TT LABOLMS TIDNING - EO OO ES SF YTYFTFFfYTFTFTVv + YYYYTYV > Yetentiesna på den, interna-. N ”Honella markraden har. unde det senaste året — i "motsats till I Ping, "som givetvis tilldrar. sig : gen. på" årets skörd inom vårt ringen till någon ' del ' sättas i , samband med minskad produk-' tion. I Nordamerika reducera="' des produktionen ' starkt ” på "grund av torka; Även i Väst-: «+ eUropa gick produktioner ned-' "åt, men i Sovjetunionen inträf- "handeln" nådde, rekordvolym. " "ökad import till" Västeuropa och: ; Kina, med drygt: 20 proc. Till: "de "leveranser inom ramen för :statsunderstödda program," X . Uppskattningar gjörda:av Fören- ” fa" Staternas "jordbruksdepartement tyder på att nedskärningarna i ve- - teårealerna' under 1961 varit rela. it tivt allmänna i" världen med ”un? dantag för Sovjetunionen' och Syd- "vv amerika: Till följd härav "beräknas ". veteproduktionen i världen "under - 1981 ha stannat bid'7.786 milj bu- shels ' (1 'bushel vete "är 27,22 kg) eller 4,6 proc mindre än 1960: Den "angivna totalkväntiteten 1961 står i stark" Kontrast till : rekordskörden :: 1958, som beräknas ha upp; 8, 700 milj bushels. Den största ”nedskärningen av produktinen "” 1961: inträffade": "Förenta Staternas, veteskörd" med d omkring 228 resp 122. milj bushels. Mexico" däremot "hår fått en rela- tivt stor skörd, Den uppgick . till SLA 4 ej bushels. : Na Max ökad produktion i Sovjet". : Produktionen >:i Sovjetunionen, :, som. är "världens "ledande. veteprö- > ducent, : uppskattas ' till" 1.900 ' milj . bushels, Detta innebär. en ökning : med” 200. milj bushels jämfört med > 1860. sakloar Produktionen” iv teuropa före- ”foller att' ha minskat i förhållande till" 1960 'års "produktion. med om- hn : kring 80 milj bushels." Detta är hu- " vädsakligen en "följd av minsknin- Kosnogard den besådda arealen, Särskilt] ' gäller" detta höstveteodlingarna:; En . stark minskning inträffade 'i Frank> - rike, som är Europas störste pro- ducent.' 1961 "års, skörd "uppskattas -där . till "347 milj bushels-eller 59 milj bushels mindre än föregående ” år. Produktionsminskning förekom också i. Förenade Kungadömet, ' i Västtyskland - «och i Spanien; I Ita- len ' 'ökades däremot: veteproduk- tionen till '303' "milj; bushels från "> den låga produktionsnivån 1960. > a Östeuropa "beräknas 'vetepro- 'duktionen. under 1961" ha "minskat med 5-milj bushels. En relativt all- värlig reduktion : inträffade" "ifråga Som Jugoslaviens ' produktion; vil- » ken -uppskattas till '116,5 'milj bi- > shels 1961 ' jämfört: med 112 milj - bushels året förut.” z s ” Goda: skördar bärgades i Indien ” och Japan, medan minskning note- ras. för : Turkiet och Kinesiska fast- ; landet. . För hela Asien: beräknas produktionen till 1.830 milj bushels, . vilket är: 90 milj bushels mindre än året: förut. « I "Afrika ' var .vetepro- NN duktionen förra året den Tninsta på många år på grund av allvarlig. tor- ka i Vetekrd 7 och Algeriet, Egyp- skörd! till 189 milj bushels. -Ehuru dettd är-44" milj:"bushels' mer än ee - 1960 Års gröda, är det likväl ca 27 + för å åren 1950-1954," ilj bushels mindre än. med Htalet För Australiens da noteras en on ökad areal 1961, men trots detta "" beräknas . skörden ha "minskat till "243 milj tdi ind "vilket 31 