vev vev förseingen nya systemet . för negir STOCKHOLM (TT-Spec) Den med statistiska centralbyrån undersökt möjligheterna att förbättra". -fordonsregistreringen och vars uppslag nu skall. närmare prövas: anser det välbetänkt, att man ra Närmast till hånds liggande förenklingar” och ; "förbättringar bör alltså genomföras först." Risk” finns. annars att ..tionaliserar etappvis. det bästa' blir” det. godas fiende. En bland fuvudpunikterria i'det treringen gäller utf från | vaggan: till rer arbetsgrupp :som "gemensamt , man vänligen har nycklar till läng= styrelsérnas bilregister och kan med esiktningsinstrumentet och här har Arbetsgruppen diskuterat lämpliga "Btgärder, Bl a har ifrågasatts att göra detta instrument till värde- handling och vatt även. införa: obli- + dling ' vi försäljning eller byte. Om det -blir ” lutskrivet på datamaskin” skulle andlingen ' bli ; unik" och . därmed inskas möjligheten; till. förfalsk- ning. - ob » Som ett ytterligare led i i stråvan- dena att nå ett tillförlitligt'registre- ringssystem synes "reservregistrels ställning "och : eventuellt. införande av ny nummertyp böra övervägas, Reservregistret innehåller i huvud- sak två typer av fordon. I det. ena temporärt avregistreras. : kan t ex vara ovilja mot vinter- körning eller;. »långvarig "sjukdom; Den andra typen" är ”skrotbilarna”. « Reservrogistrering : under = vinter- halvåret av 'ett fordon med dåligt försäljningsvärde är i dagens läge vanligt; Fordonet är då befriat från skatt, men måste i vissa fall om- ibesiktigas : vids - återregistrering. "Under, reservregistreringen' behål- . ler fordonsägaren nummer och be- siktningsinstrument, . "vilket ' kan medföra möjlighet för honom att fallet rör det sig. om fordon ”söm | Ka . Orsaken |. egen" 1 förutsatt att: "registerkorten -står på plats och " inte. befinner 'sig "under ' arbete, "Ett centralt. fullständigt söktegister, vilket för övrigt aktua-=" liserats av ' polisverksamhetsutred= ningen,. skulle" ge” stora fördelar härvidlag.- Det skulle: emellertid bil en ..kostsam.! historia - och ' arbets- gruppen” har ej. behandl t "proble= men när, Mare. ; Nackdelarna med nuvarande re-" gistrerihgsnuramer finner:'gruppen ' vara "många: Omregistreringar till. annat län medför på länsstyrelser- nä. fullständig omskrivning av re- gisterkort; Det rör sig om 'ca 160.000 ' fall pr år. Skrivfel' uppstår. ofta och edfö mn orimligt - . kostsamma kade. bilen är ny'och' till skrotningen.z praktiken torde detta "vara: omöj> ligt” annat än i: alldeles: zspeciella ; fall.” "Därför. typ. av numnier' tas upp: Mi kan man: med ny nummerty,; också - minska möjligheterna - till; : falsk-' Nummerskyltar” skulle” ej as i öppna handeln utan ' kände; ivid behov tillhandahåll "äv 'skaffa - upplysningar -. H Ne den gamla sockenboden £ finns inte längre, den slogs igen för fyrå år sedan, Nurnera har "man a drygt, en; mil, rr nan har ju bil och bussen att lita: sig till när man ska" till” boden: - -dessutom kömmer tarna och" tuta har. ni varorna vid dörren! Toland, när det” gäller : inköp: av. eller" spik," "eller sen. "dosa Snus, i eller. ett tobakspaket kan det vara. rd världskriget och fadiong till-]i komst; : var. den mötespl världen, I ägd fanns' inte bara. "de. - vanliga förnödenheterna H Hanns: a + stelt v L 2. i” Ihalnid | kragar . och rosiga » kravatter och bockade för. storbondemororna och var nådigt förståEnde om någon backstugumma kom och ville köpa Jen smiula på kredit, För all del! Det gick väl för sej! 1 'handelsbo- den - visste" man ' allt om sock Qenare, sedan man vuxit upp en . smula och flyttat från socknen, började boden förlora sin