| " ningsförrättane;” ”förkroendernan ” i > damot av och till sist” ordförande ; "+ 18657 tillhörde han” statsutskottet: + bonden; på- denna "post. - "Han av- ; gick ifrån den på grund ov hörsel” ” svårigheter.” st "Je. och! 'ånSpråkslöse' "> bonden, éri' från alla lätet. ” på, allmän väller byggt: för-' svär som ulle”. - hrafitet söch ”sogtande'> värn” "av! Car ss ståtsonslag.. och, ” förtsaltas utveckling, "men före-. Mee vrervetyerYvv verpfvevvv YYvvV YrYYYYFrYyvyv vrevreevtveverveFFemnevYPPDEYT yryverpr ere frn er 4 Hd : -Lördac gen a "28 full” "2962 DA dee ; nige mah ybterat små, om alls håg-”. vecklas" > : ra, förutsdittningar att åtaga sig. "praktisk "riktning. ' några allmänna uppdrag. Med Jäs- Ingen återgång påyrkas: i den: Vg : och sutviunnigheten var det” in--. siuvarände et . tullsgstiftningen, ' de mycket bevärt, :Men Carl q såm" vilar 'på "en teoretisk. riks varsson behärskade: suveränt dessa ” "Hg. princip, men därför. god- konster”. Sign ' pratade en gång ”kännes ' icke ;: det" 'oförberedda; med en. ränneslöfsbotide "öm Carl” öpraktiska ' "öch: "ensidiga". sätt, lfvadsson Han berättade att, If-' varpå den, delvis, blivit tilläm- .. vadsson var sin bygds högbetrodde pad. - "man, Långt "åtsöcknes iffån' Kom För ingar. och; föreniding: folk "till honom för att få skrivet. ar företagas 1 förvaltningeris '0- köpebrev eller andra. «handlingar, Jika grenar, a men varsamt, sått i: :-", Han I”grovarbetade” aldrig sin han "detta... utan Irubböing” i ”adngå- » blev rikedagsman — han hade fullt" nistratiönens- ämna gång, kan; i , kx --' Ofisare ””fuhgarande domsto- Ingers vek ”Bönden i sven > är på: ländés till: åstadkomfrian- - historia” får vi också veta "följande," "de av snabbare: la iskipnt > som väl bekräftar det förut sagda: En irminister. handel ochi: allmänna" arbeten; "Med regeringen "för: dessa oc - tack ware sina många förtroende andra. ” uppdrag. Harr blev: ungefär 'ellt,- , som en samhällsintresserad bonde kundé bli den tiden: sexmari, by: ordningsman, nämndeman; ; "kyrko -värd, auktions- : och kbouppteck- "svicke -. med regeringen ' U| . Kontentan. av vad Lantman- 'napartiet ville :och "strävade mot kan uttryckas: -med ' större .de-: mokrati IN samhällslivet, folkligt försvar, "reformer « och fett utvecklat, när nbm brandstadväsendet, biträde åt: "ortens häradshövding, "omsider ler: i' "landstinget. Från” "1856 vår han | Halmstads 'och Tönnersjö härader) 1 ett: uppdrag 'som ”han” behöll till ; :-.en kort tid före 'sindöd, "1889. Från | :Under åren 1880-84 'var han'andra - ” kammarens” "vice talman; den förste 3 Detta är, ' Carl Ifvarssons lysände karlär. Trots” al. framgång T sina! » förehavanden. förblev han dén enkz JT Han ville lägga tull på förädlade. op FalsprSauiter skyldighet hå soteld VR redan” er Inflyter ter) hadé i hon m - inom ståndsriksdagarna, den. alm di-1' han kan gälla som - närmaste” man | dare; liksom "den: "gammalmo HL botrdeståndets. ledande man, | gt rödalltskräcken Se "han till" meningsmotsländare; följan-, der Man - 60 riksdagsmän : antog då fö jände progräm som i ordagrant lyder” ger, såsom "sitt 'äntagna 4 fograni derna 4 oci S Iodsbeden Följander” i : ligen ; hän ett ig: ; svarssystem, 2 Ingenting N rada och San dn NS ett: upp yEfri ga vår självständighet. ; i iBank- och kredillsgdkiftni, en ordnas på 'sindare 'och”sö : dare grunder, + > 7 : ' ,Sparsamhet : beviljande”. av ökat t avsoende En" mera + rättvis "ock" jätin "bekant!" fördelning, > & > samhällsmed Våxtorp, ringen > en allen jav beska "iDet nå ”försöksvis tecknade rätt porträttet äv den" "halländske | " böndehövdingen” kar "lämpligen avslutas med följande som "ock- svären ordnas på "för jord: nämnda bol bruket . «mindre ”ayckande sätt" ten, i. bordekungen i Simlångs- än det” ”Härvarånde.: - Talen; "hade", på” ”stuguvägg : ” Kåmmusikationsvåsen els ' tre: tavlor. De föreställde ' Carl i XV, "Martin ” Luther / och Carl I Ifvarsson, ” trädesvis: blott: i mån & Iman folkskolans. dd hade a 'me- undervi ningen ordnas" och fatz , i Höra idsenlig och ' ör > Jordbruk, / "tidsenliga. reformer men : ett|. I i bban;. Kette” "nämligen :Allan,' P: - stod över det en svag söt doft." 3 | Rågen , blommade. Nils tog var= STORMIGA MEN LJUVA är Ka ttegatts vågor ansåg ovan upbildade och: visade han det inte, Sin. vana ch dingda dörren ef ” ter sig. Gustava sprang upp på" sin "kammare "på vind. Hon' tog | fram” sitt lilla" 'nipperskrin och "gåvorna" i "den ;& alla atom. Av; För tillfället hade an , emel- ; dertid inte Just att, orda mer om nder” ingrid Hessla "han 2 och", då naste & iver; sih- skållade" "tuhga. vig” dö en "84 'småningom” upphörde. han alldeles, att kömrna till målti- dörna, tr Hah ;häåde > mycket "att vä H Skriva, lät han "meddela. :Därför ”nå; skruvad fick han >inte” störas. På vissa” den omison iv Nu Oslitar ” | medlat: KO ="Nu'räcker ' dets a tappa :i-Han' tog” tlöjterr: frön" läppär- e isär 'deén, 'synade rgskullt, innån han lade föreskrivna tider ville håri hå'in "ner "den i dess ' fodral. Först Hill sig en bricka ined mat, Post- . "väskan var ofta, när betjänten” Traung bar 'ner till "skjutssta-'!" därpå "vände: han? sig ill: Gas- - täfva nl > Är du iöte sett: Spår "nyfi- ringen, Den ville hon inte' skill tionen, tung av uridérliga tjocka ken på abt veta 'vad-jag "gjör- "iveksamt på den en' stund, så Halvt om halvt, var. ästa” oh "gest, mot fadern: hon: ville visa honom, att han för sin del inga- | > hunda« delade: hans ändrade ; nslor” mot Lagercrantz... Men 'om han också märkte smycket förstod hennes tanke, Så "trogen, när" han: ansåg 'sig ha. skäl still missnöje :med hennes uppförande, slutade han. att låt- a om hennes tillvaro! '. Måste ,. han ge henne en befallning, korh vöden för det mesta genom någon : av tjänsteflickorna. Vid. bordet kastade han i sig maten och ;'stjälpte i sig kaffet så fort, att 2 NTE Nils” Persson gick saktå' nedåt sin vånga- | | väg. "Det . var” en : eftermiddag” i juli och han "hade "nyss tagit en" grundlig middagslur, ty det 'vanda kosa för att se på "gröda "och jur i lugn och ro. Luften war -stilla:och disig., Vädret stod och slyddes: "De - .svartbrokiga sex "stora ock fyra "mindre..——.. ' idisslade tesfältet. De reste sig och vände: | förväntansfullt.. sina. stora ögon > mot” -husbonden;: men: han: väm- nade inte flytta” dem; ty" det var? inte” flyttningsdags. Då han vinl- kade" avvärjande ;och', fortsatte äg läde"de 'stg. åter. "Besätt- ningen var, vad som: : Passade till. detta "medelstora jordbruk i denna trakt.” Nils Pers kallades”; det: Hans" far hade; hetat' Per Nilsson. och då kallades' det Per. Sr Nils: Så hade namnen "växlat så långt man mindes, Men" va | skulle det : kallas -undér ” rästa e generation?! Sonen;' om" han "tog. 1: vid och inte följde systrarna til Allan: Det var en: kompromiss modern ' Manda och: en; 3 riden” nyå'! tidens" > | smak; Nils hade "varit så. glad” över att det äntligen blivit en". Pojke 'eftér' de tre flickorna att: han var färdig att” gå' med på vad "söm 'helst-ä den vägen. : Näst intill'var ett rågfält, Det a bämt några” ax i sin grova hand: och förde ' dem"; mot. ansiktet... "| Rågen artade sig bra i år, kons- taterade” han. : Den hade” styva” och; långa ax. Det var/inte. 1 många, som odlade råg rumera, i tänkte han, Den 'gav för litet: i skäppan; menade man, och be- Ttalades dåligt.” Och. ingen :frå- gade efter takhalm . som förr i; tiden då de' flesta tak: täcktes räed halm: Vete gav" bättre" ut- E byte. menade Allan, "som ” nu- mera" styrde och: ställde. : Det; var ett av villkoren! för att han f.ö. skulle.” stanna" hemma: — utan att.lova något. bestämt för fram- ; tiden. Så. det här rågfältet blev: I kanske” det. sista. Nya tider och :.1 nya: grödor. Allan ; var mycket . intresserad för nya odlingsväx- nn grimlar imorgoneås kl "Dagen har kommit. . Mm! ter,” 'nya " metöder "och ' försök, nya "maskiner och 'allt: sådant j' där,” En? gel" "hade han ; fått i huvudet 7 på” "lantbruksskolan: Och. .så läste han i lantbruks: tidskrifter och hörde på jord! bruksföredrag.: Och ibland kont] det :konsulenter "som han råd-! "gjorde ned; Men: över väderle- ken rådde" ingen, "tänkte" Nils, och "den strök ofta streck: över: planerna” och beräkningarna, : Pi: andra sidan". vägen var ett fält :- med. havre. ' Den " var "kålgrön och frodig men : där; fanns nog en :del' åkerkål,' tistel "och'annat ogräs fastän de spru-. "tat.; Det. var mycken kostnad] och "mycket besvär med grödan I I Oscar Sj junneson räckligt rymlig både till att | skjutsa flickor till dansbana på lördagskvällarna och mor och far till. kyrkan om söndagarna, | si: I om: de ville dit. Visserligen kun- lar. : Gustäfva . förstod, att nå. "omöjligen: gisså vad. Hon; fort-" satte att skriva till sin Axel:— gladare än hennes sinnesstäm-' ning i verkligheten var. :ov.c . En” kväll talte Ingrid om för "sin: unga mätmor, att'husbon-, den "bett ' få sin frukost in' ftill sig .redän .i. ottan," Han skulle | in. till Halmstad, till :sin-"gode vän borgmästaren Bager, s soma : han ofta brukäde hälsa. på och tala affärer med. " Hela: dagen blev han ' borfa.' Först i kvällningen kom han hem "och då i ett muntert lynne, som ' skrämde ' Gustafva mer än- vad hans vrede förut gjort. Un- | der kvällsvarden satt hon.och. väntade på 'att ham skulle säga i någonting, men det gjorde han inte, När de rest sig från bor- | det, kom han'med ett kuriöst ) förslag, De skulle bägge gå in i förmaket och musicera tillsam- mans en stund — det var, så länge éedan nu, som de muntrat sig med sådamt! > oo” . Gustafva fick slå sig ned vid var»söndag. Nu gick han" sin | förr, - reflekterade Ni” medan! de de lyssna på gudstjänsten i han : fortsatte "sin . gång. ' Men | ; radio men det 'var liksom mera värst var det med arbetskraften ' högtidligt och upplyftande att och hade -man änte maskinerna ” komma till kyrkan och höra så skulle ingen klara sig på ett Och se och träffa vänner och Fen: för tiden ,. som., man . slapp: som ;' efter : vad , Allan!', påstod "egentligen". var för stort för en och