> ans Torsdagen den 2 augusti .1962 Molnen gör vad de kah I tår Pr . skymma solen — men är "hän ” ute och går i markerna tänker — man inte så mycket på om det .duggregnar eller är solsken, " : Markerna så här års är mest — då. vinden är stilla — en märk- "värdig blandning av dofter från” - blommor --och .träd,- Särskilt . väl.- . märker man dofterna när den för- ' . sta smekande' brisen smyger fram" över de' daggfuktiga dikesrenarna "'ochk”slår sig ner på spindelnäten . ;som skimrande diamanter. "Är 'man en' varsam iakttagare gar slänga sina kroppar hit och dit . "över. en 'hagmark eller kring nå- Bort större sten — men småh - et Kostnådsfri Tevg: kan man få se några ystra harun- + ' "bunden? man får för sg att det . är så. Men när man sen provar "det mörkdjupa vattnet, stiger för- siktigt ut i det och låter det om- sluta kroppen, då vet man att än- nu är det tid kvar innan kylan bi- . teriskinnet. - Underli id tid, ankar i & [att tänka på: | + Man tjänar ett par öre ber kg att köpa strösocker i 2 kg i stället för i 1. kg påsar, Socker i 5 kg påsar var en så dyr förpackning, att sock- -rer ger fabatt, on man köper 7 st 2 kg påsar i en hel kartväg. .: Glöm inte'att röra i grytan, då ni kokar mos; marmelad. och sylt med socker. Det bränner nämligen lätt vid och då får man en besvär- men man tänker gärna så. Sitter på en rotvälta och läser för "sig " själv ur minnernas bok vad” man sedan barfisben lärt att så: skall det vara”. 7 Markerna i sommartid — de" inte bli. en, blandning av röt- d -gamla idskepliga his- ”torier. om hur” fyrhuvade,' drakar och annat. otyg krälade omkring med ”H "själv. ha>har redan lärt sig vad männi- skan, kan föra med sig. De sprin-' ger, snabbt undan när de fått vet- skap om att man finns i närheten. De är lika snabba som storharar na men ändå liksom rörligare — kanske" just för att de slår sina tar flykten som en - i i F glarnå är tigande nu; bara i i sehkvällarna får man höra dem” oT mson; rågade lejonet. > hålla sig om en bomb faller, över sjunga, ropa ut sin sorg, längtan eller" glädje från någon trädtopp eller undangömd vrå, Men de 2 sjun- . ”g "ändå, de hörs ..+ - : Det drillar" "till i en björk. Från gande för vad? Jo, - deras” för har börjat, de är på väg hem från” "det nordiska sommarvistet — fåg-" Harnas" höst är: redan : här långt. innan vi hittat det första av hös- n eldfärgade bladet. "Som I en synvilla ser man den Lilla skögstjärher redan ligga is- "till livets Kemlighétsfu la - : mönster; H :” bara en' oskyldigt - uppstickande || eaten en rent allmän fras: of rötmånadens ' dagar är” det storsjöodjur, ; långa. bepansrade ålliknande företeelser som rörde + sig. och" någon gång visade” sig i sjöarna.; Och kanske var odjuret . trädrot, som i dimma eller halv-|. ” mörker förstorades då människor- - nas fantasi. «.2--s— 7 = Livet | går vidare. Man . sitter på eh årsgarimal stubbe och tug- gar i sig en smörgås, fär en klunk ur saftflaskan och går sen vidare "tills. man . tröttnar,' eller z önskar sig vara hemma. Då är vä ” byta alls" och krypa” ner. det vitsvala lakanet och. låta" daä- gens markvyer pissera i-revy. som; "är kostnadsfri att bese och som skänker god sömn...” Sn as ; PÅ Jag hoppassätt jag” får. plåta farbror, när ni fyller 100. år också. Varpå ”farbrör” Karlsson svarar.” . e lyckas att t få bort den helt. gen lång tillbaka;' då" hinner; man s ”ett annat håll hörs nya röster - —2 r. bli riktigt. trött innan, man "når lig vidbränning, som består av kol och är mycket arbetsam att få bort. Det --finns inga .rengöringsmedel, som löser upp den, utan man har bara att gnida med skurpulver eller stålull” och ändå ”” kanske det inte : zink löses'upp av sura a produkter "och; zinksalter är giftiga, Häll 'där- för aldrig upp saft, mos eller dylikt i förzinkade (galvaniserade) hinkar eller baljor, "Förzinkade konserve- rTingsapparater tillverkas inte läng- re, men har ni en gammal sådan, så kom ihåg att man inte får använda den, som syltgryta. - "Många konserver skall hällas he- tå på: varma" förvaringskärl.