glans och tidigare "ställning, inärkte, man vid besöken man gjorde därhemma, En ny tid bredde ut sig i bygderna, avstånden var inte längre som förr, H folket, om vandel och ekonomi, om den ;eller" den: var : solvent eller skötsam: så att” de” brukade”, » föra rätt för vad de borgade. + Bredvid . boden låg handlarebo- stället; med brutet tak' öch glas- verande. i två: våningar,” fint : "som i: själva” prästgården.” "Någon gång kunde det härda att ”handlarn kom ut: från -kontoret . och hälsade : och lät nådasolen skina över gamla fat- tiggummor, som! häde" Jång” väg att gå och kunde, behöva” pusta krivpapper, detta senare, en' ytterst angelägen OM ingen orsak! ”Varsågo! Vara ra n slog ut med. Ica Tlandl nderna I |kandisocker och kärameller = = doft där "handlarn: satt. Toch plitade. vid en maskstungen pulpet på en vrid- 'stol;-soni.”gnissläde och kved vid minsta , rörelse: Provryttarna” hade r I alltid' en ”balmande” "cigarr i mun iinte | Vis bara: för. köperskapen utangrickså för inhämtandet;.av; nyheter; . Kom man ner «till; boden- fick . man, sig till livs vad som skett inom sock-I vi nen "och" grannsöcknarna.” Där träf | fades man; "liksom "på "kyrkbacken om söndagsförmiddagarna,” föratt dryfta :sockenstämmor. och. allmän-' na angelägenheter. Och där möttes, ungdomen och” gjorde upp, om kvastar och mjölkhinkar; rotborstar och ' hästbetsel, kögrimmor :: köntoret, r affärén, till pigorna. i köket: Ochtvi” ingar glodde" under: :Jugg - och !. bockade och kände oss. som, i himmelriket; om handlarn nickade emot oss och Di ska väl ha en strut kara- | meller? i Hur står "dä. till hemma, mä mor och: far? Tycker -'duw. om randia;: karameller? ..5e till att dä blir en liten strut, : Handlarn tecknade åt bodbe terna, som 'knixade med nhackarna och, snödde till. små strutar för. de randiga karamellerna i "plåtburken, som "det : stod: tryckt" ”Rocks” and och och" var ifader' och; der som i sedan busslinjerna 1 it tilll Af- färerna uppe vid järnvägsstationen, den begynnande tätorten, hade be- tydligt, rikhaltigare 'sorteringar. än boden hemma att bjuda sina kun? der, Till detta kom utvandringen från" bygden, till städerna ; och. in- dustriorterna., Undan . för . undan krympte sockenbodens” omså v bakom disken stod inte längté' två bodbetjänter; au expedierade hand- laren: - Själv. -Inga :cigarrdoftande provryttare tittade” numera sackade det efter mer och mer för varje år. Slutligen var det bara för småinköpen bygdeborn ökte,. sig dit," medan ' de. i. övrigt” reste: upp till stationen eller ; Och” nu är "den gamla boden bor=- ta; Ången” affärslokal 'ska i” fram= tiden öppnas” "här 1. "socknen; Bes t | folkningen har krymt till; « ungefär hälvten ä lokalerna” står. tomma "och ” handla- rehuset ' har. sålts :-som sömmarbo- stad åt .en' stadsfamiljr, så är” det också: med: prästgården, sedan soci skolhuset” står öde soni boden, ” Sockenskolan är "nedlagd, sedån storkommunindelningen ; x.trädde i kraft” och "kring :den:” ra barn under rasterna. ädgården är förvildad” "och, över". -lekplånen växer ” hundlokan : "och, . maskrosorna &n sockenaffär aldrig börd an sig: "Bode ; kenprästtjänsten dragits in,: medan oc mla röda: träkåken larmar Iinte' längre” någ- i täta: höga: Snår.. Och. på "präst- ä Ryssarna bigger. Taket till jordens "medelpi nkl . "Sovjetryska” Vetenskapsmån” har . koristruerat en taket. som'skå ra sig ned i jordens ' inna efter. samma. princip.:som. rymdra« keterria meddelar. den'tjeckoslova= kiska kommunisttidningen', Rude Pravo.. Tidningen, hat: fått sina in- forinationer av'sovjetryske” ”skade- miledamöten Nalivk klarade att. raketen t tillåta alt