"Mollanskolor "I slutet av 1930-talet vill:en hel | . rad orter ha kommunala mellan- - eBkolor. Nu vill många av dessa or- ter ha gymnasier, Detta är ett ex- empel bland många på det ökade intresset för utbildning i vårt sam- hälle, och. det finns flera. En våld- sam expansion av skolväsendet har blivit följden, och denna expansion hör till det undervisningsrådet fil nu vill man. ha gymnasier attik Ö- talet på:3 att klara av. En del onödig strid i skolfrågorna hade kunnat undvi= kas om man gjort så. - Ett annat iögonenfallande drog är det stora inflytande lönefrågor- na fått på de pedagogiska frågor- na, Nu förhandlar lärarorganisatio- nerna” med civildepartementet om utan. att skolöverstyrelsen är in- lad. Resultatet blir inte alltid dr C E Sjöstedt först k » tänka på, när han suwnmerar in- trycken av utvecklingen under "de > 23 år han tjänstgjort i skolöversty- "relsen, som han lämnar. med -pen- "sion r aug. Till det "positiva" som ; hänt under denna "tid" hör' ”sprid- ningen” av: ”utbildningsmöjligheterna "till nya grmpper och trakter. Men' - det finns negativa sidor också: ”' av de ' mest, framträdande är' den ökade politiseringen i skolfrågorna, > Det var år 1939 som rektorn. vid läroverket . i: Borås C 'E Sjöstedt kallades till skolöverstyrelsen som "ot £ undervisningsråd. Året. därpå " blev han - ordinarie undervisnings- råd och har sedan dess varit i oav- bruten tjänst, vilket betyder” att] han har den näst längsta tjänstgör ringstiden- av undervisni hittills. Länge har han varit 'chef för organisationsavdelningen .-'och under senare år även generaldirek- törens ' ställföreträdare. Undervis- ningsrådet Sjöstedt har alltså un- der sin tjänstetid fått uppleva "så- väl den. väldiga , skolexpansionen som den stora . skolreformen. Grundskolan anser han vara vär- . defull, den kommer att höja all- mänbildningen i landet — och den kommer också att leda till en öns- kan om. fortsatt utbildning hos allt flera.” : . Har expansionen gått ” Hite för fort? ga "vill utbilda sig och får möjlig-" het till det, säger, .undervisningsrå- nan vi bjekde ut så snabbt. Lä- rarbristen hör ill dr stora proble- en' bra na är att n man har €oda kunskaper. Har man goda. knriska- per och. haturlig fallenhet, för undervisning behövs” ej så” "myc . ken > pedagogisk ” "utbildning; Där= emot: är: det- -mycket. svårt att göra en bra lärare av den "som inte 'har - medfödd pedagogisk begåvning. Lä- rärbanan borde rimligen vara loc- | - kande; för många, ty.den har, mån- ga fördelar, den bjuder ett. ihtres- sant "och'. självständigt - arbete, ger möjlighet för läraren; att själv för- lägga delar av sitt arbete. — hem- ; arbetef —'till de tider han' önskar och get långa ferier, Dessutom är "lärarens yrke; mera , ansett, i vårt land; än i. många andra länder och bra, även om det: hänt, att frågor som varit omöjliga att lösa när skol- överstyrelsen krävt något i sina pe- tita, klarats av i'en handvändning vid ”Jöneförhandlingarna. te I vårt land har ämbetsverken fått de instanser. Skolöverstyrelsen. har fackexpertis' på alla. områden när det gäller skolan, Men många skol- frågör avgörs inte här utan i eck- lesiastikdepartementet — -:och där har man. inte -fackmän 'i ansvarig ställning. : Detta borde ; 'Tättas till. Resultatet skulle för skölans. del i många fall. bli annat. om :åtminsto> ne. någon; av.: dem . som deltar i