ena ställt 'tre flygplan för militärt bruk, Zz i Nn nov: 1911 under .Tripoliskriget; men |: TS YYTFTV "TTFTFTt , : FYYTTY TY YYYYYFYYYYYYYYYYVYYTYTYTTYYETYTYYYYTYTFTY TTT Lördagen den 1 augusti; 1962.'. ana Av Nils Berggren - se vårit I luften I 178 år, förefaller kariske :litet' överdrivet, Men så är . det inte, ty redan året efter det brö- I derna Montgolfier sände upp sin bal- löng "var vi redo för samma sak här Idde Sverige, "Ballong ja, :säger ni kan- ske. Men" det är också ett flygred- kap: Och "den's k tjusarkungen var sfaktiskt. den. -beskyddande parten. i och ” det Var Poa rund av hans. intresse för. allt franskt som vi kom- med i täten bland Hveplonjärer ” " > Det där med” att "flyga" i luften ' gjorde på den tiden stor'sensation N och, Åstadkom. en "väldig :”flygfeber” I tisk: maskin”. av vit taft,' fylld med ” vätgas: skulle uppsläppas från. Ob- ”sérvatoriehöjden:; i Stockholm; Det » " Historiska ögonblicket: iuträffade kl 4,45 på eftermiddagen ' den . 17 sept 1734 i närvaro av Gustav IIl,gemålen « och.<- sonen,. sedermera: Gustav IV dolf,' Männen bakom "verket" var fiksrådet K' F: Scheffer som tagit initiativet och lät löjtnant GK Silf- -ön4 5jd försvann” npallongen! åt "Värmdöhållet och. hittades först den 8 okt; Katten m ill flygarekat-:| for "på ”Värnlåöni? Enligt fil dr.Si . lygets lov.' När får M höra våra 'Tutida svenska skal- det? Fer oo 50, Man skrev också år 1902 > iett upprop: ”Betydelsen av bällon- : gens användande i krig torde numer- Ia av,var och.en vara insedd och er- känd "och har också ' alla tidsenliga . arméer skyndat att tillgodogöra sig.” Och ballongen tillhör ju också flyget.” . Det gällde. den. gången att få all- mänheten' intresserad aven .flygor- : ganisation, "men 'man' räknade : fel, . Ballongentusiasterna gav sig dock in- te och ur deras krets och. dess arbete era det svenska. flyget |” : "Omkring är 1911 var: fyttmästaren 4 sedermera generalen"Linder militär; " atfaché i Frankrike och han rTavpo terade; som” sin . uppfattning, att ar- or méåerna mycket "snart måste skaffa > "= sig flygplan; Franska" krigsministe- > - riet håde visserligen redan 1909: be- "men: trots: detta ansåg. man' nog att Linders" uppfattning var väl så, ra- "4 dikal, Militären 1 Frankrike trodde knappast" på: : flygplanet 'som' krigs- ”-retskap, Därtill hade för första gån-' Idshistorien ett flygplan an- militära sammanhang den 1 .-maän”aånsåg dock ej. att flyget ' hade ”"Dågra. större: förutsättningar att bli en maktfaktor. 1] krig, nm : Men, detta hindrade nte, t någr a framsynta; svenskar 1912' ; skänkte "30.000 kr för inköp av ett militärt flygplan, under förutsättaing att även | staten bidrog. med motsvarande be- lopp. Redan. året förut hade dispo- nent Emil Neumäler, ställt medel till förfogande. för. inköp att ett Blériot- "plan som” skull. bilda 'stommen i marinens flygväsen. Detta plan som levererades 1912, var det' första som . skänktes till det svenska försvaret. |- Som villkor för gåvan fordrade do- .natorn dels att Olof Dahlbeck, stu- |. ”+'diekamrat -med- Neumiillers son, på «> flottans bekostnad skulle sändas till a DAGENS NTF-MANING ört reftexband på borneng : et där med att 'vi svenskar” skulle 'I'samband : med Göteborgsutställningen der: lovsjunga den flygande Draken? D WE N England för flugutbildning, och dels att Neumiällers son Fredrik-Magnus avhöll sig från att bli flygare, a "Som, vi ser tillkom: initiativet "att bilda ett flygvapen från privat håll och flyget behandlades" gedan ganska styvmoderligt av statsmakterna: trots det jättearbete