Alla är vi normalt och. vardagligen "+ svilka torde utgöra viktiga och helt innebär stress? | ”utsatta . för påfrestningar, Pr 1 samli - å begreppet liv, levnad; Viktiga ingredienser i livsinpehållet utgör Just de ständigt uppträdande problemen och kraven att lösa dessa . problem. Lyckas vi, har de gett oss stimuleras. Lyckas vi icke, kan - "vi känna oss på ett annat sätt stimulerade och mer erfarna — vi 2 ; drivs till att söka andra lösningar.. Men självfallet kan vI ock- "> "så känna 086 vanmäktiga och otillräckliga inför påfrestande över- Ikrav: Hur "mycket "vi därvidlag tål , Endividuellt.” KSR os ” so NN 4 '. Då människor "använder . uttryc- vs ket atress eller undrar vad. detta egentligen innebär: och hur våra mycket omtålade :slitageåkommor uppstår, Sör vi först och främst — synes det mig — reservera uttryc- ket stress för 'en ofysiologisk icke normal anpassningskamp inom' oss. Låt. oss en. liten stund dröja "vid detta — tillstånd,” - som — verkligen &skådliggör på det mest "levande fkätt hur kropp och själ," "materia och ande”, ”nerver” och kroppsliga krämpor oupplösligt hör. ihop, bil], dande en helhetsmänniska, «> "." > » 'Stressens ' moderna 'forskare ' par preference 'H Selye i Kanada. har uhder de senaäste' två decennierna | gett ut flera hundra- vetenskapliga avhandlingar från! sitt..forsknings- centrum; . och: skall, en: smula ' följa hans tankegångar, 6 ' NM "Vi kan utsåHas för "en hel.mängd « olika påfresthingar av såväl mate- > riell som. psykisk natur. Angrepp av smittämnen: (infektioner), " våld a mot kroppen, svåra smärtor,. hun- , ger, kyla, sintiésrörelser m.m 'är '.. alla framkallande orsaker till att vi mobiliserar försvar och anpassning. ; Dessa framkållande faktorer kallas : stressorer och det framkallåde till- |-" I ståndet stress, En stressor' ger först |: " Areaktion” på 'platsen” —" det "lokala |” Me tiga träd tion som va med årbe psyk olust ) jäkt, tisk : likavi rn depåer och bakre linjer skickas nyt-"' fronten, »och hela ”civilförsvaret” det" biliseras genom det inre 'Vegetati- Större”mängder kolhydrat och ägg- - viteämnen -- behövs ' också : liksom vatten och salter, - safe Det inre” ”psykologiska”' försva= «I ret'har i | balans och jämvikt, som försöker uppnås genom ett. intensivare sam- särskilt påtagligt då -stressorn är ” Att. försvaret kan svikta" till att > börja med vet vi av: påtaglig"prak=: orsaka akut, och :plötslig ; medvets-. löshet ' eller. medvetenhetssänkning. Innan, försvaret hunnit. mobilise- ras kan vaktposterna i personlighe- | ten överrumplas. vt 'gen"i ungefär tre stadier. Först ett" är Inom vissa vida gränser. "och ' viktiga" ämnen ut till er i aktion- med höjd produk, "och beredskap; Härvid slösås med". de - små. viktiga - ämnen, styr produktionen och som mo- . (inälvs-)nervsystemet, . alltså 5g . grad. att göra med : te mellari hormoner. Detta sker” isk, alltså en" upplevelse av. (skräck, Ångest, nedstämdhet, ' Upprymdhet o sw): eseveca erfarenhet. : Eu infektion "kan E äl som en "stark sinnesrörelse som: handlar om stress, kraft. som" behövs men n i allmänhet 'sker anpassni tad: ”då I ligen Vv passät sig,-alltså löst problemet, el- Lå nm a Sjä "olika som nå . och" inflan ? ym på . platsen; Valltsåt i. irganet,.. som å ger en" typisk väyhadsbild;, spi nå fika" förändringar; :-Mel detta ' kommer”, tillet till något ' sön” kallas vid.' bidråger” hela svaret, motståndskrafte - det ahgripande ”"smittål , aktuell: och + kraftutödande; ' däref- fer ett' samlat, verksamt tillstånd av strategisk '. organisation: samt "slit. åtadiet, då individen”antingenan- ett upp (kanske avlidit) ;I raka motsåtsen för den andra. si: )|-."Då" det” gäller "psykiska orsaker graden ofta beroend på” upplevel-] "denna. stressors effékt'. genom "en är? | behandling,” som "kan 'bestå 1 'vila, förströelse, : är hög- sen, bikt, samtal 'o s v. Men" vi försöker 'b5s' öckså på "att ge vissa hormonstöd "att " förhindra | krampartade, tillstånd ' i det inre. Cortisonterapi vid' astma hör ofta Slutligen ” behöver : vi” -kan- det avgörande sista och tredje hit, : A p 6 van Ti] ske "ordna -motions-'och dietfrågor, lvfallet, svarar ; varje. individ | ge vitaminer i extra tillskott, förse ” på ”stressorhs "angrepp.; Vad | vävnadernä "med.”mera järn" etc. för .dén”ena människan; icke i . -' gon svår påfrestning kan va t stresstillstånd ir svårighets- mor? Svaret: är helt "enkélt att den ; | ovännämnda. "anpassni rsonligheten'ska-/ icke . söker vi minska:ter vissa :hormo- ner.i ökade mängder :och i.orik tiga proportioner länge” cirkulera: blodet.; De” blir stressorer, i- I för istressistöd.. Då: slits, vävnader imhet,' intres- "ner och". förändras «med funktions- ..klarläggande ;' analys, : konsterna under kupolen, rubbning som följd. Eller också kan en "ren" hormonutmattning "utgöra | Livet : är ”en "cirkuskonst, skriver Radiodoktorn i denna ;”rond”, Det gäller att använda just så mycket: förutsättningar för en så dålig jäm- vikt inom det inre spelet att ”mo- torn" backar” och organismen rkan- :) ske icke orkar leva. Människa: blir nämligen frisk "endast så lärige hon äger förmåga” att åters älla. de :] hotande och förefintliga jä rubbningarna. : ” " Livet är en, cirkuskonst. Det te ler "latt. använda "just ” så. mycket .| kraft: som behövs men "också "den rätta arten av energi.' Alldeles” som trapetskonstnären”. under -' kupolén måste bruka precis s kelkraft åv de rätta ycken mus- IT «I övrigt kan nämnas, den vid. Sandö. 2 aug 1808, sjöslaget. vid ön" Jung-" frun” inleddes den Slagen: vid Halmstäd i .|17 aug 1676 och ' slaget "vid 'Alavo samma. datum” Svensksund utkämpades den'24 au- gusti "1789 "och" drabbningen: vid Villmansstrand stod ;.den'::23 " aug 1741, Slaget: äg" leddes : den: 2 C 27 aug. 1634 tod "slaget: vid Nör 14 fredsslut-har undertecknats. Sålun=] '| da;kan; nämnas ;freden. is Abo med Ryssland den'T aug 1743, freden" i Nöteborg' med Ryssland och: Fin- land ingicks den 30 aug 1721. Även; augusti , s a - mt AN nn a ör mon sv "a 8 . | o d M Vå ” | Augusti krigisk månad - a : 4 sn . historiskt avseende har augusti en hel del märkesdagar. Det är sålunda i början och slutet av au- gusti som första och andra världs- krigen utbröto,-Redan den 28 juli 1914 förklarade" Österrike-Ungern Serbien krig. Tyskland följde i dess spår:som bundsförvant och den 31 juli förklarades : krigstillstånd : i Tyskland. Ryssland och Frankrike : | förklarades krig den 1 resp den 3 aug 1914 och den 6 aug följde Ös- terrike-Ungern, efter.:” Den ' tyska kränkningen av Belgien föranled- de England :den' Tysklad krig, i. ol : "I" Andra världskriget började den 1 september 1939 'genom. att tyska trupper marscherade in i Polen, De sista dagarna .i. augusti” detta år föregicks av stor 'spänning och in- tensiva' förhandlingar i syfte" att tillmötesgå Hitlers territorialkrav, men de misslyckades. ; + vv. + Det fransk-tyska kriget 1870—71 började”redan i senare delen av jä- li, beroende, enligt uppgift bl a på ”Jatt-det mesta äv skördearbetet då var: undängjort. I augusti 1707 bröt Karl XII upp från -Sachen för att gå mot Ryssland. Vid samtliga till- fällen ha väl: de mobiliserade. styr- korna ' trott "att: kriget skulle bli "| kortvarigt. och att man snart skul- le' vara hemma” igen;; i god tid till Vvårsådden, "Det" syns. ofta . vara +Så, att man skall ha ladorna fulla 'när lands : östra': 12: aug :"1323.7 Samma »' datum 71788 slöts det'$:k"Anja ) freden-i' Brömsébro-med Danmark [| slöts äelr13 ävugusti: e Värälä.. imed; Ryssland.» den'-14: aug 1790 och freden ' i: Nystad med Ryss= NE ter och den 6 aug 1815 antogs den s k riksakten, Uppsala universitet upprättades den 1 avg 1593 ' och Uppsala ärkebiskopsdöme upprät- tades av påven den 5 aug 1164, Birgittaorden ' instiftas av påven samma datum 1370, Sigismund val- des till konung i Polen den 9 aug 1587, Gustaf - UI genomförde ''sin statsvälvning den 19 aug 1772. Blod- badet på Helgeandsholmen iscen- sattes den 21. aug 1463 och samma datum 1810 valdes marskalk Jean Bernadotte till. Sveriges tronfölja- 4. avg . förklaralre ss > . se Vv märkliga personer som kom- mit till världen i augusti kan no- teras: "Gustaf Fröding den 22 aug 1860. och Tobias Sergel den 25 avg 1740, Olof Dalin den 29 aug 1708 och Fredrika Bremer den 17 aug 1801. Den.7 aug 1848 dog Jöns Jacob Berzelius, den 12.aug 1901 « | upptäcktsresanden E A Norden- skiöld, Gunnar Wennerberg den 24 aug 1901, Frans Mikael Franzén den 14 aug.1847, Axel. Oxenstierna den 28 aug 1654 och den store Napoleon Bonaparte den 15 aug 1769. H Slutligen kan nämnas att den 29 aug-' är; det.” Johannes Döparen dödsdag. ' Han gick sitt öde till mö- tes: som martyr genom halshugg- ning. Vid denna tidpunkt högg man i forna dagar”i: sydsvenska bygder utskott av träden och klippte häc- ka arbetet i förening med dresse= ring ". av »tedarhundaer, Cirka" 120 blinda 3 hela landet har i dag ledar = hund och denna, är en. ovärderlig hjälp i trafiken tnte minst för många... blinda som har: si et. arbete långg från hemmet, Trafiken på gator och vägar stiger för :var dan darhinden blir därfö mer" ch mer bar. kar, Sambandet, symboliskt och fi- Md -| Josofiskt sett, mellan . dessa båda ”huggningar” är förvisso ännu i vå- |. trö tbröt den | Ta dagar värt att begrunda för de ud äg folkloristiskt intresserade, '-" SN M CV Peder IHaspe Nordiskt samarbete : nom verkstadsindustrin' ' Ett vackert! exempel på: nordiskt sarnarbete: 'på' det, konkreta planet uppvisar respektive länders' verk- 08;": slaget + vid Gr ås-Beeren; in- aug;-1813 "och" den d- 0 Aa sationers sida; Här i landet genom- förs: arbetet” av- Sveriges