ryverYr vv er v vervtvr verprv YYYTYTTYYT VV CX YYYYFTTVYWYYVeEYTYYYTVYYYTYYYYYFYYYYYFTY TYST TvYrveerevevere Halvvågs' möt: "himlen. De: året jag bodde i Assist kom > inte sommaren förrän framåt mitten av juni, Hela maj och halva juni regnade det dag efter dag. Men när sommaren, äntligen "kom, - kem den med ens i all sin um- . : I briska rikedom och härlighet. Och » >>] med den kom pilgrimsskarorna, - .: Sommaren kan komma tidigare eller senare också i det solrika Ita- Jlien, till det vita Assisi på sitt berg över den gröna Spoletodalen, som man härifrån kan överblicka allt- ifrån det höga Perugia bland” sky. formationerna i väster och ända bort mot det låga” Foligno på "slätten i öster, Men ett är säkert: skulle än sommaren, den av frusna nordbor så ' efterlän ade italienska sommar tén, fördröja sig eller till och med utebli : ett , år, nog. kommer, pil- grimsskaretna. a Från 300-talet till 1960-talet > — Den ' konstantiska « tidsåldern med sin sammankoppling stat — nationalkyrka har gått" in i sin slutfas, - förklarade nyligen "pastor Christian Bartholdy, förre ordfö- randen i danska: Inre Missionen. Överallt. inom kristenheten ser vi nationalkyrkor snabbt falla sönder, Tydligast -är detta 'inom kommu-| .. : nistvärlden och i Frankrike: Det |. förefaller som vi. närmar -oss- den korsväg : i" kyrkans ' historia; där Kristi församling ska återvända till |: . sin ursprungliga:status som en mi- KG noritet, en kämpande kyrka, ''Hur:länge. det skulle. drö; han inte "uttala sig om:' Institutio-|... | ner har 'en tendens att dö långsamt: 7 | Han beklagade: utvecklingen: te för kyrkans” del. utän Har du förmågan att 3 am kan ske kortvariga assisibesök alita odle . bort från de ” skönhetssyner i som ” möter: dig J detta tempel” > bland tempel, eller från den solbelyata på- radisängen framför det, kan du” köra or en halvtimmes eller timmes : bros. von menad neråt vågen som. leder till Porziuncola, Assisis Järnvägsslation, N Där reser sig över dammiga tabri- ker och myllret 'av 'suvenirstånd en av Italiens och kristenhetens :stör= sta kyrkor, Santa Maria degli 'än-” geli,, byggd, på dena plats där Fide ciskus grundade sin orden;" Dos , massiva murar, som mer skulle tia anstått en: fästning, omsluter "den helige. Frans. bönkapell,: nu Helge + . domens högaltare, en liter pilghimsa vv kyrka inne i-den stora pilgrimax kyrkan, Vallfararnu trängs genom dess port varje timme, medan Iuria "Som man ropar. 1 skogen: Det finns ett gammalt fint ord- . Språk som lyder: Som 'man ropar 1 skogen får man svar, Det har « sin giltighet i all mänsklig sam- «levnad, i familjen, på 'arbetsplat- - . Berna och. i internationellt um= " gänge. Inte minst i sistnämnda fal- Jet är det av vikt att ”inte ropa hågot” som man ogärna vill höra ekot 'av." Vi har tyvärr haft en . del mindre trevliga exempel på ” detta från svenskars besök i till exempel köpenhamnska Nyhavn. :' . Den ' lössläppthet som" en, del . landsmän gjort sig skyldiga till i I liknande sammanhang under ,ut- landsresor ligger väl också . till även en drastisk historia I sam” > manhanget. En” "svensk" familj "skulle köpa en "flaska läskedrye- r ker" och Ile lämna : en. svensk ”tomflask; + ; utbyte. > Det ” gick emellertid inte för sig då de” nörs> : a "läskedrycksfabrikerna : ite dar . svenska flaskor i retur därför att inte är lika dana 'som de nörs-' -,Pant' för flaskan ville. emel- - : .lertid inte svenskarna” betala, och ' v lutet på om Oppdäde: dom fulla | Lå AX + I samarbete med Kiruna-geofysiska-observalorium växer nu ."