nneäl mad v TFN tt viss v DEN 17 —-—= LT Socialdemokratiskt. ski Den höjning av folkpensio- nerna med 350 kr för ensam- ståened och 500 kr för äkta makar som trädde i kraft i juli- i innebar till väsentlig del ett tillgodoseende av de krav centerpartiet framfört och som "av övriga partier — även re- - geringspartiet' — tidigare be-. "stecknats som ett, orimligt ”ö- ' "verbud”. "I och för sig kan den soci- aldemokratiska ”halvomvänd- ningen” i folkpensionsfrågan 'ansés' som enbart tacknämlig allrahelst när man även lyckades få. högern och folk.' partiet med. Så sent som i fjol tyckte inte regeringspar- tiet det var möjligt att höja folkpensionerna med mer än 250 resp. 350 kronor. Att man sedermöra köm på bättre tan- kar ' ifråga om villkoren för . våra åldringar är något som' : inté minst centern' efter sina upprepade -framstötar har all : anledning glädja sig åt — ä- ven om ännu myoket återstår . - adt uträtta för att inhämta ef Itersläpningen. :Nu - inför. det förestående septembervalet "har man för- märkt "en påfallande iver ho ' vissa. regeringspartiots organ: "att berömma och lovprisa den": » beslutade folkpensionshöjning-" en som en enastående 'social- ' demokratisk insats, . Tror verkligen. ' dessa tid- "ringar, som för sina däsare- "med jämna mellanrum förkun- - nar ”regeringspantiets' fönträff. "lighet" inte. minst is folkpe "sionsfrågan, att inte folket-vä jarna — och då främst våra ; folkpensionärer wilka" beröras härav X — följer, med de' poli "ska. frågornas : behandling . riksdagen? Och inbillar ma "sig att alla de grava 'anklage "serna :.mot ' centern '. för ' dess - i strävanden att förbättra folk: ”pensionärernas ' villkor | enligt 'pensionsberdningens förslag - skulle ha undgått läsarna? . Endast, ett sådant underkän- "nande ;” av a väljarnas : intresse : politiska: :besluten.. och i "ningar. skulle kunna återvin=' na förtroendet :' för moknratins inställhing JULI 1962 t Faktum kvarstår att rege- ringens ändrade ståndpunkt innebar ett tillmötesgående av centerns rättvisekrav på om- rådet. Och centern kommer| ;' också att kämpa vidare för att folkpensionshöjningarna momförs i sätt pensionsberedningens av- såg. Man har därför krävt att redan nästa år en ny etapphöj- ning skall ske med 350 kr för , ensamstående och 450 'kr' för två makar. Även om man kan förstå ett regeringspartig ambitioner att självt fa ' äran. av positiva riksdagsbeslut och framstå som den främste pådrivaren av al- la goda' förslag som kommer till, kan denna nitiskhet-ifrå- ga om folkpensionerna sanner- ligen inte kallas för fair play. 'Det långa maktinnehavet har gått socialdemokratin åt huvu- det. Men för-den 'skull har - men dock rätt att.lkräva ett - korrekt: uppträdande | när det : gäller, andra partiers insatser. ::.Till de felaktiga. påstående- na: angående": själva folkpen- sionshöjningen riktar man från den '; socialdemokratiska pres- sens", sida” även :”med jämna mellanrum ' attacker 'mot : cen- tern ifråga om 'de kommunala » bostadstilläggen, Den'orättvi- sa : kostnadsfördelningen - mel- . lan stat och kommun för des- sa har lett till att bostadstill- läggen är lägst i de skattesva- ga. kommunerna, ' Dessa" miss- förhållanden har centern påtar lat: i. riksdagen "och - i: otaliga ändra "sammanhang men utan ” att vinna gehör hos regerings- > partiet för sina förslag till. ett Istället för: att. tala om. hur "verkligheten" förhåller med dessa”. ' bostadstillägg redrär nu: en del"”socialde- mokratiska tidningar att: sö- ika intala". sina: Jäsaré att, bo "lägst i ”de Äl »pensionsfrågan.. . " PSom