uppmuntran åt de mindre nationerna som därigenom slipper känna sig kvantitativt alltför un= - derlägsna, : . moNS > Krockade med : . : en älgtjur . VÄNERSBORG. (TT) Ett yngre par från Ryr,som i bil var på väg mot Vänersborg kroc= kade: vid midnatt natten till mån= dagen med en. älgtjur ett stycke utanför staden. Xlgen dök plötsligt : upp mitt framför bilen och. träffa- des på höger framsida, Bilens fart var. låg. 'De åkande fick en del skärsår : men behöcde ej uppsöka : sjukhus. Älgen dog omedelbart, — ”n Den kinesiska "regeringen har en not'till New" Delhi rävt ud Indien , omedelbart: upphör med kränkningar av det kinesiska luft= rummet, I maj förekom enligt no= ten 59 kränkningar av indisk; (TT-Reuter) ON ” plan. i oo. Polissyssla?. = - Buren Grant har avgått från sin befattning som ende polis I staden Claremont — som har 750 invånare = sedan polishämnden beslutat att han skall köra bort avfall och klip- ps" gräsmattor utöver andrasysslor, Dessa omfattar. bl a kontroll av &tadens pumpar varje dag, gature- ske 'rätt till vid 7€ års ålder, Känt intervjuer. Och "det har man kan- är-1 alla fall att han varit styrelse ledamot i en rad företag och ordf i Philips så sent som 1961, 7.:=+.-. Elise Kleen, nog minns ni henne? Ett. satans fruntimmer, som någon sade, att ta i för sociala reformer, fångvårdens reformering. och Gud vet vad. Else Kleen är dotter till den kvicke och :stridbare doktor Emil Kleen, — modellen till Strind- bergs .doktor. Borg, Hon var em skrivande kvinna, Else, mode- och hemkåsör under signaturen "Gwen, författare till åtskilliga romaner och sociala skrifter. Hennes Långholms- roman. "Gröna ön”, officiellt för- fattad av taximördaren Poukka, renderade henne två månaders fän” gelse. ta . so - Här en liten ”demokratisk” anek- dot om Else Kleen, En person ring- de en gång på 30-talet upp stats- rådinnan Kleen för ett samtal, Hon träffades inte, men en mansröst förklarade att det gick bra att åter- komma ringning tal: 2 — Vem har anmodat er att ringa så här sent? H N + — En herre, som tog emot mitt samtal i förmiddags, tr — Det var ingen ”herre”, vår betjänt. « SS Fyra äktenskap har Else Kleen utspann sig följande sam- det var med den herre som i tåend ther, nu?.. Jo, avstår tacksamt. från | lockan åtta. Efter ny på-| : hunnit med. Det fjärde ingicks 1926 | Else Kleen, Albin Johansson och Gudrun Folmer Hansen, Undre raden fr v: Chris- : tian 'G : te iwnther, Fanny Falkner och Max Gumpel. tare, isstad ion-skapare, tillika vågade. ge sig in på vågsp följa giganten genom livet, ' Fanny Falkner . lämnade så småningom teaterbanan och ' är nu pPporträtt- f ik simmare, re, premiärhabitue, Garbo-vän och förnämlig middagsbjudare,: se där och "miniatyrmålare i Köpenh några d om Max Gumpel Det finns naturligtvis en liten his- toria cm: Fanny. Falkner:. också. Som ' Strindbergs: sekreterare hade hon en gång avvisat en fattig kvin- na som kommit för att be diktaren jälp.; —- För tusan, en "kund, berg, henne får ni inte låta gå ohjälpt. Varpå Fanny -skic- kades , iväg med ett kuvert inne- hållande: fem kronor” till guniman, "Albin Johansson" var ett "hamn som”lät, höra tala 'om' sig i så gott som > alla sammanhang : under '40- och 50-talen,' Det. var naturligtvis främst som ' kooperåtionens' stora man, inte bara i Sverige utan långt utanför ; våra gränser, ': Albin” Jo= hansson . började 'som. speceribiträ- de, : blev- handelsföreningsförestån- däre, och "kom så, småningom att bli" den "stora ”organisatören äv Konsum och.KF:s många industri- er.: Men "Albin Johansson han med att vara uppfinnare också. Ett hop- fällbart konferensbord 'gav honom uppfinnarpris i Paris 1956, Att det var ett , konferensbord. Albin Jo- ; | hansson vann pris. på var, väl in- gen tillfällighet. Som den upptagne styrelsemänniska han var bör han ha haft stor erfarenhet av just kon- ferensbord. "75 0075 e 3 Uppfinnarföreningen' . låg "honom varmt om hjärtat. ' Han var, dess ordf i många år och' skrev böcker och artiklar och' deltog med . liv och