ryyyvy FP . YYvtTtrYeY TY rervev veeerevev YrervYrv vv YrY verrveeyvvyeyY! "> nmämnas-att av: en"sådan 're-', tioner, av detta: slag: endas ett: äk "jebuden voro många. '. . sammanhållna : klasser. av: sam- . måste vara krav som de har = i dagarna har stats med "flera anställda fått lyfta be-' «1 "görande , (bättring för ' första halvåret "1962, Det är nu slutresultatet ' av ' årets - löneförhandlingar, ' som i form av sedlar stoppas T in i den mer eller mindre : magra plånboken, och om- budsmännen för de olika ar- betstagarorganisationerna,' som för denna gången. fullgjort sitt | wärv, vilar nu på sina lagrar. aed höjningar på tågbiljetter och - hämtar nya krafter för , och'bi nästa omgång. Om framgång-- arna kunde man i tidningarna för kort tid. sedan läsa. ;:Ät-. > skilliga spalter upptog då ”re-- dogörelser för lönetillägg, lö-" : negradsuppflyttning, inkomst- förbättring och likalön. Gläd=. ISå här litet:efteråt. med” "slutresultatet för ögonen har." + man nog litet till mans kom- . mit på dåt klara med. hut li- tet man egentligen” vunnit ge- "nom den långa och hårda. dö- . nestriden: Sedan -skattemyn- ' digheterha ” tagit "sitt '— och , " skatten, är inte liten på .topp-, "inkomster. — återstår just inte "så mycket c av kakan, som i re-", aliteten kommer - Jöntagarert ' : till del. Som ett exempel kan : troaktiv löneförbättring' av 924 kronor"” efter skatt. utbetalats ” ” endast kr. 860:—. Detta är ju -. : Mtid något; - men ' det har å : DEN 6 JULI1362 | äv varierande storlek ut- . retroaktiv löneför- . i andra sidan våståtts — ehuru okontrollerat — "att en "och annan efter "avlöningsförhöj.' ningens” skattebehandling 'en- dast fått. någon krona mer" il. avlöningskuvertei bt Samtidigt hä ed ' har” de allmänna : löneförbättringarna utlöst 'en.'serie prisstegringar, som "påstås bli: särskilt: märks bara :i' höst. Redan nu har, vi dock fått: känning härav, Sta- ten: föregår "med gott. exempel ortön,- Om 'de: stän- risfördyringarna på 'så i sallt vad vi; dagligen er övrigt .hus- -värde"” sjunker a snabbare. ferkar föktiskt” till: sist inte. terspelet : slut... När. ..detiså småningom blir klart vad : de stigande. lönerna kommer: att kosta: Jandstingen. 'och kommu- - nernä får "vi nog: på den kan- ten vara; beredda, på nt små” skattehöjningar. Se Vi: har. tidigare;, mer, ä - gång" varit” 'med om liknande "utveckling," men tyvärr. har vi så lätt: att glömma; Är det än? då inte: så: till'sist "att löneak; inte "som yr draga måttljghet? ” EJ LOn uni blev ej den sommarn en' del dagar. voro faktiskt mik- tigt' sommarsköna, ' men de da: garna var fåtaliga, "de flesta da- garna .vord regniga och mycket blåsiga, ideliga västanstormar .ha under . månaden hållit. Dra ligen . väcker, ;medy; pir gdofton som ' den". vackraste" dagen! Må- nadens varmaste dag: kom: den åskväder och även. hagel.” Själ; vä " midsommarhelgdagarna blev någorlunda. skapliga, för att "föl jas' av en Kallfrönt under: sön- "så "kom" måndagen | ut” som öm” en i frostnatt - hade svept' över" dem: med ån" vässa livegg. "även de nyuppsatta”!] hö- hässjorna” sågo 'anskrämliga'"- ut efter. denna våldsamma: västan- vind. Det regnade, endast, ;.10 junidagar "medan. åskan '; hördes 9 dagar. Jag har inget att skri- va": om: fåglarna”. denna'v i gång, utan endast. resignerat ; veta att de Jon är återflyttade” fåglarna man bör sträva" efter att' ge et Tans" årskurs. de som övriga” m Rektor Sjöberg har: "själv un? der fem år förestått. Kärrtorps : läroverk, som de senaste åren haft en högstadiemodell::' med ma typ! som'i den nu blivande - grundskolan.': Rektor”; ; . Sjöberg | ' uppehöll sig bl. a.”vid ”elévernas. och föräldrarnas 'utnyttjande av det fria tillvalet, .som;.