små detaljer tills "och "alltid" förbörga manhang bör vi inte kännt jagade och. överambitiösa, > dast vänskapligt ” intresserade: Orden. är docent Bertil. Söd lings, Den kände Radiodoktorn gav förra året ut en bok: ”o vår förmåga. till anpassning i olika livssituationer” (”Vi och verkligheten, Bonniers, | 14:50 kr). : - Boken" "bebandlar för” alla människor väsentliga ting. Hur " skall människan orka leva i en kall verklighet, i en värld utan Gud? Ordet ”verklighetsanpass- ning” återkommer ofta, Kravet på sådan anpassning blir allt större. Vår uppgift är att min- ska diskriminering, ”att finna ett över hela världen gångbart sätt att.se på människan och "med" hjälp av .vetandets. forsk- ningsresultat göra människor till stödjande! och" förstående med- människor — icke till bästve- tande; ” ofta hotfulla omvändare och fanatiska förkunnare” : (es. 120). Docent Söderling är ateist. . Han betraktar' religiösa män- niskor som — åtminstone i viss grad — psykiskt sjuka. ;”Den religiösa tron torde väl vara den . vanligaste " och kanske tydligaste - manifestationen: av kombinationen bortträngning o. sublimering.” - Rädslan för dö- den, ensamhet och : otrygghet framkallar ett själsligt försvar. Människan längtar så' intensivt efter en annan tillvaros trygg- het, att hon — mot sitt förnuft — tror på ”abstrakta makter”, ”gudar i det blå”. Docent Sö- derling hävdar, att tr tron på gu- day, : som. inte " kanske saboterat män skorna rike på jorden. Religiösa människor för- växlar. ofta religionen med na- . turdyrkan, - moral, ja t' oc m . med psykiatriska sjukdomstec- ken, eva Inte "endast "religionen kritise- ras. Även samhällsandan gran- - har- funnit, .att människan är ”skolskadad”, ' Många skolbarn vara. förtjusta om de hittar fel som. "de. kan "få -rätta.. Barn är mycket: mer. känsliga för denna mn | stämning än 'devuxna' mill: tro. Öppenhet och förtrolig 'sponta nitet "går - förlorad”." .(s. :12). ' En annan avdelning t boken handlar om den moderna män- niskans ". ; ; identifikationsobjekt, | hennes ”. ' imitationsförebilder, Maskinen har blivit vår före- bild; -. roboten "dyrkas och. får | är farligt — för. att inte säga livsfarligt, Människans "själsliga |- hälsa ' hotas allvarligt. Männi- skar är inte alltid helfrisk, hel- lycklig” eller "välvårdad. ' ”Alt- jämt” är . människans viktigaste faktor- den emotionella; hennes] största" behov ömheten — både största problem ensamhet, dö (s. 16); Docent Söderling? i sljer. den]: mänskliga, -. utvecklingen ' "från fosterstadiet till. ålderdomen: och försöker. ständigt' besvara' frå | gan: Varför beter sig en-män- niska 'så som hon gör? Många goda: råd ges åt föräldrar. med ”besvärliga” barn. Kroppslig aga fördömes starkt. ”Den överlagda agam är enligt min: mening 'de talanglösas slentrianmässiga red- skap : och :fantasilösa > utväg.” Resultatet blir én oäkta skräck- respekt, som ofta. förstorar bar- nets ” hämndkänslor - mot sina föräldrar. ”Våldsmentaliteten grundläggs kill viss del” på detta sätt." 2 Vi: och verkligheten är en lättläst bok,' Alla som hör in- tresse "för . centrala" mänskliga sina barn? hur skall.man orka problem (hur skall man fostra leva i'en verklighet utan Gud? hur: skall man möta den svåra ålderdomen?): bör läsa "och be- ge- 1. huvudsak på det]. . behärska våra liv. "Människans p' : intelligenskvot och prestations- | förmåga skall testas fram. Detta |: att: ge” och: få. — och henries - En. representant för Formosas urinnevånare, lägg mä : i kraftiga kniven; som : användes vid huvudjakt och pilbigen, var pilar