- ” det stora raket-experimentfält fram, som i norr kommer att . -...begränsas.av treriks-röset. Naturen skadas inte — men sa- - MM mna ie tidvis utrym a området I när de praktiska Jörn + söken pågår ” Axel Forsström, nyligen: "avliden, i gin nyätkomna” skrift ”Ellen' Key” ' Under » ställa ' sig i spetsen 'för en freds- grund för den famösa framställ- : " Ping :utrikesdepartementets "une derstödsnämnd "gjort sig: skyldig till då den; föreslagit indragning - + nHärer. Sön ' Men betydligt mindre uppseen- deväckande” uppträdande utom- lands kan också väcka förargelse : Å värdlandet. Härom dagen ' såg vi en artikel i en Oslotidning, son ' . berättade om svenskbesökare i Norge, . Det förekommer - nämli- gen att svenska damer och herrar besöker. handelsbutiker med lån- ; ga listor i sina. händer, vilka be- . rättar om, hemmapriserna på oli- ka varor. "De har räknat om des "'sa' priser i norsk valuta och se- "dan imför de med de priser som” : tillämpas på. liknande varor i de norska ' affärerna. ”Sparar man” två ö öre på köp i, Norge så köper iman,” spatar man inte: låter man ” det vara”, ; skriver tidningen. S Mår” Torska — Apostela- fö och själ hävdelse' "Elen Key kom att betrakta för- -eningar som /ideernas grav! ”, säger (utgiven'” av": Ellen ' Keys . stiftelse Strand). Trot$ att hon 'uppmunt- rade föreningar; som” kvinnorörel; sen och. arbetarrörelsen ville hon själv. stå vid sidan om, "ville" vara "klarsynt observatör som aldri lorar den. kritiska blicken. , Hennes motstånd mot "att s ansluta” sig till" kollektiviseringar yttrade ' sig på många sätt" Hoi : kämpade -för, kvinnans myndigför- klarande: och. lagliga likställdhet ”. med, mannen, var med om a forma <Fredrika Bremer dets" program men blev ändå inte Ö medlem av' förbundet.” Hon gick så . småningom . över från liberalismen "till socialismen "men. blev” aldrig medlem av något politiskt parti, Mot slutet. av, hennes liv blev fredstan- ken frågan som :överskuggade allt. örsta'. ' världskriget ville många, bland dem. Elin Wägner och Werner" Söderhjelm, att hon: skulle aktion, Men hon föredrog att stöd- ja rörelsen 'vid. sidan om, genom föredrag; broschyrer "och artiklar. Utan anstrykning av fanatism, med en kritisk blick som riktades inte minst mot! 'de egna idéerna, blev hon under trettio år en 'av Sveri- ges främsta opinionsbildare, "> - "Axel "Forsström framhåller hen-' nes stora omuthghet som en av or- - sakerna till att hon fick så många sen för kvinnoemancipationen, som . hon ju ändå själv tillhörde. - För- eningen för gift qvinnas eganderätt, 'som hon undef ett tidigare skede tillhörde, lämnade hon eftersom hon ansåg att den inte var demokratisk nog, Hennes personliga åsikt, att . 