- Har | man en ugn med termostat eller ett värmeskåp, är det bekvämt att vär- ma flaskor' och. burkar i dem, Man sätter termostaten på 100 gr C, lå- ; |'ter glasen ligga i ugnen någon halv- Fra Sr tar ut dem” efter hand, n 'tar”upp en!syltburk, sköljer män äv”paraffinkakan, torkar den och Jägger den. i kärlet, så att”pa- upptåckt at min man är. en för skräcklig. människa” Han ' händlar alltid så snabbt ock oöverlagta "rs 3 " -Väninnani.; — Jani var visst inte Sn Sth gick” vadet och Thomson försvann i mörkret. "Fem , minuter senare stack "ett lejon in: huvudet genom tältöpp- Ja, stammade Smith, + 1: cs anö er i civilförsvåret:. . Och "var är det bäst att uppe- . CPIB : Ornaie —, Det. förtvivlade . med Hjalmar är att han, tycker om mej som jag är — så iag måste anstränga mej he skt för att vara det när jag är 5 4 - a behöver. gå. utanför. tältet. för]. att:skjuta ett lejon,, sade Thomson, - Bra, sä lejonet, hån & är i skyldig , -|1 1878. års inspelningsapparat, ' sker på en Edison-fonograf, av det | långsamt,' kon ”han' 1' en' handvänd- "| ning förvandla:den djupaste: bas" tilll: : den ' högsta sopran eller :tvärtom, IF: rikta på den älskliga "damen som Då bilden” sitter. och gör en insjungning Det då” de, gåmla> ”gästspelen” "på operan : ”Jär ett minne blott, då man kan ställa |. fram” sin "maskin som” låter! oss "höra Kristina Nilsson" eller eri Patti, blott genornatt veva på en rulie.” - Det spåddes rätt den gång: några insjungningar ”av henne'ej på- träffats, trots att hon' lör ha gjort ett par, Men vi får i stället höra 'så många andra förnämliga ' sångstjär- Tora folvos tlFR On - Åter: till. nyssnämnda -tidning, som ”fortsätter;"Men « den. .som är. maski- nist ' vid - en sådan: insjungning är nästan Huvudpersonen, , ty glömmas bör ej att om nämnde funktionär kringvrider sin vev för fort eller fö! mnve och han skulle på detta sätt genom en åföreiltighet:, avs ; maskinisten ., lätt 1, komma att höra ”Sarastros. aria ut; "tillsanusöns med, honvut, en gäll sopran, eller. en vi värr lär ået knappast gå för sig att : ' | höra den: .svenska, näktergalen, då dig bas bullra fram gr. skuggarian , ur Dinorah. Eller kanske kommer vi en, gång i framtiden litet var att kunna sjunga in eri sång eller tala in någonting som en hälsningstill en kär vän. Omöjligt är det inte”; Nej, omöjligt var. det förvisso: ej, om också ”maskinen”. ser litet annor- funda' ut. Och så har. ljudkvaliteten förbättrats, dét vet! vår och 'en: som hört en fonograf av tidig ”mödell”; . "Apropå «bilden så 'kanske' damer- na har något nöje av att se den som modeplansch. Hatten förefaller" ej att | vara så värst omodern, eller hur? Och inte” håruppsättningen heller. NN B-n örklaring. neder "De här stenmassorna ni ser borta .doin, fördes dit av glaciärerna under istiden... ... 'En äldre dam i s Iskapet: «+; Men var är glaciärerna nu då? ,Reseledaren: 1. 1 c - Dom är. och hämtar I mera sten. , '— Säkert. Hon hör på när han beskriver... en. fotbollsmatch och 7 han när hon berättar hur hennes ret i den för konsumenten blev dy-|' "| räre' än I 2 kg påsen. ER del äffa- kastrull eller ett mått med pip: När | raffinförrådet finns samlat på ett ” y mörkt: genoin; att sätta till VA—1 gr |. askor insyra per. hg mos efter kok- : ta: "svenska "filmevenemang.. SF star- "| bygger” sor beka t bål Pirgitta Steri- | son”, säger; «regissören. I gun gan befinner sig fröken Karin, vars efternamn är okint då hon bestämt vägrade av- slöja det..Hon gör det bästa möjliga av semestern, säger hon, Vad man förlorar : ifråga om badaniet får man söka ta igen i gungoraa, menar hon, talSEAFDAn URNA SKER NSAENE DER NaP ANU ARR ATA IN RR Ia lnnd Sagt ock skrivet Pojkarna undrar varför mam- mor måste vara så larviga, det bör de vänjd sig av med. Men mammorna tycker att poja karhå hellre bör