fruktas: mer än eldvapen. Det tusenåriga ken i. ov på dl Formosa + « Formosa) har så länge man varit. ”ett' oroligt. hörn”; stora ön "utanför Sydki -Den e till den de ingen möda och inga ansträng- ningar för att laridets naturliga till- gångar skulle kunna tillgodogörås till ekonomisk fördel för alla. par- en särdeles . stormig och boule från: varandra. utan” sven till? språk” "De, Jever ide otillgång- ge del där de hevarat sitt" oberoende. I" forntiden" vär t Formosa "länge "isolerad från omvärlden. Kinesernå Mm ter, "Hamrianläggningen” vid: Kelung : | fördjupades, så "att Formösas' 4 dukter "inte :behövde -sändas. Hongkong. eller; .Amoy. för, omla tet. till: i rant: tal.3 3 niljoger med, ön” "under flera” århundraden. 1430 Skall: dock” ett ki sjörövare. Även / oda "gynte- besöka Form a så småningom. ner'] godogjorde sig'dess: näturalster De. 35å kallade Hakka, en - patia- följdes från ort till mellarihän ilåtta huvudgrupper, Några" Lö fås am. | mar” har. under. kinesiskt ”inflytan- | aj a de övergett Sina”ursprungliga plägz å y: H Men hlvsdjakten har'de dock sitt hemland, provinsen |: vilda marnas.numefär h aldrig. lyckats beräkna. övergett," Och de”léver "all krigsfot med 'andfa stamrmnä; otrolig förmåga" att kunna" gö a | osynliga "och deras' förgiftade: pilar, som: avskjuts ljudlöst från. bakhåll, fruktas.mer än eldvapen: Chiang- i | Kai-Shek har. lika. lite: som sina och de frå : | föregångare lyckats ”civilisera” hu- de.sig. en: liten ö mitt emot” "staden" ”Tainan,- vid: västkusz ten och grundade där. Fort Zelan- dia; "varifrån. de, "behärskade -slät- De sökte också ”; genom” missionärer och lärare inverka på befolkningen: År: 1642 stormade och intog hollän= ”darnå: ett "av" spanjorerna snlagt fäste; San Salvador, vid Kelurig: De emelleritd i sin tur förjagade av ens rövarhövding från. Amoy; som ana på Formosa childade ll ig-stat. Denna. bestod infödingarna fortsatte, "men i övrigt inträdde lugnare förhållanden. Men - mån "kan -.dock inte tala om någor bestående fred. Hd NN Under Kinas krig med Franktike .1884—1885 erövrade amiral” Co: bet Kelung "och" Pescadoresö som dock återlämnades vid "Krigets slut.: Tio år senare avstod Kina' vid freden i Shimonoseki 1895 Formosa och Pescadoresöarna till Japan, och n har: som, bekant sedan varit " pansk besittning fram till 1945. 7 Den ' japanska administrationen präglades till att börja med av en hänsynslös” lighet, gav, anledning till flera uppror. Ef- ter. sekelskiftet'. inträdde. dock ett fullständigt omslag i förvaltningen och en- bättre ordning infördes av den japanska statsmännen Kodama. Denné och hans medarbetare skyd- I et fT : or . skulle präglas avs ; godtycklighet, vilket | 5. > | yudjägarna, som i stort sett lyckats bibehålla sin frihe ch" sitt: obe- roende; | ln Under "dö - år -& g Chiang-Kai-Shek med ' Testerna” av den slagna armén” överfördes "till . | Formosa har "befolkningen ” fler- dubblats. Några -exakta siffror: fö- religger: inte "men på amerikanskt håll uppskattas” invånarantalet : på Formosa till: omkring - femton 'mil- joner, äv "Kinesiska" flyktingar; ” nalkas rötmånaden med stora vi Loch Ness-odjurets kusin. visat” sig i Åsen utanför Åtvidaberg. Då 20- | åringen Gösta Sällberg härom da= gen begav sig ut för att meta i sjön Tolången mötte honom ute på sjön en underlig syn. På några meters . håll dök nämligen ett besynnerligt fem meter och kroppen var grov som ett normalt människolår samt fjällig. Huvudet hölls högt över vattnet och djuret hade en lång svart man på halsen. Sällberg blev rädd och drog