' FreYYTT FPEYVPEFVUTTYEFFPET SIV VT OVE T free ” Ne neuppgifte; Ni eyvrerveevivYtYvYfPOrYYFEYYEYF EFTER PEYPPYFV X YrevYvY revert veverevtevYyeetYVvY v vervyv Yrverv v veyvrvevyvvervy Peta TEST yrvyrYyYyr YT veT "Det är är teknikens utveckling som vi har att'tacka: för -den -överflö- dets och -välfärdens tidsålder i vil- ken vi nu léver: Men den viktigaste förutsä för dess fortbestånd är alltjämt. den mänskliga intelli- "gensen, det är den ”råvara”, varpå . välståndet ytterst bygger Men in- , telligensen har ännu inte :blivit nå- gon produkt, på vilken vi har över- skott Tvärtom,” "efterfrågan på in- telligens, d v s på begåvade och väl utbildade individer är så stor att till- ' gången knappast täcker behovet ' Den frågan ligger: då. nära till hands om man skall kurina stimu- Jera intelligensen ' till. större och bättre prestationer i syfte att öka " det ' förhandenvarande ' intelligens- materialets möjligheter Och om det nu är möjligt att stimulera intelli- gensen, hur skall det gå till? '.' Vid Marburguniversitetets psyko- " logiska institut har professor H Diä- ker gjort -en del intressanta för- sök med intelligensprov. Som :”för- sökskaniner” hade 'han: 220” barn, som alla tillhörde åttonde årskur- sen I främsta rummet använde han 'ett engelskt intelligensprov, som främst avsåg elevernas förmåga till "logiska slutledningar "Vidare prö- vades deras koncentrationsförmåga på så sätt ”att' de 'förelades' enkla " uppgliter 3 im de” skulle lösa så | Kontenbrationeprov”. = För att'stimulera: intresset och nå så goda resultat som : möjligt utfäste. professorn penningbelönin- ' gar för de bästa klasserna Och de |- främsta eleverna” skulle ' dessutom ” få sina namn 'publicerade i tidnin- garna > oc : Uppgifterna , var inte tidsbegrån- sade och ställde” inte några . krav >; - på elevernas. mer. eller mindre goda ' skolkunskaper Proven gällde i stäl- Jet elevernas” förmåga. att.dra slut- kvadrat, som var delad" i nio rätor 1 åtta äv: dem” fånns” en 'viss” figur, . medan, den nionde var ton Var och en av "eleverna: fick" sex: olika figu- rer, varav. € skulle: placeras i i den tomma räåtan Lösningen bestod i att . hitta den figur bland, 'de sex som ” logiskt hörde.. "kop med. figurerna 4 de åtta rutorna Koncentrationsprove S "uppgifter var mycket lätta Det förekom räk- äv typen: 6 plus 8 mic ' nus 5 Det' tällde att få fram snabba "och riktiga', svar, Svårigheten” be- stod inte ”diuppgiften: såsom "sådan utan i för ågan ill, snabb” koncen- tration så stimulerar viljan ; | resultatet blev klent Gruppen f mådde inte lösa mer: än 10 "procent av. uppgifterna: Studente:na iden grupp som fick men. knappast "intelligensen. uppgifterna ' på - rätt sätt tycks i största utsträckning vara oberoende av viljan - Däremot farin hon att koncent- las genom övning och träning utan att den också är beroende av, vil- rände och gör att resultaten för- bättras Professor Diker har dess- utom för. sin del' kunnat påvisa, att. koncentrationsförmågan hänger med: individ allmä | psykiska och fysiska status, Lider detta således på hans förmåga att koncentrera sig, men avhjälpas bris- ten ökas genast förmågan" till kon- centration, = "i. Man har Fgjort motsvarande för- sök "med två' grupper studenter. Grupperna sammansattes så att de kunde anses för tämligen jämngoda; De. sattes att lösa vissa uppgifter, som krävde såväl logisk tankeskär- pa. som "förmåga till konstruktivt innehöll eri. del dolda "svårigheter, Grupperna hade obegränsad tid för sitt arbete. Men medan' den