milj u Uppskattningar,, som --har" gjorts av FAO. (Food and Agriculture Or- ganisation) visar” en anmärknings- värd ökning i. den: totala importen - av vete och vetemjöl i olika länder oo under ' 1960—61, Eftér:- en' ökning med nära "21 proc "nåddes en ré- kordnivå för världshandeln av 1.413 milj bushels. Detta var ett resultat av; - markerade ökningar i import- kvantiteterna till ' Västeuropa och Kinas fastland 'såväl som ökade e . portkvantiteter under. sk speciella - "program. ee Västeuropa, £ största importområde för vete, ökå- "de sin totalimport till 517 milj bur Å + ghels 4960-61. från 402 milj .bushels 1959—60, Orsaken ' var'en ovanligt ifen gröda. iImporterna "till Kinas i Halland ökade. Hill 73 mild -bushels KÖN SRA priserna. för de, flesta - övriga.- fordbruksprodukkter ” = -under-. gått en inte obetydlig återhämt-'.. istort. intresse inför, prissättnin- i "I under ett år sorå någonsin inträffat - land. "Möjligen. kan prisförbätt- ” > fade en 'stark ökning, Världs? : Den ökades, bl a på "grund av: tt till i " Nordamerika; där bl a torkan med- - förde en "minskning 1 Canadas ochjä or 1950-61, "men Japan med en. sam-. , manlagd import av 104 milj bushels siella ' marknanden i Asien." Leve- ranger av vete och ”vetemjöl urider 1960—61 inom ramen för s k 'stats- | understödda ' program "ökade" med 123 milj bushels till sammanlagt 512 milj 'vilket är den "största ökning ifråga om försäljningarna mot 101: kala valutor. : 5. : De "huvudsakliga - källorna t förö ök- I ningen i världsexporten av vete un- der förra året var Förenta Staterna, Canada och Australien. Andra” vik- tiga exportörer, särskilt ' Argentina och Frankrike, minskade sina 'le- veranser, Ifråga om. Argentina var detta” det tredje året i förjd med minskad export. -- : . Föj srenta Staterna hade” "den störs- ta” ökningen. i "exporten för ett en- skilt land. Dess "export ökade med 30 proc till 'sammanlagt .661 : milj bushels. I denna totalkvantitet in- kluderades ca" 458 milj bushels, som exporterades inom ramen för sär- skilda hjälpprogram. .Canadas " ex- port ökade ' 24 proc till. 344 milj buskels. Främsta orsaken var ökade leveranser” till kontinentala" Kina, Tjeckoslovakien, ' Italien” och Sov- jetunionen, : "Australiens: : exportle- veranser . ökade med 59 proc till kvarstod 'som den största kommer- sUtsikter för 1981-1962 - No > . Världshandeln "med ' vete "under hela: 196162 kommer 'med sanno- likhet att överstiga :det föregående årets rekordnivå om 1.413 milj: bu- | shels, Utgångsläget är att 1961 års Produktionsresultat , ifråga ,om vete i de viktigaste importområdena i västra "Europa, Asien och Nordafri-' ka minskade i jämförelse med; det närmast” föregående ' årets” skörd, varför importkvantiteterna till des. sa länder kan beräknas öka totalt sett. Samtidigt” "förefaller det' san” nolikt; att leveranserna - under?s k särskilda program kommér' att 'för-' bli vid samma höga 'nivå som 'un- der handelsåret 1980-617 = svtes Et ' Den uppåtgående trenden i vete” importen till Asien,'som nu är det största importområdet för. vete, .be-1' räknas”: fortsätta" under” 1:1961—62, Ansenliga importer av vete mot lo-, kala valutor väntas, huvudsakligen av Ind n och Pakistan, men 'också av "Turkiet. Bakom detta anfagan- de ligger