lust .i uppfinnaredebatten. Vid 76 års ålder är han fortfarande un- ga pojken. Och 'att leklynnet.finns i behåll visar väl 'om inte annat hans deltagande i TV:s ”Gissa mitt jogb” härom året. 1957 lämnade Al- bin Johansson 'KF” och ägnar "nu sina dagar åt uppfinningar kanske, Vi får väl'se, fees se TN Max, Gumpel hade i början. av 30-talet en liten elegant bil. Den stod alltid, nästan, parkerad utan- för restaurang: Riche i Stockholm. Ja, Max Gumpel hör till dem som alltid var med där ”det rörde sig”, ett tacksamt offer för skvallerkrö- nikörerna.. Framgångsrik byggmäs- desto mindre fick han”så sent soni Som premiär-lejon var Max '30- talets Erie Wennerholm. I den mag- nifika våningen på Norrbackagatan avåts middagar och firades fester av imponerande. slag, .De vackra döttrarna var ett inte mindre mag- nifikt inslag vid de glansfulla bjud- ningarna! sv ER "Då Greta Garbo kom' smygande till'sin gamla hemstad blev det Max Gumpel som ryckte in för att skyd- da 'den gudomliga för alla huvud- stadens lurande- journalister, De tu är sedan långt tillbeka gamla vän- ner. Ja,' Max är och var en artig, älskvärd "och 'toujour. herre, som nu snart är 72 år gammal Inte 1959 ett erbjudande ; från. Liberiä att bygga statens största hotell. Vi- tal herre, liksom i unga dagar. vo ”- Gudrun Folmer-Hanson. började som ' skådespelerska och blev: med tiden pastej-mora, Och detta märk- liga yrkesbyte berodde bara på att Albert Ranft klappade, ihop. Gud- run var på 20-talet en. helt. för- tjusande' Mimosa San och en mun- ter Stasi i Czardasfurstinnan.. Men så "packade alltså Ranft ihop iår 1925, 'och där stod” en ung skåde- spelerska "' plötsligt : utan 1 arbete. Men - Gudrun" var från 'matlandet Danmark, hon' visste: på. råd," hon hade ett pastejrecept.s Det blev Gudruns Pastej.. Hon. var , ensam agent, fabrikör, förpackare. och ex- peditör : från "en :liten ; lokal ; vid Idungatan i:Stockholm; Atskilliga år 'senare, då hon” började längta tillbaka till andra sidan sundet, sål- de hon: butiken till Norrmalms. Pa- stej-fabriken sysselsätter ”nu' 100- talet. man - men . namnet . Gudrun finns kvar, både på pastejen och på den nya fina byggnad i vilken den numera tillverkas. Nu, vid fyll: da 65 år, sitter Gudrun ute hos dottern. i 'Viggbyholm och hjälper henne med den teateragentur: som familjen ärft efter pappa Folmer Hansen från Kopenhagen, > STOCKHOLM (TT) Vv ö0 " Det kommer: inte att dröja . länge förrän man tar upp en debatt om en ytterligare" för- jängning av skolplikten, sade generaldirektör N G Rosén i. skolöverstyrelsen, när han ta- lade om ”TFendenser i skolut- vecklingen” vid den skoladmi- nistrativa kurs, som öppnades dialog svarade i telefon, statsrådet "och "hedersdoktorn i dublett Gus- tav Möller. Else Kleen får nume- ra,' vid fyllda $0 år, nöja sig med att minnas Sjuklighet har tagit på krafterna. Och nog har hon myc- ket att -minnas och 'se tillbaka på. . Fanny; Falkner hette en förtju- sande liten ingeny' vid Strindbergs Intima teater på Norra Bantorget i Stockholm. Kanske det inte är så många som kommer ihåg henne, lighåller minnet av diktarens bort. gång, kan det kanske vara lämp- ligt att påminna om att Fanny var; Men i dessa "dagar; då man högtid: |: - d. i regi av Sveriges folkskollärarförbund och Sve- riges folkskollärarinneförbund, . Kursen öppnades av förbundsordf i folkskollärarförbundet Martin Wi- dén,- Östersund, som "erinrade om att införandet av den nya grund- skolan kommer att kräva starkt en- gagemang och intresse från kom- munernas sida, Skoladministratio- nens väsentliga uppgift måste vara att skapa en arbetsmiljö som vilar på "respekt och förtroende. ' ' Förskolan mäste byggas ut kräf- tigt, sade - generaldirektör Rosén. Skolöverstyrelsen kommer att sat- parationer och körning av grus, bara det att den sa hårt på utbildningen av förskol- En tydlig tendens. i utvecke Augusts sista stora. kärlek.. Det var | lär. unga flickan inte Förlängning av | skolplikten : mom: kort: aktuellt proble m "lingen av dagens skola