Få nm på vårt nordligaste breddgrader Kd X "Pitebornas' palt: hjälp för: många" kvarnar, i i :bygdén' I STOCKHOLM (TT2pe0) !. Nutidéens mjölnare är” hårt " an” 7 ormar; 'bävdar en av Europas-' I Statis tiskt sett är flugor : mycket farligare djur än hugg- - John : strängda under 3 far Kvarntidningen; som vidare be- rättar att tempot ökats betydligt i , de kvarnar som förmått 'överleva ”atora kvarndöden”,' Sområaruppe- | hållet "är 'där eterlängtat., Påpekandet görs "mot speciell |- bakgrund; nämligen hur. mjölnar- . har, det ställt och under. vilka” be-: tingelser de” arbetar, Det". visar; :sig |: Alund. att: kärlek .till palt utgör en bidragande ] orsäk till ökad verksamhet och fart] » inom kvarnrörelsen, gr +1 mitten av "juni fick Pitebygdens mjölnare' sommarlov, heter det bl a i, skildringen, norrifrån; " "En" hel rad kvarnar slog då igen och först i mitten. av” september: "börjar val-' sarna. Totera igen. nig I Har inte spritt. nå- delse. 1i' Pitebygden, men. Å det övriga. Norrbotten! har man fått slå igen: på många ställen. Kvarnföreningen "har? nu '. tiota- | let medlemmar n gång va? man > Trots att. mängden säd: ökat. un der senare år har per len ' sku- > fruktåd än vad söm är rimligt. . son. får: svara var för si och ormbett..- säger." John.” Bernström, "I huggörmöén' är ett fredligt” endast Eiter då den tror att livsfara hotar.; Och 'bettet ger mestadels in- ga allvarligare” men: än. kan" och krarnp. . Men Halla sagor ock myter; skildras' ormen som. ett lömskt och illvilligt. djur; ' och det tt folks skräck i det närmaste |- "Bernström, Västerås. ” Doktor." ; Bengt: Karlsson vid giftcentra ! Jen -på : Karolinska sjukhuset, ' Stockliolm,' / nser också "att. "huggormen är "betydligt . mer ' Det är en' barock, ja rent livs-"" färlig idé som många har, säger -- ", han, Att:man ska ha ormserum- - hemina i -medicinskåpet för att -' - ra sig mot ormbett, Vete. Carl-Åke ”Tevell;' Stock-'; hölm,' har avsevärt sämre er- . : farenheter äv 'gelingstick på si-"- na fyrbenta ; patienter. än av : + huggormsbett. - st . sr Vi här; intervjuat'de tre herrarna, 'om' ormar. =S Alla som sysslar med” ormar; vet; att jur som chkockver- re vidskeplig .; anstrykning. ” vill alltid tolka in; su je rits ned vid kvärnarna; Rationali- . sering : soch" strukturförändring:. av db har mi iIbe- ” hövet? Ett exempel: kvarnen i i Rokz ” näs sysselsatte för ett'par dec sedan fyrå man: Nu sköter" kvain- lömsk” ut för : én : har: två utstående” "plåtar Me” Det: ser- ut” som-om' ett får säger: John: tröm. "att. ormbeståndet. är: i : | träget "att "hunden ”ska- z-| den' sova. ut; känner, de :öig lurade, Abe :I båda: fall en har det rört sig son om" det inte” vore bäst att' hå ormserum i medicinskåpet därhem- ma, så-att man snabbt kan ”bata” sig själv -efter ett "ormbett; Idén är barock; säger: dr' Karlsson: Det är livsfarligt att handskas: med serum på eget bevåg; Doserna "måste ö över” vägas noga för olika” person 4 som bekant får man aldrig g sam. ma ”serum'två gånger fill en person. " Veterinär” £ Carl-Ake 7. Tevell, Stockholm; änser också. det är "dags att avskaffa övertron på:serum: |.” >= De ;som kommer: till kliniken med ormbitna 'hindär. ber" ofta en” ”det enda.” som: hjälper” När jag talar om för de oroliga hus: sarna "och : mattarna ”att. "det. hade varit bäst om -de”starinat” hehima med" hunden,” gett. den någon de-' ciliter, starkt. kaffe och sedan :låtit' Bara i de fall då hunden' blivit: Bi- ten.i nosen eller: halsen' så'att den har svårt. att-andås, "behö ATT GIFTA. 