Mekan- förbund,”som nyligen slutfört 'sam= en åtskilliga sen gen gen a ”» och Äter TAG » Madame Simone Mirman, som är Prinsessan "Margarets'. mest anlita= fe .möodist, "har i" en: intervju , med ”arherikansk tidskrift.avvisat ryk« tt: prinsessans hattar har :blivit , djärvåre sedan hon'blev gift. : Mar däme.:; Mirman Upplyser / också. alt. a Vattenbyggnads äg- ochsvattenbyggnadsstyrele ; avstyrker” hos. regeringen de besvär, ingenjör G F: Persson, .vid + vägförvaltningen i'Blekinge' län an« över att ingenjör E I.Nyström . vid + distriktsingenjörskontoret "i Kristianstads län' åttämnts. tjll: fri ' r i-AG' ” Hallands län; kör bu; och les SA i 19 vid'vägförva. in s ordningen: meds sina > systerorgani- .sationer' i- Danmark; Finland :. och | - makey lord S own <. - har? slutat "upp: med att. övervaka "cc oc "nättvalet (TT Nå Reuter) >. Norge: Registret — för vilket upp- gifter för: närvarande: insamlas från verkstadsföretagen ".«x utkommer |- nöt'slytet av detta år. ET Mur et nya registret: beräknas reédo-, Vv ver :1.000 : verkstadsföretag i de hordiska" länderna. Der svenska delen; kan'"enligt Mekanförbundet komma '. att':omfattaV omkring 500)'rå verkstadsföretag, Registret innehål-. | ) m'; vilka. bear- äns” fastställdes ; den Anjalaförbundet "och 645). freden i istoriskt:[avséende-'har delatt berätta: den "5 räsning M oiv .hår” käpacj - tfävansi, dena. mot "en: tillämpning ; av'-underleverah: tsystemetder Mani. fv CT inud med imotsvåradex ut--: RN de rnordiska t ""Jättestadéen 'Riö" de” Jånelro. > håde 1. dag hetat Henriville' om sv en”frahsk äventyrare, som 1555 "Jdidsteg''1 området, lyckats i siti; uppsåt” Mitt för: näsan på potfugiserna, som, upptäckt och titagit Brasilien, intog ban ett viktigt landområde och gjorde själv till regent...' : ér än ett halvsekel tidigare + år. 1500 — bade Pedro Alva- 'rez.Cabral upptäckt landet och förklarat det för portugisiskt: irådé, Utvecklingen inom den nya" kolonin "gick emellertid låtdigsamt , Portugiserna - sände dit 'en rad missdådare,' endast AE bosatte sig "frivilligt i det "bteliga ordning i Brasilien tick itolv: förtjänta . män som bejö- nlig "av; portugisiska staten 'övbehögheten över var sin del. landet... De tolv. herrarna ' I skden 1 besittning,': men de bör-. fa : säktäde befästningar och solda- 2 $öb Brasilien fick inget skydd > "yfrådi Portugal och det låg näs- ter Franska fartyg landade titt och t " Käng Jo&o Im Änsåg till slut” ; måh skule kunna -behålla Bra-/ > . Silén; Han utnämnde "Tomé de” CC: "> Sdusa tll guvernör. Denne, ba-;', de ; gjott 'sitt' fosterland :stora - "tjänster på :andra håll. i värl” den och man litade start skulle bringa ordning. 1. förhållandena 1 denna koloni. ” +1588 gäv sig de Sousa åv för att > tillträdä: sitt: ämbete. Hän "kom : Inlé ensam; I sitt följe hade han” ich fyra=” séxhundra : soldater ': hundra. utvandrar hl -sDen nye, guvernören” blév: snart varse att tillståndet i det: -.. DYå landet inte var 'det bästa," De: portugiser, ' som'-takit make '. Aden; där, bestod. till star der äv, tvivelaktiga". existenser; även-'' tyrare och. frigivna fångar. De : förgick" sig mot de ödda, tog ; Gert son slavar och satt själva jälmåga på Pplantagerna,. >; > ' nya låndet, För'att i någon mån isdälade över och tog sina öm- : snart klaga över att de ' Ah. Helt öppet för, andra makt: alt åtgärder var nödvändige om”: på "att han: . tv 21 sitt: sällskap hade" den nye: guvernören. en handfull Jesui > ter, bland ”dem var' Manuel de + Nobrega. Denne var en utmärkt +. i ".