utforska vår den I loket” Den kan smälta jordex, v' bygga” sig 'en tunnel genom jordskorpan . och ;borra; sig ned ; still hundratals: kilometer, Den typ som nu: är: klar beräknas kun= os na nå ett, djup! pi ä 190.000 - meter, N Den, hittills djupaste, iborpningen ; ÅA världen var mindr ER 25000 meter SR Mid änder en ”Omlatlåride i takt fe Jefter'en. mån, som trängt in pået > sjukhus: iKöj behån och övertala : de satt: nig i en; tom”pölis Dual sjökhuset, vt "Ni" skulle ju i'bllanfall” tätt fäst "méjy var hans kommentår; ” [S Eniny fat dem. åt sida: o tänker på vilken roll ”de: en ' gång. spelade. Nu susar - bilarna och' MR bussarna ' längs 7 fockenvägen . världen: "här, kommit, så. ”,. Om det stadgas ny. anmälningsföre- | skrift, Vidare är -reservregistrering en bekväm; « om en bil. Allmärihetens "möjlighet 2 nog. Därför. planerar man nu detta ES Ha 'sälja fordonet och påstå' att det är registrerat - Rå vanlig ordning.” Denna . inöjlighet skulle, kunna förhindras Jngära, då. fordonsäga- "behöver då 'ej lämna sin - Ny typ av. r egistreringsnummer? tex "polisen: "Utbyte äv "skyltar kan dock. "ej. göras” , samtidigt' utan" om: läggningen bör sträcka sig" över en Sd - numget, utformas" det. är äl att uppfatta och I t "att. "Att i.registr , inne- håller en eller:två bokstäver: som anger 'lånstillhörighet kan vara en fördel när: mån: vill ha upplysning till snabb information: är dock :be- . gränsad, Utan: väntan . i :telefonkö kan man i dagens läge stöndom ej nå de större länsregistren, Polisen är i -behov-av' snabba : uppgifter. ” Emellertid är:det på kvällar" och : nätter som detta behov 'av' snabba "uppgifter gör sig särskilt märkbart. Vid den tiden på dygnet är emel- lertid länsregistren ej betjänade. ot på: ett "tidigare stadium. ännu, Bil-" fabriker, soch. bilimpoftörer kunde dikt-som kontrollen av att fordons- skatten verkligen erlägges blir för=- enklad;- All skatt' skulle: I Polisen har löst den saken så, att "kunna betalas till posten. 7 "Fjorton av Amerikas mest bé- tydelsefulla' universitet har i Boul-.:; der (se kartan) "etablerat en hög- skola”. för väderleken. Denna ”hög- skola” förfogar över en stab på 500 personer och ett modernt meteoro- logiskt insticut, som kostat åtskilli- > gå miljoner kronor: Det hela for- - ”. mar ett slägs ”högkvarter” för män- niskans första anfall i stor: skala mot vädret. Med alla till buds stå= ende medel kommer man här att undersöka hur, vädret uppstår och- försöka på alla vis utöka vår kän- nedom 'om : vädrets makter, Man -' GÅ kommer: att undersöka hur atmo- sfären och därunder liggande mark — eller. havsområden inverkar på varandra, liksom "vilket inflytande tex havsströmmar, öknar och fuk- tiga skogar kan ha på vädret, Man kommer därvid att använda sig av . jordsatelliter,. ballonger, ', flygplan, "elektroniska" räknemaskiner etc. Det arbete, som denna ”högskola” >, skall utföra är unikt i världen, och man väntar sig att helå världen " skall kunna "dra nytta av de resul- + tat som kommer att nås här, I'för- sta hand hoppes man komma 'fram till mera noggranna väderleksrap- porter och framför allt långtids- prognoser. On, denna högskola kan fastställa de lagar, efter vilka väd- ret uppstår; då kommer möjligheten att uppstå att man i framtiden får något, ” som "skulle - kunna ' kallas ”väderleksingenjörer". Dessa skul- le då med hjälp av rymdspeglar, överfallsdammar ete kunna utöva inflytande på vårt dagliga väder! :> Man har anlagt detta väderleks- centrum i Boulder för att det är - nödvändigt för vetenskapen att ut- öka sina kunskaper om väder- och klimatförhållanden. Praktiskt taget alla vetenskapliga grenar har i vårt århundrade kunnat notera "enorma framgångar — endast i fråga om vetenskapliga anfall mot vädret - i kanske I man så att säga att segern "började i Boul« : Sir. Winston” Churchills hälsort- stånd betecknas alltjämt 'som helt tillfresställande.