ett "nyligen , träffat avtal enligt Förenta” Staternas sk public law nr 480: Även beträffande Kinas. fastland kan importen urider 1961— 62 beräknas' öka, betydligt beroende | på redan ingångna avtal, medan Jar, pan planérat ökad import I synher- het ifråga om fodervete . till'-den snabbt. "ökande « animaliepröduktio”, 184 milj bushels. >, rar, Men "det är skillnad på. Å mässor och skilsmässor :.. Så mås- te till "exempel: för någon tid. se- dsk tet, n försvar: mi tt han var invecklad i i >; Den '60-årige minister Sidney van "den Bergh hade i all stillhet en gift. väninna,.. den 36-åriga Helga Lek; Hennes .man hade inlett "skilsmässoförfarande | med den motiveringen att hön be- dragit : Konom med försvarsminis- rhälla , sig tern.; "Härmed må "de I'de katolska länderna kostar en "| skilsmässa bland annat också kyr= kans "välsignelse, Sophia Loren';och' ;s kunna sjunga en sorgens, "visa här- om." Carlo" lät ' skilja” sig ” från” sin']: | första fru" för att -kunnå gifta' sig "med", Sophia, ” men" ”giltigheten? av hans andra i Mexiko ingångna: äk- teriskap ”bestrids 'alltjänit "av : kyr= kan; "Det senaste” är att, Ponti kotas ». Men! det är inte-bara den katol- ska kyrkan” som reagerar ' så: ”sört” ä ; Då den” Iske ästen Clifford Wilson, som sel Bergh var i alla händelser ”tärdig”. || Han måste avgå från" sin post, fast- än han icke blivit" officiellt upp- manad därtill.; la . Det kan för parterna i en ”skils- mässa "kännas bittert att upplösa hemmet, att tillstå att äktenskapets upplösning nu är ett faktum — och det blir. dessutom en dyrbar histo- ria, om 'man märker att man miss- tagit 'sig, när man träffade 'sitt val Men det står fast att den ene mås- te betala mer därför i än den andre. F. Det kostar pengar .: nn "Ékilsmässor kostar pengar. Fråga bara filmstjärnan Mickey Rooney! Då han efter ett tvåårigt äktenskap lät skilja sig från Ava Gardner 1942 måste han — omräknat, i svensk |' valuta — betala 200.000 kr. 1948 skilde han sig från Betty Jane Pan- key, Han fick då betala den lilla nätta summan av 375.000 kronor — alltså nästan det dubbla, ty Mickeys |" stjärna glänste klararé på Holly- woods filmhimmel än sex år tidi- gare. 1951 blev han skild från Mar- tha Vicker, och i skilsmässoklausu- Jen avtalades ett månatligt under- hållsbidrag 'på 10.500 kr att utgå |; ända tills skön Martha gift om sig, Detta har .hon hittills inte gjort... När. Mickeys' "fjärde". äktenskap, denna gång med Elaine" Mahnken, |; gick. i spillror, skrev han ut en check på 900.000 .kr åt henne, Nu är han gift med Barbara Thomson att skilja sig ifrån, ty det" är länge sedan ”Mickey Rooney" kunde, kal- las en rik man.' "Även Frank Sinatra vet vad skils- mässor kostar, Hans andra' fru — Ava' Gardner '— har under tiden blivit så berömd.att hon redan av skattemässiga skäl inte :vill ha en cent'mér av honom, men hans förstå fru, Betty, från vilken han lät skil- ja sig för nästan tio år sedan, JUpp= bär alltjämt över 9.000 kr per må- nad från honomi. It. os - ; En 'skilsmässa kan även” kosta popularitet. Varken Elisabeth Tay= lor eller Eddie Fisher finns på de så kallade hit-lists (förteckningen över. jättepopulära” kassamagneter) sedan de gift sig. All sympati och all ' medkänsla är på den övergivna Debbie