vänja sig vid mammörs : larvighet och ta litet hänsyn till dem, Om några år har de egna barn och blir genast lar= viga själva, sådan är naturens un= derliga gång. Mammors larvighet kan inte . botas, kom ihåg det alla ungdo- mar! Offra fem minuter och. ett : : Par kronor på ett telefonsamtal, ' det är bästa sättet att hälla larvig- heten » stången! a Pla I SvD) 7 Rokordförsök St tar säsongen. med" Lillevi Bergman, | debutanten som; fått årets stora -— bergs roman, söm" blev något äv en sensation . då; den'-kom "ut i vintras, hetsskildringen har inte direkt mins kat "sedan" filmplanerna”: tog form, Diskussionérna' hår. väl snarare bli- vit än..mer : sintensiva inför. hur det ; Tlilla kvinnobarnet Maris öden utan | överträm; skall kunna” beskrivas 4 il för "Bi kvinna 3 är kanske den riktiga benän på filmens huvudr ”Hon ' är - ju ännu ett barn även om hon aar er vuxen kvinrias erfarenheter.” int ”Chans är ingen raggarfilm i i agent-" lig mening; Bäpekar Gunnar ' dell- ström ” vidare.. Det är: den : kanske chotkerande' berättelsen om ;ett en= samt människobarn av år 1962, :; ” Filmen har förresten så många lika | dimensioner — det är svårt att be- rätta om dem' så här innan den haft premiär — Efteråt kan vi träffas och prata om den... 5. : Den . hahdlar om den. 16-åriga td raggarbruden Mari från Stockholm som efter ett år i ungdomsvårdsskola |; ledsagas till'ett litet samhälle i Skå- ne, där hon får plats i en möjlkaffär. — (En vanlig socialvårdände rutin- voK "| åtgärd för att få' ungtlom "på sned bort från raggargäng och andra oro: ande element). Ingen gör sig 2mel- "känna ' filmens ' Mari, ' Hon, rymmer själv känna: ... i "mot en laglydig och" |, sig att förakta! >> lertid. till. att försöka förstå eller; lära från den snälla men oförstående. mil- jön: och liftar hem. Mot Stockholm. Mot gänget. : Hon:-är ett: barn, naiv Och tacksam mot dem som är snälla hi mot henne: : Hon har -från raggarti- ]) den; vant sig vid att tacka. för. kaf- ; f fet eller för liften eller någon annah | vänlighet,” Hon "tackar: med att ge det 'endä-hon här — sig själv! -=+"> Utan att engagera sig, Utan att , Med en fräck och. "trotst attityd. 5olisvakad till- varg, sont hon inte förstår men lärt Alla män hon rmötef, ”ohvsett alder socialgrupp,' tar. sin, chans. Ingen .ger ig tid till att lära känn henne” eller Endast en människa ger Matt” vi är en förgrämd existens, homosexu- ell'och narkoman, som hamnat !årigt under sårhhällets- lågvattennivå. Han har råd att ge. I :StockKolm "finner sig Mari ute- stängd från den tidigare tillvaröt. Raggargänget tar avstånd, i hem- met är hon en. polisjagad imling osv. ” : ' Slutligen hämnar Kon hos” en äng studerande (Gösta Ekman) 'som ger henne en fristad för en tid; men: inté har möjligheterna - -att förstå eller hjälpa, ... . i Mer än så berättar” inte Gufnar Hellström" .om ' sin film ”något "skall väl sparas till premiären också. « Den : 17-åriga” debutanten Bergman. medverkar i snart sagt: alla av. filmens scéner, Hon har tidigare endast ” några: "mårladers. privat : ter aterskola bakom, sig, -men:' redan. nu; innan ”Chans”, haft premiär, ryktas det om en. ny filmröll, KR "Intresset för: Kenhes” debutfilni” är mycket stort, berättar: nian- på :SF:$ Hk form: -av självupptagenhet parad med” perfektionsdrift.' Det enda. bor ll, | att ni rodna2! Det.