Landsbygden (ep): serie =1L7 Närmandet mellan högern och » folkpartiet under .senare tid har . Påtalats både från centerpolitiskt och socialdemokratiskt håll, Det=- . sta har tolkats dels som ett utslag " för att hrr. Ohlin och Heckscher inte utan oro ser på" tenterpar=' "DEN 6- AUGUSTI 1962. Ile Hur. högen fölkpartiet närmat. sig till varandra preiidiepost: och ett av hindren -för defta samarbete är elimine- . rat. Hr Königson fortsätter: Nr .-' När jag anslöt mig till folkpar- tiet trodde jag att det fanns en verklighet bakom alla dé vackra orden om att partiet ville vara — tiets betydande valfi en upprepning härav, dels på att högerpartiet fått ny ledning, zom passar folkpartiet bättre än hrr. . Hjal ärd. - Disk ä om denna utveckling 4 i svensk politik bar 'emellertid inte 'berört . vissa kretsar inom folkpartiet och , den” folkpartistiska'; présseri" -sär- skilt angenämt att 'dömar av den beska ' polemiken; Indm :; högern " förefaller. det däremot, som om" 2 man tar saken i mer källt. - Hin) "I fredagens nummer äv Hah åe tidni trädde: i” ri imannen Ture Königson fram och "deklarerade sin uppfattning. i frå- ”gan. Då ' det onekligen > kan ha": allmänt intresse att ta del-äv'hr' .Königsons synpunkter på sämär-- ibetet högern-folkpartiet titerar vi . här några av dessa: oe i "Det är lite: svårt att fö stå den” våldsamma indignation, som man på folkpartihåll visar inför på- Iståendena från ' ”socialde okräter och centerpartister om ett ökat 'samarbete mellan högerti och tfolkpartiet. Under den Hjälmar» . ;son-Svärdska epoken klagades det.” ofta från det senare' partiets, sidå över att den extrema högerpolitik," !som: dessa två herrar. ansågs. + speciella företrädare ; omt folkpartiet här. dessutom” vidtagi de förändringar i sin ledning, som ; "gannolikt var nödvändiga för att : samarbetet skulle : gå" : gniss le a Nkdgsman Waldemar -Svensson . i "Ljungskile" som det " främsta hindret för. ett höger. samarbete tidigare. Nu Svensson, trätt tillbaka" ” FOLKPARTILEDARENS :' FÖ KLARING härom dågen ätt'det I te kommer att bli någon” strid "dm . fyraveckorssemestern slår” ' kanské Sveriska in endast delvis, tror - Alla i vid - de senaste valen och ogärna ser ” ett - änligt . parti” med stark” ” social betoning, men jag fick tvärtom uppleva hur partiet - under hela" femtiotalet ständigt 'var på glid 'åt höger, Detta för- ' hållande > påtalade jag också ofta ” både i tal'och skrift bl a i ett flertal artiklar i denna tidning. - "Dessa mina påtalanden av vad som verkligen höll på att ske mot- ”togs självklart inte med några po-. - sitiva reaktioner inom högsta par- : tiledningen.' Jag minns särskilt en . gång, då jag fick mycket allvarliga - bannor av hr Ohlin för att jag i - en” artikel sagt, att" jag ansåg dét vore” mera naturligt för folk- 'pårtiet" att i sociala frågor samar- beta méd' sociald kräterna än ID" är underligt meå havet. Det uppfostrar: oss, Jag tänker då inte i första hand på den uppfost- ran som havet har gett sjömännen och fiskarna — det är ett, ja mån- ga kapitel för. sig. Jag menar ha- vet.” och sommarmänniskan, bad- gästen. Inte :söker: sig semester- folk till kavet bara för att bada, även om 'det heter så. Det finns något annat; i mötet ':med.