Reyholds, sida.. förolyckades med sin privata flyg= maskin, var det Debbie Reynolds sond tröstade sin för vivlade vänins nå i hennes smärta — tills Debbies : Då Liz Taylors | man Mike Todd . ftillhör den anglikanska högkyrkan, för åtta år sedan skilde si fru, hände” ingenting. Men föl kort tid sedan stod hans ') namn på första "sidan i den engelska pressen: Kyr= kan hade -ställt” honom inför. valet att avstå" antingen från sitt ämbe-: te eller” "från den "21-åriga flie- "Även" Politiskt sett ka mässa bli dyr, Förre "engelske" pre- mMiärministerns Anthony Eden poli- tiska fiasko; beror' visserligen "inte på att han efter” ett långvarigt äk- 'tenskap lät 'skilja sig från sin fru för att gifta sig med :'en' betydligt yngre kvinna, utan: på hans Suez- äventyr. Däremot 'står' det fast-att Eisenhowers "motkandidat Adlai Ste- venson, ' som två gånger drog .kor- taste 'strået vid tävlingen om” pre- sidentvärdigheten,;' hade" klarat sig bättre om "hans privatliv! varit me- ra harmoniskt, vi : + Till och. "med , Danmark, ett land söm i sådana frågor väl visar den största toleransen av alla euro- bli” en tråkig "historia, ' som”. inte låter sig bringas, ur.världen vare sig med pengar eller goda" ord. För ett år sedan lät en präst i Jutland skilja sig. Han var överens med sin fru, om' att deras SSA inte och henne kommer han knappast]... : De kyrkliga myndigheterna hade ingenting att invända 'häremot. In= gen uppfordrade honom" att. ned- lägga ' sitt. ämbete. Men' från. "och med , det ögonblick han 'skilde sig från sin fru, stod kyrkan tom. In- gen' medlem av hans församling lät i fortsättningen se' sig där. Prästen drog konsekvenserna? Han. avgick -— frivilligt". - ; "Visst kan man låta skilja" sig: Det ”l är tillåtet, Men det räcker inte all- tid med att I plånboken eller konto- utdraget se efter om man har råd härtill." Ty ' allt fortfarande kostar en skilsmässa mer än vad som låter Nitrycka si i siffror, H En trupp ur "den "brittiska Royal ballet kommer att i höst turnera i Skandinavien och Tyskland. Tur- nen inleds i Oslo den 10 septem- ber varefter. truppen fortsätter till man Eddie Fisher gav henn på bår . - LI Stockholm, 'Berlin,' Hamburg. och Köpenhamn : > "] en: biltäthet” av Jen bil pr . Sannolikt kommer det att dröja rn ytterligare 50” år i | bilär' pr familj +] kanskes: bilen ' söm ”ett' ”antikverat | Att utgå från "att/det här i; landet | miljens” första. bil till. sitt. arbete sin]: peiska länder,” kan” en skilsmässa | "I bok på 222 sidor under titeln "The . Affärsinitiativet | för en manager. od "I Hustrus slängbil | mindre nödvändig Jän badrum. nr. två: Det skulle inte skada om de som så ivrigt studerar da om de som | i "USA" också tog 'sig en "titt på” utvecklingen 'i fråga 'om 'villabyg«: gandet i det stora föregångsländet, Då skulle” de: finna att högst på" önskelistan,' när man fått önskat ' antal rum och nödvändiga - hus=" & hållsmaskiner, står i USA ett and= | badrum och ingalundä, som folk; : här hemma inbillar sig, ett garage nr två för ”mammas slängbil”. Ara kitekturtidskriften Tidning . - för Byggnadskonst," som gör detta på= pekande, tillfogar alt en opinions= undersökning sannolikt skulle; ge samma” resultat även i vårt land, Erfarenheten lär nämligen snart varje barnfamilj att ett