ärendenas.. avgörande” vote" fack män på :skolans område: Departe- mentet har visserligen under vissa perioder haft. experter engagerade, men” de har: huvudsakligen sysslat md. stora frågor; inte "dagliga ären- den, vilka också är av. stor vikt. > " Ett. annat problem” i” dagens skola är att” den teoretiska "pedago- giken enligt "min : mening: får" för stort. utrymme, "Jag tvivlar på att man kan tillämpa statistiska prin> ciper på betyg: Betyg är inte mät- bara storheter 'utan kvalitativa om- dömen, som ofta är allt” annat än objektiva. "Att dra vittgående "slut- satser, som bygger på undersöknin- gar av betyg i är därför minst sagt löner och andra anställningsvillkor | en stark ställning som" förberedan- | " igentligen" vet man : "mycket Iitet rlockningen båd Läsö en iönande Sys- ättni Efter en häftig storm, E om; hur" ön i Kattegatt utan- för. den jyHändska kusten uppstått: om den är en rest från en väldig landbro mellan Sverige och Dan- mark 'eller blott och bart en gam- mal sandrevel, som under 'tidernas lopp ; vuxit : sig större och större genom. tillskott från havet, Så myc till övervägande del består av sand, och något fast hälleberg får: man gräva djupt efter, innan man träf< far pås sort Och' ändå var "den: låga. s ute i havet enligt de gamla. edda- sagorna den "sjuhövdade havsguden Läs, favoritplats... Efter" honom 'har ön. sitt. namn, ' och enligt sägnerna tvivelaktigt. isk forskning behöver” vi, men den måste främst sättas in på rent. praktiska frågor, exempelvis”, sådana som frågan om på vilket åldersstadium mån lämp- ligen för i in olika kursmom lt. fullödig : igärning yen der det inte satt han: släpper, kon- gäller: en. i dags fråga. ;Dessutom räknar: han - med att få tid. till. egna forskningar på sitt specialområde, somi--ligger - på matik:.: ins:, «kunskapsteori. takten. med skolvärlden.; Han . har gru «| hand om fackskoleutredningen, som gränsen; mellan filosofi” 'och :mate- |", kallade :han -där- varje år gudarna”. till. rådsmöte; Så nog har ön-i vart fall en” ”ärorik, historisk bakgrund... Era <£Mindre ärorikt- var ibland invå. naärnas näringsfånig: -Utkomsten 'var ofta. knapp på: "den sandiga tforvan, |4 och. det: gälldé att-med alla” medel "skäffa' sig-extrainkomster. Men” na- turen hade: varit: nådig ' och" placet av: ' Kattegatts + farligaste -utanför;: kusten. Och. det grundet blev många" re age bär re "som. 'uppfinningsrikedomer | & att-niéd. olika sorters "list få farty: relativt välbetalt. Egentli inte så ofta det enskilda närings- livet betalar mera, I tider av lär rarbrist: har de. vidareutbildade "-folkskollärarna varit till stor hjälp. Risken är väl att lärarkåren på mellanstadiet tunnats ut en del, NH tU. Politiseringen negativ tendens : " Ex del: tendenser i utvecklingen är undervisningsrådet Sjöstedt be- sviken över, Dit hör den ökade po- litiseringen 1 skolfrågorna, . Stora frågor måste naturligtvis avgöras På det politiska planet, men detal- jer och pedagogiska frågor' borde politikerna överlämna åt skolfolket .. Lullebellé om är det |" teribgén av! ärsk ' redovisning av; kotigressena.' behöriga ; utskott, den, tredje listan "om meningslösa lagbestämmelser, som via federal lag skall upphävas, På denna nya lista hittar vi flera godbitar: .I huvudstader :Washing= ton förbjuder; en "lag av år 1861 att få rakas på dagarna. mellan dån 28 juni och” 4 augusti.” "Den" som