- havet som man kanske inte gör klart för sig riktigt. När ' byrådirektör , A och ombudsnian B sitter'vid stran- den "och pillar . med itärna i: den, .så intar de precis samma .ställ- ning inbördes och liknar också! i allra .. högsta grad: byrådirektörs- , och ib småttingarna som leker: stads-”och brobyggare i samma. sand framför papporna, - Vad, vederbörande inte gör klart för sig, det sitter så: att säga i tårna: och i. fingerblommor- na. Det är ett barnajag som kry- per: fram. Med vilken: meningsfull gest silar inte badgästen' sanden:i sin hand. Den tankfullheten i han- dens: rörelser är det vi, bör göra nied högern.: Det 'var nättopp det farligaste som kunde sägäs.; Hr , Ohlins'; främsta -- Argument mot ett samarbete melian' de bå- artierna” under Hjalmarson- epoken: var. emellertid att högern ville. avskaffa barnbidra- get. för. första barnet. .”Nu: har . högern”, skriver hr Königson; ”in- te bara. ändrat uppfattning i barn-' bidrä frågan . och: godtagit ATP "utan även. på andra punktér. mo. dererat. sin instäilning,. Då: för fölkpårt: tså anskrämliga dragen Å högerpolitiken r. borta.” BE Se efter vad den vill med detta möte med havet, mer än att bada och solbada. Det är: någon innanför byrådirektörs-.. och om- budsmannakostymen, : innanför 'alla våra kostymer och klänningar, som vill fram i dagen — någon som visar" sig. Men hela" denna: upp- radning av mer eller. mindre nak- nå sommarjag på plagen är ändå en: sorts : doldhet.' Alla "kommer fram till. havet och visar sig i som- marens sol — sen drar ' man sig tillbaks till dräkterna, till rollerna igen; till den: hopknäppta pla heten; fbe vad är det havet” vill med ? .Ingenting,' svarar. någon. Havet död materia :i rörelse. ' Havet vill ingenting. Nå, vad är det havet: i vårt" öga. vill, vad. vill! vi "innerst med: havet: i: vårt öga och kring våra lemmar? ; "Till "och; med; den: bar > Av: Walter Dickson bladen i livsboken, solmättade, lYju- sa' sidor, där det inte står skrivet någonting på riktigt allvar, eller med ett sådant allvar att det lik- som inte låter sig läsas, Det går att slå sig till ro med en Gbärldsvis skepticism '-inför sommarsidorna, som "måste växla” med ”vintersi- dorna” i livsföljetongen. Det går att minnesalbum: "Sommaren på Nä- set”, ”Sommaren : på ' Marstrand”, ”Sommaren' i Varberg”, ”Somma- re på Skrea”, Det går att göra album av, jaget, ja, :. Men håll upp "sommaren. över iltanken! Som” vi gjorde som barn med det där 'pappersarket där vi skrivit" en ' skrift med ' mjölk, en hemlig skrift som: inte syntes "sen den torkat; men som kom fram när man höll papperet över eldslågan. I värmen från lågan " växte . ens egen skrift fram — som en sån tppenbarelse, för barnaögat. -. : Sommarens : vita: skrift går: att framkalla för vinterjaget, för vux- enjaget, . Ta" med ' sommaren : hem och framkalla dess skrift över tan- kelågan.:: Då . kommer : avspändhe- tens och lekfullhetens" ungdomsge- stalt att visa sig mitt i din vardag, din” gärning, .Då visar” sig havs- linjen" i ' kommitterades och dele- gerades rum, vid pulpet och skrank, inför ordförandeklubba och utred- ningspapir: förvuxenheten avslöjar sig inför den havslinjen, ämbets- » höga dh Chaplin kommer fram 'och-visar'sig som på en strand. Försök detta: framkalla havs="'och strandlinjen på ditt vuxna: : uppdrags papper, i ditt: ämbetsrum;,; i a; » | En ' enkel: och" slående test: vem håller inför . den havslinjen? Låt Oss ta havet med oss hem!": fotografera fram - ett litet tjusigt |- Vill man bli riktigt ace : « fänkligt SA- P: tteplakat över kela Cuba ler från hustaken i i Havanna förk "re, blir de så entusiastiska, att 'de "'Amerika presterat något liknan na länder som Förenta Staterna satt de klassificeras såsom ' delvis "Den officiella statistiken visar, att det fanns' cirka en miljon "analfa- beter: i landet: då Castro kom. till makten.” Av'dem har 700.000 lärt sig "läsa - och: skriva, + 83.000 - håller | fortfarande på "att lära sig medan | .'daren känner” sig iakttagen” av:ha- a sig inte .-som'" vanligt, | söker "göra. sin "gång lätt, sina” rö relser” smidiga.” Är det inte en bä? idekomisk "och rörande "syn; "med ;dessa” farbröder so söker göra | kälaskulan' osynlig, s tar. idrotts- vunder ; sin "representa- ”tionslekamen.