NS US SVENNE YTTSYSETEEENYFTYESETTYFETT YTETFYFTETETYTTTTTTTTT | : Måndagen den 27' augusti 1962 as Sill. kangen " Sveriges riksdag bar: Tå king: 'och den kungliga. familjen till "lunch : i Stockholms stadshus; ' ' Färden: till - sibtarna i: gyminasiet, i år... "Regeringen ” har” nämligen” ber slutat! att utfärda ”en' föreskrift” i kva första ring- "en av dn "fyrååriga « gymnasie- | 'männa linjen.” å " småningom. > "Man blir förundrad över det- i ta beslut. Inte nog 'med' att eler verna 'blév, kv sittare” och 'skul- le gå öm; nu flyttas "de" över :. från fyraårig" till: "treårig" linje, Det. är "stor :skillnad på. tempo och kursplaner : ide "två" olika " formerna. : Tvor. regeringen” att det! kommer. att gå bättre för |” en kvärsittare' om han” flyttas | från fyraårig” Hl. treårig” linje? ": Gänska” blå låögt 1: Så fall ' I | övrigt skall firas”men 'det; förs ::tege, Riksdagens "tThapper och alman gens” inbjudan "till. stadshuslun- | | chen. Det 'skedde sedan; de. kon- ererat méd kb arnas. vice" ta män. Kungen: lämnade ett posi-] tivt svar på denna ovanlig: ga rum i Gyl- "Lunchen skall 3 Hj natiorialgåvan ene salen sed; och: Hällisjema samt den.) alls, mnin: högtidligheterna är" ännu. "inte klar mens; enligt det preliminära bevista "én 'gudstjänst i i-Storkyr-' kan kli uvarpå kortegen 'örd- kornnier 3 sentanter "förolika myndigheter att”delta. i Tunchen; Några när- a iet stämt hur kungs ”80-årsda, 6 modas att: en” fariljemiddag från" E varje fall Danmark, "och Norge, På kvällen torde. det bli galaföreställning på. operan. ” som festat” om hös”en fastig- hetsägare i: Huddinge. . Peng- En' av gästerna, hetsäg. ren endast” var - flykti bekant ned, har: sgripits. joch er- das slottet kommer att ske i kor- ' Fridolf å "Gustaf . Sundelin; uppvaktade; kungen'..15 "augusti, : pv de överlämnade riksda- ! På 50 miljoner, så b > | lingsländerna är minst. 40 procent Svartkonst, trolldom och häxtro u ör här på. jorden, I slutet av juni. I år överskred världens befolkning + Yoniiljarder-strecket, har det med=' delats från FN:s statistiska byrå. | ifran” "Den: 30 juni var ' Redan :undery' og ätt skriva rapportens första fa-= der," föddes ' ett '50-tal nya: män- stadshuset - från” hiskor, En. armbandsklocka tickar 5 gånger A sekunden -— och näs« tan, i samma "takt kommer nya arn.. til ungefär : 3 1 "sekunden födst, Varje. år föds'1 runt tal 100 miljoner människor. medan 50 mil- joner dör, alltså ett årligt överskott 4 Förtsätter det så här. blir' jordens cfolkning.: fördubblad' på” 38 "år, Sok quiljrder människor. kommet således: att. kämpa för. sin "existens, vid +1900-talets slut. Och år 2038 RO avigt «> De nuvarande 3 miljarderna är aräellertid, mer än nog' för vårt lil- la klot: Redan. "lever halva jordens. befolkning. pi svältgränsen, ' Hur kall" man då kunna skaffa mat åt Ex miljarder? Minst två tredjede- "ar "av. alla” nyfödda ' kommer". till "ärlden i Asien, Afrika och Sydame- rika, dé'stora utvecklingsområdena, | . bringa barnadödligheten, I utveck- av befolkningen under 15 år, ' "Denna "hart när' explosiva be= folkningstillväxt innebär ett allvar< "igt, ' ja,- farligt" problem," Om' det skall kunna lösas, krävs det samla- ler sinternationella: åtgärder ndra mlaneter av befolkninge- erskottet? : Om en sådan fantasi "unde förverkligas 1 detta' nu med eh takt av en världsrymdraket pr timme ' dygnet runt,: måste