ena gruppen fick arbeta. normalt och utan störande ingrepp - utsattes den andra för en ganska hård press från försöksledarens 'sida, . Deine kom att det rörde sig om någon slags examen som var av stor betydel- se för deras vidare utbildning, ve : Psykisk press förödande " Det 'visade' sig att den psykiska préss” 'som studenterna iden sena- re gruppen utsattes för i hög grad |" inverkade på. deras prestationsför- |. måga Man skulle kanske tro att de i betraktande av situationens allvar ansträngde 'sig till sitt yttersta Det gjorde, de" förmodligen ; också - Men | rbeta i Jugn "och | 'De löste 50 procent av .sina uppgif- ras om vederbörande "måste :arbeta under psykiskt. pressande förhållan- keri att koneenträsloristörmågan hos i: Marburg ökades" när en, belöning |; vinkade Det : :framgick när-de hade, att snabbt och riktigt lösa vissa me”. kaniska uppgifter . Koncentrationen med viljan” och den Den tyska psyk "se ”Spit- " 2er, som analyserat de testade "bär; nens Pr estationer, ' ans ka | kan sporrås om vederbörande anser belöningen. motivera « en extra. an” ,Påvisa, att” intelligen tionsförmåga inte påverkas»av. en lockande belöning Förmågan att dra logiska slutsatser' och att uppfatta E ranskt. :särdinkrig "FE iskarna. förstörde importerade lager Ett ”sardinkrig, utbröt på. tisda- gen i den lilla hamnstaden Lalt ” Trinité-sur-mer, i Bretagne; Ett hundratal fiskebåtar : spärrade dk h inloppet "medan bhesättningar- "na på alla sätt sökte hejda loss- , ningen av djupfrysta sardiner från . Marocko: , s Fiskarna är förbittrade över sar- dinimporten eftersom de har svårt att finna" avsättning för sina egna "fångster, De uppretade männen stormade ett: marockanskt. fartyg och hällde dieselolja på sardinerna. Därefter tog de sig in i ett frys- lager och kastade ut så många lå- dor de hann med, Förbipasserande måste vada i sardiner, på kajen och massvis med lådor vräktes i sjön. hotade med att händelsen skulle upprepas varje gång det lossades ”sardiner från Portugal eller Ma- rocko. — Vi tänker inte själva bli underutvecklade" för de nya län- dernas skull” sade en fiskare. ” Hela Bretagnes sardinflotta med 1.500 man ombord deltog i "kriget", Männen lugnade sig senare men |? Dr Hälmulh Gottschalk ” Fifenbenskonst Det var inte bara de gamla ki- neserna som: var skickliga konst- hantverkare, man kan sin sak även HA dagens Kina. Vad sägs om den är turen, som en konsthantverkare i Kanton framställt och som vunnit mycket erkännande i hemlandet, ia öppna kulor inuti varandra. : Det originella motivet utgöres av en elefant som ståenue på bakbe- nen rycker upp en kokospalm med rötterna. Framför elefanten står ett rytande lejon och på den och i trä- dét klättrar ' apor. pPrydes av en stiliserad bl rationsförmågan inte endast utveck- |" jan: En. belöning verkar 'stimule- |. en person av hormonbrist inverkar |. tänkande. Uppgifterna var tämligen . försåtliga,: De -föreföll "enkla men |: med en hel del spydiga anmärk- |" ningar och vass kritik. Dessutom lät DS man studenterna i denna grupp tro |.