sig mot land, men kastade dessförinnan en maskburk mot vidundret, som omedelbart för- svann under vattenytan. Den unge mannen uppger att han inte :;hade stora - förhoppningar om att bli trodd men håller ändå fast vid att det odjur han sett inte var någon normal företeelse, Det berättas för övrigt att det inte är första gången en dylik ful best dykt upp i denna sjö. . ler På tal om Loch Ness-odjuret Kar man, nu bestämt "att från London sända en större vetenskaplig ex- : | pedition upp till Loch Ness i som- mar, ty nu ger man sig inte längre till. tåls' "utan sanningen skall fråm;. existerar sjöodjuret i verk- lig fantasi, . Sr "Det var. under; vintern” 1933- 3 som den första nyheten om "det gåtfulla odjuret i den långsträckta Loch Ness i 'det nordligaste Skott- land sipprade ut ' Uppgiften fram- kallade till en början naturligt nog åtskilligt löje: och det gick till och med. så långt att. sjöormen ! från ;| Loch Ness kom att Heurera i 1934 års Rhenkarneval, : » Den 30 -maj 1933 Publicerade tid- ningen Daily”. Mail i. England den första” uppgiften om" att” ”ett”fa= sansfullt' odjur" "skådats ' i den 36 km”-långa: och 73 "km? "breda". sjön "uppe: i Skottland. "Snart kom" feta r.och ter av itt "dytbara utrymme. Flera Vs irjade sysselsätta blev, vad tiden” :led : allt flera” och är. underrättelser; ingick "om" att ger i veckan skickade, Timés en fd marinofficer” "som specialkorrespon- z sjöormen; men har intervjuade ett' femtiotal persöner 'som "påstod: sig ha sett 'det, samt återvände så med havsdjur. utan? tivel höll till f Lock ar a hus "emellertid. anmärkås att jur av liknande slag: vid len skådats även i andra g skotska" "sjöar, under 1700-talet till exempel i Loch Shiely: och att LikE nande' varelser "påfallande ofta ob- $erverats 'i Loch Ness redan'tidiga- T den långa rå "raden. skiftande jakt- tagelser. och ' vittnesmål som fram- kommit under årens: lopp « finns det trots allt: en viss samstämmig- het!. På denna” bygger.' den gängse|£ föreställningen om odjuret eller om man 'så vill. sjöormen, 'som "något främmande; ” väldigt : med '; lång- sträckt” kropp, ormlik, och med ringlande rörelser, 'som 'ger.det ett slags ' puckelryggigt utseende och en. hastighet. av "15—20—25 .knop vid -havsytan.. Det har "alltid visat sig mycket ”nyckfullt. 'och företrä- desvis visat sig vid varmt och stil- la väder. Det har blixtsnabbt dykt steg. 'Den' tid 'då' alla' möjliga : sjöodjur brukar uppenbara sig och : förvända synen på folk: Redan har ! djur upp ur vattnet. Herr Sällberg ' uppskattade dess längd till fyra, : rukade. visa sig flera. ne ä beskedet att ett -mycket stort okänt |” säkert ' var de räknade som hade turen att få se en skymt av odju- ret, Den holländske zoologen greve Bentinck lyckade under sin vistelse i augusti 1935 på omkring 50 me= ters avstånd få se ”Nessie” simma förbi. och iakttog härvid hur det andades, Det hela gjorde på honom intrycket av en snabbt framglidan- liknande sva "En man som svär på att han sett odjuret äta' fisk ”precis som en skarv" ' och - på . endast tolv. me- ters avstånd hade emellertid otur- ligt, nog : ingen . kamera med sig utan kunde sedan blott göra en li- ten skiss av hur han uppfattat dju- ret, Två präster som var ute och fiskade på sjön en höstkväll be- rättade likaså att de från sin rodd- båt iakttagit ”Nessie” på mindre än 50 meters avstånd men olyck- ligtvis inte heller haft någon ka= mera med sig så de kunnat fästa odjuret på en fotoplåt, ; > Under de första åren efter PNes- sies”. upptäckt arrangerades sjöo=- 'djursjakter, där alla var