det uträttade under pade,. ö Ar 1912 började man planera” ut- bildning av flygofficerare på Malmen under Carl Cederströms lärarskap, och på Lidingön startades den första militära vinterflygskolan under greve H. Hamiltons ledning, Denne .hadel. liksom Cederström: fått . sin : sflygut: | bildning ' och svensk aviatördiplord |: nr två efter Cederström. Olof” Dahl- | 7 3 : '. De "militära fljgskolorna I betade under ganska svåra förhållanden, Då- lig Var materielen; erfarenheten liten och förståelsen från :”överheten”' var inte alltid så stor. Men trots allt gick det' framåt och då första världskri- get bröt ut fanns som sagt ett litet embryo ' till: sveriskt.; flygvapen” som d insatser i neutrali- nell :flygtävling som: avhölls 1023" i ochi "vilken sedermera, flyggeneralen il. samband ermd Törslända flygplats i in? . vigning den 5 augusti, » De tävlande skull ndgonn rdenjtid de själva fick och bland tävz | lingsreglerna gl tt de, efter obli- gatoriska mellanlandningar och -up- timma,: för.--land-. och Köpenhamn n i Nordernéy och passerat mål: | lav flöjten där nedifrån. JA Av Ingrid Hesslander > federn, vad jag åntydde för dig," > Just då urskil hor. ljudet innan vi, skildes åt i går kväll , Den i Det flnns också åtskilligt angå- första ' världskrigets 'neutralitetsvakt |. i vilken mången svensk: flygare. stu l- bech blev: färdig flygare omedelbärt lind Å efter Hamilton. Stat efter kl 6 landade” också, han "| lyckligt på flygplatsen; -Orsaken till Kans sena ankomst berodde på att Kän i de tjocka molnen. förirrat sig grundade trafikflyget P O Flygkompani '— hade underåren 1919—20 gjort försök med trafikflyg- ning t mindre skala-och-det. senare företaget utförde. bl'a de" berömda Men, oaktat allt intresse såg det inté ut att, bli något, verkligt resultat äv försöken, Under tiden hade. flyg- iken . gjort stora," framsteg I 1. övriga Europa, särskilt i Tysk-' land' och Holland och från utländskt håll. började man också uppgöra för- sla; Sveiga Lyckligtvis "insåg man :här' faran av att utländska företag skulle skaffa sig herravälde över flygtra fiken i. Sverige: '+- : von Faran” avvärjdes g öm att de bå- da militärflygarna kapten Carl Flor- de”AB -Aerotransport vara: stiftelsé= urkund är daterad den 27 mars 1924, Det jar ett djärvt företag att vid då- vårande tidpunkt med ett jämförelse« Mig. ditet. kapital:starta ett Iufttra men lyckat står-den djärye bi. Startkapitolet var 356.009 kr som” 1926 endast tre utgångspunkter att "inga nämligen > flyghamharna :T' Stockholm lända) "samt 'flygplatsen "Bulltofta: i Malmö. Dessa trafikerades med en reshastighet av blott 140 km i tinmi- mart:; Men . redan "året: "därpå : an= skaffades för trafiken. mellan Malmö och, Amsterdam tremotoriga plan: för "vid Toi man :hade' knappast hunnit: hurra] färdigt förrän 'ett nytt motorvrål lät höra, sig och; holländaren B. Gracé, med en Focker tog mark, Endast någ- ra sekunder därefter passerade. R Thiedemann med "ett Junkerplan och 11/2 minut 'senare kom den engelske piloten 'A Cobham med en De' Havil- land. Som viser var faktiskt'de flesta av världens mest kända” flygmärken |. med blarid. deltagarna, -> ' Men" man väntade att också ett svenskbyggt, plan skulle landa, 'Det var, en "liten ”Tummelisamaskin med en blott. 