är den nya skolans bärande princip, Det har. visat sig att' föräld- rama ofta vill tillvarata, bar-. : nens möjlighet att” komma - till 98 och gymnasiet.” Man : väljer R därför ofta tyska. och -de svåra- re kurserna även om eleven att - döma av, tidigare prestationer | - får. svårt. att. klara" av det, , Många misslyckas och måste | cv - föras över till en enklare kurs. ”Betydligts besvärligare har det " dock visat sig vara "alt övergå från en: enklare till en svårare kurs, För de flesta är det i så-. dana fall: bä vatt gå om? klas- sen." : "> Ett varierat kursval” med svå- "rare kurser t vissa ämnen och lättare i -andra har hittills va-, rit mycket sällsynt i årskurs 7, eftersom de flesta siktar ” på .9g. I årskurs 8 finns dock ett be- . hov av att. blanda". lätta "och svåra kurser. : "jer I årskurs och ovanpå den- na inte bara''gymmaslum ' utan. även fackskolor. Det är av stor vikt att dessa får anseende som goda utbildningsvägar bland eleverna och; framför. "allt för- äldrarna, > Möjligheterna ; ätt > . engagera även de teoretiskt mindre” be- gåvade eleverna fann” rektor]. Sjöberg vard ett annat huvud- "problem i nya: skolan — "dessa | elever måste: känna" att det » ställs krav "på; dem men det möjlighet att fylla, yttrade han. Läraren : kommer” att bli både pedagog och "ungdomsledare, 0. han måste inta en positiv atti-. tyd även till de, I Psvåra”: eler Vverna, ' - i "a | SOIGÅVAN TILLBLINDA! - forrerade på tisdagen. rektor Eri administrativa kursen 'som' Läroverks för närvarande håller i Sigtuna; hur du kan” up llestra. barn. 'Hurså, - undrade . mamma- Jo du säger att jag ska! TG d sv med olika: "organistion Ma "skolan : i. norr. "och: södej NN Ä År 1955 delades Stockholm j vå - Svensson ” gjorde en" kartläggning "av ”elevéria i årskurs '4/ vårtermi- "|. prov. På mellahstadiet var möjligt att jämföra elever i: real-T "folkskoleklasser : blivit" kvar i folkskolan" sédan "ett |. "ser göras mellan: elever” i.. real » skolans ;' avslutningsklass'. och , ele-]- , 900326] : landen” tillägnar - & nad vi: alla önskat" oss, » fastän |: Blommorna <som- exempel. sågo | fsorsens sång att” gå ner i. den'dunk= Hin rv södra” Sveriges' vät- tenkraftrikaste landskap.” Ända iCnuet här vättnet" forsat' fritt länge" sen 'gick forsen "vid Herting fri. Vilken upplevelsé för bara bari nafötter vär det inte att ta'sig över fallet när det var lågvaättenstånd! Då uppenbarade' sig forsens” botten, detta ansikte” av'sten'som fick vatt- net att ryta; 'Att'se dessa: "slipade sten: och" händer,” det vi "ett" . verklighe- tens underverk; I de små gölarna, som stannade ing ochshåde 4 jag som var" det: inte le liten "ljum vattenpöl: i, en ning: som likn väggar; avi sten” och kastruller öch badkar” av.;sten' var, så "torra. som någonting ' kan'. bli - torrt; så vita som mjöl 4 solvärmen” dessa. sor 2 Man 4; grubblade' som: barns över denna. «i undervattensvärld;”:' derina forsens :- botten,.-.vad " den." var. för när. vattnet: vräkte.sin- kraft över den, när" virvlarna kom: och :som' de: store; varnade för, te forsen!” Vakt: dej i forsen! Tänk på han söm drokk- na! Och då : kom - den :-händelsen på många ställen, .och för" inte "så | rf; att ie på dem: med fötter, ; Ievande väsen, tyckte må ransbild; från min” barndoms ', be” rättelse »cm kvinnan; vid "Hertings- osynlig i Ernst Josefssons tavla. Jag lille : "pojken fanns sd . 