med på ett hörn, från vetenskapsmannen och. storviljägaren till pojkscouter. Man "lät utplacera' omsorgsfullt ut- valda? observatörer utmed ; sjöns ärskilt” där man. någon gång:- "förut i "varseblivit , odjuret. Bland: dessa, fanns det” de, som” på- stod :sig "ha.sett odjuret” tom två gånger och; även: lyckades". ta” foto- ärskilt : lyckat,” då allt: för . .stort och fort för att bilden avståndet » Våri she rört - ån; ihga; aller öns + mystiskar jur, vilket tunna ' ståltrådar ggnade "med i got bete över sjön för att" på 3. sätt fånga Nessle levande eller död. Ett rykte om att man tänkte åpåtde” : + na fina elektrifierade nät över hölå on sjön för att I fast sjöodjuret "Kå också gått. de kometkärna , med töcknig, slöj- |" ” sö 4 : Siöodjurets huvud tiknå - > vikingaskeppens drakar " Till sist en kulturhistorisk tagelse! På flera av "de' fotogri som » tägits ” av Loch- Ness-ödjurel höjer detta "sitt huvud högt "Blå vattnet. Det intryck mari på "detlå sätt får. påminner mycket; om; dé framställningar av "sjöormen"! sin tidigare givits, särskilt av den" bom 1879 - togs från ”City of Baltimore? i :Adenviken, Men fotona av»Loc Ness-djuret ' erinrar också” på. Kr slående sätt om de bilder av: "dråx. kar som brukade finnas i vikingåå ::': skeppens för- och akterstävar.; Är det möjligen tänkbart: att". desåå . drakfigurer utformades" CM "ansluts ; ning till de' iakttagelser' sota .vÅraå ; nordmän gjorde på ”sjöörmar”, öl: ler jättesälar? Olaus .Maghus. talar ju i sin: "Historia: om, de” No diska folken” illasinnader Om med stickande :öga ol äta” mäniskor "och del Sat sommarnätter ;' röva”. kalv iv: Järn > och svin” utmed fjordarnag steändök Han säger "här ocksåv aft ”slöormån. "höjer 'sig ett gott: stycke. över: välta. net, sant"; vanligen; hålla Ytta forntidens nordmän Verklig äv: fälle att, skåda" dylika" hävåodi ut ut egna. farvatten kän” LÖ tänkas att "d öre bild då "de" ig: kar” .på fartygen: för: att blottäå nen.:av dem skulle skräm ä', tidi står. på spel, Försvarsml- nister Franz Josef Strauss, på sina | farligaste "politiker," har "åter råkat i blåsväder, men hans pärti; CDU- Csu; har hittills 'vägrat- avpollet- tera ”..den + dynamiske;' bayraren. Strauss "själv, har. givit till känna att. han” inte frivilligt” kommer tt avstå från sin post: nt Bakgrunden till den nya Strauss- genting ' hänt. "På "föranstaltan av, några goda vänner, bl a den ökän- de. bayerske förläggaren. Kapfinger :-| (tidigåre. dömd för smutskastning av. Willy: Brandt), ' lät Strauss till sin "amerikanska kollega" förmedla ett förslag om bostadsbyggen. Ett konsortium bestående av ett antal ganska säregna figurer, bl' a en ”arkitekt” med "bara en termins studier bakom sig; hade tänkt rea- lisera ett miljonprojekt som skulle ge. amerikanska armén 'i Västtysk- land nya bostäder, Hela projektet skulle . finansieras av USA och Strauss enda direkta uppgift, skul-|- le vara att hos amerikanska myn- digheter förorda projektet och dess upphovsmän, Nu bar det sig inte bättre än att Eisenh "och senare Kenne- och härvid. alltid åstadk it ett de kölvatten: Aldrig bar turtillgångarna borgar. härför "Hu- vudnäringen har av gammalt varit åkerbruk — framför allt odlas po- tatis, hirs, tobak, och ärter. På slätt landet odlas "också "mycket socker- :| rör och ett te, som inte överträffas av något annat lands, vidare bata- ter, jams, faro, indigo. och jordnöt- ter. 2 : : ” Minersltillgången ET ”ocksi Vv sevärd och redan. under den japan- ska tiden steg guldproduktionen för man hört : de: frambringa . det minsta ljud. De bilder. man fått av ”Nessie — ty man har verkligen er- hållit sådana — har. emellertid vi- sat sig föga upplysande. Man skym- tar -här. egentligen blott. något mörkt ' som måste vara 'taget på mycket långt häll En del folk som iakttagit odjuret "men inte haft någon - kamera . med - sig . har- för- sökt att ur minnet göra en skiss över hur' de. uppfattat " ”Nessie”, dock föga lyckad. : Under 1930-40-talen kom folk från nästan alla länder för att få sig en titt på djuret. Men det var för det stora flertalet som att spela '.