5 SIG med: en: 'utlänning : DU Jag skulle då aldrig våga gifta mig med en: utlänning! Jag förstår inte att hon' vågar, men -hon har ju alltid varit lite äventyrlig av sig! , Repliken gällde en ung flicka som förälskat "sig i en" sydlänning-'och nu bestämt sig för att bli hans fru och: följa med till! hans' hemland. . Äktenskap med . utlänning — ja, trots att sådana förbindelser blivit allt vanligare allt eftersom våra in- | ternåtionella kontakter vidgats be- traktar många människor detta som ett farligt äventyr. Olyckskorpar är aldrig - roliga,. med i' det här fallet «| ligger det nog ändå något Sö "deras da: sig vid-'en :människa lav: annan hationalitet; "att - "bosätta sig! i ett främmande land, vars kultur, reli. gion och tradition ä är en främmande; Mycket" unga flickor tycker ofta det är spänhande med. allt: det nya" och |: ovanliga: som! ett sådant äktenskap ji uppsöka veterinä: ar Ret Mycket små: hundar - kän. våra” i behov. ay, serum, får vi :vidare. ve- ta," eftersom" de, proportionellt sett har fått"en .mycket större: dos" av ormbettet.:: ; En ormbiten hun sk vara. istill. het så . mycket .som, möjligt; ' fråm- håller veterinären. T o:m'resan in till.stan eller” sjukstugan; kan: vara skadlig: « -— Hundens "hjärta är alltför an-= strängt av. ormgiftet för att” "må väl av en resa, Bättre vore att hunden, spännande,” inte 'ens i ett ånnat land. De krav på ”anpåssningsförmåga s som ett: äktenskap i sig” självt alltid” in- " hör vore "dumt att måla alt i'svart; "Det finäs många som klarat sig -bra'i äktenskap utomlands och som trivts 'och "lyckats anpassa" sig bra' i nya "och? annorlunda! förhål- landen!" Men :inte' ens de som lever i lyckliga: äktenskap: med 'utlännin- gar. förnekar att de” "periodvis: haft sedän ”man« gett den; rande kaffel fick sova så länge den önskar.” Det .:är -inte-. ovanligt att |ö hundar -s sover i tvi dygn: efter ett ar inär Tevell' endäst haft "hundar: dött av:orm-/ två fall" skap”. med. -utlänningar skulle = jag säga. så här: Gift er: net lt år att |; sina" barn "när de: "gifter "sig 'utom-= lands; Och. visst kan 'det .vära, trist ett. -äventyr att bin- |: r söm ne RER just och a SE ER ot AS Seek ertand! ES en Då tre än dentens” "maka; fru Jackie Konnsäy, med sina klänningar? Det störa lan= dets fiffi gaste reportrar har satts på ämnet. En'av de stora veckotidnin- garna .meddelar;' Mrs. Kennedy! ha- de' under "det första året som , Vita husets dam fotograferats i samman-= lagt 152 olika klänningar. En annan tidning har emellertid kommit till än' högre siffror och påstår att fru Jackie "under ett års tid :hade' 328 nya klänningar, 238 olika hattar och 154: kappor- resp pälsar, :En tredje reporter gick : till: Vita huset och ville veta, vad presidentens fru gör med sina klänningar, då hon under 17: månader håft samma aftonklän? |; ning bara: två gånger,'den! var: en kreation; av ; Oleg. Cassini, "medan hon: annars alltid :haft ny klänning på sig vid offé li tillställning: r användbara; ” precis som. | andra amerikanska damer," Det tror: inte lmänh har fortsatt forskhingsarbetet med sto- ra uppoffringar, De har utrett att USA:s First Lady varken säljer si- na använda, klädespersedlar” via de affärer om sysslar: med återförsälj- ning av ”societetsdamernas finaste stass, eller någonsin har skänkt klä-. der till. .kammarjungfrur: ock an-« huset.' Men vad hän- ed: Jackies' klänningar? Kanské' ges aftonklänningarna