'kvinnoemancipationen mycket väl kan fortgå utan att man försöker -utjämna skillnaderna mellan män och kvinnor, väckte en oppositions- :';storm inom emancipationskretsar, : Framför allt hoppades Ellen Key, att kvinnorörelsen och arbetarrö- - relsen skulle motsätta sig rustnings- raseriet. Men hon trodde inte på någon . plötslig, undergörande om- välvning och var ärlig nog att er- skänna det: "Även efter att kvin- norna och arbetarna nått politisk makt och ansvar torde århundraden 'förflyta, innan vårt släktes mål- medvetna vilja besegrar världs- krigens vanvett genom världsorga= .nisationens förnuft”. vå "Även om hon motsatte sig rust- ”ninigsraseriet ville hon inte anam- ma idéerna sm fullständig: under- kastelse. Hon 'var en ivrig förkåm- pe för rätten till självförsvar. Där- för. kom hon fidigt att vända sig från kristendomens krav på själv- ”uppoffrande i till slälvuppgivelse, MM bam på AM — cn : + tönk om det vore din kollega” berättar ” Vädda Bomen - ponglra 290 199 åå vårt larid vå "re våld än” r. Låt oss "alltså hjälpas åt att-" ridmans' Satyj av Ellen:K. rocrskolan,. Stockholm: Hävdslsen ansåg hon var berättigad, ””ett. i såtillvida! att. den kunde” skapa tt, hög " Ynder "ungdomsåren var. varligt. kristen, främst” på” grund: av det: arka religiösa. intreset I famil- jen. ' "Överhuvudtaget" påverkades hon till en början mycket starkt” av. intryck'från h t och - detta: "medborgarnas +privatsa varandra till goda. med- : ” te' att: rädda Europa - eller. sprida sta: domstol én påbjuden skolorna” i" staten "New "York: som olaglig." Utslaget har debatterats" i den amerikanska pressen men även på andra -håll,' så ock i Sverige. Men har visat, att den icke: förbjöd rares och” elevers privata bi in i sko lan;' endast bruket av. böneformu- lär, . som ; skolmyndigheterna - ålagt dem att" använda. Staten ska var- ken påbjuda bör" eller utställa för. mulär för sådan. I båda fallen är aliskt27 ett" grundligare studium -av texten |. .- Med 71 "röster mot 69 beslöt nor- ska stortinget” att upphäva” perma- ska” behandl . ten? varje år för. "vid "bud nent löpande understöd för priva- ” | ta skolor.. Ansökningar; om bidrag de: :privata' skolorna :.ska bero, på .| utgången av” varje! års: : budgetsde- bätt, -blir- et: omöjligt för dem att vid Svenska Pindstratöstoners 40- år; högtid: i Dvira, Kongo," den. 5 kom ' i ständig "ström: Och nur är denna mission. en av: de "starkaste | ska i Afrika. 4 «" På grund av: oroligheterna i Ki- vu-provinsen har' inte arbetsstyr- 'kan varit" fulltalig under de' "Senas- te” två åren, - men nu” "återvänder missionärerna i jämn störm. Dé som te tiden har utfört ett beundrans- värt "och" av "alla, ' både folk, och myndigheter, Röda Korset, FN och andra biståndsaktioner' högt Jupp: "skattat. hjälparbete: Detta har 'ska- pat en goodwill, som. ger: missio- nen nya möjli het för fr; tid | gifter: för : undersökningen / inhäm-” kunnat stanna under” den, hårdas-'|- NM "Statliga: lån. ut; och andr: reverslån för. lantbruket digare' utförts "1933 och: 1952, Upp- tades i. samband" med 1961. års tax- ering från” cirka” 1 000. slumpmäs-' ij s.uttagna. jordbrukare: med : går- | dar 'om;-2--100. hektar åker. Av, de! totala” tillgångarna: hår drygt 82 prog" beräknats direkt :hänföra sig till lantbruket. gångar hår något över” hälften ut- gjorts äv stillgodohavanden” i. ker: och. andra” .penninginrättningar. För såväl, tillgångar 'som' skulder gäller att" genomsnittsbeloppen per brukningsenhet. är' starkt: beroende av'enhéternas storlek; Pn ; Den genomsnittliga skuldprocen- ten 'ökar genonigående med” bruk- ningsenheternas storlek och ' VM vangelium i ingen västerländsk ideologi vid vårt bjälparbete i u-länder- na bör vi.se. till, att inte folken får | den falska uppfattningen att kris- tendomen är en västerländsk ideo- logi, som de. kanske: vill kasta. på .sophögen 