=' ter på riktigt sätt Slutsatsen'”ö är allt- |: så att: prestationsförmågan försäm- Vv studenterna" liksom hos : skolbarnen |. Trädets topp] klassen 'har ren vanl gen "utnyttjats som arbetsut-" fyllnad.. Arbetsbehovet i jord. bruket har oftast kor d sättning: är, ändamålsenlig för ; ett vecklas ge "Jenna 'spliftrade yssel- bärkraftigt kombinerat: jord-: och skogsbruk : bör den bestå: och. :ut- :Skogsfastigheter, ;x eller n med ringa” eller inget sta hand och de dagsverken som” " blivit över har ägnats | åt "sko gen: En betydande del av del övriga befolkningen på Jands: - - bygden” har som regel tempo; 'v rärt eller. för gott: sökt sig till '- H skogens arbetsmarknad, Skogs" ommit "att. inta” en am - marginalsyssels kv "sättning för stora befolknings- | grupper," ett', , förhållande : som sättrir ivån iallal ringar "men" när denna” fubbats. öch ket nerna hårv varit av 'tinga omfat De: åvverkade kvantiteterna'' under de. senaste '50 åren: har” praktiskt taget varit konstanta med årliga ävr de -många "föktorer (som: påverkar i 1 balanseri” mellan "utbud ”ögh:"2fte; frågan av' arbetskraft: på” landsby den har..emellertid: vi störningar, uppkommit svärar. mot. variationern ningsvolymen:' , Sådana, företeelser har' ofta: tillskrivits.E b de plan: < enheter redan nu finns. — t. ex inom p bygden har fluktuerat med syssel- ; arbetslö het. :uppstått har skogsbrttr. c ill.” sysselsättningssamband med jord- bruksdriften : bör: däremot '' snarast inordnas i "driftsenheter; som 'möj- liggör” jämn "sysselsättning "året runt och utnyttjandet 'av: fördelarna av rationell . arbets-. och: skogsvårdsz planläggning samt av, "skogsbrukets specialmaskinér, Dår sådanä drifts- I värld. + g folk; Ättlingarna' av de gamla , strandhugg utan kommer med ' väl- : | försedda : plånböcker. för gottgörel', Att resa, det har då sannerligen Blivit "bekvämt i,våra dar: då reser / byråerna” tär. hand om. oss för oss : | strängt taget från vår port till hos ” fellingången på främmande ort. El i ller, om vi åker med bil, då vi har” god nytta:av' alla resehandböcker. : Resebyråer och. resehandböcker, ja. då- är vi framme' vid ämnet Cook ; och Bädeker, "dessa båda förstlingar inom "det" ganiserade :resandets Är. 1808 ddes: i Derbyshire England jen pojke ' som. döptes till. "I Thomas Cook. På grund av fattig-' dom måste han sluta skolan redan ” ammal : hade han mas. att: göra sina första: insatser genom aktivt deltagande i det kyrk- liga arbetet, som ”bymissionär”. Ge- nom : sina .under denna tid förvär-; hästan” helt ägna sig åt kampen: mot k . Venskärna har blivit ett farande ? : sjörövarna, som också kallades vi- Fb . | kingar, -gör nu -inte- längre - råa - "| vid 10 års ålder och skaffa sig ar-” | bete. Tjugo” å anställning 'hös” en bokförläggare » | med förbindelser inom baptistsam- » >. | fundet och här kom den unge Thor vade. . kunskaper om / spritens ”för-: därvliga: inverkningar ' kom han ' att : ket ställde . till inycket: trassel för I detta kaos beslöt Är 18 ”Jäste' "Cook i tidningarna om invigningen av. en järnväg inom hans distrikt; Med ens slog det ho- nom att ångmaskinen skulle kunna tas: i. ,nykterhetsrörelsens" "tjänst. Nåstkommande”! :nykterhets-möte skulle hållas. i ett "samhälle som låg 18 km från Cooks hemstad... .Han vägen.att ställa ett extratåg till hans och ”returbiljetter till samma” pris som för enkel resa. Femhundrasjut- lyckades nu övertala Midland-järn- | förfogande. och: bevilja honom tur |. Cook att bringa” reda och företog därför eri "upptäcktsresa genom he- la” Europa.” rHärunder'” gjorde han upp med järnvägar och hotell "om att'de skulle godtaga av Cook's 'ut- ställda; ;färdbiljetter och kuponger giltiga för. mat och logi (enligt ö över= Cook's fraktade hel armé SS med Winston "Churchill urismen är .en "form. av” mis- het” .” sade '- Thomas tio personer ; medföljde: på " denna världens första resa” i sitt/slag, Det lyckade "genomförandet kom - Cook att”få idén till etablerandet av. en