bry mot lagen skall straffas med böter, vid upprepade förseelser med fängelse upp till tre månader: La- gen har icke tillämpats sedan år 1865; I Eire, Pennsylvania, bör var- je man' straffas som. somnar hos frisören .medan' han" rakas. eller klippes. I Alabama straffas med fängelse den som strör" ut salt på färnvägsräls, "I Gary, Texas, "måste den manlige medborgare som bry: ter äktenskapslöfte till en. flicka. få sex timmar på sig, att lämna landet, eller också blir han straffad med -fängelse, inte under.'sex må- nader, I. Sterling, Colorado, är det förbjudet ' att ' kyssa en "sovande kvinnlig person, oberoende av, hu- ruvida kvinnan är trolovad eler gift. med den kyssgalne mannen. Straffet är fängelse icke under. en | månad. I Yuma, Arizona, bör bö- deln utan domstolsutslag, på sherif- fens order, med ricinolja mata den ”erson som stulit citrusfrukter från fälten. I. S:t Joseph, Missouri får medlem av den frivilliga brandkåt ren varken. sova eller vistas utan- för hemmet utan -skjorta för att san dygnet runt skall vara beredd till uttryckning vid eldsvåda. Den som efter solnedgången köper eller säljer höns 'skall straffas med bö- ter eller fängelse i staten Idaho Fredsdomaren kan dock på ansö- kan tillåta” affären.” I -New York ' — Berätta den hemska historien :' om Ida som jag talade om för dej, +. för du är så duktig att hitta på nya spännande detaljer, . stat är det gällande lag att ingen RN illande lagar "USA, föl. tet: var också < landets: bästa," och skatter. och: andra gälder erlades: i salt, Och salt brände ' man så" till den milda grad; att ön. redan” under 600-: talet var så gott som kaihugz gen. Tidigare hade Läsö' varit ”be- vuxen. med. furuskog” med ganska starka inslag av, ek"och björk, Nu strök" : praktiskt. taget allt: med för att”: mätta” saltugnarnas , hungriga gap: Men då: skogen försvann, Jåg sandflykten på.lur. De odlade åk- rarna, husen och till och med Hals kyrka "begravdes, och- människorea måste flytta; då de inte hade någon möjlighet att försörja sig. Tre fem- tedelar av. .ön blev en enda cand- öken: —; till- en början. steril, men så "småningom "började ljungen få. fäste. I. någon mån. band den "väl sanden, men. mycket mer” var; det inte heller.” ” ; karg och: ödslig var. Täsö 1900-talet. Men 'då ha de. också” öns hefolkning tröttnat på detta: sakernas "tillstånd. ' En plantering” i stor omfattning sattes igång: Och" resultatet "blev uåstan över "förväntan " gott." Tallplantor- nå växte; så det:knackade, och ön fick" tillbaka” sin - skogiga fäll, som den ägt i innan ; seltutvinningen. drog I samma mån som saltbrän ingen avtog, försvann också. varkplund- ringen; = för att i våra dagar föra en minst sagt tynande tillvaro. Men havet. fortsatte att skölja in. gåvor, upp, på "de långa, 'grunda kusterna. Föremålen var. väl : :mindre' ån de stora fartygsskroven, men var äns då värdefulla.. Ty bärnstenen” bar alltid förmått locka kvinnornas få- fängå. Och inte minst nu, då störs- ta delen av-dennaä mystiska kåda flyter ' iland ..på Östersjöns kuster innanför :järnridån, är bärnstens- får öppna sitt paraply i "närheten iv en häst. För att få öppna para- alvet måste han eller bon stå minst itta yard från hästen. I Beria; Ohio, äreskriver lagen att hundar efter nattens inhratt skall medföra lam- far på svansarna, : : > Henry Markert ket. är emellertid 'säkert,. att. Läsö |" då