- på lotteri, där det fanns tusentals 4 « nitar men. blott: en enda vinstlott. Under en påsk i" mitten av .1930- | ; talet kom det över 4.000 bilar till : Loch Ness och under en augusti- ecka sprang . besökarsiffran vid dy beslöt sig för att spara, Projek- tet kom således aldrig till utföran- de och alla medverkande trodde väl att saken därmed var utagerad. i Spegel, spegel på väggen där..." Hela frågan ' aktualiserades dock mycket snart då den politiska vec- kotidningen Spiegel började gran- ska ”Hoursing-projektet”, Tidskrif- ten, som gjort sig känd 'som en envis fiende till Strauss framförde lingen direkt anklagelse. Men den | håll ”arisedd som bonnrepublikens | krisen är" egentligen" att, just. in=| söken att nedsyvärta hottoni " JÖst gi en ' undersökningskommisslc skulle 'utreda' om; försvarstljiustårg gjort sig skyldig till mannamå ” Kommissionen kom. nästär delbart i .svårigheter,: Déså-ördlös rande, en'. CDU-man,. såg" älg 'som. sin uppgift att med alla röd rentvåsStrauss från varje TA : ke;' Efter 12 veckors vittnesför! kom man också fram till attivi tande söm, dikterats. av CDU-< nen" inom . konimittén, Sociäldeéra - kraterna: begärde ' då att få ären ytterligare vittnen. Vid områåt Hl gen i Bonnparlamentet I förråvé - kan vann söcialdemokraterfiad” . kande på' en fortsatt underkökni 4 majoritet genom att en CDU-roli: tiker, medvetet. eller ej a 4 osagt, gick genom, fel dörr. vid röstningsproceduren, Då: emellertid också" Adenaueré kosli-" tionspartner i regeringen; FDP,äd- slutit 'sig till fogallend VnÅg > yrkande, z AT "Den sköra "demokratiska, Franz Josef Strauss, sonkostr dl ter CDU:s omröstningsredériad [är klarat att han övervägde all tö risk sin post som. försvarsministé de nu emellertid prov på d We piskt tyskt särdrag: I en intsrylda I en stor västtysk tidning” förkl de han nämligen att ”Pbakori 3 Jin: d v.s-l flståkkå Därmed kunde Strauss också: tiöd gott samvete "avvisa varje tankö; på att lämna försvarsministerpostef.. Hur skör den demokratiska frå- ske bäst därav att den" kristli He demokratiske”. 7 kommissionsor randen; som efter: omröstning: $. derlaget ' "omedelbart skulle ska 3 ifrågasatte om inte åsido- satt sina åligganden som försvars- minister genom att till amerikans- ke försvarsministern ha vidarebe- fordrat en 'introduktionsskrivelse som lätt kunde uppfattas som re- kommendation.' -'- : Till: en början kunde det hela betraktas som en privat tvist mel- lan Strauss och veckotidningen Spiegel Men det blev en stor po- ör vpp till inemot 15.000. Men litisk fråga, då parlamentets social- till. nytt - sammanträde: nade i. detta, -"Förbundsdagslödamölerija hann således resa på ferier ” got datum för nytt k Kommläslong="' sammanträde kunde aldrig best mas. Ordföranden förklarade re an under - parlamentsdebatten ätt - han inte skulle komma att medverka till. ett undersökningsresultat « «kom kunde leda till.att Strauss fick gå. Bu väntar DR inde pla: den är i Västtyskland framgår kani> ä vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.