resebyrå” och : den" 5- juli; 1841: öpp- al ningen" en jö så' lång. Efter” jen; "rundtur: genom Irland. Samtidigt med denna första” ”kryssningen”: "hade: Cook skrivit köntrakt. med sämtliga" stör- nom en. viss, brövision, på alla. bil- jetter "han sålde" ett system" som : får 1852 ytdde ock uvudkon: toret” till Loridon "och placerade so- nen John; som Ne Nu utvidgades Den". beräknade” verkni i kommer helt & läggning från 'skogsföretagens sida; vilken ej varit fullkomlig, | men än- dock under, senare tid i regel skett med "skälig. hö vägas | av. "rationaliseringsåtgärder. | : Situationen i Norr och" Västerbot- "ten förvärras” därjämte av den på- Parls-Ubställningen " På” "den tiden fanns det inga Zz nomgående' biljetter. för, järnvägs- resor ' berörande". flera” länder," vil- ningen KAR (Många undviker fast anställning "Vid sista "världskrigets slut satte storskogsbruket igång systematiska och kraftfulla åtgärder för ått;för- och anställningsförhållanden.- For- mer för 'fastanställning” -med” ömse-. sidig arbetsgaranti” infördes av fler/ talet skogsföretag. Åtgärder av' oli- ka slag vidtogs för att förbättra bo- stadsstandarden och planer på i läng- re. sikt utarbetades för bebyggel-' sens lokalisering. Fastanställriingen har emellertid inte alltid -uppskat- tats av skogsarbetarna, som i vissa trakter föredragit att behålla, sih fria. men". därmed också 'osäkrare ställning. Denna” . storskogsbrukets nya arbetskraftspolitik "har under senare år. även tagits upp av bon- deskogsbruket; - I denna blanlåggningverksamhet har företagen i regel syftat: till att täcka sitt nuvarånde" arbetskrafts” behov till ca 2/3 med fast ariställd arbetskraft. med. sysselsättning i skogen året runt, Den. övriga ar- betsvolymen har beräknats bli täckt av 'säsongmässigt sysselsatt "arbets- kraft, som under somrarna har sin huvudsakliga lsättning i jord- som innehåller en rad fristående v f Halienska och jugoslaviska arbe- tare har bärgat skrovet av en ubåt som tjänstgjorde inom den öster- rikiska — marinen ' under ' första världskriget. 'Ubåten sjönk nära Trieste, Skrovet är svårt skadat, troligen av en mina. (TT-Beuter) Tio indonesiska fallskärmsjä jägare har tillfångatagits i västra Nya NN meddelades det i'en hol- ike på tisdagen. | Jet: bruk. Denna delade sysselsättning kar beräknats successivt minska i omfattning i takt med skogsbru- kets mekanisering och jordbrukets strukturomvandling, Säsongmässig- heten i .skogsarbetet är dock fort- farande mycket påtaglig och antar y under höj bättra +? skogsarbetarnas: .> arbets- |] gående 'befoll pekar: på att en lösning uta varlig arbetslöshet” endast & lig "genom! ökad 7 rörlighet, ; emellertid naturligt nog möter sto- ra svårigheter ; "hos berörda béfolk- ningsgrupper. : : Av "det sagda" framgår hur bero- ende ;' skogsbruket är; av” länds- bygdspolitiken ;och" rskilt'- dess Jordbruksdel, > Efter sista världskriget har sko bruket gynnats av högkonjunktur, De goda tiderna -har lockat. till en enorm "utbyggnad av: massa-” och Pappersproduktionen i 'alla” länder vilket lett fram, till över Starka prisfall med försämrad lön- samhet har. därför. inträffat under de senaste 45 åren. På många håll anses denna | företeelse , vara ' av övergående karaktär. Det kan starkt ifrågasättas: .om förhållandena: inte Höjer .all- lär de motsatta — nämligen 'att hög-. konjunkturen efter kriget var 'till- fällig och "att "skogsbruket soch skogsindustrien nu: befinner: sig - ett permanent och 'stabilt läge. In- om de flesta andra