badrum är otillräckligt, 'speciellt om morgnar= na när hela familjen skall göra sig i ordning ungefär samtidigt, . "Den refererade. tidskriften 'erin- rar. om att de som planerar bo- åd .”det...barnvänli Lilem häller "utgår från att för varje' bostad I ett område för låg- husbebyggelse "behövs det två fasta bilplatser jämte en bilplats för be- sökande, Detta utrymme för bilar vår bli a en”av" förutsättningarna för - den .arkitektpristävlan . nyligen vilken avsåg idéförslag till 'stads= plan . och .hustyper. för - låghusbe= byggelse. i Skälby strax "norr om Stockholm. Denna förutsättning är orealistisk, anser. Tidning för Bygg- nadskonst. De. fö miljebilarna ål det dröjer: till 1970-275 inn; ij. nan vi får två |. då betraktas kommunikationsmedel "i jämförelse' | med? ; sportflygplan och! helikoptrar; inom den" närmaste tiden blir Jvanz” köper. en i ”second car”; -en "liten ”slängbil” 'för husmor. och barn att nyttja medan far :i huset :tagit fa- torde vara gansk; verklighetsfräms mande... Ne Ett” "realistiskt och ur fölkhälso- synpunkt" lämpligt önskemål”, Vore just nu att mån; när 'man planerar ett villabygge på 5 å 6 rum, 'varav minst tre sovrum; "utgick" från” be- hovet av :ett' badrum per sovrum. | Men” om detta av ekonomiska skäl inte låter sig förverkligas" så borde” varje villa under alla” 'omständig= | heter har minst vå fullsländiga bad=+ rum, varmed förstås att ' vart "och ett > innehåller: i vw-stol, badkaret ersätts" "med dusch. Men vid -ett studium" av förslagen? vid Skälbyprojektet har ' Tidning: sför |S Byggnadskonst' funnit att. arkitek= terna - undantagslöst ” ritat "villorna med två garage låtser och ett bad= t Trots den ga lelmådsstandar den i, Sverige.' av "idag "kan" mar nog” inte komma från att den" hys gieniska standarden lämnar en' del övrigt' att önska; konkluderar "den refererade tidskriften. Bilden av en svensk 'normalfamilj med två bilar men” bara" ett: badrum är, rätt :ty= pisk, Det skulle faktiskt. vara ro=: ligt ' att' se resultaten av':en arki= tektpristävlan där i förutsättningar- nä ingick att det till varje sovrum skulle höra ett fullständgt badrum, Det går ju mycket bra att ordna t ex' vid de moderna hotellbyggena och borde alltså inte vara omöjligt att realisera vid villabyggen."” NEW YÖRK (ARR) - Sedan några År. tillbaka ä das vektällande direktörer, testas kandidater . och där har all, ,veten= ; | skap om management fått sin hem? ort, ; Institutets direktör + Jackson Martindell har nu utarbetat ett sä” kert: system; som. ' rekommenderas affärsföretag att. .därefter. 'värdera sina ledande; anställdas | prestatio=- ner, och ge dem befordran resp stäl. la. den bäste mannen på toppen. Poä t har publ ts i en F Appraisal of Management”, "Förfat- taren anmodar både de statliga ver= ken och näringslivet att anställa si- na resp chefer enligt detta poäng system. Den högsta &valifikationen ' värderas -med 10.000 poäng. Mer än' 200 olika handlingssätt, kunskaper och - .umgängesvanof- poängsättes. - värderas - högst, högre än alla tekniska och ekono= miska kunskaper, Förmågan att ge order -'och - kunna > uppträda'. med pondus samt nå de underordnades | : tillgivenhet ' och Jlydnad,: nämns - bland de” viktigaste egenskaperna |. I [ [=p] - [nd HH = [—] &S - 2 [on | [ | [1-4 fo] - för RR AU + basis av de uppgifter som ånsam- ligt/att en'stor' det: av' befolkningen |: i MARKARY DS- BYGDEN | > Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan en Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel. 10150 « .V | VE 2502 invånare i tätorten Markaryd Statistiska centralbyrån” har på lades & samband med 1960 års folk- räknat ut invå > Knislinge spelar, I Markaryd. SS IFK Knislinge fästar i kväll Skärsjövallen i Markaryd för en sista träni innan seriema & landets tätorter; varvid dessa av- edministrativa Eränsterna, "de publicerade materialet fumgår ett tätorten ” Markaryd, som "utgör en del av Markaryds köping, wid let hyste 1137 'män och 1305 dvinnor, eller ånalles 2502 invånare, Av des- sa var 547 ogifta män, 592 ogifta sätter igång. Lagen har inte tidi-, gare spelat met varandra i år, Vå- ren 1961 gästade Markaryd Knis- linge och vann då en klar seger. Hur. Markaryds lag kommer att bli är inte klart, en sak är emellertid. säker. att Lars Åström inte- kan medverka då han skadades wid. cupmatöhen i Laholm?i fredags, Han kan inte heller" medverka i höstpremiären på lördag då MIF spelar. den synnerligen viktiga kvinnor, 619 gifta män, 618 gifta kvinnor, 31 förut gifta män och matchen mot. serietvåan Liatorps 95 förut" gifta kvinnor, IF. Matchen i kväll börjar kl. 19.00. FÖDELSEDAGAR ” 60 år" fer ' 'en "vd på mekanisk verk- stad i'Göteborg, återkom Johns- ..£yller den 1 augusti. "fru Elsa |son' till Sydkraft som, maskinist Svensson; maka ng kreaturs- i Majenfors,' Då' Skogaby kraft- skötare Martin' Svensson, Skot- station | färdigbyggts' förflytta= torps säteri, "Skottorp. ? rid Palmgren: £ - Olsson, Kungse" yr dagen "mellan ' reklamtecknare :7 Bo Zaunders, Stockholm ker” Annastina, Erhard; : istock- holm. . ; Uppvaktande” mor var 7 brudgummens syster fi ker Gus” Margaretha Erhardt,; Stockholm. Då brudparet tågade än si kyr- kån spelade kantor: Adolf” Ad” gård ”Bröllopsmarschen” sur "En midsommarnattsdröm” av 'Men- |. delssohm. " Komminister Wiktor Magnusson : förrättade i vigseln, och, kantor" Adgård, sjöng” Md dessa fridens bygder” av Mozart. Brudföljet: lämnade kyrkan till tonerna av. ”Finale” av J. Bros", set; Etter "vigseln - gavs” middag: på Snapphanegården i i Markaryd där” brudparet hyllades Båstad: Han "skulle" kh år om några veckor." söm var. född. "i örjade som” 119-åring i smeédlä nr red, och kom. senare; "till Syd- krafts Kraftstation i i Knäred; Ef Unga billänare, på vift: bytade? 1. Halmstad" 2 i "Et ungdomligt bilgäng på fem. | pojkar, den äldste 18 år, och två på bara 14 år, fastnade på må . dagsmorgonen i en: bilspärr i:' Ängelholm efter larm från! poz . lisen 4 Halmstad. En morgon. - > tidig -halmstadsbo, fick. 'av' en, tillfällighet. från ' sitt fönster H ägt uppe i 'ett hus se att hans på gatan parkerade bil började” rulla "chans att själv hinna ner och. "stoppa de” biltjuvar,: som tyd": ligen var framme, men larmade '. ”. polisen, : som efter en” jakt "på s tjuvarna fann: bilen arkerad - i på Bredgatan. Sh bil: : Senare anmäldes ytterligare en bilstöld "och ”"halmstadspolisen 'lar= made. sina :kolleger runt om,” och fram på morgonen kom 'det så "be: "sked q om att bilen stoppats 'vid Än- 'gelholm.' Det var" fem pojkar i den;': tre