- Nej, det. är. inte bär -farnajadernas ögon som: åstadkom- mer: detta, havet. i, och för sig och an är. "framkallar "denna metamorfos; : den en? samme badaren; Var och en"av oss har: känt : detta” hur: ; havslinjen, strandatmos; ren ”källar fram "ett oss, ett” Iekjag,' en som om havet gav tonen och. airen åt én. stil : som "inte får brytas: Märsch-' och påradgången blir ut- skrattad "av solreflexerna, av ha- " vetst alla "munnar 'och . smilgropar, e : i; - Moské stängs +, + > fu "Kärrtorp i Stockholms - Mosk I södra., förorter. '— .den första: och . | enda i -Sverige — har- nu stängts : efter alt ha hållits öppen för mu- hammedaner fredagar och söndagar under "ett "år... Av huvudstadens cirka tusen muhammedaner har en- dast ett fåtal besökt moskén. re- Ibundet. Moskén,-som består: av vara ense om a fyra vi « men inte om fördelningen. Endast folkpartiets representanter. är én- ligt pressuppgifter ense med so” cialdemokraterna om fyra vers . kors sammanhängande semester medan tån; övriga ett rum för bön, ett bibliotek och ett terum, har finansierats genom medlemsavgifter '' och donationer. Initiativtagare till moskén var tele- printeroperatör Björn = Eriksson, St ledamöter vill. ge arbetsgivårna rätt'att dela upp ledigheten i teésp tre och en vecka. Semesterlågen I : gäller som bekant - endast: lönta- |. ” gare. Andra får ta ledigt » hur de kan: - 2 Propositionen väntas till nästa års riksdag och lagen skulle- då kunna träda i i kraft 1965, : "HÖGERNS OCH ' FOLKPAR- TIETS underliga förehavanden, Har försvagat borgerligheterr in ör vär let, anser tidskriften. Svens tik (cp): ' : - '-" Men det bör ändå vara m » att redan i år försätta soclalde- |» mokratin i klar minoritetspositiori. Centern kommer givetvis att. in- rikta .sig på denna huvuduppgift för borgerligheten; Man kan fråga sig varför högern" och folkpartiet : sysslar med ting, som motverkar detta syfte. Attacken mot centern kan kanske förklaras helt enkelt med det att högern och folkpartiet - till varje pris vill bryta den fört- - satta centerframmarschen '— och helt enkelt fäster större. vikt, vid detta än vid borgerlighetens ' ge- uppgift :50- cialdemokratin. Manövrerna tex EEC-frågan är svårare att förkla- ra. Politiska, helomvändningar kän helt enkelt inte förklaras — på annat sätt än som taktiska spe- kulationer. Och.som sådana är de — misslyckade'för borgerligheten, kholm. I vo. Till en Hongkong-by En liten by om 40 hus åt flyk- tingar i Hongkong hoppas Luther- :| hjälpen kunna bygga genom en in- ” samling av timmerstockar i Jämt- land, Genom kyrkoråden i de olika, församlingarna i Jämtland 'distri- b des listor till sh ägarna, där de fick teckna sig för leverans av ett antal timmerstockar. Stockarna säljs ”sedan, och pengarna går till insamlingen. . oa or I kt De ” Baptistorotil ” Direktör. Sven Östling i: "Linjeflyg är” en. välkänd baptistprofil. Han är medlem i Bromma baptistför- samling och var. en av "männen bakom ”Kyrkan vid Brommaplan”, som byggdes för några år -sedan. Då fö li '100 . med! Dent bygga ' kyrkan, som sostade 3 milj kr,:hade den” 20.000: kr: byggnadskassan och. Sven. Östling [ gerades : bord," högtidligheten måste falla med kläderna: gör den” inte "det så gör havet ämbetsmannen till -€en liten Chaplin, Det är som om det som vi tar på allvar inne i stä- derna, vid kommitterades och dele- vid: pulpeter och skrank, > inför. ordförandeklubbor och utredningspapirer;' det är som om havet ironiserade detta 'och till: -önskade'oss en ny rörlighet, en fri- are stil 'i dessa sammanhang. Är det därför man längtar till havet för att man egentligen längtar. ef- ter ett jag som kommer : bort; i vuxenvärlden, som blir för påklätt, för igenknäppt, Flyr inte badgäs- ten hotet att bli insydd — flyr han "inte till havet för. att äntli- gen få se sig själv? = ss. < Den avklådde inför havet intar