för litet för två, ja det vill - säga karlar. Men så: länge, han själv" och Manda orkade hänga med och hjälpa till rå det -be- + hövdes. gick det väl an. Men de I kunde inte; jfontsätta alla tider. ' Nils Persson hade: "slagit. sig rn cd på en dikesren och funde-! I rade. Bin och humlor surrade; Fflugor slog ned'. på” ansikte och händer, "svalor” klöv den stilla! s: luften > med” snabba "kast: och ibland hördes” propellersurret j från flygmaskiner.:Men- se dem” kunde” man; inte : genom "diset.!' "kommit ' under de” senare åren, ! "gärskilt” efter? sista kriget. Som ' så mycket annat på ' ont Fioch gott. sn VRÅ + Han såg upp mot 'gåtden som” han byggt om innan den värsta ', dyrtiden kom; Nu låg den där: .med- sitt ; vita: boningshus i; och "de: röda - gavlarna till -uthus- Jängorna: Och framför: och vid - : sidorna omgiven av gamla lum- "var miga kastanje-, 'oxel-. och körs- bärsträn:;: Den såg : vacker och », välvårdad ut om han skulle säga det själv. Och inomhus hade de? sökt följa med sin tid med vär- : meledning, : vatten .. och ' avlopp ; "och. badrum. 4ill och med, elek- trisk. spis, radio och: TV: och I. telefon ' förstås, ' Men det hade kostat : och ' fortsatte att. kösta, Allt blev, dyrare undan för tän- dan: :: Men :. énkomsterna ” nästan ', stilla; nodig "och: gjorde antydningar "om den dåliga lönsamheten och om att det kanske vore: bättre att. "slå" sig På något annat .som så många av hans bekanta gjort. Både". Nils 'själv. och ; Manda > var ledsna över att höra "sådant tal "och" de "låg "ofta" och ”sam- talade; om 7 detta " på "kvällarna sedan” de. lagt sig: De ' gruvade sig. för framtiden; Orh några år skulle ' de ;' få folkpension och lillstugan, . där. alltid: de gamla under sina sista år; kunde förståg "snyggas-,upp. : Men" man visste inte" hur - det kunde -bli om det kom främmande folk. Or han "ändå" ville "gifta. sig, pojken, .. tänkte". Nils: "Han Han hade ju åren inne och det fanns ' ännu flickor "i socknen fastän”. kanske "inte "så. många som på den tiden'då han själv var. ung. Men flickorna nu för tiden gifte ' sig inte' gärna med t jordbrukare. De tog” hellre en yrkeschaufför -eller någon. an- nar som hade. säker lön och Jång ledighet." "Såsom hans egna döttrar gjort." -Annärs var- Allan ingen död- dansare och bil hade han också, 'om inte lyxig. så i alla fall. till | kona och smådjuren — det var Jordbruk av "den här storleken, | ” stod | Allan ” var miss- | - bekanta. Men dit kom visst alt) färre och färre... Han "reste sig upp "med något besvär» och - fortsatte sin gång |- mot. en "något kuperad . och skoögig terräng. : Plötsligt hörde han röster och en flickas kutt- rande' skratt, Han: gömde sig | bakom en häggbuske och tittade "fram försiktigt, Ett stycke” snett” framför honom” på ' backhällan låg eller satt ett ungt par. Han låg 'med huvudet ä hennes knä där hon' satt och hon böjde sitt ansikte ned över hans. [. ” Nilg Perssori backade” försik- "tigt ur. busksnåret och vände hemåt. Han ville inte störa dem. | dd" Flyget var också något 'som Han hade känt igen Allan och han visste också :;vem hon var, "flickan. Han: hade mött henne |, en dag då hon cyklade till han- delsboden. 