7 samman med ' all västerländskt, .. — Kristendomens uppgift he dess kultur, utan endast och -:alle- nast :att predika : evangelium. för]. alla "människor; under 'vilka poli- | | tiska 'system "och - villkor de än le- betonad de åsikter som hon senare efter -mo- get: övervägande gick ifrån: Tidigt ansåg hon att man” inte kunde, leva” som kristen "utan att' det stod i strid med ”tankens, personlighe- tens” och skönhetens krav”. ' Under . en lång tid betraktade hon sig som panteist, .: Den religion 'som .hon-till sist kom fram till kallar, -hon' ”livs- tro”, i Hennes - människolntresse ' och omutliga' ärlighet gjorde att: Ellen Key, blev mångas biktmnoder,: Axel Forsström har.i kåpitlet ”Biktmo- der” skildrat hennes kontekter med bl ä Hjalmar Bergman och Gustaf Hellström. Det ' allra ” ”märkligaite, anser: Axel'" Forsström, var ' att Strindberg bad Ellen Key om "hjälp i-en”av' sitt livs svåraste kriser.” Det "gällde" häns” bärn' Hon kunde emeéellertid' inte hjälpa”, Strindberg, vilket. blev”. en ”av orsakerna" fill ".| den svåra. brytningen”, mellan dem, Bl a tecknade Strindberg: ett. nid= & ver, nyss professor Hal Koch, Köpenhamn..; : och kommunism. : Over -åttio "procent av. franska folket tillhör formellt katolska kyr- kan, men .sekulariseringen har sla- "git hårt igenom och kommunismens makt växer bland arbetarmassorna. Mellan 'dessa "har protestantismen trångt ”om-- ; utrymme. 'z »En' fransk pPingstpastor på besök 1 Sverige] kttar "antalet medl av sitt samfunds « församlingar? därne- 7 till 10.000. : Hela antalet ' protestanter av lan- Er 46 miljoner invånare torde va- ra en miljon, de' flesta” nominellt medlemmar: av de: reformerta och "lutherska : ”kyrkornä,'« : Baptisterna ;lallmä MH Vidare redovisas lägre skuldprocent | Hju? längre, uppgiftslämnårna ; - räknar med” något: över. 3000 1 het "något" högre för själv ägande brukare än för arrendator ; varit verksamma som jordbruksfö etaga- |. Av jämförelser med 1952 års un- dersökningar, framgår att olika slag av tillgångar, och skulder samt net- pro P ” Vatikanens sékretariat för kristen enhet har i namn av” påve Johan- skap”. utfärdat "inbjudan till" Kyr- kornas : Världsråd . (197 medlems" kyrkor i mer än 807 länder), Lutherska” : Världsförbundet i & (64 kyrkor i 36 länder). och Presbyte- rianska. Världsalliansén-: (89 - kyr- kor av den presbyterianska och re- formera ”familjen” i 77 länder) att sända observatörer till kyrkomötet i Rom, som öppnas” den 11:okto- ber. Inbjudan uttalar” förh i gen "att deras närvaro (en eller två från den första organisati : två |] förblivit oförändrad | got. | unioner: Allmänheten" Bland övriga : till- | rukr h ökat inom” samtliga störleksgruppér: Den. procentuel- la: ökningen i'nettoförmögenheten varierar för självägande brukare i hela "riket; från. cirka 70 pro i den U lägsta , storleksgruppen till "cirka 28 "proc i 1 den” högsta,. en . genomsnittliga |] skuldpi har: I genomsnitt för, fe den” 21,9 pet uttala” sig om, mis: nå ”insändarspålterna.” Här, ett gott: det går.” Om: jag) "inte. får tak blad i" affärerna” går -jag till. bar- r .béraren och låter mig rakas, Då det inte: finns: skokfäm att; köpa, ' går jag "till. skomakären”; som 'borstar mina skor. Men vad "skal jag'tgöra då' det: inte" finns” tändborstar : att köpa? Skall jag då gå till grannen?” a frågar 'en upprörd! -moskväbo i sta” dens