4 där. lyssnande: till: forsens musik, farlighetens ; locktonér,'. som. alltid utövat och alltid kom; öva" sin 'förtrollning på ' sinnet;"Jag tyckte mig också höra och förnimma "varifrån forskärlens | 'z urspi T gli från dessa sinnen Som stått dyssnåna sen;till något så mystiskt; Dess dån, som man kunde höra också” på Jårigt avstånd. som"ett mumlände, blev-en så, sällsam "musik. Bodde; : mans. där i närheten hörde" man; el garna kunde man ofta, vara tagen av "annat" att man! i att den fanns. där. Man,. Sr vår folkmusik hämtat Fe forsen: att jag tyckte hon fanns där )' - | höras i pen. 1 gamla tider när älv; jöch ål. : förnämsta. framfartslod. levde, fallet”var ett: öde för mänga." Den djupa och brusande molltonen i vår folkmusik har inte så litet. av detta forsbrus'i sig, "inte bar m ester | tiskt - tonfall utan "också som 'ett levande anrop. till forsen, till dess mystiska och ' mytiska kraft som tagit människoliv, - Vakt dej för forsen,” påg, vär "ett ord fyllt med: magisk' kraft .— det både” varnade. och : lockade, . Det drog en fram' så nära .man nånsin vågade till kanten av denna sjun- gande ' farlighet. . Det vafi som om själva livets hemligaste och starkas- te ström gått fram där.” Man måste, känna darrningen i luften, de. vå- ta, . farande ”rökslöjorna från det rytande fallet. .Var det inte som levande ryggar, vattenfallet gjorde? Syntes där inte som knän som. höj- de sig och sänkte sig och virvlarna hur såg dom ut därnere? Och man måste ropa högt till varann för att "i detta ständiga dån. Att sedan uppleva - torrläggningen” av detta som var. forsen, det. går knaäp- past att beskriva: . Att gå barfota där på forsens. botten! .. Tystnaden över den torrlagda forsen: var 'inte ä. si r r. t isom någon annan tystnad i världen. fråm ; som ? är: som «en - skräcksaga "barndom. Den" har: också om" dödsens och "skräckens, händel- ser i människors värld, och djupast ner'i den skräcksagan finns näcken, forsens fiolspelare; som ; löckat.: så dånande. vattenfallet. :Det."var/ när ga vid Tjurä en "som! mormor: be- rättade för. mig: om "den-lillé 'åme- rikapojken som- var :hemma: på be- a. släktingar' tillsammans mor: Han hade? lockats av med si ' öppen vattnet;. kom som. 'en- : väldig "pojknöje var. att åga"språnget: över rännan: och: ta iver: till. andra” "kanten. -och:' där tunna: känna att man stod. mitt:ute forsen:; En.; del. Pojkar; brukade i sina studier, : : Y typ. av. skola fr "av en undersökning”; som förskningssekreteraren” vid: Stockholm; :: > Svenssön » Bjort, Förut har man ofta trott; ' att ' elever: sora. tidigt valts ut” - till realskolestudier. klarat sig bättre ä än, övriga; Det var skol-.' : situationen i Å Stockholm år 1955. möjliggjorde en" -undersö av denna typ. områden när' det gällde -övergån- gen till realskola,I Norrort sked- de övergången ' från ' årskurs 4 folkskolan, men i Söderort fick man gå över i realskola först efter” ÅrS= skurs 6 "Forskningssekfeterare nen .'1555 -och Har; sedan, följt "ett "urval -""av:'.- dessa .. elever fem" år framåt i tiden, Ungefär 1.000 elever har : följts, "utvalda genom. sticks det” då skoleklasser med elever i ogallrade och - antal kamrater: övergått; till” real- skola. 1-:årskurs 9 kunde ver i klass 9 g. Undersökningarna och deras resultat presenteras i enin bok, kallad : ”Ability g scholastie achievement”. "CC Huvuduppgiften har varit att Undersöka "om eleverna” får mera och- bättre kunskaper i en: form 'än i-em annan, säger. . ningssekreterare Svensson. Det har framförts många åsikter i denna fråga, men man har sällan” haft "några I Underéö ökningar att bygga si- na "åsikter pi Ibland ' har" frågan ställts på ett annat sätt Så "sysslade exempelvis - 1940 års sKolutredning mycket. med .trågan 'om: -eleverna] skulle: gå -över i . realskola , från” årskurs 4 eller ;årskurs 6, Det. var situationeh "i ' Stockholm" 1955” som- gjorde .: min undersökning ' mö jlig, men. för att. resultatet skulle: bli ånvändbart, ” räckte : det - inte” med. att följa "ett "antal elever och ' se här 'de” utvecklades. Det -var nöd- vändigt att. undersöka : elevernas begåvning" "och hemförhållanden, . och det skedde-bl a genom test- ning. -Undersökningen visar alltså hur elever ined ungefär lika de "elever "som 1: olika kolf . " De. utvalda” eleverna "har 'sedan, testats i' slutet: av årskurserna ' 6, 1, 8 och di i svenska (skrivning och : läsning), ”engelska” och matematik.” De som gick i : realskolans ' avslut-. > a ningsklasser "testades också it » samhällslära = Testningarna' i årskurs: 6 . sade att” eleverna "i: realskoleklas-' serha' gjorde” något. bättre resultat” än "övriga: Ogallrade' klässer' gav-i . sin tur: bättre kunskaper : än nega- | tivt gallrade/ "Skillnaderna; sutjäm? . nades dock 'så småningom,; och det. a visade sig, att' i .å sig : elever” med "li ärtad” grund ungefär lika bra,” oavsett. i vilken: skolform :'de undervistats,: När en : del tidigare undersökningar” visat. på försprång ' för: realskoleelever' beror det säkerligen. på att man inte” haft elevernas begåvning : ach hemförhållanden : under: kontroll . Slutsatsen av undersökningen. blir alltså. att skolans” organisation," ,; dig” eller; sen: differentiering , o dyl : änden sikt: inte spelår i hågon” avs; 1 Det ;fåns "naturligtvis e en hel del nyanser: i undersökningen, Så har” man ibland haft brist -på fullt. ut=-? | bildade lärare. i. någon . skolform, > Då, har resultatet av". undervi: ningen blivit ;” sämre," Detta. at tyder" på, att själva underv sningen ”och + inlärnings«, situationen spelar en betydligt stö .re' roll för kunskapsinhämtandet än tidpunkten :> för : differentieri : Man": vet :inte. "riktigt rövade! amerikapojke; aller 4 att; hoppa atbita 4sig över, ;spången: ad "ade" länge Smed. 'denna r.händelse. Mam; :beskrev' ur: pojken: gått" steg "commit ut på spången. eller: försökt .toppa och plötsligt tappat fotfäs- arväll! För. mej, som: själv kom- mit. som; liter :-amerikagråbb”, till Ålyckebackarna, hördes detta good- bye som. något så bekant men just därför: ännu mera. skrä många "att. komma farligt! nä a. det | vi gick förbi Bäckkvistens. lilla 'stu- |; ;kså lägga en spång” över den far= ].; £vinna-'och kvinna emellan) :.syss- | "et. I berättelsen fanns, också, pPoj-J när | "dt ver många:områden, Jämsides med: förkunnelsen" har 'missio- + . undervisning , och sjuka ;vårdsarbete, på senare år ock- Så : runnsbofrring, '. jord= ök "och ' hemindustri- De "åtta miljonerna : rv därför långt ifrån tillräck: ligt" för: allt det ..arbete,'.som'- missionen" skulle- kunna utföra :' fi tvärtom är de "ett. absolut - - minimum. i tid Svenska Kyrkan helt bero- a "ende av” frivilliga " gåvor för : "sitt. ;arbete, På 'missionsdagen den.8 jul å :rikskollekt till missionen tas" upp i alla kyr- "i kor, höppas man få in ca 1,5 > miljoner. :: 2,1-; miljoner 2 SÅ - »« skänktes i. rikskollekter : : "det,;var ett.”good bye” som ropa- des” ur forsen, ; När jag: nu som änker på. denna” försberät- förstår jag att' detta rop i väl” knappast . kan. ha sunnits i. verkligheten. Men. "berät- telsens "”good- bye”. .visar med :vil- ken. inlevelse. folket på » -Forsabac- .ken och kring Alyckan / ett sig si- na känslor 'i våld. inf .giska drunkningsolyckan: i tingfallet" i "början" av. detta. sekel, Den" folkliga” berättelsen" gick 'sé- dän: vidåre och :täladé: öm: hur'den olyckliga ::- modern; om » kvällarna sökte , sig ner. till. vattenfallet för | att; spana. efter sin. son, Med: ut-. slaget hår ropade och -klagade hon högljutt ini forsen vaktade på henne: därför att hon]n | också" ville: kasta” sig. ner "som tagit hennes barn, 7: > Jag lyssnåde. här till en äv desia verkligt ser 7. i:> fölkmun forsen och skolans organisation, Nu be-” hövs i första hand undersökningar, som” sysslar "med ' frågan 'om ' vad ; som, "händer: i själva inlärnings- situationen - och - vid -undervisnin- gen, i klassrummet : Det "är med- andra. ord viktigt att ägna mera: ingående, undersökningar åt olika undervisningsmetoder' och "deras ältat r inlärningssynpunkt, Pakistans” president 7 Ayub Khan, deltog" på onsdag i en' kvinno. saga." I 'detta fallet utvecklades: in- te berättelsen vidare' åt' det hållet, -att...det'.kom” till 'stämningar''och klassi när” a folkvisans: Så märktes det bondkvinnorna : berättade "om slagna håret att hon" började "likna en av dessa: Kvinnogestalter- som tänktes .lyssna på 'näcken,' Antydan om begynnande vansinne hade den tonen: -i' sig,” man ' anade" näckens giga > inne: kvinnornas. tal om demönstråtion i Rawalpindi möt ett Parlamentsförslag om att upphäva : det förra året införda (förbudet mot. månggifte. Kina - och". Tjeckoslovakien . har den kl kvinnan: vid forsen, När ' jag flera: år- senåre fick så som var» på ' väg "att ' "bli; visa” och: men man hade en .stark- känsla av/ tonfall som -lätt kunde blivit den” | den -klagande kvinrian med 'det ut- Josefssons klassiska: konstverk med. ded. I a I Svenska - Kyrkans . "Mission har sedan'.många 'år .ett s k: pionjär- distrikt i. Coimbatore län, Sydin- dien, ' där” man "gemensamt med den sydindiska Tamulkyrkan in- riktat sig på ett intensifierat evarni- gelisationsarbete- i byarna” Denna verksamhet har” gett” god inblick i-de sociala problem, . som ovill= korligen "måste lösas, om de-fatti- gaste byborna. ska: bli” varaktigt hjälpta, På”olika. 'sätt har här, för- sök gjorts att'rå på den materiella "tretts selen i de statliga insatserna ensämma räc- "| sättning: med - tegelbränning, ; rep- slägning,.. ' korgflä i. Vävning, garveri bete etc. - | planerad utbyggnad : :av, Gurukul, > låt Tamulkyrkan, -betyda 'en. god hjälp att få . fram, fler välutbildade präster, . Nya, kapell och, Prästgår-' dar ä är ett annat aktuellt önskemål, ker ej. Här har” kyrka och, mission därför stora "möjligheter: att hjäl-' pa genom: att: ge -byfolket. syssel- .”; Brist på präster." Men". arbetet'; - plonjärdistriktet i kräver inte bara ökade ekonomiska resurser, Viktigt är; också att få medarbetare, som kan och vill” gå in för den ofta. tålamodskrävande verksamheten i byarna. Behovet. av präster: är. stort, och: här bör "en den lutherska, teologiska" högskolan |” i Madras; n M .de två instituioner' i: Sydindien, som”, utbildar: präster "RIO DE' JÄNÉIRO: (TT-AFP) " Brasiliens ” nye premiärminister, dr Moura' Andrade," avgick på ons- dagen efter endast en dag . 1: sitt]: ämbete. Den nye premiärministern hade förbehållit sig: rätten att själv välja 'sin "regering, men president Goulart vägrade att godkänna det k gi n bå nöden: ' Genom brunnsborrning har man”t"éx gett ett:stort antal byar tillgång till god vattentillförsel, vil- ket ' är "något avsett livsvillkor” i områden; som ofta drabbas av lång- rig -och. svår torka; Brunnsborr- ningen har. "pågått. sedan 1954, och en ny ”borrm skin börjar | nu. bli aktuell, > : Hjälp till sj hjälp. so / Hemindustri: i. olika former har också - :satts "igång 1, ex' del” byar, |- Men merå måste göras. Pastor. An- ders' Andrén; som, har huvudansva- ret: för. arbetet. i