är den kraftiga omsvängnirgen i sättet att se på den enskilda indivi-: ' dens utbildning, En annan är . den allt starkare betoningen av | « fostrans betydelse i skolans a - bete, I det avseerdet har man i både USA och Sovjet genom :: , samarbete med hemmen och ; föräldrarna kommit betydligt längre än vi Mead - De nya programmerade hjälp- medlen i undervisningen — genom en olycklig formulering ofta kalla- de undervisningsmaskiner — kom- mer att' bli föremål för utvidgad försöksverksamhet. Misstanken att dessa skulle visa sig mindre effek- tiva, sedan de mist nyhetens be- hag för eleverna, har inget stöd i de erfarenheter man gjort bl a England. St - Man har också sagt att de mindre intelligenta eleverna skulle ha svårt att använda programmerade hjälp- medel. Men så är inte fallet om programmeringen läggs upp så att undervisningen sker i den takt ele- i ven orkar med. På det sättet bi= .|ratur, som har Besök ljeckerna ' är , ett läsande folk. . Boklådorna ligger tätt i all syn- nerhet i Prag och i allmänhet är de välförsedda. Sortimentet är na- turligtvis "begränsat, och författare som är influerade av västliga kapi- talistiska' eller kolonialistiska idéer finns inte representerade, Alla bok- affärer är förstatligade. Detta gäl- ler också biblioteken, som Tjecko- slovakiens 13 1/2 milj invånare fli- tigt besöker"— åtminstone om man får tro de officiella statliga statis- tiska beräkningarna." 1937 expedie- rade man 17 milj boklån,' 1958 var siffran den dubbla.” "7 meet »'Förstatligade är” också alla tjec- kiska bokförlag." Massorganisationer som” t.ex, fackföreningarna ' hår emellertid rättighet "att ge ut böc- | ker. Men'i' praktiken blir det sta- ten som "egenmäktigt : bestämmer > I vilka böcker som skall ' få utges av . [ trycket, Det. tjeckiska Författarför- bundet” har: även” ett eget förlag, men dess verksamhet. är också stat- ligt dirigerad! CX OP yt TV +-Frågar man ansvariga kulturpo- ltiker, varför man inte lämnar ut- rymme för privata initiativ på detta område, svarar man, att man anser utgivandet av böcker som en så |. : | viktig kulturell verksamhet att en- skildas finansiella intressen inte får spela" in;' förlagsverksamheten får inte bli en källa för privata vins- ter. 7. Al TA vn " Vad man än har :för åsikt om det berättigade och lämpliga i,.att staten har allt' att säga tillom när det gäller 'en' boks vara, eller icke vara, så kan man i varje fall inte klaga på, bokproduktionens storlek i efterkrigstidens” Tjeckoslovakien, Den senaste” statistiken visar; att man detta år (1958) tryckt över 50 milj nya böcker: Upplagorna är också . ganska” stora: . prosaverk trycks i'ett genomsnittligt antal av 3,000—40.000 "ex," och ”siff för 2.000: Vv d är det då för. några böcker "FY oman befordrar till trycket? För en utlänning är det alltid 'av skilt intresse att få. veta, "om: hans eget land finns representerat i bok- floden. ' Så är "verkligen" fallet” Selma Lagerlöfs Gösta Berlings sa- ga är t'ex"mycket uppskattad av tjeckerna, och den har nu kommit ro 2 ut i en upplaga om -15.000 ex. Vi- dare kan man återfinna Per Anders Fogelströms : Sommaren' med Mo- nika; som" dock "stannat vid- 10.000. Tjeckoslovakien ligger ju mitt inne på kontinenten, »och :man. har där inte tillgång "till friska, salta : bad av: det slag” som” möter' läsaren i Fogelströms roman, Man kan också köpa -H'/C: Andersens sagor "med utsökta: illustrationer i två uppla- gor. på sammanlagt 100.000 ex. Över huvud. taget lägger stjeckerna ner stor omsorg just på sagoböcker; Det finns få länder i Europa, sorå' har en så förtjusande" samling barnböc- ker. Det är "all förnämligaste konstnärerna," sort” illustrerar dem. De störa” författarna har också" ett berömvärt intresse”-"för” genren. Boklådorna' anslår?" allmänhet "ett ell Äv fil mag Mats Bramstång - N . 3 re som den nyare tjeckiska litte- raturen får man, om man besöker det gamla Strahovbiblioteket i Prag. Det ligger alldeles i närheten av den: gamla kejsarborgen Hradcany. Från början var det ett kloster, tillhörigt n premonstratenserorden. Det : grundades ' år , 1140" och blev det största romanska klostret i Böh= men. Under .