varje raketfarkost ta med sig 5.400 pas- sågerare; så. stor: är nämligen be= födan ne pr timme hi vå jorden. . Olov, sa' pappa, slorken. har; flugit över vårt hus Men pappa, tala inte” om - amma! Hon väntar ju barn när: som helst, och då ska hon. inte + Holländarna har sagt a alt N lya | opera (3/4 miljoner) är 'i bel De vill inte arbeta «iq = De är forifarands esien har ; uu 230.000 man ” å beredskap apusnerna ger sig ibland ' höver'någon slags övervakning 1 "Men vem vill arbeta åt ande år ö en gammal skjoria eller en siiten Bkruvmejsel? (Hol darna är mästare i att ge. ”gåvor? i stället för Jön.) uineas suninvånate, d det 4. k, hund efte; ut på. huvudjakt — det” varken :Holl nder varann med maskingevär, Vilket är att föredra...? soc Papuanerna: behöve -— i Europa - 2 Vad vi , president ge dem? 10-—12 "mors ar I: ? Tvål att iv CS . sig'med (hittilla har de badat å å floder och sjöar, och st har de all och flera gånger om dags t IAN "fadon Tryskel flygvapmet hor | o. ömorlkania bombplan! England .har man hål. pare från en rad engelska städer ör. att utröna. vem” som : har. den kraftigaste. rösten. Som: di furigerade en kvinnlig; ITV-8 Violet". Carson; den". gamla ' Utroparuniformen, : :Hon te. sig själv som Uutropare och gjorde” sitt" bästa föratt. överrösta | deltagarna. med ; resultatet; att kon: 3 blev fullständigt hes: a 4 nattvaktskretsar, I :Köpenhorn vandrar just nu: histori n om orädde J acobse å "Det! vår. 'så' att 'Jacobsens uppgifter” var att; kon- trollera. en "kyrka. En mörk höst- natt? promenerade ' Jacobsen” vi lande in i sin kära kyrka; Han Vis lade alltid, Trädens grenar "slog mot fönstren och regnet piskade på ru- storna” (som det så '. vackert . heter i dåliga spökhistorier) "sen visslade, 2 En 'hemlög - köpenhäranare! hade valt kyrkan till sitt; hem" för nat- ten!" Han: blev : ”dödsförslkräckt när .han hörde Jacobsen "visslande + stes "ga omkring i i helgedomen och tänk- te: Nej, ut i regnet vill jag inte.. Han kröp ner bakom en kista och sa så spöklikt han kunde: ra - Människa, ni får inte vissla kant . Jacobsen foctsclilö att visala, gick från. till" "kistan knackade på loc- | ket och sar Na | Men Jacob- a "Som sagt, han var en händig man, | Fäcobsen. "7 Lz bliv det inte mindre "än. 12 miljar= där man på senare tid lyckats ned- |. dit den: årliga tävlingen, mellan at-|' som... infunnit sig il, "den Idö sen” av! triattvakt | Ser, man på bilden. kallt, liksom uvlvn Himmel! ned okritiskt öga finner man ganska snart tdligt o och uppenbart: och jord är allt, mänskan intet och föga! > ” | Vem. kan” tro 'att' "trolldom ”och . -"svartkonster utövas än i dag -) och tas på allvar av en massa män- js [ niskor?.. Om . det." vore fråga om | Kongo, "Madagaskar eller något an-| nat helt eller halvt barbariskt land, Men i det' civiliserade Västeuropa aliserade åv alla "länder, nämligen Västtyskland grasserar sedan lång tid tillbaka massor: av: häxproces- ser. årligen. inför Förbundsregerin- gens domstolar. Det beräknas att omkring 10.000 ”trollkarlar? är ak- tivt verksamma” i Förbundsrepu- bliken,;. och av dessa; är det många som alls inte béhöver suga på ra- marna, Magi och svartkonst är ett synnerligen « lukrativt " näringsfång, | inte så mycket i de'större städerna kanske som på landsbygden. '<På 1600-talet," under '"häxproces- sernas tid, var. vidskepelse av alla slag v tt utbredda«i, Europa. 