Pionjärdistriktet, berättar, att en omfattande, under- sökning utförts av missionären pas- tor "Olle: Jonsson” en indisk! kollega" fö : tas, "samlade endast 110 röster i : kammaren, ' medan 174 rö: "beredskap. På onsdagskvällen med- nya kabinettet som han betecknade som 'reaktionärt, ' | apan 29 beslutat,' leder (ill sit ämneslärare," : «>.skolan och. kommer, skolan skall. genomför flesta håll."En" av defi ker "så nyvalde förbundsord lärarnas riksförbun olle. (Anderberg. '. är : "fackligt. organisetade fackförbund "säger :därb dsordfö den : citerade tidnink giska "utan även: "på sd området, . På ett vellér. ännat sätt ' gäller” det, som” jeg ser arbete går: det säkert” " lgar för det. Jag tro sådant samarbete: : kommet "att :.bes i att "få möjlighet att” Synpunkter, man: har gor "och "gm ' dessa går liga organiseringen” av. "olika, lårar= | Erupper är vägen till. ett. enda stort lärarförbund mycket lå adjunkt Anderberg. : tillskansat sig genom att: lör kunders” räkning sälja Me dr 3. i han ' har. också förskingra . del nya. fiskebåtar som "- håll i landet." > På: :onsdagen 7 ren sålde : :deh. för i. 000 1-de: RA pengarna, . På SäAmm Jsatt åtskilligt fler båtar: 'och liv och totalisatorspel, : anmälde sig senare hos polisk skyldig till: medhjälp vid mar dl: Den r:ya skolan, varom. i olika lärarkategorier i mycket 7. större. utsträckning än ,hittlllg : kommer att ' få samma arbe plats, erinrar. TCO-tidninketi Kl i Småskollärare, ; fölkskollärare,” : sadjurster och! andra skall: undervisa I giiinda "ee alltså - att z träffas I kollegierumm ktuaellt” i:.och » med g samarcbete' tycks .också. dan :samarbet: - olika ande Anderberg: vl are: får många geménkan: md "En ressen; " inte bari je det tdago- 4 fäckliga ” det, "finna. vä > e ätt et. - yda” att "någon av ;parterna. skål - När det gäller den framt ; [Lurade båtägare: Freda a ig båtförsäljare i! ”Stockholrå > - ler det NekNe båfa skaffat från 'småvarv under" har: fått. sina” penga; arna har mannen "an änt En tidigare medhjälpare ti om lämnade | relsen i svår taffärer och ti " Moura Andrade" valdes på ”tisda- gen' av deputeradekammaren -— huvudsakligen med stöd av de kon- servativa grupperna.' Han ' var: pre- sident' Goularts andra' val för re- geringschefsposten. " Goularts förste didat, F 5 Dan- hag, b de emot honom: : i Det, uppgavs tidigare, Då önsda- gen att befälhavaren i Rio” de:Ja- neiro-området, general Osvino ' Al- ves, som: stöder president Goulart, hade förlagt sina styrkor i. larm-] delade” emellertid ställföreträdande! | försvarsministern i i Brasilia, general! behovr'ock möjligh dustri. bland. jordbruksarbetarna : i 238 - byar. " Indisks ' jordbruksarbe- tare har mycket nn tillgång på arbete" och tvingas därför ofta att leva på svältgränsen. + Regeringens femårsplaner har” betytt” "åtskilligt för skapandet 4 av "bättre förhållan- Machåd Lopes, att allt var lugnt i Över 200 östtyska Sänsvakter | var på onsdagen: i hällande regn. SySs- selsatta med att bygga ut 'gräns- fästningarna " i Spandau-distriktet vid 'gränsen mellan Västberlin " Östtyskland; SS och givning och ' likartade hemförhål- undertecknat nytt avtal om. ve- ' tenskopligt och tekniskt samarbete,” den, men problemen är 'ertorma och ns tanga ' kunde, de: sverisk Kongo en del både Ihtressant.' "och! på :. radio. Här Några kapten: ning:; ”Skicka hinnér.” ataljonerna då :och då: uppånäp jan > gendarmirnas'; z -stridsle Meddelande Mit :. ”Sluta ätt drick tergå till: era ”ställningär”, 4 " Vädjan från en 'geridarmöristklj.. hit brudar..." ner ivi svenskarna” Ant Nu inte
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.