bort tillrunderutvecklade' länder, skriver en tidning; och'då hamnar de efter en: enda: användning ' någonstans" i Afrikas ' och Asiens ”urskogar, »En av; journalisterna, som hoppas kun- ]v na sprida ljus i mörkret 'med Jac- kies toaletter, vågar påstå att det i Vita huset har. inrättats 'speciella och; mycket > rymliga" lager-+ resp Mmuseilokaler I > källarna : eller 7 på vindskontoren.;Där samlas, den unz 47, Den; påpassligenyhetsjägaren "kon? ståterade bl'a att fru: Jacki den” 20" januari" 1961, framträt försöker . hindra sitt: barn. fr got: äv betydelsefullt ; därför : att närheten, får man "larmet. Senare förklarade nr ånger för domaren, 'som sälte' straf- : len. av. staten: New. VR peers ken, juveler 45.000. kr. Då: han kom” He han, se; sin tvååriga” dotter? oskuldens :söran, I sin säng. samvete "vaknade, ; hans återvände till varuhuset.och sätte igång Ae fet” så lågt som tre åra. fängelse, villkorligt. med bvel aknin n I' Knoxville, I gdes. Glenn kl "16.25 lämna” in eti' göinensam ansökan ' om" 'skilsmässa? Under. de” 25 minuter som äktenskapet” våras" de förde de 'ett' oavrutét-g äl om i målet för bröllopsresan... "En katt" Å ”Skovende” | såldes till en familj i en. by, då im. därifrån .'och forslades . dit 1: bilen Morgonen därpå. satt den utahfö sin' gamle «ägares dörr och Jamaltte efter mat och dryck: Den håd LI hela den fyra mil långa väder » Fyra grova brott mifulég "be > gicks i. genomsnitt : Under” 1961: 1 USA, "det största! antal: förbrytelser. som någonsin rioteråts' där. sUnge«: + rotten! förbvar. Norge däsvade Potsgrunnef på sin arbetsplats s4 eftertryckligt att han u fick ett nervbrott: på ena' aldan' äv | huvet med-tföljd att! halva "anstkdet: förlamades. : » Hari" har". sjukskelvits ett "par "månader; men, lär bl och få behålla platsens! Ä träsk Tusentals” "ax rusade” av vinet' och TON ett” Adra mot or ÅR SAT ite, ir, och Ne RAN Mor: Lena Y Hultet, gick och : pysslade kring sin stuga "och hade : » tankarna långt ute f världen. sÖch - ", det: hade'hon: haft-under många år, tända : "sedan! sonen, ::Efraind, > reste ut till Staterna: På den tideri ' håde,. :mor.” Lenas". make, Jonas i . Hultet; :Jevt'och påret hade varit . I femtioårsåldern: det kunde tyc- kas att de vid de: åren: bort ha Jen god del av livet framför sig. ". Men så: räknade de'inte. -Hulta- : torparnas. liv "hade varit” sträv- samt och hårt; ”vid femtio "var ""Ss Jonas rgiktbruten" och böjd och mor:Lena en torr gammal gumma. »Fast inte hade man något att be- tlaga sig över, menade de båda. . Man hade levt sitt liv på hederligt sätt och. gjort sitt .så gott. man kunnat påzdåtida:fattigmansvis, Fostrat Efraim, ende 'sonen, till en rejäl pojke och efter förmåga . hållit honom med kläder och mat "+ och" lärt' honom tukt' och förma- ning. Och. detta" sista "var, enligt Hultaparets ' mening,. kanske det förnämsta" av allt. : Efraim i - Hultet: hade varit en pigg och vaken Pojke -och . all- "mänt "omtyckt inom bygden. .Och . "då Kan en vacker dag, strax efter det. han tynt. ett. par och, tjugo år, fick för' sig att han : ville ee pröva lyckan I Amerika hade det . inte ställt sig allt för svårt för - honom att få ihop till fesbiljetten. äSockeribönderna hade trätt emel- "Jan: och "lånat honöra : vad han ” behövde: detta hade "man: gjort "såväl: för. Hultaparets som” för . Efraims egen skull. Hulta-Etråim "skulle nog, se till att låret blev . betalt, det tvivlade ingen på. He- a derligheten håde, alltid varit. ”Hul- 4 7 pojkår, -- eo > tafolkets kännemärke 'och Efraim ” bråddes " på föräldrarna. - Ute 1 Amerika kunde den som var sköt- sam. och 'om sig tjäna pengar, det issteé man.