'Och då nickade'och . log hon mot honom så rart som ”om ' de. varit gamla: bekanta fastän” de” äldrig sett "varandra "förr "så" vitt" han' visste.” Hon "hette . Marita” tänk sådana namn de kan, hitta på! — och 'var hos Sven Åkes, hade han hört, därför att Matilda, hustrun "där; måst. lägga sig in på lasa- rebtet:' Och "så hade ' Allan. re- Idan.v.; Ja, han undrade inte på ldet, Ifall, de: nu äinte' var. be- -kanta förut... «Då Nils Persson"kom tillbaka . till:""betesdjuren -- flyttade han dem till. &n. ny. fålla på klöver- fältet fastän det fortfarande var klaveret. ' Själv tog han fram sitt älsklingsinstrument; 'sin flöjt. . Ända till sent på aftonen fort- satte de så att spela. I flickans öron ljöd flöjtens gälla, metal-" | liska ton som ett olycksbådande; skadeglatt fnitter. -—.— =; rr "DEN 28 JULI 1962: omar, sommar, ', sommar ' iskrålade transistorradion som den ' dyblöte”, badgästen :. lätt slängande bar i handen. Melodi- vadions : turistprogram " pratade idel solsken, och det som. retar : hålla sig kvar. med .”sitt åt- minstone här i Stockholm”. efter var eller varannan replik. Vis- 'serligen är den trevliga stader vid - Mälaren ; våran 'huvuddito,- men den utgör en mycket ringa I del av vårt avlånga land, även när, det gäller befolkningen. Låt. oss slippa höra de där glosorna, | även "om det regnar t 'Mellby=' "strand . och solen råkar” skina i Stockholm: Jim. "Jesus: >= lagens fullbordare. 71. Huru Jesus. har fullbordat. lagen. ' . . > 1) Han har. genom sin" ”Jära givit . oss. en rätt tolkning av Guds -heliga: lag. Jesus kunde inte "gilla fariséernas "och de gkriftlärdas lagtolkning. "Han såg ' helt” annorlunda på Guds lag i än "de. > Han" gjorde ingen godtycklig " "åtskillnad mellan större. och mindre bud." Var la-- ' "| hinder för Guds buds "efterlev- ] Ipenbarade" vilja. Voro de” stri-. dande mot Guds bud 'eller till nady' borde man låta dem”fara.” > 2) Jesus fullbordade lagen i sitt: liv. — -Vår frälsare kunde vid - varje steg på "sin livsväg | bekänna: ”Din vilja, min Gud, gör jag gärna, och din' lag hä-” ver jag i mitt hjärta”, Den him- melske Faderns vilja var alltid och vid alla tillfällen” Hans ö-' gen ett uttryck för Guds vilja; så 'var-allt i densamma lika vikt tigt.” ;Jesus - lade vidare städser hiuvudvikten "> på ' sinnelaget,'' hjärteställningen; Det är i hjär- ; ! tat Synden "har sin rot. 'Därför- måste -hjärtat omskapas, ”Livs-! förvandlingen” : måste begynna «i: hjärtats. fördolda- värld. "Ett blott yttre iakttagan-> de 'av:lagens bud räcker icke. ! Vad slitligen ! ”de äldstes. stadgar” "beträffar, så ägde, en- ligt Jesus, berättigande endast i de fall, då de utgjorde ett sant. uttryck för. Guds i lagens up-. gonmärke; Inte ens” när lidan- |]. dets mörker föll över Hans väg; var der för "Honom" fråga ' öm” annat, "än' att göra Guds vilja l- och fullborda -Hans' "verk." Hån. var ' sin Fader :”lydig äntill” dö- den; ja intill döden gå korset”. — Därför & är Han också den he- liga. föresyn,. den förebild, 'efter-| en ”mest är, deras envisa att - ;tossal” myndighetspetsoner -- ”VIsin ' NN nyjas ifrån) hon stod" "och vred ; ”konvolut med sigill och stärip=: de +: Hålmstad?. Bager och jag ”talte om "din : värderade friare, ! . hen hon den sitta kvar på finge) gonting . föréhades, .men : kunde 'om” du will veta det, Jag: fick | re ,feda på åtskilligt”! pra a Jeg -'Skrämd såg:honrupp mot Hho- + , "ömma brev, glada brev, at! nom, Han märkte osäkerheten & hennes blick och kände sitt övertag.” fr : — 'Gå sefter