är bara sött med | deras gliringar.. Med: hjärtlig: häls- > sedan en föregångare som i princip lighet utan att begära ersättning: Fan : inträdde i i helgedomen. För en sum- | några droppar. vatten ur automaten. Förtroliga stunder per - ”Kån jäg ”höpmast” Nej. tyvärr, | måste jag säga, även om det gör! mig ont att behöva göra det. En flicka, som håller till godo med "eri i grabb bara när hon inte har någon 4 annan på gaffeln är ' säkert inte.) förälskad. Ni säger ju att hon van- 8 ligen tackar nej när ni vill bjud; henne på något — för att helt! plötsligt höra av sig, om lördagen + hotar att bli ”pojkfri”. Ska ni hal den minsta chans att väcka hennes intresse, så ska ni säga nej, nästa |: gång hon ringer. Och även om det |; inte lyckas, så är det bara nyttigt | för nådig fröken att få sitta där och' sukta för: en” gångs: skull. Både : bortskämda flickor och bortskämda : pojkar mår. bara bra av. ett. litet mothugg ibland... Det kan vara en nyttig tankeställare att konstatera att inte ens ”gamla beskedliga Pel- le” bara finns att ta på hyllan. Med 2 bjärtlig hälsning: . | Amerikas "charmerande sprinterstjärna : Wilma | Rudolph, som gör: ett Världsrekordförsök t imåndagskvällens TV-program som utsändes med TV-satelliten Telstar," jär här fotograferad med ett av de ' [många fina priser hon erövrat una ider sin + idrottskarriär, Hr Db ”Gallie" » " ""— Varför. ser du så lessen ut, öm) . Blyghe ot fs k i .— Min fru ska resa bort, se. lvun är fal äskt" Så lir Det behöver, du, väl inte'se så Jessen utför. såren — Annars reser ban inte.. u temedlet är att man försöker låta intresset kretsa kring. andra i stäl- : Ved an tinge? en let för kring det egna jaget. Genom K ' - ' att lyssna på vad. andra har. att säga, genom att göra människor små ” Jordbrukstitteratur tjänster, genom att skaffa sig någon trevlig hobby övervinner man of- ta sin blyghet. Och bry er. inté om Jordbrukskonsulent; Sven Alver > vändas? Hushållningssällskapens ' s förbunds småskrifter nr 2 2 ,”” LT:s förlag.” 2 IN "Klimatet och jordenå närihgsinn håll är kanske de viktigaste faktore; nä i' växtodlingen: Klimatet. har, vi; .Jännu inte något inflytande över men t den goda jordmånen kan vi sö jä ” en ung'flicka som ' kan .rodna : -— och "minsann. nog så . ovanligt nu för tiden. Skojar. era vänner med er för rodnadens skull, så skratta med. Det är det bästa vapnet mot summas i ett rationellt jordbruk. För - att den skåll ge bästa möjliga ek nomiska utbyte måste man känna til de gödselmedel sor står till buds" "och" veta hör de bör användas. 3 ” . Det haf länge varit ett önskemål att i kort koncentrerad form. få råd om. grund för ek - Jordbrukskånsulent Sven Alvelid h: under sin tid på Lantbrukshögski lan ingåetide sysslat med-:gödslin, frågor, ' och -soth jordbrukskohsulent: vet han vilka problern den praktiska jordbrukaren har när han skall göra : upp nästa års gödslingsplan. Då är det i första. hand de ekonomiska . frågorna som kommer i förgrunden, ; . :I den nya småskriften' beskrivs de ' yt EN olika handelsgödselmedlen 'och deras ” darnas gagn; Vat skul-]. k och därefter ges allmän= . 1é därmed inte bara vara en ”tvätt- |'na riktpunkter för' hur. gödslingen anordning” utan gav den besökande förtur I skydd hos dé ”mäktiga”. Automaten torde enligt vad forsk- ningn kunnat utrö av aldrig konimit Vår tids bekväma varuautomater hade en gång för lité mer än 2000: år fungerade som de moderna: Upp- finnare var greken Hero, och. den- na automat: var avsedd att ge be- sökarna till: ett av templen mö ig- het att två sina händer innan de ma av 5 ”drakmer, i i nutida svenska mynt ungefär sju kronor, fick man Pengarna ' skulle: tillfalla” templeh för .dess' utsmyckande och till gu- gödseltillgång, förfrukt mm. Pen sista avdelningen behandlar just de ekonomiska synpunkterna” på lätt | överskåaligt sätt. - AR Den nya småskriften är en gödsel lära och i litet format som jordbruks=' Före och insruktörer bör sätta d: på alla de jordbrukare som ber om åa inför nästa växtod- lingsår — det som alltid måste bli: | bättrå än det senaste. . pr Inte minst land: frågar man' efter ”Sveriges tredje Bergman”: (De andra två heter Ing? mår och Ingrid!) S a å tot ÄNDRING) st LACNING - ” TGN M VB ä Tra S 'ÅORTS wd ve 2 önvNETARNA FINNER. NI I LAHOLMS TIDNING ERE ETERESSPSTEPEL TEST T Ad kvinnliga" ” id: Hur skall handelsgödseln anse , I för, Gödslingen kan därför inte för=" skall anpassas till jord, klimat, stall= > . a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.