rymmare i 15—18-årsåldern från "Grävskärrs skolhem 1. Bohuslän och" | | två pojkar, 14 år .gamla, från Göt - borg." EC . Rymmarna | hade stulit en bil r Göteborg och utan bestämt mål satt | kurs söderut på E'sexan. De två 14-åringarna hade också lust att komma ut och se sig om och fick lift med rymmarna till Halmstad. Där tyckte emellertid sällskapet 'att bilen var för trång och beslöt att. stjäla en "bil. även i Halmstad,' så man kunde fortsätta resan I två bi- lar." Bensinen ' tog - emellertid slut i göteborgsbilen och bilen som ;de -stal i Halmstad hade. heller inte' hHå- | rande; lantbr, Enik Green Hual? i Knä-. : iväg. . Han hade :ingen -. des han: dit; där han ”kvarstan- |näde': tills "han! "pensionerades 1951. Han förvärvade då en vil: afastigeht "i , Båstad; där" han var bosatt i ett” tiotal” år. Se dan"ebt"års "tid har han' vistats hos” en broder och svägerska i systrar. t "med "köpman ; Ruth, gift" med 3 " dantbrukare ”Sikem | PF - Carlsson; Trälshult)'” " Knäred, . Doris, "gift: med läntbrukare Os- + kar;Morin, Hornsborg, och bro- "I dern” "Arvid; lantbrukare i Vånz gadal, I sorgen deltar: dessutom evågrar och 5 gerskor: : BEGRAVNING — I Markaryds kyrka på st dagen då "stoftet efter, änkefru Hanna Green, , Ulfsbäck, Markä-, ryd,” jordfästes. Akten. inleddes med -'att : kantor "Adolf'; 'Adgård sjöng ”Mötas vi på andra stran- den”: varpå följde ps. 355, Kom- minister Wiktor Magnusson” höll griftetal-med- Utgång”, från ;4 Mos: 23:.10- samt förrättade jord- fästning. Därefter följde ps. 552: 7=8, begravningsmässan och. ps: 287:1—3, : Kantorn? sjöng sedan ”Herren är min herde” av Ny- vall. Företrädd. av, de -prestave< tet: ioch "£.> lantbr "Emil: Johan&- son; Perstorp; rdes ki a till. gravar Där talade sork | bäck, dottern Ester Green;' Ulfs- bäck; svärdottern. :Elså. Green; Fridolf Svensson; Gällareböke, lantbri Oskar Sjögren,” ”Ulfsbäck, |? "| maskinförare: "Wilhelm '; Johans- son, / ; Ulfsbäck, -bruksarb,' Karl Pettersson," Gällareböke,: träd- gårdsmästare” Emil Nilsson, Hör- by samt i komminister > - Wiktor Magnusson. 'De närmast 'sörjan- des tack frambars av: k terhetsrekord” ”manhång ”har noterats' i Vad: ”stena.; > Inte. en" enda fylterist | F "behövde : omhändertagas un= "der tré "dagars livligt Barnens "dagsfirande' i "veckoslutet trots åtskilliga" tusen” besökare” En bidragande orsak till: nykter], heten": torode. ha” Stadshotellet brunnit ner, sär - ger polisen, : : drar, folk till... -hembygdstest Hembyedsföreningen i Långe-" måla i Östra, Småland har skaf-. fat ett verkligt dragplåster, till bygdefesten den; 12 augusti. Som första ort i landet efter den sto- got större bensinförråd i "varför. både göteborgs-" och halm? "stadsbilen' ställdes kvar i Halmstad och i stöllet stals 'en ny bil där med mera bensin i och så fortsattes fär- den mot okända mål söderut tills den stoppades vid Ängelholm. Poj- karna skickades” genom polisens försorg ' tillbaka — till skolhemmet resp föräldrehemme amen, I ra dalen har man en- gagerat raggarbibelns översätta- te pastor Exik Grönlund, Stock-' holm, som talare. Han har nu slutgiltigt tackat j: jä till att fram" träda. Ämnet för pastorn är inte minst intressant: ”Guds. ord bär icke bojor. -. terar 2 ]30 ka. varit att]. A " AVRÄKNINGSNOTERING