- Och Efraim i Hultet "var. både'.skötsam' och om sig och " håde varit 'så från Sina tidigaste : Efraim re: te en 0 vår ag, då ; björ. kärna nyss vals och majnycklar och kärringtänder. klädde de" ny gräs birande" backarna dett: "bygge, skev”. hän. Penga jänade han, ren; det var dyrt tt: leva och! dessutom" hade mar varje Så fort "Efraim klärat: lånet skulle han tänka" pålv föräldrarna med en slant, skrev Men först ville han göra rätt g och det tyckte mor Lena "Jonas också.” Man" hade så Ässken sig. någotsånär 'och | mma till AmesA «år efter. det Efraim. rest len kvällen; andäktiga, | i och glada. Efraim | hade sig och visat: sig skötsam ock Bra" och: det 'var något att a | yvåst över. Inte alla Unga män sk ij ha varit som deräs Efraim. dan Efraim betalt .det sista het kom ytterligare ett par, tre brev: till" Hultatorpet.. Men breven. kom med betydligt längre méllånrum än tidigare: det hade sina- giltiga orsaker, menade mor Leha . och. Jonas, Efraim 'hade träftat en norsk flicka ute i S:t Paul," där" hån ' arbetat” senäste året, och med den flickan ämnade hän gifta sig. Ungdom som råkat få: en” hjärtanskär var, så upp- tagna. Inte kunde mor Lena och ven "dröjde som de .gjorde. Och inte var det måhända klandervärt ens detta att breven slutligen helt och hållet upphörde att komma? 4 Vid den tidpunken "hade Jonas blivit 'särdeles krasslig och något r senare dog han. Mor Lena blev erisam på Hultatorpet med kon och. de, två . fåren, hönsen och katten. Hon hade alltid varit still- sam och tyst och aldrig gjort nå- got väsen äv sig och "faktiskt kun” des med Eösamhéten. Jonas: hade ständigt 'håft ansat” "och prydligt Jonas klandra Efraim för att bre glödde pionér. och. daählior under. höstarna . och krassen / klättrade |! uppåt : stugväggarna. På ömse si- dor om ”farstusvalen; stod: ett kaä- blad och' ;blom som doftade' sö- vande, honungssött' "under "som" markvällarna. Undé "takpannorna hade svalorna, bo 'och-1 enbackeri ” Mor Lena hade det vackert i sin ensamhet och föreföll belåten och efter. Efraim hon fick någ t tröl över sitt” fårade: ansikt Å sa hon a Då sitt stillsamma: sätt: efter' Efraim 'så ofta de träffade Bygdefolket” "ville" inte 2 onödan påminna mor "Lena om :söne Stackars mor "Lena, för; Efrai skulle, hon naturligtvis aldrig få att han: inté längre befann: sig i. livet; : En. . präktig : i pojke som Efraim skulle inte ; låtit föräld- rarna: sitta väntånde; utan: att ge ett livstecken ifrån sig då och då, därom var man allmänt ense. Och så undvek man att föra Efraim på tal; då man : stötte: ihop :med mor. Lena: någon. gång... Och de gångerna blev med åren allt: färre. Tidigare hade": mor Lena tittat. ner 1 - boden engång Uv veckan, men. numera” "fick en grannhustru . ”sköta' om 'Hultator- pets små inköp. Mor Lena gick sällan utanför forpägorn; Ö gång” om "dagen kunde iman se henne” komma traskande 7 neråt den "slingrande? 'skögsstigen. I'ur och .