'Man vari "då "mottaglig", för” inbillningar” och synvillor och ' allt som "inte kunde, förklaras tyddes som varsel om. stundande farsoter. för begång- na ”illgärningar. ' Man ” trodde satt. atmosfären var infekterad av onda andar, smådjävlar som flög omkring i lika stora skaror som mygg en . gassig sommardag. ,' Visserligen kun= de inget mänskligt öga , uppfatta dem,” men: en skarpsinning . tysk teolog företog en beräkning av de: ras antal och kom med "äkta tysk grundlighet "till det: deras antal ; var. en| -J Erich Peuckert har. ägnat ett halvt | sekel åt att' "studera dessa vidske- pelser.' Hah är bland 'annat med-. lem av den Järda Gustav Adolfs- akademin i. Uppsala och en mäkta beryktad man "i "Västtyskland, I 'ungå .år for'han . till. Blåkulla, i sällskap med "några lärda "vänner, en han har inte "velat uttala sig närmare, om sina upplevelser där, trots: att naturligtvis massor av journalister belägrar ; honom : dågX Jigen i hopp att; få en sensationell Under! sina forskningar har pro- 'fessor Peuckert kunnat fastslå: att alla. -häxor'” under 'de' stora” häx- 'processernas tid, oavsett om de bet fann: "UT Sverige, . Tyskland, Frahkrike ' ellér.. Polen, avgav den bekännelsen : at hade samlag med "Djävulen" "själv" och ” Han rådfrågade. flera : expe er, läkare, kemister” och apotekare, men ingen kur.de lämna "professorn något” tilltrédsställande svar.' Själv och därtill i det mest högindustri-| Jung. och, ' här ', hån ' id: skepelsen är, omfattande vittnar en ” att över 65 procent av ”befolknin- : utpekade häxor ; och förmodade” han,. att det låg något slags giftrus bakom : de utpekade häxornas upplevelser i i Blåkulla, 1: gamla luntor från '15- och l600talen hittade professor Peuc- kert recept på en häxsalva, Man skulle blanda nattskatta, bolmört, belladonna, lite persilja och selleri, och koka upp denna röra, Däre- efter skulle man tillsätta fettet från ett ännu odöpt gosseharn, men det kunde ju" professorn Peuckert inte gärna göra; utan han tog. i stället litet svinflott. - Tillsammans med en god. vän, | en” jurist, smorde professorn - in denna hemlighetsfulla salva i arm- hålorna, varefter de båda: herrar- na föll i sömn och vaknade först tjugo timmar senare, starkt skaka- de av de mystiska upplevelser. som de upplevt under sömnen, De ha- de nämligen bägge ' haft fasansfulla drömmar; vilka överensstämde, -vi- sikten och upplevt” hur -de flög över land och riken mot Blåkulla, där en orgiastisk fest ägde rum; .. i Hemlighetsfulla pulver. har mån>- ga: svartkonstnärer och . magiker haft med enastående verkan. Mest bekant är kanske ' italienaren :Jo- seppi Balsano," som ägde stort an- seende" på 1700-talet. Han påstod datt han: med i hjälp av "sitt röda pulver kunde bibehålla? :sig' evigt framkalla - hädangångna be ömdhe- ter, Han brukade alltid äta middag i värdigt sällskap, ibland' med Cae- sar och Cleopatra, ibla ton och Sokrates. ” ' Professor ' Peuckert. tid iögen charlatan, utan i stället intensivt intresserad av alla former av vidskepelse. -Han tror inte att den'ställer till någon större skada, han ser företeelsen ': medi veten- skapsmannens "lidelsefulla objekti- Nitet, Men fråga är, om inte denna vidskepelse är 'ett elände,' även om den inte går "till : sådana 'skräm- mande ytterligheter. som” på 1600- talet ock i i Afrikas urskogar, > 231. häxor utpekades. st "Särskilt ”utbredå är den moderna 