kvällstidning." + "I samma tidning berättar fru Bel- jajeva” "från: 'Orenburg 1, i. Sibirien: ”Jag köpte härol gen ett pår skor som jag tyckte v. snygga och såg hållbara ut: I'skorna, stod: fabriks- numret ”VA 4544”, Jag bade skor- na' på mig under en timmes pro- ; I menad. De föll: sönder i "bitar,. Jag d" ra Ryssland måste gå hem barfota” Från Krasnodar i | skriver en läsare till Pravda: "Här har vi nu infört nya seder; Då det inte finns” herrsockor | köper vi kvin- nostrumpor, Vi kapar dem lagom och gör om dem till sockor”, >” nes' XXIII, ”som ' visat. så mycket | . Fru Sina' Tarassova från sovjet-" välvilja: "mot , kristna ” utanför den | republike oldava har.” följande "] heliga apostoliska stolens gemen- | att ' berätta:> "Jag -köpte en, arm-. | bandsklocka "av typen "Volga.: Den tillverkades: enligt följesedel .i ur-: fabriken i' Uzglitsj. Klockan . gick sex dagar och sex nätter bra, Den sjätte dagen började klockan gå för fort och efter ytterligare ett; dygn gick den två timmar före. Jag skie- kade klockan till fabriken i Uglitsj och bad att få den reparerad, Efter sex veckor fick j jag klockan tillbaka: Den gick ' emellertid då” inte: bara två timmar före utan fem timmar, Jag visad. kickade :kloc-, eller: tre från den andra och tre från” den sénast nämnda) ska verk-' samt:: 'bidra till den' "växande förl ståelten mellan ”alla dem, som bli- vit döpta till Kristus, vår gemen” samme Herre och Mästar er kan åter. till fabriken. Det di öjde tre. månader innan ;klockan'"åter-' sändes till mig. Tre dagar gick kloc-' kan i punktligt. Den fjärde dagen slutade" den”att gå. Jag' undrar 4 om jag skall -våga att skicka den för : utsikten över dalen; och” på: den "I gia sin Benedictus, -Padua' sin. An: | den helige Franciskus stad halvvägs : ”Secinda Christo”, den” andre Kris- r domshem: Den är i sitt inre sm 7 Franciskus egen "kyrka, som + mer”: hans stoft: och char :Redan i maj eller ännu tidigare börjar den lilla trädöverskuggade Plazzan utanför Porta Nuova prun- ka av turistbussar i många. natio- ners färger. Från dag till dag växer turist-- och -Pilgrimsskarorna på den öppna . solplatån : framför ' Santa Chiara, platån "med def 'st, oe. ta Maria degli Angelis klockor, tyle Va ler daler med sitt . evighetsdjupa ö; : geldån,. .Från' Porriunoola: ned. dej i grimskyrka, kan. du .gå vidare mut öster och kommer efter någon'"iälv- timme till en ny helgedom av löga « mindre' di : San Daml gröna: sluttningen: Ner” emot San Francesco i andra: ändan av. "sta- den: Det är ett ' dagligt” up repat evenemang från vår till höst -Siena har sina: Catharina” Peru? tonius, ech'i:Mantua visar "man alltjämt den lilla fornkristna” kyrkat där Augustinus predikade. Men 'in- gen av idessa "berömda " orter blivit ett melsevis: samma” gråd som. Assisi, mot' himlen" över” Umbriens delar, tis: kallas Astisis store 'son i:'de NI sluttningen nedanför stora' pia - zan' ligger. en liten kyrka,, Chiesa | Nuova; rest. över. plåtsen för "sol- sångarens ''och' ällälskarens' ba ifrån kan man genom” en'liten isch i ten grå slenmur” blicka ” nä trångt: och: "avlångt. rum," nischen sitter ett. anslag 'som 'upp= lyser, att. här vår det som Giovanni Bernardoni;- han, som sedan: kalla+, de. sig. Franciskus, först såg dagen. Stallet i Betlehem. .kan inte ha tett sig mycket primitivar 2 du"så tillsen"slutt gräsplan, i” "midsomhiartiden' em 