årens' lopp -har man byggt till och ändrat det flera .gån- ger;' det har fått götisk-, renässans- och slutligen : barockdräkt. Själva biblioteksbyggnaden ritades av en herre som hette ,Palliardi' mellan åren 1782 och 83, och med sin klas- siska fasad är det den finaste bygg- naden ' från : denna period i Prag, vilket inte vill säga litet i en stad så full: av praktfulla . byggnader. bokf Den' senaste restaurationen av bi-. i vaden - företogs : blioteka a man bestämt "sig för. et att installera ett museum där kring . tjeckisk litteratur från : medeltiden till våra dagar. vv. ns mirshovbiblioteket består av jen: unik samling manuskript och ib-" kunabler, sammanlagt över 100.000, volymer. De, är” samlade, fulla salar, där hyllorna sg . golv: till. tak... Taken : är, förresten. alla bemålade med bilder ur myto=" logi och historia. Härtill - kommer - så samlingarna av dagens litteratur, , ; presenterad -i nya, ljusa lokaler, na Där finns fotografier, över förfat+ tarna, "biografiska uppgifter; månn> skript och exemplar av: förstaup sn lagorna av” deras verk. Bättre in« troduktion' till den' modérha ;tjec- : kiska - litteraturen: kan. man -knå past få. Feet Nej, nej, nej — ryter alla jazz- älskare. Jazzens födelseår är 1924, och .hör sen... Man dansade vis- serligen. ”jazz”-"år :1915, men det gillas : inte, som ' man säger. I alla händelser inte av jazzexperter. ' "Men lika fullt. så fanns det jazz- musik för 100 år. sedan, nämligen om ..man - förbinder, - jazzen: med Dixieland och negermusik, Titta på bilden, den är äkta 'och där ser ni den troligen första dixieslandor- kestern i:full aktion. Illustratio- nen härstammar från en tidning av år 1862 och. dess utgivare var Au- gust' Blanche. Och om vi tittar riktigt noga så. finner ni -ordet ”Dixiesland”:.. på «det. uppochned- vända notbladet. Det är för detta negerslavar som. roar sig i deras forna herrars under. amerikanska” inbördeskriget övergivna hem.. : Men det fanns äldre danser. och dansmusik. Låt oss titta ett slag på vad folk dansat förr innan jazzen blev ”folkdang”, "0 er ite Tr år med piruetterna : helt skyltfönster för barnböcker; : "Poesi läser' man också flitigt både inhemsk och utländsk. Av den sistnämnda kan man ta som exem- pel. Edgar Allan Poes - Korpen i över 10.000 ex och Apollinaires dik- ter — "också de i stora upplagor. D: största förlagen för skönlitte- ratur i Tjeckoslovakien är Den tjeckoslovakiske : författaren, Stats- förlaget för skönlitteratur, musik och konst, Sovjetvärlden,' Den un- ga fronten och Vår armé. Tillsam- mans presterar de ca 700 boktitlar om -året, Det finns en klubb knu- ten till Statsförlaget för skönlitte- över 100.000 - med- lemmar. SI No Så har man dessutom ett relativt nytt statsförlag för barnlitteratur, som redan på de få år det existe- rat har hunnit släppa ut över 401: milj barnböcker, fördelade på nära 2.000 titlar, 5001 För utlänningar är det stora bok- förlaget Artia det mest kända. Man har inom detta specialiserat sig på att översätta tjeckisk och slovakisk litteratur till de större kultursprå- ken. Det är främst prosa, bildpu- blikationer om konst och folklor samt barnböcker som står på Ar- tias prögram. Flertalet böcker är föredömligt illustrerade och ban- den är av förhållandevis god kva. litet, och dessutom — vilket ju är ett plus — ganska ' billiga, I syn- nerhet «för en turist som får för- månlig. valuta är det ett nöje att gå på shopingrond i de tjeckiska boklådorna, ':'. UN HEN En överblick över såväl den äld- drar dessa hjälpmedel i stället till en ytterligare individualisering av undervisningen inom klassens ram. Även" korrespondensundervisnin- gen skall byggas ut kraftigt. Skol. överstyrelsen lämnar i dagarna sitt betänkande .om denna undervis- SN Fi är mycket 1, re- dan i början av 1700-talet intog den främsta platsen som national- dans och lär härstamma från Spa- nien, närmare