utsikterna till fina fynd är som störst, kan man till och med få se öborna ' ' cyklande : .: avpatrullera stränderna. ' I varje " handelsbod skyltas det också med slipade eller oslipade halsband, . armband ller andra smycken, vå > Tången blir hållbara tak « Men havet för också med sig an- nat, som öborna tar till vara, näm- ligen "tång "i "stora mängder. Och tången har verkligen kommit till användning, : De h bondgårdarna, där de låga, vitrap- pade längorna ofta är kringbyggg- da. runt om en liten stenlagd gård, bär”. metertjocka ”. tångtak, vilket ger ett alldels fantastiskt intryck. Tången är soltorkad och gråsvart, och nästan . alltid växer det gräs, havre : eller. rent av blommande vallmo och” blåklint i den.” För. att draåriga Läsö, visat en förvånansvärd ”pie= tet mot dessa. gamla tånghus. ' Ofta är” de som sägt : 'bäde; tre: och fyra hundra. år gamla, : men : man” har under” tidernas”. lopp: omsorgsfullt givetvis: "med en del moderniserin- gar, främst. då i köken. Tidigare Ja gade .man- all. mat vid. öppen. eid li kök. med kullerstensgolv och vit. kalkade väggar. då 'sen tid: En. av de tånghusgårdarna, : som äsö, en lysande vit bond- gård med svällande ångtak - och böljande vegetation” a "upp mot takåsen;” beboddes ' för. inte :stort mer än tio år sedan av. en gammal änka '— den sista länken i en ked- ja av släktgenerationer 'sedan flera hundra" år tillbaka. "När . denna gamla kvinna gick bort; inköptes |? huset av öns turistförening och ut- gör nu' ett museum, där man lyc- kats' bevara hågot av det liv, som hör: ett; bebott hus till Köket har fortfarande : kvar "sin öppna . eld- stad,' där . mat :'som sagt : lagades för bara tio år sedan, Alla de sam- |. i: bruksföremålen finns kvar, = oh framför "allt: tångtaket' är. äet samma, som lades på för över tre] hundra ' år 'sedan.. Så” tång tycke [' verkligen vara en hållbar vara, " Men :'det " 'modernå .Läsö. bygger givetvis inga tånghus. Vackra; vita, ofta påkostad villor, som all mans har: namn målade” på . väg- gen ut mot gatan tyder på, att nytt och gammalt kan: samsas sida: vid sida. Öns : ;befolkning börjar. också bli mer ' och "mer" Turisråen ' får" ersätta .Vrakplund- ringen. Någon': utplundring ” vad priser beträffar blir emellertid som väl ' är: besökaren” ä inte" utsatt för. M börjar upptäcka: i ' grannländerna 2 inte minst av svenskar och” tyskar. har väl numera hörjät glömma len dystra; tid i - deras' historia,. då tyskarna "under andra' världskrigets ockupation hade: + jämförelsevis starka militära förband” förlagda där, :och 'varifrån :'bl.. "a vett. 'var svenska spaningsplan nedsköts. - Ett” "uttryck för; att man - satsar hårt på turisterna; är 'den 'nym- satta färjan. på "linjen: Fredriks- havn-Läsö,- 'som med sina ”butliga former” ställer 'stora. krav .på den stackars kaptenens - manövrerings- förmåga i den lilla hamnen i; Ves- teröhavn.. Det är: ett -evigt barxan- de .och körande fram ' och - tillbaka, innan färjan rasslande. och knir- kande lägger sig till ro vid kaien När bålen var alldels ny, gick det , tiristsinnade, lilla fikelägets befolkning mangrant ner till hamnen; varje gång. man skulle lägga till. Det kunde ju hän- da att man smällde på, och då var det ju förargligt om man inte fick bevittna det,” 2 Husmanskost” - underbara bad - "Men kommer" besökaren : väl i land, har han verkligen inget” "att ångra. Han bjuds