- ledarbegävning" och bland an-- "nat genom. hans. energiska ar-., . bete grydde sndrt”en. ny tid 4 ' Brasilien. Nya sockerplantage: ” anlades, handeln började kom. ” ma igång med Europa: och je- suiterna propagerade energiskt ' mot .det hänsynslösa slaveriet. '".' den av världen 2 "Men 1555 hände något, som ' tresse ät! - gav portugiserna anledni; till). > "Frö oro... Fyra franska skepp dök'. de tagit lärdom upp i Guanabarabukten. De an- " "fördes' av den franske äventy- raren Nicolas Durand de Ville-. gaignon.' Inom kort hade frans- > männen intagit en av öarna i > buktel Pott areber oe > M dan' stöta - sig - med > Portugal. man Villegaignon h " satt: sin kolonisationsresa hade "han!" företagit helt som privat- "''Villegaignon',. hade - utmärkt sig 1 krig, -Han hade fört ett farofyllt -och . spännande liv. -: både Honom och hans män till- Han: var kvick. och slagfärdig, > "fånga!" Det första" den franske elegant och djärv, Att anlägga . a en fransk ' koloni och själv göra . sig till herre över den var en :' "tanke, 'som han livligt. umgicks > ”ahlägga befästningar på den ö, fallit på Brasilien. Här fanns en. möjlighet att göra någonting , - utöver det. vanliga, här. fanns. ' "till Fort Coligny: serna hade farit hårt: fram och 'tagit mängder av slavar. Frans- dem, Snart .hade' de ordentligt fått fast fot i det viktiga hamn- . inloppet.. Franska fartyg lade . då och då till i den nya besitt- ninger. Ännu var den stad, som äventyrene, ännu : plats ; för: överraskande kupper. Villegaignon utrustade ' inte mycket att räkna med, men några fartyg, tog .ombord ett ' Villegaignon "döpte "der - tili par hundra man, de flesta även- " Henriville; därmed .hedrande .tyrare som”han” själv. 'Den 10 7 sin franske härskare. "=" a november ' år 1555 "var .-han Bland portugiserna, var Ma- framme I Guanabarabukten och ö slog sig med sina' män ned på en"av”öarna f-hamnen, |. "För " portugiserna” kom: detta intrång som en blixt från klar himmel, "Guvernören "insåg, att här mäste krafttag till om har . ” koloni inte'skullé komma i all- varlig fara, me rast "insåg. faran ÅA fransmän- " gästerna. Men guvernören skyll-. ma. : hjälp. Och på det sättet gick ett a, men hån såg ingen : par år... os me att ingripa, De sex =: 1557 kom en ny guvernör ti nte..glada åt att ge sig:ut i ">. krig. Hjälp? från” moderlandet +: Portugal: var -.det ,enda ':tänk- "bara Men: i. Portugal: brydde :sig "inte så mycket om : . Brasilien. Det” var. 'en "ännu'' ”ofruktbar koloni och man hade.” . sannerligen mer givande områ- att ägna sitt in- git I av tidigare er- : farenheter i sitt äventyrliga liv. - - Han insåg att hans läge var ut- . man. Frankrike ville inte i onö- , "Han visste att portugiserna när” som helst kunde .göra, ett mot-” ; drag, kapa hans fartyg och ta : som” hån uppkallade efter" sig ” . 308. själv.” Snart hade' han en bes: med. 