ställningar av' frihet :och' balans, gör rörelser ' som : försöker vara harmoniska, avspända, framkallade i lek, I havet blir kroppen blom- likt uppmjukad, simrörelsen är in- te bara en vital motion '—" det är själen som badar med vår" kropp, det är inte bara Niveakrämsansik- tet som vänds naket mot solskivan, det är. människans /anlete som vi- sar sig. Vi badar vårt hjärta ock så. Det. hjärtat är -inte bara en klump | bröstet, det sitter i finger- : blomman, - det 'vickar 'i . tåspetsen, det hjärtat är- hela | din kropp när den dyker in I vattenspegeln ' och . hämtar , upp: en . näve bottensand som” en n klenod, en hemlighet. De går ätt poetisera. om sånt här, säger. någon: Men” - vad? :sen? "Vad mer? 2 + Man reser till havet och hälsar på Robinson," en ' 'Hawaiiflicka: Det är f o je i en stockholms- --förort : berättade . nyligen >; för ; att. deckare" och thrillers var så begärliga”: ratt = filialen ' skulle känna” skaffa "pråktiskt" taget "hur många >som : helst, räckte till; Givetvis skålle: man in- te: "köpa. vilken smörja. som helst. ibliotekarien É medgav: att | gränsen inte ”alltid var' lätt. att dra, mellan .det - litterärt "und bara: anslaget |: av” klichépersoner, ; Då : står" Meiss- nérs « Fallet; Sorge” > på. en , helt å Den 3 dokuméntar ska berättelsen om en: tysk-rysk" spion vem. som helst : att offra - en; hel dag (eller natt) på; denna: våld-. lektyr.: Samma sak och? det "som ;.kan” försvaras / från underhållningssynpunkt.” 'Tydligt-är att. det inte går att avfärda frågan om inköp av: kriminal-; och ;även- tyrsböcker ;med ? ”glosan ; "inga. of: det: likgiltiga”. . :Det finns, stort behov” äv böcker, lämpliga för avkoppling: och : vila, "och detta be- hov "förefaller 'vara helt legitimt i en: tid. som: ställer ”:så ' stora ' krav på. anspänning och därför är i be- hov; av; ; jämviktsskapande ' syssel- hög 's i ”litterära” böcker brukar låna: hem ett skapligt: urval ”spän- nande 'underhållningslitteratur, ' ej minst detektivromaner; Man lär sig med: tiden känna igen de verkligt intelligenta: ,deckarförfattarna-. och undvika det sterotypa, pratiga och infantila," Den som . verkligen lärt sig uppskatta”, Döyles "och Poe kan omöjligt hålla tillgodo” "med t & Dagmar Lange: Däremot "kommer han att trivas med Chestertons fa- der '. Brown ' eller Agatha Christies lord Peter. Doroty Sayers och He- len; OClay: skriver en: lika kräsen dialog. som. vilken "”klassisk”. ro- manförfattare:. som «helst; och: ”att följa kommissarie. Maigrets bedrif- ter är, ett psykologiskt nöje som ger mer. behållning, än Freudepi- gonhernas' : dramatiserade" 'sjukhus- den fantastiskt produktive Georges Simenon' skrivit några: : underhåll: ningsromaner av verkligt stort for- mat, bland dem en initierad skild- ring av ' förhållandena i 40- jjalets tysk 'ockuperade i Paris. och brottstudie Mannen som "såg vår gen gå förbi”. som åtminstone un” dertecknad '. räkn . "litterärt värdefull”. un E 1 deckare Skal vara rakt på sak 'och inte: försö! a göra : sig märkvärdig. . Det har på senare år kommit ut en'del verk i genren som är så pretentiösa att. de" väcker omedelbar .leda.. Man' märker 'den litterära aväikten och blir förstämd, a -sig själv, h skan; men : efter semesterveckorna har, man bara att klä på sig var- sk men igen och packa ner som ordförande i'b tén. Sin kometkarriär inledde Öst- ling :som - biljettklippare hos Brö- derna Peterssons bussbolag i Nju- N | badprylarna: allt man har kvar av | havet är solbränna och kanske li- -te sand:i skorna som väcker me- ”lankoliska minnen hemma' i stads- våningen; Och så går det på ny kula i gamla spåret i igen.” . poesi, : "Något att bläddra ' "fram och för- lusta sig med i minnet: Sommar: Ett "Teys "En gammal skandal”; där "hela" "den engelska . kungahistorien "frambe- svärjs. Raka motsatsen är Graham Greens kriminalromaner som - inte uppträder . med . falskt ”djupsinne utan i stället "gläder läsaren med sin utomordentliga människo> och miljöskildring. Desto smärtsarma- re var, det: häromåret. att .konsta- tera att författaren till eni så rolig och "intelligent" spionthriller som "Vår man i Havanna” kunnat sän- journaler, F.