för veckan. den IVIAS 1962 "Priserna gäller för : klusive hudar och skinn Rh & för svin inklusive” huvud och fötter > men utan is I Häst: EP å45, 12 0, 2 415, 3 410, : Unghäst: 495. : 590, 2 Dilamms Ex. NN 10:5, 19:- » Fettavdrag: " > Ko: B-20,: C—35, D-55, i Kvigat B-25, C-40, D-—60, ' Stut: B—25, .C-40,' D—60. i Ungtjur: B-25,. C-A0, D—60, - Äldre tjur: B-20, C—35, D—65, + Ungtjurar vägande 275--400 kg. kl. EP-—14- —20 öve, 14 —10 öre 40 öre per kg; . Olliga får och lamm +20 öre per Br : Smågrisnot. innev. vecka 20 kg” basvikt kr 4: 30 .överskjutande vikt 2:00 pe kg, liv: avr. med 5:— kr för kvigkal= " "kvar och 4:50 för tjurkalvar väl.. upp till .60 kg överskj. 3:—"'kr pr. kg tom 70 kg, SRB-kalvar 4— per, kg, ' AX Slakterlsvin ” Ex pr. Lr. nu + II Und, 10 kg "i 300 300 : 300 10-—1122 kg -.— "310 310 310 12—1414 kg. 330 330 330 15—34342 kg 340 "340 340 35—4910 kg” 3404 320, 320 50—5424 'kg” 350 ' 320: 320 55—5714& ke. 400 " :370 ” 330: 320 58—5914 ks , "403 "1388 338 - 328 606324 ke. 435 398 348 - 328 64—6514 kg 425 3903 "348 328 66--6732 kg 4131 383. 343 ' 328 68-692 1g +: 398 "368; 338; 323 70--7114 kg 388 363 333 318 T2--7312 kg > 373 353 328: 313 YA—T5Y kg > 363, 348 ': 323 308 16—7914 kg j'358 .343 . 320 305 80-—B912 kg 353 ' 338-320 . 305 90-— kg” 850: 1335. 315 300. Nat Ormar Tändda) 310 under. 35 kg —20 öre å resp. 'viktgrupp och. klass” för svin, - "Enligt .. jordbruksnämndens- be- stämmelser ” utgår. "Flaktdjursavgift med; . . 14:— kr > nötkreåtar. "vägande minst 200 kg. .' 150—199" kg... "kr. pr 5 under 150 kg. . 10:—:kr pr" Past "och föl, : "4: kr pr kalv! vägande minst 30:.kg.', 25; kr Pr svin Nägande minst . --tTillförseln” föreg. vecka 2. aed svin och bo: + Not: höjd: för ' ungnöt «kl. 2/2— med 5 öre; gödkalv ör, 2+ med 20, sänkt för får o lamm med 20—30 och. vissa grupper av svin r med 5. öre, Förövade otukt "med sina döttrar ' För otukt med två egna dött- -- I rar, båda under 18 år, har en > 60-årig man” i' Vrigstad häkt- > ning” att "vänta Mannen be- ; strider emellertid all otukt. tf Otukten' skall> enligt polisen : Ne ha skett vid årsskiftet. Personal | från statskriminalen i i Jönköping har nu amdersökt. förhållandena och "på grundval av.de uppgif=". ter som kommit fram samt flic- kornas egna berättelser har nu" landsfogdeassisterit : Kjell : Sten- berg," Jönköping, ingivit häkt- ningsframställan". till” Njudungs häradsrätts domsaga :i Sävsjö. . ok ig nu I åag VO ELIN: "Solen "går upp kl 205 och ned kl. 20.30." ” I morgon." ned. kl 20.27. - Ko Kvlga Stut Ung ”Xldre sr BR Ts tjur tjur Ex. pr. 519 581: 566 1550 509 14 0. 514" 571 556 540 504 LU 1509 550 > 540 ' 530 499 1— oo MM 520 515 515 49 24:50 497 505 505 505 2 487 492 492 492 2— ATT 482 482 482 3+ , 1465 470 470 470 3 460 «or N Je oo 455 os 450 i . Göd: Mellan- - kalv. kalv falv on ämm 785 655 590 475 730 735 620 + 460 640 690 595 1545: 415 565 550. 380 525 530 - i 515 490 "330 460 505" 1 os 470 . 440 305 23907 : so 490 460 > n 270 280 pr. kg, ” Gödkalvar väginde över 80 kg I :Låglandskalvar som förmedlas till | + 10:— kr pr. nökreatur vägande. - tnukalv fr. kl, 1 med 1020 samt EP 270. 'Halvornar 35 kg o över ot! Cd - PER Solen: går upp XL. 408 och : vm EST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.