'Hans" ögon hade ' tidigt ”" fästning” klar, som 'han döpte I ” En styrka för fransmännen ' "var deras. vänskapliga: relätio-" . i. Der till infödingarna. Portugi-'.. na. väl. och ' blev vänner med nuel de' Nobrega Aen, som -kla- : nens intrång. Han uppmanade!. , guvernör de "Sousa, att. med . - kraft. driva ut de ovälkomna ; de på att han inte fick någon »-ledaren" gjorde : var : därför att : . sedermera blev. Rio de Janeiro, ' från Portugal Brasilien, Det var Mem .de Så. Han förstod bättre än sin före=.. gångare allvaret i läget. + sammans med de'Nobrega bör- erling”"! åug' 1370: inrättades! Vadstena" klös- "jade han planera motåtgärder" mot fransmännen. Men "utan: hjälp 'kunde man. fortfarande ingenting göra. Den nye guver-.. nören skrev brev 'på brev till - Portugal med bön att omedel-- . bart sända soldater, Det dröjde ' ' emellertid ytterligare två år in-' nan hjälpen kom. Först 1559 d - "sändes två fartyg me ”Redan''den' 15" mars var: man klar att storma Fort Coligny. Ett 70-tal fransmän försvarade förbittrat sin fästning, men de. måste snart ge sig för över- makten, Portugiserna var inom, . kort, herrar på fortet Frans". ” männen lyckades' emelles lid tan bå ri infö + Innan: portugiserna. lämnad ön rev de omsorgsfullt ner be- fästningarna.. Hamnen: var åter i deras händer och de räknade med att frånsmännen nu var slagna. Portugiserna återvände . därför till Bahia utan att för-- följa - inkräktarna, "Men ; snart över förskansningarna r, tar, De fick > fristad hos de; ngarna; sor åter: måste g -. folk! skölle. få -arbetsro i 'kolo Hin, men. för tillfället såg. han :- «Ingen utväg. Man "måste åter ”+y begära hjälp från Portugal. No- = brega bearbetade flitigt myn- "digheterna- i Portugal med be- . ” gäran om åtgärder för att driva : . . ut de envisa fransmännen. Fick « de fast fot och kunde de: öka sitt: inflytande bland infödin-- garna skulle man snart få ge "Rio förlorat. Vv CH oN ot. ce "fästländet i små- omedelbart. en änligt. sinnad sina fyra landet; fraösmä gav inte” Y ” . tappt så lätt! De började ome- ” delbart bygga nya: förskansnin- gar ' på fastlandet och hade snart N . åter bitit:sig fast! Franska far- . tyg lade till som tidigare och de' oförvägna franska ”äventyrarna organiserade anfall av infödin- garna mot portugiserna Guver nören - » Hjälpen ' dröjde . emellertid. Först 1565 utrustade Portugal -; Dågra skepp under befäl av Es- ' tacio de Så, , .; ” KRA - Den 18 Januari, utkämpades takt I me den strid, som: för al framtid + = avgjorde, att Brasiliens huvud=+1 1 . stad skulle "heta Rio de Janeiro ' och iate Henriville, Striden blev såg snart - att. oågot kort men 'I '. några hundra” mån, som deltog 4 kampen.: Fransmännen bet sig . envist fast i silt”fort, Morro de: " Castello, - men" så . småningom , " måste dé ge slaget förlorat. Ett 30-tal mån" stupade, däribland + portugisernas befälhavare, Es- tacio de Så. Fransmännen flyd-= de hals över huvud ombord på a. fartyg och Jämnad Ett djärvt sjörövaräventyr var : tillända; 'Det slutade visserligen med nederlag, men den mys- tiske äventyraren" Villegaignon kunde dock berömma 'sig av att ha hållit -si; ård.. Det var endast
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.