på de små pen- sionaten på. en rödspätta, som i sanning är gudomlig — tillredd en- ligt gammalt husmansrecept utan några : märkvärdiga -krusiduller, men 'med en smak som "gör, "att man tror sig evigt kunna leva en- bart på denna spis. Turisten bjuds också på en väderlek, som i all- mänhet är "vacker, Ofta släpper de fula regnmolnen ifrån sig vad de skall redan ute' till havs, och driver in till Läsö vita, ulliga och ofarliga. Praktiskt taget hela kus- ten erbjuder underbara bad. Sanden är” bländande / vit, och alltid kan iman finna "lä för 'snåla” vindar ba- kom någon "skyddande dyn. 'Sålar- na: tittar nyfiket på de- badande; hitintills har 'de”inte "ofredats.. Och var, finner” "man., numera; - sådana bad,' där. man; "kän ha” en' kilome- terslång,- dande vit ”sandstrand för sig "själv, där . man | kan : sola fullständigt" ogenerat, med ett ljuv- ligt saltvatten kluckande intill, och dössutom "med "utsikter till 'att ba- det" skall belöna 'en: med” en! ;knyte nävsstor bärnstensbit?, 3... "Men. Läsö :är; en'idyll, : som är hotad. När turisterna en gång upp- täckt: en ofördärvad. vrå av. värl- den; slår "de" sina: 'klor i” "den, och då är den såld hå ” rasslar. in eri” aldrig 'si- nande" ström.; Då dröjer det inte länge,' förrän -rödspättorna: hämtas djupfrysta från fastländet; då bärrn- stenén "importeras kilovis' från. än>= nu generösare kuster, då: soca -kola bilarna kör fram på de nu. nästan folktomma stränderna, och" transis- torapparaterna , slår lock för öro- nen på måsar och" tärnor, och dri- ver "sälarna i havet.:. Då tånghu- sen . plastbehandlas för. att motstå alla. inristningar. och klotter,;- och då hamnen, utvidgas, så att färjan inte har den bittersta chans att kö- ra ini kajen... . Men ännu så i ge är Läst idyll: Me : en on Faria kom från Algeriet > på. tre månader. ”MARsEILLE (AEP)" Under. tiden den 18 mars till. och med sastlidna söndag. har till Mar- seille pr flyg och båt anlänt 280.000 flyktingar från: Algeriet, meddelar "| prefekten för departementet; Drygt 150.000 flyktingar vidarebefordrades resp har frivilligt rest till andra de- lar av Frankrike. Mer än: 100.000 algeriska européer är kvar; i. stä- derna” och "byarna 'kring "Rhone- mynningen. Av samtliga flyktingar har bara 200 kunnat placeras i ar- bete. Av dem var' 125 synnerligen "I högt kvalificerade specialister. iBortsett från två rånöverfall,; ut- ö förda med hjälp av bilar med alge- riska registeringsnummer, har hit- tills ingen nämnvärd kriminalitet bland flyktingarna inrapporterats. Förhållandet ' mellan den fast bo- satta befolkningen och nykomlin- garna kan anses tillfredsställande, heter det i prefektens rapport: Samtidigt har franska ' statistiska kontoret meddelat att bland de runt en miljon algeriska fransmän vid mars månads slut farns 240.000 självständiga ” och + ensamstående personer. Yrkesfördel « skilj- » |'Västtyskland, .f månaders sångundervisning hos mrs | garanterad ” Östtysklands privatägda ” in”. dustri tycks stå inför sin full- ” ständiga " upplösning. Ännu 'år ". 1950 fanns det 17.543 industrier i privat ägo i Östtyskland mot 5.619 s k folkägda och 420 kol- « lektivföretag: Nu skryter makt” - : havarna i Östberlin med attan- - - talet socialiserade företag upp”: » går till 5.107 och de s k halv-. : statliga till 4,455, medan de pri” : vatägda utgör bara 6.476." Ita ” Händelseutvecklingen sedan 1950 visar att de kommunistiska makt- havarna från” allra första' början satsat på ett fullständigt förstatli- gande av” Östtysklands industri, De privata . industrierna utsattes. säle- des "från: början för en. 