1. sade det+ sig,-inte'. bara >inbördes, le utan . även "med häxornas uppie- velser enligt de garnla "protokollen. "blomstrari dagens Västtyskland ytterst obehagliga följder för" en kvinna att. bli utpekad som häxa. ”Det är ofta liktydigt med en mo- ralisk dödsdom”, konstaterar, den av delstaten Niedersachsen. utför- da utredningen, Inte sällan -begår offren självmord, ofta får myndig- heterna ta'hand :om kvinnor :sorå fått sitt psyke nedbrutet av för- följelserna och 'det allmänt spridda misstänkliggörandet. . - På 1600-talet” kunde ' hart när vilken, kvinna som helst utpekas som häxa och sedan var hon rädd- ningslöst —. förlorad," : :. Bekännelse framtvingades på den tiden genom tortyr, vanligen genom s k vattu- provet. Man ansåg, att ”vattnet icke ville behålla det som var orenft”. Om den anklagade flöt, -då man kastade henne i en flod eller sjö bunden till händer och fötter, så var. därmed" bevisat, att hon var en häx : ?Hixutdrivare” tjänar gro I våra dagars Västtyskland " för-. orsakar enligt den nyss berörda "undersökningen - skvaller och för- tal misstankar om att den eller den' kvinnan står i maskopi med den onde själv och är en häxa. Det är speciella s k häxutdrivare som söker fastställa om. den utpekade verkligen är häxa eller ej. Visar det sig att såhär fallet, anlitas häxutdrivaren för att ”driva ut det onda” enligt ”25 verkningsfulla me- toder” — naturligtvis mot ”skäligt årvode”.:' Dessa - häxutdrivare kan förtjäna” 'upp. till -1.000 mark "om dagen. " Det säger sig självt; att myndig- heterna inte stillatigande kan åse denna skumma trafik som ofta har sådana tragiska lidanden i släp- tåget. Omkring 70. processer mot ”häxatdrivare” och ”helbrägdagö- rare” av olika slag har de västtyska domstolarna " att ' behandla ' årligen. Men, påstås det de vidskepliga fö- reställningarna ” av kanske "något oskyldigare .. art” "såsom i vanligt kvacksalveri" och astrologi är' myc- ket : omfattande : även ' bland" högt uppsatta personer." Det tyska kot- knackarförbundet höll nyligen en stor” kongress ' och - mottog lyck- |; önskningstelegram” från gsta ort, varianten ' av. i Schleswig-. Holstein, på Liime- | burgheden och i trakten kring Bo- densjön i södra Tyskland, Att vid- nyligen" företageri opartisk .under- sökning om ' Man” kom' fram till | gen på, Läneburgheden hyser. full der det senaste året inräknades 231 82 häxntdri- + Nu bränner. man: Visserligen: inte) häxor på bål" som på: 1600-talet. et, ss "Professorn, " ni har en” "brun och en svart sko på, er! I oe i- Ja är det inte kotstigt, "och + så har, jag ett likadant r hema | tillit till” övertro av 'olika släg. ”Un- ha 3 å par hem a öckså! ” Men i 'Niedersächsen” är . det ändå I: rn ET ee forced bones ene TRUdrerKAmieroensr ARAReACACTNTArkUETNEN IrIAYTETairCE En CTGoNS NA sk rivet: . ; En, dag var det en ung' skåde= : spelare » gom ” vågade säga att .. svensk. teater just' nu var lite . tråkig och borde vara mera spän- 'Jande, nr "För. Malmös del behöver” man inte oroa sig. för att det ska bli « tråkigt på: teatern, Stadsteatern laddar t ex upp med den utmärk han spelar inte mindre än 36 olika roller. Han spelar: allt från 70- . årig ”comtessa" till foxterrler och "efter det kanske man får anled- "ning - Knepigast blir det ' förstås när flora av rollerna är inne på scen 7 samtidigt,' t ex om ” foxterriern tessan, men det klarar Lagerwall £äkert, Det roliga med teater är just: att sätta publikens fantasi . i rörelse, När skådespelaren tar ett tar han ett åt vänster är han fox= terrier. " : I (Kar de Mumma i sv Dj . Full rulle är "det annars på sina håll och på ett kontor i stan skrek ' direktörn till sin sekreterare: 24 .