80 hästars Thulinmotor somi spetsen” såsom det första företag:4£ världen som i trafik insatte helger: tallplan: Men nu måste vi ha, större kunde landa. Det:blev därför en stor, dag i trafikflygets Historia när: den 123 maj 1936 Bromma, -flygpl Ttasi i bruk. : Sedan” dess har: ; drygt. e tagit” den: tunga trafiken. Hur länge dröjer det” innan också denna station blir fö; "liten? En Ar Ministern för.den: tunga industrin utnämnts. ; meddelar : PAP; a till! vice” ”regeringsthef,' n: polska” nyhetsbyrån ill hans, fterträdaré” ”utsågs på den 900 km långa fä kläder. Mörkartrofik — berlig tell gamle ; hade. tydligen: Börjat "ende Lagercrantzen, som jag sa Ciftomans: | samtycke . ax . . -meslöf' . fått besök a av hovjäg- | mästarå Burenskiöld, « som. till. sammans) med sin hustru rest vägen : förbi från Båstad hem | kens fransar kring sina fingrar, alltmedan hon, hela tiden” envist stirrade ned" i golvet, "Rätt som det var, hörde hon Återigen ”fa- derns röst. Den var nästan lika "mild som nyss, men ”med- sitt . vända öra. skymtade hön ändå den en lte'hård” klang, som förrådde, att han fattat ett bel slut som inte tålde ändras:-” — Ja, Stafva lilla; då återstå Igråt : kallade -- gubben; -|Nu. var. han, lugn, nästan, vi lig. Hon: hade sällan, sett -honom sådan. "Han .bad henne 'slå' sig ned - och höra” på honom. en stund. 'Méd hakan stödd mot de | knäppta händerria "började hän |: tala, sakta, lågmält, mycket all- upp till Vårgårda och kade svårt att. 3. NA företag — Thulinverken'. "och Ån om, inrättandet av flygtrafik på” + | man och" hans broder "ryttmästaren | : | Adrian» Florman 7 tog "saken i sina ” händer.: Med privat kapital' grundade (Lindarängen) -.och . Göteborg. (Tors=. j och med 170 km marsch=> fart. Därvid gick det svenska ABA AJ. flygpatser | där : kraftigare flygplan | i- Polen, Franciszek''. Wanikola,; ”har | spela på 'den igen i ensamheten, från hans ungdom och "muntra soldatvisor. oo a ” Återigen. fick hon. den. henne, Själv drog hön: lakanet över ',.sitt huvud 'och” brast "i Eter. middagen "nästa deg "Voigtländer Gustafva in till sig 'på sitt rum: "ditt: bä- "I sta för ögonen, Jag är en” gam- förstå, "att jag bar K mal: man . Isderpå "det" här sättet, Iät det alldeles som'.' om ;: han: menat varidet verkligen så, att han ville "hennes" bästa. Och "här," det gamla huset, där hon : : växt upp, fanns i alla .fall en 'sorts trygghet,” som" hon; kände dub- belt starkt "nu; när livet där. iutänför med all" dess” vansklig- Ket vslöjat sig för.hennelx NS 3 där. känslan, att flöjten skraltade åt kanske lever jag |till: till inge har, samvete. att :anförtro till Wallen., E£er frukosten ha- så "som hän gjorde, när han var! dina Öron, 'Vi ska inté uppe- | de.han kommit och, bett, att få särdeles. ,- förnöjd. - ; Melodierha ' hålla oss vid det.. Svara mig fela en stund, i enrum med, Gu- avlöste « varandra, . . -menuetter bara på en, fråga: är du. själv I stafva. Hon mindes hur de gått fortfarande så. säker. på att du skulle: önska , en -alliang med denne: Lagercrantz? . NV . Hon: fäste. bönfallande. sina ögon på honom. . Det, var så svårt, att svara, och han hade ; | verkligen formulerat sin- Se med skicklighet. Det gällde inte. för henne, att. avgöra, om hön var för eller emot. Det gäll- ix de bara att säga om hon var riktigt säker på sin sak, Och |. det" var hon inte längre. » — Nej, mumlade' hon, : Han. nickade "vänligt: — Sådär. Då är vi alltså kla- ra med der "saken. Det var bra, att du kunde vard så förnuftig. Nå, seså, gråt nu inte! Du har väl ingenting "att -gråta-för. Var faner sågt.. > Egentligen” var. det väl bara en” formlös vä jan hon velat rikta till Konom.. Å, pappa, -alkting' går så fort: Du får inte med detsamma. : Jag måste ; få tänka mig om. : Och I hon skulle kanske ha” gjort det, om" hon inte just då komirrit att” erinra sig någonting — någonting s som legat gömt: och ". . bortglömt , i hennes :, minne -: ända 'sedan ett tillfälle” för. lång tid sedan, en dag i september, str. efter La- gercrantz/'; frieri v, some : De hade den gången på Em] "Jdå hade: Hon för : Lagercrantz" ba - allting . för, avgjort: så där | "En människa som inte är om ett anbilets ill: hå sanning, Vi allan” hjärtat oc verensstämme else”, en som inte vå- tia jeg. blir - ett ad. åt hopens odlycke: skapar. osäle naet/ Ted = Fälsk: :frol Het är förd lakti-, gare än all annan falskhet! Och. ter inte: gäcka sig” > Men” gan- ska länge .kah vi lura ocs'själva och" bedra : varandra, Vi visar "gets som är fullständigt instuderad "och . utstuderad ” Det » fi i cent - Skådespelaren". som ' vagerat,. spelat” öller så länge, att det: stannat; i själv- bespegling, - telnat i "att. falskt; leende; upplösts. ijens opersonli 8: inställsamhet.; ss SA tt "konstlat grin- ör ett befria ; stället för sanning. . vår. cituation .gent- |] emot våra medmänniskor, Än; dä tills vi mött Honom,'som är : |Sanningen;' Han älskar oss trots Tvär falskhöt dar känner oss bakom , maskeringe: Han .'vet våra resurser. Han känner ,till och med-vår längtan. bort från ”självbespegling . och. inställsam? het. Här har givis oss' Sannin ens ord. Därför”stavar vi på bös och livet, a till" saligher Vv. kan vi inte, med; Det ett "ansikte som inte är. vårt, Vi: fram och, tillbaka på gången under de”. Masnande äpplena," och hon kom Också tydligt ihåg det han sagt. 4 — Jag varnar fröken Gustaf- vä uppriktigt — fröken Gustaf. va borde inte inlåta sig med juidenne Legercrantzen. : Det är ingen bra man, Jag tänker ba- rå > på fröken Gustafvas egen välfärd. - + "När han sade det, måste man tro det, Hon visste, att en bätt- re vän än han hade hon inte. Han hade: stött sig med hennes far för att rädda Himmeslöf åt henne,” I process' efter process | hade : : Han + kämpat : för hennes rätt, hänsynslöst, listigt, 'uthål- digt, utan. att: tänka på egen vinning eller bekvämlighet. Än- skull nu brusat upp -och svarat honom ganska: impertinent, att hon inte brydde sig om att lyss- na till: lösa Påståenden — så pass väl kände hon då sin Axel. På detta: hade. han Svårat kort Jeg är, int "den som. får "med: Skvaller, och .det borde fröken Gustafva, veta: Tro mig "hon, på. mitt. ord... .eHex, låt bli! IJag säger. bara, att det är högst oklokt äv fröken” Gustafva ätt gifta sig med” "den mannen, detta, såg hon: alltsammans 'på ett arinat sätt. Burenskiöld ha- de haft rätt '— han 'hade' vetat något graverande, Kanske "hade han; vetat inte bara vad hon nu själv Ivisste utan 'också det som fadern”. endast: entytt.: på sitt plågsamma. vis: det enligt min mening” bara 'en enda sak för dig att göra; Du måste naturligtvis fortast möj list underrätta Lagercrantz om det beslut du har fattat och också säga honom orsaken... Y 1 plötslig förföram ” släppte hon > halsduken och , sträckte fram händerna, : — Men Pappa! Inte t dag, Jag är så trött. Jag måste få vila mig litet, Kanske i morgon... — Nej, mitt kära barn, såda- na saker mår inte väl av upp: , skov, Vad skulle det tjäna till att vänta till i morgon? — Hans röst blev otålig, slöjan av : tålmodig vänlighet trycktes helt hastigt undan, — För "att 'La- gercrantzen skulle. hinna" skic- ka dig en söt biljett igen” eller något lull-lull, som förvred hu= vudet på dig, Nej, min : vänt Lyd nu din gamle fart. : Redan medan han ännu talas de, hade han rest sig'upp och gick bort 'och lade en hand på hennes skuldra..: Greppet var inte hårt, likväl kände hor dess