- skur, , + sommar som, > vinter; hade mor Lena" kjort då prifolstånd med breda” köttiga i invid tunet. vimlade det av trastar Dp + Till en' början hade: folk frågat 1" se: "Klart att' Efraim råkat”ut för. - någon sjukdom eller olyckå, och ? N varde [ ettor”. sj | landsväge i|rostig "brevlåda. Mor. Lena: gick liga höj des aldrig vin men huvud- öl troget: kontakt med stött ihop. med "Efraim '"Huttet: | eller visste hur'det kunde ha gått örs sofa. hade. Nr eller; andra: an- höriga därute. Men": det hade hon för längé sedan slutat med, Kan- ske -troåde - hon -inte; själv » att sonen var. i: livet och: hon: hyste väl inga” "fö choöppringar” om" att if första” världskrigets slut — hände det” > underliga, "Mor” Lena hade jo! Visst var det till hentie, sMiss Lena Svensson; Hultatorpet>, läste hön och på en annan rad.stod det: sMr ” Pfraim i . Swansson,". North | Street. 14,, så Paul; Minn; USA>. "En stund senare stod mor Lena|t inne”, på : posten. ö handelsboden och; tryckte ett Paket mot bröstet; HE Det al var. en”. stor: märklig dag. i | Aldrig hade vägen I hem till 'Hulta- torpet synts” lång som" nu. -Hem- kommen; slåste .mor.- "Lena stug-' dörren” och "satte" sig i' kökssoffan' tt öppna paketet. "Paketet var omvirat ”méd. "många. snören och "knutar på” snörena. Till, slut måste möt Lena ta förskärarekniven till ingenting -- inte. direkt; Här stod bara att han tidvis varit sjuk" "och |" det varit: osäker och bristfältg 3 under ; kriget. ; Men >" nu : "mådde Efraim bra,” som ”'sagt, -och hop- ÖRE ” I | pades' att mor; gjorde detsamma. Efraim' "närnnde: inte ett ord om fadern; men det var inte så under" 1yg skor, men Sk ngo na "betydde: att Efraim jlevde” "oc! shade” sin: 'mor |, Oo E ör, Lena. Mor, Lena at Ja im al m på lådans innehåll. Ett par knäpp- » | kängor i -blankläder; med spetsiga lår och svängda] "klackar! Skaften var, broderade” i könstiga figurer, é Tydligen ” hade" åfritinstone”' det som”; gått : sedan; -amerikabreven upphört att: komma, Mor: Lena hade "skrivit" efter makens död och berättat; "om hans" -frånfälle, brevet kommit Efraim "tillhanda, eftersom han inte sporde "efter far. i "Efter: detta bröt mor Lena' den sonens senast; adress, änder åren habilitera : :sohen för dennes Ä I fystnad; tänkte 'sockenfolket. äär | kunde; ma tt Ek bestörta.” kommit upp sig i 1 Amerika. Petb Re på: Myrén, en pojke från EE "vår att? han råkat: Efraim .: och -. alt denne var fullständigt under isen, Försupen och "förfållen, ' en vägde" : bond och lurendrejare ute i iMinfié- [d sota, n ; präktige 7. > -Bvenske -; torpårt i hade efter några år i Ståtetna för« skrävlet syntes bäst på "gåva det hade' han aktat sig för + Jet hade Efraim "skick hela sitt lv och inför alla isa hur fint: Efraini hade” 4 nté kunde mör Lena. linkat' ön kring med en doöllarsedel i h den". och" : sagt "att, den” hade hön fåttifrån Efraim: Men med blahk= ä /skirinskånigofni > var» det något pappasken ” "den. enda gåvan och det sista Jivstecknet från Efraim, Kängorna” ställde "hon" Annie; finrumsskänken, sedan, hon visat ju "I bon inte" få fram. i e . Mor, Lena. "ställde > Kängörna! vå bordet och" satt Jänge och såg på. dem och "de var från Efraim och det var ”rfart, a Jängt: mera: < | Isolering. hon levt i under. senare a: |år och blev en ofta sedd gäst litet 'varstädes ute i bygden: Och alltid ich spelade : fraim, hade ' skrivit k s drog sig fram enotma. t parasitéra” "på —och' köra! upp re.och lögnhals och det där. måd or Lena; tänkte sockentolket. . Efraim borde ha" fått mé Itigenom onyttiga g |. or Lena skulle ha den:kyak fö kundk hade -hon. "papplådan med brevet 5 M och" blankskinnskängorna | med sig. Var så godat- "Här. kunde folk” få se! Efraim hade” det bra ute” iväs: tern det kunde ing inger 0 och Elizabeth Dundee k 18 för, att > båge 2 co mek. ”;å än
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.