'klassbe- skattning; Detta innebär att en ptri- vatföretagare fick: betala. avsevärt högre skatter -än des k, folkägda eller, sedan 1956, .de halvstatliga i in- dustrierna. Meningen var att Un? dandra privatföretagarna det nöd- vändiga investeringskapitalet. ' : :En- annan : faktor, . som » medvetet använts 'av .kommunisterna för att försvåra. privatindustriernas ' verk- samhet, är restriktioner i fråga om materialleveranserna. - Detta ledde till att | många privata företagare försökte. att -i” väst, framför allt köpa "råmaterial I - Myndigheterna 'var. inte sena :' att döma de ”skyldiga” företagarna till kännbara bötes- och frihetsstraff eller i värsta fall helt enkelt kon- fiskera det privata företaget; rn :-1956 inträdde -:en' rätt: vi ntlig förändring. Eftersom de privata fö- retagarna i stor utsträckning lyc- kats klara sig, låt vara under stora svårigheter, beslöt Ulbricht använ- da en kommunist-kinesisk metod för att. bryta ' motståndet. Staten skulle bli delägare i de privata in- dustrierna vilka - utlovades bety- dande skattelättnader och ”förbätt- räde råvaruleveranser. Trots dessa lockande "möjligheter: avböjde fler- talet privata företagare med resul- tat att kommunisterna två -år sena- re började använda än hårdare ban- dage. Hur pass omfattande detta statliga” tvång var framgår bäst där- av att médan man ännu 1956 hade 12.277 privata industrier torde ”an- talet nu > enligt senast. - tillgängliga östtyska - . uppgifter . vara omkring | a serligen sägs att rnåcsere 4 rv > I derna' på privata av Östtysklands Industtter är tb företagå: liteten' måste" tm englertid köra: statera att flertalet av od industriföretagen ” tillhör dustrin, 'söm” framför . alt serat sig på för hela” folkhashål ningen : värdefulla" speclaltillverke; ningar.” Därigenom är den privata ; industrisektorn utan varje reell bes tydelsé för den östtyska produktiös:". nen i dess helhet. Faktum" är ocktå| att den” industriella Bruttoprodik=- I Östtyskland till 88,7 'prre "på, de s k"folkägda .och ka lektivföretagen" medan : den. halv=-, statliga andelen bara' uppgick . uf 7,5 "proc" öch de privata industrie nas till 3,8 proc: i Ytterligare: faktor: kom y det. verkliga "läget i.-Ulbrichts! är arbetskraftsfördelningen . statsägd och privat indust slutet av ..1960 "arbetade nämliger 2.284,850 . arbetäre . och tjänste inomi, den .s k'folkägda indueté medan” "de. privatägda industrierta - fick nöja sig med 173.612 anställda, För de kollektiva företagen var sitt... ran 32.815 och för: de halvstatliga - 291. 116." Nea Krisläget räddar privatt retag i > Hur; "framtiden kommer. att stalta” sig för. den privatägda: ös te tyska industrin är det svårt att ga, något om. 