'pa- radisä där vita änglaprt ger visionen av , de saligas" ängar, som Fra Arigelicé älskade ätt: nåla.' reser. sig: en sandgul kyrka,” till "exteriören. infe, "särskilt insmickrande; men: ett av; ;kriste | kanske "var gr mörkna av ålde; märkligaste” bildgalleri; , I'scén' vi scen har mästaren Giotto och hans . Franciskus. mottog sin första upper bårelse och som ingen sann ”kato<' lik och sassisivesehär, unde; låter ett” besöka, . SEO den. är så fylld av en enda männi” Assisi, staden :som"- ännu bev a intel: De ä är levande, ”säcevigt knä öjande a| I ligt. dit; ien =; tilll det: | sist, halvvägs: mot him högt” där. Måhända ingen annan sted I våri- SO ak som blivit kallad en stör; en eli” H törnefria Tr stående andes relikskrin; Dock mer Assisi mycket anhat'dessuta 2 Saiita' Chiara är ju också nära S k bunden med Frans, Hehnes' kyrka som: bär hennes namn beh rymbi hennes jordiska kvar! evör, är. st dågligen återkomnmande. vespeptt Äl derna 4: Santa'. Chiara: skall Atmi stone' jag räknar, ; bland Ive: kaat-” bäraste minnen; 0 dre fin” > utind,: Jom- ” er döm. På. 1 åttahundrakrjar helt: of vanskade;: ;västfasad =; skönhetsupplevelse söm nan” en lilla” San. Pellegrino: tyd > jan Francesco: ned döss allt 5 äl ., L ; stå Bggh= blicket för." statyer.: : Men?” så. är dets föriö :spårvett” "par i) ningsspalter? Var; skulle mä Brost "Del lärjungar framställt alla betyd 2 munkens : levnad... Man 'ser.. hohom när. han, efter" fattat: :evighetsbestut kastar av sig sin klädnad i folkets åsyn på Assisis marknadstorg: Man ser :-honom' komma inför den hed- 'niske; sultanen . med "sitt i kristna']- fredsbudskap, när han predikar. för ivrigt skockande . fågelskaror,.” När. han” böjer, den: vilda vargen: «under d.;Allra'sist ser vi .honom ligga på: sitt yttersta omgiven av klagande - vänner, medan änglarna jublar, i den himmel där ha snart skall hålla sitt intåg. ”. - Med" vilken ' obeskrivlig nåivitet har:inté dessa gamla'och konstför- farna mästare "uppfattat -och åter-]- gett vad de hört "och erfarit : om] e :I den helige som nyss' gått bort och redan hunnit bli legend och saga! Man kan. ägna "en. dag åt: studiet av dessa scener, en vecka, ett år. De skulle ändå aldrig kunna töm- Den nedre och skumma ' kyrkan över är överlastad med” konstskat- |" ter...Världsförsakaren 'och världs- föraktaren Franciskus skulle inte ha gillat dem, men han,: "solsånga- ren, skulle ha lett milt och över- seende åt den naiva hänförda ska- parglädje som frambringat dem. in- nan han gick vidare mot :sitt:evi- ga mål. Hans sak var inte att döma -men att förstå. " . tredje gången” "till "fabriken" a Ug litsj> Enligt kontrollsedeln som med- följde efter den andra” ”reparationgn var det urmakaren" Voroniev. som håde hand om min klocka”, i; fulla händelser i den lille. bårfofa- det" vet alla: ät vykört 'som' "åvsänts, från. Mörlz.vid Trento” till ”Udine ” i3 Nordltäller kom nyligen". fram —Z 42; fälte det det” hade pöstatsét. Adv så ror 7å long i Tokyo" Bland de färger m står ' till tjänst med kän? | ämnad. - ljusrött, blått eller pärlem & mas på helz-sitt andliga” "innehåll. | ' som a mälck den 31 mars, uppg Antalet biobesökare var 12 pröcdii mindre än under Läkaren” ”Uunidersökte: henné icket ut ale are vn HA. dagarna” offentliggjord stålié rmast förekåat-; på latin: "På aj
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.