den väska, som Med enig sade: Sgubbek dför- vn d 2.2 -hänger i mitt rum, kommende- ' - rade han. NI Es "Ett: ögonblick sénare varhon tillbaka ' med-'den, ; Han" snörde långsamt upp de "och fick fram en bunt papper. t sl Ä + Läs det här! Jag tänker det : kommer satt ' öppnar. dina ögon. . . : | (Hon "kände ängslan växa, re- dan när hon såg skymten- av stämplar, prydligt -textade rub- riker”: och ' namnunderskrifter. Vad var då detta? Utdrag .ur protokoll, fört vid kämnersrät- ten i Göteborg, läste hon.' Attest Kå av översten. vid Bohusläns re gemente Rådhusrätten . Malmö : '— Ja, läs, du bara! Det' skall intressera" mig, "din far, att” få i veta, om du fortfarande önska hålla" fast vid "den karlen. : Motvilligt; men tvingad Jay någonting , inom. "sig började . hon läsa i papperen. «En stund "satt fadern: tyst och lät henne Uv , Vara i fred, Först när Han: kun= > de märka, att 'hon kommit ige- nom, det mesta, .vände- han: Sig på nytt ”till- henne.” en < — Nå, vad säger du; ill "det I > här? : Hon satt tyst. Vad ”håde hon att svara? Hela hennes inre skälvde ännu -av skräck: Att lä- .sa alla dessa papper.— det ha-= ade varit att blicka rakt ut i" er. kall, ' rå, förvirrad värld, som - »hon dittills alls inte Hade" känt, =. Och - den ' världen: "var alltså hans, "hennes trolovades... Hon måste. . förstå det, måste ser > känna det.; Han hade "druckit, han hade varit i slågsmål, han - -hade gått sin krokiga väg från värdshusen till än - sämre” stäl-. len.: Men bilden hade ingen "likhet med. den. hon lärt . "känna annat än i det, att han också haft ett häftigt” humör: I övermåttet av sin ångest; i sin "lust. att. > undfly: det: "hon tyckte sig' inte "kunna 'uthärda, prövade hon på att viskar : Wen det, "kan inte" vära tr sant” fa — Inte 4 vara: sant? Du! är: en 'Tror "du domstolar - och skulle” in- tyga något som inte är: sant? Joo du! Jag måtte nog veta, att "det är sant, så som jag mödat”. mig att få samman: de, -här pap-" -peren!- tär os Gustafva "lyfte huvudet med ett. nytt uttryck: i ansiktet, iver: hade. han. förrått är utan - att lägga -märke till det, Hon ' hade inte: varit sen att, | upptäcka. det. Han hade mödat sig att få ihop-bevisen! Det. be- + et . tydde, att de inte legat så nä ra till hands, att de ramlat över "I honom. utan” vidare: Det betyd- - de, att” han kallt, och med be- rått mod gett 'sig ut att söka nat fån höra. öla de no een RN NE 3: Jesus fullbordade-;lagen, "då Han på körset led- och dog .. till: -försoning för våra synder: — -Vi "kunna aldrig. nöja "oss" med | Jesus ——. förebilden.” vi behöva Jesus ”—- försonaren. Över allt; .vad människa hette, vilade lan : -gens förbannelse, ”Förbannad. vare-den, som icke håller "dernina dags ord, och icke | gör efter dem”, | mellertid förlossat | Öss. från den= na lagens, förbannelse, : Nu: .står det oss Alla” Öppet a att fås. "vilken "vi. borde inrätta vårt: ; liv. förlåtelse, fö Våra. synder, för ”Hav. i ditt minne" Jésus ! allt. vad . vi brutit emot Guds ' MASSA 2 Jesus har. e- ” etter det allra värsta han, kän= i Det. står ju: 2 Krist, ' som | själv förätan ' synd" lag, och att vinna den a ättfär- ss di; och brist Guds lag för oss full-.| bordat: har” och lärde. oss med, 'ord och verk hur vi här vandra. » borde; en ighet," 'som lagen "kräver; nen för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.