'Med hänsyn till: närmast katastrofala svårigheterna som. ' Östtyskland har att brottas med inom den industriella” sektorn finns det experter som tror att nå-"' gon forcering av trycket mot Pp - vatföretagarna inte är att” vänta un=" der den närmaste tiden. '. "x -Å andra: sidan har det" visa! att förnuftsmässiga skäl sällan j gon högre grad övat inflytand de doktrinärt tänkande kommu ledarna -som fortfarande: inte. gavs" de självägande” läntbrt arnä, - löften - -som ; bröts ' så 'snärt" stater partiet ansåg det + lämpligt” Mat:gör ru Joan Burman leder. ; > en skola för.. snabbutbildning, av ungdomliga, "radio-' och, tv-ido- ler. Mrs i Burman ' hade" bl - andra ”skapat”. : storstjärnan" Helen; Sha- piro, som "efter fyra inånaders : sång- undervisning, då hon -var' 13. och ett halvt år gammal gjörde en. ko- metliknande karriär ' med sin; hesa och mörka ”mänsröst. .Den' nyaste ”skapelsen” av- mrs Burman är just nu. 14 år gammal. och heter Ann ”Candy” Sparling, Flickan gick så sent som för ett år sedan i kloster- skolan ”Jesus' och Maria” och var då en liten ful nunneelev; Efter tre Burman fick skolflickan sjunga in sin första grammofonskiva som he ter ”När. skall han äntligen kyssa mig”... Den - blev ' jättesuccé, "Jag vill inte bli' omfamnad. av någon annan”. heter en schlzger som en annan elev hos mrs Burman nyli- | gen "kom. ut: med.” Vissångerskan som. sexigt sjunger om sina kär- lekserfarenheter är bara 12 år gam- mal och heter Susan Hayward — icke att förväxla med filmstjärnan. lag stora pengar. Susan har i da- garna fått ett treårskontrakt på en årsinkomst : på” 2.000 pund, 30.000 kronor. Hon skall år- ligen sjunga in tio skivor och lan- seras som ”flickan med 'stålrösten”. Hennes bild skall inom kort le från alla affischtavlor i i jätteformat. Bak- grunden är en. masugn med ' gigan- tiska stålkonstruktioner. . Markna- den kräver uppenbarligen . yngre och yngre.idoler och schlagersån- gerskor, Mrs Burmans nyaste fynd är bara sex år gammal, Hon heter Lilian. Coleman och presenterades häromdagen i televisionen där hon framträdde : med ett gapande svart som bara för begränsad tid tjänst- gjorde i landet, 31.000 var tjänste- män i enskilt ägda företag, 9.000 tillhörde" de fria akademiska yrke- na, 21.000 var” verkearnma inom de sig avsevärt från. andra befolk- ningegruppers i Europa. Det fanns 60.000 stats och kommunalanställ- da tjänstemän resp ämbetsmän i Al- geriet, av dem var 20.000 medlem- mar av: ordningsstyrko: na. Alla var med familierna bosatta i Algeriet, I siffran ingår inte de -fransmän handeln och. 15.0f0 . hantverkare, 5.000 var ägare 'av egna industri- företag och 32.000 till-örde närings- livets administration som teknit affärsmön och ledande tjänste Industriorbetarnas antal bland eu- Topéerna vär” 6LC0d, medan 24.000 På henne satsar ett grammofonbo- |. mjölktänderna; « Hallåmannen Pitv' upplyste lyssharna:=-" på ms Bur- mans "inrådan, omsatt. Sexårini-' gen "redan" had yra” års "scenvana 7 bakom”: sig. Lilian. sjöng självklaft också om kärlek. Hennes debutsårig ” hette "”Förlåt," jag är ledsen i dåg, a har ingen lust att älska”; ; Televisio> nen hade. nyligen också andrå unga or debutanter: Åttaåriga Lynséy:; Law- rence och elvaåriga Janice .Bärber. Den sistnämnda flickan sjöng i 'ur- ringad aftonklänning och högklåe- kade skor. Janice är redan ;känd grammofonskivor om der. unga kärleken. = . Mrs Burman tränar "just nu adör= ton flickor och. pojkar, i åldrarna från sex till tretton år. Alla” kän ”Ory Baby” och ”Kiss me: agaln” och undervisas mot drygt vederlag, som ambitiösa mammor gärn; talar, : att. vicka med stjärten kasta |” uppeggande - blickar; cdch”. självklart också att sjunga i «mikto= en fonen, na familjefäder sysslade med jordbruk och ägde var sin egen gård, - : - bes. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.