industriella 4 när ringar är en viss överkapacitet ett normalt tillstånd. Det ' har . därför blivit en nödvändighet för skögs- bruket i alla länder att rationalise- ra och mekanisera 'i en snabbare takt än tidigare. Skogsbruk som 1 går med f lust co CT bör läggas ned : " Skogsnäringens lönsamhet . dikte- ras äv den internationella konkur- rensen. Blir denna så stark att det på ” vintern torde vara” ungefär dubbla” antalet mot sommarsyssel- sättningen. Säsongvariationen - är störst inom bondeskogsbruket, där den säkerligen kommer - att bestå länge ä än H skogsbruket 'går ' med ”för- lust bör det läggas ned i'så snabb takt som man av. 'söciala skäl .kan. Ett” sådant alternativ kan. synas - och -verklighetsfräm- mande men: är inte. desto -mindre redan i dag en realitet för skogs- som |: länder som Kanada, USA och Ryss- lö lånd ''. samt några länder på södra halvklotet. : Två" utvecklingsfaktorer synes främst ' ha gynnat skogsbru- ket" i dessa länder; ' "nämligen. nya kemisk-tekniska tillverkningsmeto- "der inom massaindustrien som möj- liggjort användning av tidigare out- nyttjade 'men samtidigt lättillgäng- liga > : virkestillgångar: samt större framsteg : att. genom, ”mekanisering hålla" kostnaden nere" även 'för de traditionella träråvarorna, Den från "| svenskt: skogsbruk ' skilda" struktu- ren. och . produktionsinriktningen i dessa? våra - -konkurrensländer har erbjudit : gynnsammare förutsätt- ning att hålla kostnaderna here. För att bevara eller, höja skogs- brukets lönsamhet; krävs' ett full- följande av: pågående” effektivisé— Tingsprocesser jämte ökad mekani- sering. .Om investeringarna i mä- skiner skall, bli, , lönsamma, . måste, hög. utnyttjningsgrad eftersträvas, vilket det inte "kan. bli med” en säsongmässig' drift. Av” utomordent- ligt vital betydelse” jäven att man råder: bot på ägosplittringens- nack- delar. 5 Skogsbruket, har: inte längre råd att som tidigare i så hög grad an- :] Passa sin :drift till. andra' näringar. Därtill. saknas nu såväl i med”; en, sammanlagd kundkrets på Cook vid ett tillfälle; och han hade |: länge drömt om att göra de: heliga platserna i Palestina tillgängliga för turister. Han beslöt”då en-rad-för- drag :med- beduinhövdingar ; vilka mot ersättning” gick med. på & Ht. låta ”de otrogna”. oantastade få” färdas på. karavanvägarna; Hotell Byggdes vidare i" Egypten 'och "man bidrog till'att göra Luxor och Karnåk från en sömnig arabby” till 'en -turistatt- raktior, För .detta-ändamål förhyr- (des: 'en.hel Nilenflotta .av lyxbåtar. | neral Gordon I Khartu Är, 1884 var läget spänt i Sudan |, a aktiga . upplysningar. os han en” skräck för särskil hoté folk och andra som sysslad resenärers ”-bispringande, - ” blev att så snart det upptäcktes ' tatt den fruktade-> Bädeker befänii” Är bland gästerna : så .uppbjöd; allärsin förmåga att':göra "hans vi: angenäm som möjligt" Detta helst reste inkognito. För derlätta detta blev han med; Schweiz och kom en afto hotell i vid. Genevesjön. : Sai anlände ett större "sällskap offej annat bagage Inge "brydå den', oansenlige” "fotvandrar när; han, anhöll: om'ett: ru han nästan. avsnäst, När; håfi väldiga svårigheter då dei forsla” en. ndsättningsarmé. uppför | 3 nte åtava” sig. saken. utan |- överlät detta. åt. Cook's:” Byrån. hyr d j "ursäkter "försökt de" 28 arefär- tyg, 27 flodångare och 650 seglande -farkoster samt. 800: grundgående bår |- tar. för "att forcera: forsarna med. Undsättningen” köm: tyvärr för. sent | och Gordon stupade; . Detta var det första -- krigsföret Churchill deltog i. : + Mycket mycket råera finns att be- rätta om "vad -dehne' företagsarhme man" och -hans; söner uträttade: för han naturligtvis; att . resa . och..de | stän liga färderna världen” runt bi- drog "säkerligen till: hans goda” vi gör. Han fick" leva' ändå till år 1892 då ' han: vid: 84 "års "ålder "avled i Bergen, :- Hans: efterlämnade verk har. nu: ca 400 kontor i 64'länder "fem" miljoner. resenärer . Första ”röda boken” - 2 Om "vi på 'egen hard företar « en i-hög grad beroende: av :en. rese- handbok" med. tillförlitliga uppgif-. ter om "hotell, restauranger m m, och av den sorten finns det åtskil- liga, Den mest. kända och äldsta är säkerligen ”Bädeker”.' Karl: Bä- deker föddes i Essen, Rhenlandet, år. 1801 och var från år 1827 bok- handlare. i Koblenz. Tidigt förvä väde han stort anseende genon det av honom författade pålitliga rese- handböckerna över de flesta av Eu- ropas länder, samt många utomeu- ropeiska — stater, ' Firmans'. första ”Schweden "und Norwegen” utkom år 1879 'och har sedan den. tiden sett otaliga nya upplagor. >. os; + Men Bädeker nöjde sig inte med att "blott hopsamla uppgifter, utan han kontrollerade också dessas rik- tighet. Själv genomreste han varje sommar vissa delar av kontinenten för att på ort och ställe samla nog- granna underrättelser om allt som kunde vara av intresse för rese- närer,' varefter han under vintern ordnade den massa av material som under en: -h som - ekonomiska :. Det. är 'denna' omställning som nu är igång. Den kan givetvis inte ge- nomföras. utan att traditionella 'ar> land.” En vidgad, diskussion av . de som den de 'oställ- ningen « medför " skulle” säkerli n Frukten härav. blev en ny upplaga av "någon bland" hans? reseböcker, . ideker var en skräck - I för mången krögare”. Di ”Bädeker i-sina Uppgifter om' hotell och näringsställen o d stän- digt. visade "den största ' opartiskhet och : antingen : klandrade- eller "ute" - hålla för .oskäliga priser, dålig” -be- : resdräkt. och med .deh röda Boken utlandstripp så 'är vi- naturligtvis |. 1 ie 2 ”Tögonentatta ekonomern för deras” ” avseenden" en' rättskaffens Mal åtnjöt stort anseende i shi-he genom sin: :bägnellga'- värka den 4 oktober 1859 och. ;sorå egen. episod : vid. hans” begi | må anföras följande. Då nen långsamt "fram kred? Koblenz Bator;- slöt” sig 0 sörgetåget såsom representa den stora "mängden av” tac resande, en' främmande turist & full "USA: tycker. Myrdal.;> "reformer krävs : Proféssor Gunnar Myrdal fö rar "sig i.en intervju .med"”; | York Times”. stockholmskorrésbon= H dent Werner Wiskari vara" av';den .:: åsikten att USA har ”stagnerat: och att omfattande: ekonomiska, fefor= .- mer är av nöden,” ; : Myrdal säger att det amerikanska. näringslivet måste bli: föremål för ingripanden som går: långt utöver enbart skattesänkningar; "USA är skyldigt" sig älvt och : hela den icke-kommunistiska. värl" den. att nu koncentrera'-sig på att föryngra sitt ' näringsliv även om detta' skulle innebära att 'det. tem= . porärt " måste ;' låta utlandshjälpen och andra betydelsefulla projekt gå i andra” hard, ; :påpek rofessor Myrdal, Pp P -Han kritiserade M idare arpt de” urak att: . upplysa « folket: "om de faror som stagnationen innebär: Det & är ekono= mernas uppgift att tala om hurus.' . dant läget är och :påpeka: vad som > behöver. göras,' "Politikerna får se=;' slöt ur boken sådana som han fann ” säger professor. Myrdal dan bestämrna :hur, det
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.