ö har .Maigrets pappa, I gäller, deckaren ”Den röda lyktan” som: :jag minns med: särskild "tack? samhet eftersom: den” en" gång 'på sjukhuset räddade mig frå mis”. heter; Det. är bara" det! jätt det myckna :syssländet:med facklittera- tur "ibland "kräver "att man ”full- ständigt kastar loss från; vardagen. Jag vill 'på det! bestämdaste hävda | fatt. det. i den klassiska skönlittera- turen. finns. många verk som” äger i andra: världskrigets ' 'Tokio' kan” fål" epterad av Castro-regimen bör man helst bära gevär och tillhöra den. besläktade milisen eller bära Marx eller Lenin-litteratur under armen > och it f and. neonli 1 "Nu tal” — 1 händelsöd sn n unnas att Cuba avskaffat analfa- 7 betismen! När man diskuterar detta ämne med regimens anhänga- ' påstår, att intet. annat land I de.: Vi har inte" hört vad såda- och Costa Rica har att säga om analfabetiska,”. 167.500 betecknas som omar stånd att lära sig något” och något över 30.000 har: "vägrat lära sig”. I sta- tistiken : registreras därför fortfa- rande fyra proceat analfabeter. Den .stora prestationen . har : förts. ' genom. mobilisering av: en kvarts miljon 'läs-. och'skrivkunni- ga människor, domar, som: begivit. sig ut. från | städerna till de efterblivna. byarna och: igångsatt kurser.- -12- kor har. fått "Undervisa 60- » Systernet "påminner 3 hög grad om « det".som"; ; Gärsel-regimen nu M Manga i de, vill gadernas?- n medlemimar! fortfarande har svårt att läsa; > Hur pass efterfrågad enna ”Jitte ratur är, -har jag inte kunnat”ut röna, Men för att vara accepiabel inför, de nya härskarna" bör man gå ,, omkring, med en volym. av. Mabx” eller Lenin under armeh:— såyldd man inte bär gevär, : ..> behålla friheten; Tx . En" bok: som :slagit' ningsrekord, sedan en. nen Laubach” fidigare "öenotafört på Cuba. Deras resultat" var 'de, allra bästa .— ' och". de ' kunde - begagna tillfället" till 'evangelisering' i: byar- nar: vilket > givetvis «inte ngick i plan.» ” Castror ett "högt : underhållni ärde "och är samtidigt 7 ”spännaride” och" väl- skrivn " Dylika” verk / finns emel- en "i. vår egen "tid, och man "har'inte priori "rätt att stämp- la "en författare” somm. ”underhåll- ningsskriftställare”. bara därför - att han eller: hon! har gåvan att-skri- va. medryckande. Ta 'som exempel Vicky /Baum:' Hon "har inte' bara skänkt "oss ””Människor' i hotell” utan även ”Gummi”, en dokumen- tarisk skildring av de vitas exploa- teringsmetoder:'i Sydamerika ' som ingen kommer att glömma som läst den.: Vad är, om jag får fråga kri- minalromanens belackare, Wells ”Mr Pollys historia”, annat än en" ut- sökt analys av en individ som tack vare. sina speciella levnadsomstän- digheter drivs till'ett brott (mord- brand) som framstår som” den' na” turliga” utlösningen. av många års förträngda önskningar och 'aggres- sioner? Hos Dostojewskij och Mau- passant 'möter 'mari "många berät- telser . som. ger liknande. inblickar i det mänskliga psykets avgruänder; Ja, men varför håller .ni er då in- te: till: den klassiska "boken;,: till en bröttmålsskildring-' som garanterar litterär kvalitet hör jag läsaren frå- gå. Svaret är enkelt: när man” är trött och utarbetad" orkar. man in- te: fördjupa sig i finesser. En stres- sad person uppfattar. poetiskt hög- stämda scener, fint tecknade karak- tärer,' ett. lysande språk m m en- dast . som en", dimma. . Det förhål- ler" sig "tyvärr" så att inte” varje bok. lämpar sig för varje sinnes- tillstånd, Därför brukar. jag alltid ha ett urval. till hands som passar för. olika: behov. -- Visst kan . det ibland. vara härligt att få koppla av med 7; Conrads: färgsprakande äventyrsbörker eller -Moravias sen svella. noveller; Men. en” annan gång saknar man kanske den kon- centration som behövs för att nju- ta”av: detaljerna i en så högtdriven berättarkonst... 