— Ring smet ligen € och be. - stä flygbiljett! men... '. — Vart som helst, jag har af- färer att göra överallt! Han tillhör den" nervösa sorten som är "rädd för att efter. hani :- "delsförhandlingarna kommer det hela att gå mer i ultrarapid (ett utländskt ord ”som' skapades av .€n professor när han såg en skot= ' plånboken: för att betala). at (Careå i SET). Sverige” och Dånmårk "Under detta års första sex måna-'. der ' "ökade exporten av skotsk whisky till 60,78 miljoner liter mot 52,4 miljoner liter under fjolårets motsvarande del Största importör var "också nu' USA "Västeuropas andel i den skotska 'whiskyimpör- te under första halvåret 1962 dub= belt så mycket whisky som i fjol,” Västtysklands import ökade med 7: cent, De västeuropeiska ' länderna konsumerär betydligt mer; whisky" : än ett år tidigare, Bara i Sverige mindre än i fjol Läsövning för Ne nya: astr onauter - 'Då en rakettekniker eller radar= ängel” menar han inte bevingade överjordiska väsen, inte heller sin fästmö — utan bara en insekt eller en fågel som han fått på radarskär- ' men. ”Auntie”, tant, heter bland de : framtida astronauterna och mnuti- dens jetpiloter inte ”en "snäll" och . Då man i Cape Canaveral talar om ”barber chair”, ' menar "man inte stolen framför" barberarens' spegel-'- bord, ' . ;utan astronautens ..stal i rymdkabinen, ”Beast”. är en stor raket, minst 15—20 meter lång, me- dan ”bird”' är en liter: raket av” mindre format. Ett' .”elephant ar” metallplatta' som anbragts som för. stärkning på raketens yttersida vid let," hämtas ”inte : av. renhållnings= . verket, 'utan' betecknar ' raketbitar som "skräpar "i." sekvent. för ”Malfunctions : june- . tion”, -. misslyckandenas ; bangård. För att få ordning i-det nya språk Som utvecklas och berikas med var- je dag 'som går, har två språkex- perter från Columbia-universitetet ” åtagit sig att samla rymdålderns nya ord och notera alla meningsförskjut. ord, till en ordbo » -sionsbåtar och '' ale absolut bli. europier?; : ända "själva (gärna med F/ '. Skall'de kanske kläs i gummistövlar, stoppas vå ppas på inva- ”befria” andra ”ociviliserade” md Måste” ” lyckade” imitationer . av v indonesier ell lav Nya Guineas folk, + men det bör varken re FJ) indonesier: = Man, år dem, älp). dricker mindre: whisky. or och" Danmark var whiskyimporten : är "inte. elefantens öra, utan den: känsliga ställen, Garbage”, avfale ningar och variationer hos gomlå M Sagt och: | "skall skälla på den 70-åriga 'com= - ten ökar emellertid. Frankrike köp "> expert talar om änglar och säger': / mer nande och framför allt .underhål« 2 te Sture Lagerwall fen pjäs där '.' "säga att revykonsten har oa äl mycket att lära av ”riktig” teater, -'steg åt höger -är han comtessa, ""' världsrymden. I Brain”, » hjärna, heter den elektro= :, . JT niska . styranordningen i raketen. SR Bland de”amerikanska rymdexper= . sa terna, kallas Cape Canaveral kon=". te sitta på festaurang och fa fram : 2 | Procent, Italiens dock med 20” pro= .. äldre dam, utan en antirobotrobot. = Vart? frågade den unga da= > an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.