bestämt La Mancha, var nu den orter råkar vara belä- gen. MR seals AA Allt i fandagen är eld och glöd, påstås det. Den . börjar . mild och öm och hängiven för att därefter stegras till den vildaste passion, Den dansades, parvis, under sina första år av, alla” klasser. Men'så små- ningom' kom -de' förnäma klasserna underfund med att de ej såg lika förnäma ut under en vild Jans, varför fandagen överläts åt folket, med de förnäma som åskådare. Alltså ungefär som: när: vi äldre tittar på twistande ungdom; ” Bolero och tarantella 25 - En annan namnkunnig dans är boleron, vilken lär. ha uppfunnits år 1780 av den berömda spanske dansören Sebastian Zerezo, . ”Den- na dans är mera blygsam och an- ständig än fandagen”, står det lika- så hos August Blanche. . : Tarantellan har ni säkerligen hört talas' om. Den har en märklig hi- storia. I början av 1300-talet. här- jade i Italien en giftig spindel vars bett framkallade en Paroxysm som vanligtvis slutade med att den sju- ke började dansa. Endast musikens toner förmådde lugna den bitne och återge lugnet och hälsan, påstods | det, Den gängse tarantellan skall vara en efterhärmning av "denn, yrseldans, Den dansas olika på ol(- ka orter. 'I Neapel lär den dansas med en vildhet som gränsar till ga- lenskap medan den på Sicilien dan- sas i ett vida långsammare tempo. Den 300-åriga menuettes i "Man antår. att menuetten blivit - uppfunnen .av en dansmästare il Poiters för att därmed fi dat vid ett gilverbröllöp.' n ämerikansk "tidning för 1862. På det upp och nedöän da 'notbladet står det faktiskt. Dizxieslan: i "| Neruda vilken händelsevis, vär närs tja ta "musikkompositionen : tilbYdenna dans, som i musikaliskt hänseende” - är av värde förskriver sig: från Qén 7 berömde franske [omsatta ep Rn SN Baptiste Lully, Denna menuett:till-. tidernas" lopp "undergått större”fö ändringar ' än ' menuetter;' ty alla ryktbara. dansmästare ;'har sätt en” ära i. att: fullkomna 7och ' variera ' en. Och de flesta av världens främs ta tonsättare har ju också ' kompa- nerat en menuet , tv -Den'gamla alse : ”Valsen i är I | a och förståndig dans, vari fantasin endast framträder- som en, värman”: - de eld och icke, som ide spanska danserna som. en förtärande: låga”, skriver en författare, under valsens första tid. BÖTA bn Valsens upphov är ej' känt; Men sedan år 1787, då Vincent "Martina opera" ”Una cosa rara”: uppfördes i Wien; blev valsen "allmän i de tysktalande länderna.' Fyra. 'i den= i na opera. förekommande . personer +” 7 dansade den då på scenen och den -. ': väckte ett. så ofantligt bifall att den - '... genast infördes : sällskapslivet; där . den först' kallades .Cosarara, "efter. operan, - vilket. namn: dock ”snart utbyttes mot Wienervals; Alltså ut. sprunget till alla Wiénervalser.”Den gjorde - snabbt: sitt segertåg '- runt hela "världen" och: är fortfarande,” : som bekant en älsklingsdans över= allt. Särskilt .sedan Glada . änkan ' dansade sin .Bostonväls : me nilo år 1908. > Ung bondflick; Den. första . po 1830-talet av en ung! beteinitz."- Byns” 'skollä Å byn El" re : Joseph ' . : varande, upptecknade den Hill-danas.; sen: sjungna --melodien, .och - sedan dess blev den mycket allmän, och =. + alla ville lära sig den" av flickan. År 1935 infördes den'i Prag ' där den fick namnet Pulka, Fyra år därefter introducerades 'den av kar pellmästare Peyler i Wien, där den - väckte ett hört uppsende, leat Till, Paris, kom ”polkan. år: 1840, då dansösen Kaab från Wien upp= förde den på Odeonteatern och-från den stunden 'var” volkans | rykte grundmurat, + sr | /Den unga flickan som fagit de vr första polkastagén blev rik, på: sin sdans, men fick inte länge njuta av sitt välstånd. En mycket kapital : stark och excentri k. engelsk "dam. :.' blev: så förtjust i polkan' att hon - Dn testamenterade” allt. vad. hon. Ägde” - till dansens .tippfinnare,' Endast. en kort tid efter'det den lilla bond« flickan tillträtt arvet dog hon. "vs nr fo "a Nils Berggren .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.