- men det är ännu ovisst. när han kan 'få lämna Midd- lesex-sjukhuset; Han" har legat där sedan ' slutet av: juni då han. flögs ' hem "efter 'att, ha "råkat 'ut för. ett :vädret.. har man inte hunnit långt lårbensbrott. på sitt, hotell i Monte, ( s I; sitt; artonde ' regeringsår 586 f.-Kr.) befallde Nebäkad- essar sin härförare 'Holofer: 'nes'att' jämna den lilla: staden Betulia med marken, Här det ob vårt medvetande.: Genom våra ” ningen, att hän: måste ha varit en: alldeles | slig figur, ty, det ot et Kr. och de. judiska aristokraät- na -fämiljernas bortförande ib fån i ”genskap i Babylon. under. 50 år. > I mera profana 'urkunder' där: - emot "framstär Nebukadnessar] 3 "som en, av, Babyloriisens förnäm: . Hgare, härskare. val är det sant, "att "han" förde” många” krig. och - "underkuvade, och .plundrade 'mår- "ga stater västerut möt Medel- " havet” "och i därmed. skåpade , ett : " världsvälde.” Men lika” sant är, — att han också nådde mäktiga re- 7 sultat. 1 fredliga värv. Särskilt ', ivrade han för byggnadskonsten. </I huvudstaden Babylon restau- ”rerade'”ocH” nybyggde” han: mu- rar, tempel, palats,' broar över Eufrat, processionsgator och ka- naler med fulländad konstskick- lighet 'och storslagen prakt, Får ; man tro” Nebukadnessars egna et. terlämnade urkunder, så ”syssla- i dei han bara med sådånt. Men : egentligen vår det en babölynisk ' sed ; alltifrån "Hammurabi ” med » den märkliga lagsamlingen, att nästan . helt.” och "hållet ' förtiga krigiska. bragder och omtala före: trädesvis ' fromma verk till" gu 8 kk; apokryfiska 4 en egendomlig ställning. Deras. upptagande i Bl- - belri. "har' på. olika sätt. ifråga. satts, men de har. aldrig erkänts kanoniskt. värde, "Av judarna själ - va upptogs. "de "aldrig i Gamla ! Testamentet, Det har' förklarats, |. att de. antingen är okända. till sitt” ursprung, eller att "deras in '.." nehåll är 'hemlighetsfullt,” tvety- = "digt: och ' vilseledande: ÅApokry- : fisk betyder” helt enkelt .otillför- ; > Om dessa : böcker. -sudé, omnet.s : lertid: en. gång: Martin - Luther, At att. "de är inte att akta lika med , den . Heliga Skrift; men. de: är så dock.goda och, nyttiga att läs : Judits bok tillhör just dessa" apo- FU keytiska; bö ker. och -BOm- berät : bibliska studier: får' vi: uppfatt- |, sätta uppgångarna till bergstrak- Men" Jadarna Vägrade "detta. Ne bukadnessar, lyckades "alla fall honom och vägra delta 4 detta segertåg, Därför skulle han häm- mas på de tredskande;' Han kar lade därför I sitt aderfonde 're- geringsär, på sin fältherre Holo- fernes, som stod honom närmast, och befallde honom att dra väs- terut "med "120.000 : fotfolk :'och 12.000 ryttare: med ”pilbågar; för att förgöra de motspänstiga. Ho- lofernes drog ästad' och" erövra- de allt land. Han gick över Eu? rat och han nedhögg” alla,” som gjorde motstånd. ' Detta utlöste "givetvis fruktan. 