1 stället är man ute efter stoff .som kan hjälpa en' att komma över sitt nervösa och ute > Småst N lestadiet 4 underv har' man alltså klarat. Alla frågan, | vad" söm x skall - "komma : st. "Vad är fortsättningen?” ";Castro-regiméen ” har: naturligtvis sina ideer om detta; Den enda var ra "på: vilken det är. överflöd," är kommunistisk litteratur. Ett par av de största butikerna, som "”likvide- rats” på grund av: varubrist' eller att. ägarna flytt, är nu bokaffärer, där all den officiella ryska littera-. turen. finns att köpa i spansk över-. sättning. 'Där "får man också! köpa grammofonskivor "' med" Castros tröttade, tillstånd. - Då - är. det bra | med böcker :som 'renodlar 'spän- ningen, som tvingar läsaren att va- ra med i svängarna utan 'att han behöver ha dåligt 'samvete för att han "hoppar över' det: ”litterärt värdefulla”... >. : För bara en fem-sex år sedan hade jag alltid lite samvetsnöd när jag läste deckare. Livet är kort och | Y' litteraturen är. stor; tänkte jag. Man | borde inte, spilla tid, på. oväsentliga |! saker utan i stället försöka -vidga sin.-horisont, ' Jag "har -helt ändrat ståndpunkt i "denna fråga. En kro- niskt uttröttad' männish har. ingen ä ateistpropagandan ” och Pp det stöd som protestantiska gav” revolutionen. Däremot: i öppet” ympatiselade öv Franco, De. har. "nu alla Htvigatd , De": ' protestantiskå ”pastorerria' däremot nästan : uteslutande”: vibas. >. ner, Många av dem hat, flytt. från a landet Mi besvikelse öv - revolutionens utveckling "Även detta uttalande '. betrak som en signal till reträtt 1”. den. " ateistiska propagandan. Alla” "präg- ” ter —' både katolska och'prote-..- mycket oviss, Att Castro och -håns > vänner vill följa föredömet is frå n | östearopa, därom råder intet. ty ära” > och I räeis ter i sin närmaste krets, Man: Kör mycket talas om både Fidel deh hang' bror Raoul, Castro, som; år då glädje av att läsa "Bröderna - Ka- ramasow eller Don Quijote. Natur- ligtvis bör man .kunna känna igen en underhaltis bok efter de första 10 sidorna och kasta den utan att falla offer för tanken att ”jag mås- te i alla först. se hur 'det hela avlöper”., Själshygienens'; "regler gäller även för "den som någon gång systematiskt vill koppla av med en thriller eller ”krimis”. Men den som läser med urskiljning och kritik. och Iärt sig: balansgången mellan det upphöjda och det enbart roande kan' få uppleva oanade fröj- der i underhållningslitteraturens lustgård. 'Tack,. Carter Dickson, David Doge, Stanley”. Ellin och många, många andra, att ni finns till. i ” : Herbert Connor repres regimen. på .interna- tionella "kommunistiska kongresser. Castros syster bäptist . 2 I: syskonskaran " Castro finns” emellertid även en tredje person - — systern Agosta- Castro.. Hon är ” en framstående sångerska, och hen- nes . popularitet har givetvis ökat sedan hennes båda 'bröder blivit ro är: också baptist. och sjunger ofta vid gudstjänsterna i. Havannas fyra. baptistkyrkor. Ja; ibland an= ordnar dessa kyrkor speciella kon= serter för henne.” oe "Kan, det vara "den baptistiska systerns inflytande som förmått Fi- del att slå till "reträtt: i mtelstpropar gandan? CC, ov Fidel Castro ? är: "inte. r Dn. opp ition, mot; Castro” 2 . | regimen: knappast ta, 'om', män" vi stantiska — anser: doc) framtiden Nu landets härskare. Men Agosta Cast= " = -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.