befallande tyngd. — BSeså; kom nu! — Han tvang henne. att re= - sa sig upp-och sköt henne bort i riktning mot skrivbordet, - > Här har du penna och papper. Nu; sätter du dig pars tout ned och skriver honom:till och säger honom ränt."ut” vad du tänker om hans' fina faso= ner! — Så småningom hade han gamla - kommandoton, -—- Seså, skriv nu alldelés' som jag sä ger: -”Välbovnie herr 'oapiten”! > Handfallen: fadern; Skulle hon börja brevet kort till” "tecken att'hon skulle börja. Tydigt 'skrev-hon de tre orden;; Kalla och bånfullt” hö höv- Hon "satt och flätad Halsdu- liga stod de de kring JANNE "OCH "DEN. GAM FIITEnA TE SSE |. -Den'; gamla kärran, som gård-,, farihandlaren rvida. "Janne - (Knekten) ;: omkring. uts 'vandringarna : blev! tyngre . för "vart steg, särskilt tung var den att dra uppför: Backar. - i som-en häst”, sa Jan- ”Då får jen 'orm för alt komma loss. ' dra 3 på så sätt; "att han inte be hövde vrida hela kroppen som”, Janne "hade ännu inte "gjort någon ändring på selen den dda ' så?. Gubben. nickade bara: helt öst stark och bastant. "var: inte. precis. hy, när han ne "fv ; skaffade sig den: Men” med allal-- Hästen har ju sele att dral + slågs :: somändringar "blev:- den vagnen, och: varför kunde”man : . :linte'själv försöka med selé ock- ””Janne -var:; utex i byar 'och så; tyckte Janne, när han en” ställen ibland "hela veckan; in-|dag kom hem med några läder-| nan" hån 'vändé 'herhåt, beroen-|remmar, som. en' gång 'varit till "de av vädret eller hör brå det en hästsele, Nu skulle hån sät- gick .med. affären. a Acosta igång att passa till dem, åt sig . Bönderna 'hade "alltid. en! del själv” och kärran. 7 : järnskrot,. som "de efter. över-] . Janne hade en synål av.st enskommelse samlade: ihop för, sta sorten och en grov sytråd. t Janne, ' och det blev ibland nå- : Han tog mått som en skrädda- got slags byte. mot vad Janne re över axlarna, och med tälj- hade att sälja :eller' armärs kon-. kniven skar. han efter längden. | tanta. pengar. och några. kaffe; Sedan stack han med en syl ge- gökar; när: allt. var, beslutat. nom .lädret för. att få "synålen le, ett så mycket s skrot den gamla kär- | bete hade Janne nu en se ran kände” hålla, bara det inte Knektens. handarbete därtill. | blev för tungt. Annars fick han Den där. selen, hade varit en 'av sir vän låna häst och våga god hjälp, sa Janne, då han va- och hämta ”järnskfoti en. an- rit ute på Jandsvägarna ett par .. . | gånger, Fast det var lite be- På hemvägen sämlade Janne |igenom, och efter, ett långt ar- | gen han nu var på hemväg med . ett tungt lass skrot 'i den' gard" lj ärran, "Han hade svårt för . "att hålla skaklarna i rät vin? / kel; när det nu' gick nedför en | backe. Järnskroten hade blivit för tung i ”bäkändan, "och skakt ' : larna satte' sig i vädret, då Jari-, ne inte längre orkade hålla fast. ” Nu fick också Janne, som satt fast i selen, följa med i' luften, Men det var också sJyckany att / nä; on. som var i närheten ge- a koni till Jannes hjälp och - fick horom' ur selen utan nå- -« vidare skada.. "Det var heller ingen. fara'med den gamla' kärran,' som: ju var stark och bastant. Men det väf- sta ” var ju:b ännvinsflaskan, . som” ännu hade" en del kvar, «' där den låg i- kärran och min- : sann blev riktigt klämd bland - ali bråte. och järnskrot.:. dag." "Det var Ingen fätt sak. att dra svär attita sig ur selen. Men den. gmla Kätran,. 50 under den saken skulle han snart än- Alex Ekland, betralstade .- hon -, helt och hållet åbdervänt fill sin l
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.