1 Israels land; te att "deras svåra; stund "nalkä- des. De besatte de höga . bergs- topparna och befäste. byarna och samlade -Eysmedel, Överstepräs; ten Jojakim 1 Jerusalem, skrev till, "invånarna 1 Betulia 'att'.be- stor terna: där: ingången: til: "Judéen var, Där skulle iman lätt kunna täde helt på sina enorma strids- krafter: och "befallde att: Achior skulle. fängslas och utlämnas til Betulia” "Av: vakter; fördes "han till: bergets” fot och bands där. Han lösgjordes "emellertid av be- tuljaner ” och ” fördes till: stadens äldste, där. Ussia, , Michias son, presiderade. Därmed fick man i Betulia veta allt vad .Holoferries hade i sinnet. ' =: + ringen. Holofernes: här Ärade nu växt till: 170.000 man fotfolk, -vil- .jka tillsammans med de: 12.000 ryttarna var en härsmakt av'ald- rig tidigare skådat format. Sam- tidigt. förstärkte israeliterna' sin beredskap.” Men" Holofernes -ha- de" avrätts "från att. storma,” stället skulle man besätta vatten- källorna. Törsten skulle ; plåga Betulias ' 'innevänare! till ” döds. |": Följande. dag vörjade bi ig. "Snart, tröt. vattenförrådet! i Be hindra, de' anryckande;; ;då vägen var så Hrång, att endaet två man tulia! Små barn och Kvinnor för- smäktade. '.Ynglingar ', ' blev' van- mäktiga av törst och hunger och föll utmattade på stadens gator. Läget var så kritiskt, att kraven på. fred med "underkastelse; blev allt'starkare, Ussia" räknade med att: kunna : hålla. ut endast tem gjorde med sina befälhavare. Då framträdde: Achior, som var.an- förare för alla .Ammons : barn, och framhöll, att. man först mås- [te undersöka, "ora "Israels: barn syndat mot Gud, innan man kun- de Täkna på framgång i striden, För om de icke syndat, så. skulle deras ' Gud , skydda. dem,” så att Holofernes förlorade och slev på arenan. Hon var en änka se- dan -Arygt tre år efter Manasse, gom; efterlämnat en 'stor ” gärd med mycket guld, silver, tjänare, tjängrinnor, boskap "och åkrar. "då Judit uppträdde D sällsam 'bäadelse 'wv " Över: detta "tal, 'bléy” nåturligt. js Holofernes unsianig: Han” 1-|gick ännu isittå Lantgården: drevs nu i Judits re- gl" Hon” var: "mycket: "from, 'och hon, fick höra. om : Betulias .be- drövelse kallade hon till sig sta- dens äldste med Ussia i spetsén. "Jag skall göra en ”gärning, som skall minnas, av. alla. efter-|. följande, släkten; sade hon, Her- ren skall. taga ' sig an Israel ge- nom "min. hand; 'Fräga» inte "vad det” är. Jag säger. inget, förrän det” är fullbordat; som jag Höre- De älds rundrade sig' stor- ligen. Man beslöt dock, hålla ut, te göra. Knappt hade. de ” gått förrän hon tog” av sig sitt 'änke- dok," badäåde "och smorde in sig med kostliga salvor, ordnade hå- ret och tog på sig dyrbara smyc- hon: blev” skön som, på den. tid piga gick hon! sedan mot -Holo- poster, som' frapperädes av: hen nes. skönhet." När de" fick. höra hennes ärende:— hon sade” näm: ligen, att hon tänkte" fly: från Betulia och uppsöka Holofernes Judit 'all sin charm, och det märk: tes genast,'hur betagen han blév i den :vackra ' hebreiskan, "Hon hans 'stora' vishet och 'själs' storå klokhet; Hon' förklarade, att han helt enkelt var. den: ezde, dugli- tog av honöm huvudet. Ki tills man fått se, vad Judit tänk-|,, ken och . vackra kläder, så" att" fernes. läger; Hon - "mötte vakt : täckte”. . förräderiel S och "fruktan" "kork över, dem), allt folket rusade, 1”; äg flykt. Judit hade manat ;de till, utfall och nu plundrades H lofernes "läger : under. 30, Många av hans. folk ”nedg; Judit tick”. som Present" He smickrade också Holofernes”för : aftonen” låg an” trämnstäpa: över S fö sin” sång och sqv. "Endast, Fale, . var kvar i sövkammäaren; hos h kon” fram” > Hill "sängstolpen; "SOM; var: vid: ; Holofernes "huvud, HO Gud I denna stund?” Så högg hon höna två gånget, i 'halsén med" all gin: mäkt. och vältrade / hör ned”. från” bäc och tog bort myggnätet I av, gul och, purpur; Holofernes”. huvi . Inför de Blåste o och: folket: sade: hon tipp det. avhuggna h NM MAG TLS dager. ord ål ge” mannen i hela världe Så adukedok. Men närj ge je 'och "åldrades' i s Ma blev. 208 uk! >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.