vi UU Ca tAret Fark "och, lärd man, Charles . led N "och" fog" anställning harles - Dickens, "dén'; hemtrevnadens och den harmo=" . niska - familjelyckans Jovsjungare, " hade. själv en :orolig och otrygg - barndom, Han föddes för : 150: år ” sedan, 1812, I Portsea. vid Tofta! mouth. - Fadern” var : anställd marinförvältningen, - och de: nö maste åren. efter” Charles födelse. hade. familjen det ganska bra; den ' flyttade. så småningom till Cha=" tham, en fridfull stad”i Kent nära 2 . Rochester den första landsbygds- : 3 .stad som mr Pickwick, en dag -kom att ställa kosan till, ce " Familjens” sociala status -fö blev ännu - något. år "helt, respektabelt. . Den lilla Charles förnöjde "fadern vänner med versuppläsningar” och små” teaterframträdanden,' och” allt "andades borgerlig -; engelsk ' idyll Charles ,— "en I ganska klen "och spensligt byggd pojke — ägnade sig mest åt läsning;..han läste" enormt - 2 redan då.' Det skulle senare' visa » sig hur. mottaglig hah” vårit ” dessa barndomsår, '--: ne . Snart: nog ' skulle Hela! ”Chårles i tills värld 'raså.' I slutet av 1812 beordrades” fadern "att "tjänstgöra i -London. Som 'han hade. dålig. hand trygga” med pengar och frestelserna i hu-| 3: jen' snart "på obestånd, och den tio- rige” Charles ' skickades ” allt; ofta- "re till panflånaren, ; Men denne kunde: inte, i, längden |; .rädda Charles far från den insti- tution som på den" "tiden sög till sig|' . oräkneliga medborgare .gäldstu- 'gan, ett vanligt. .bem, a alla kategorier, På hysättningshäk” [4 tet satt man tills "släkten ell re. ku Brnörj jon-kom Han: ställt sig sitt. . sätt; "han hade hämta" kunskaper tochsjblisen” flok av: den råa" tonen 'blarid kartiraterna och : dén > smuts och fattigdom som han” mö fed sin nya omgi M r. folk ur | 95 Charles; fick : han: lyckatfesr plåc rn a. .Han föl honon sina. alster” ""Boz', rättelser, som på tidningar- r. Dickens ägde ' en. nästan. hal= Iucinatorisk visuell” kraft;” 1: Lys - utan. 'att' se den; inte på'personer »utan att se "dem; Det. var: omöjligt > att: överskatta: livligheten hos deå= Sän' de övriga: Mr Pickwick - den rässlat in'sig i "vådliga” äventyr: - i Weller, väpnaren och gra väldig! p blik.:-Dicken: ånad "efter inånad, och lédel,-av.. boken ha d "Under hela denna ömtåliga barn- " domstid kände sig Charles' Dickens | fi . helt övergiven och" fasansfullt. en-l1 sam i världen. Som : vuxen, talade! han "aldrig om denna svåra period, och det. var först. långt. »Benare, vw «> då han' redan var en Kerömd han — som han: vågade beröra. sina ”skräckfyllda"” upplevelser med mr Forster, . och biograf; t > Drygt 20 år efteråt skölle D " kens 'komma: att 'behandla sina ' diga, svåra barndomsupplevelser vi « ”David Copperfield”; De första el- ” va kapitlen t boken utgör ”en rö- man ;(.: : romanen ; Dickens måste” "skriva. av! sig alla de hemska . er- farenheter han gjort i tio—elväårs- åldern. "Med ' äkthetens 'furia "och | poetisk Triskhét skildrar Dickens t en| gosse . och ung mans kamp" "under . umbäranden och svält fram” till oberoende sh harmoni : » Maskerad självbiografi = ”Dayid. Copperfield”. är en mas- kerad självbiografi. Den unge Da-. vids, livsöde är nästan identisk med] Dickens. eget, och han som ;vanli- gen” skrev. sina böcker i ett enda, " "inspirerat rus, ' hade ett enormt ar- bete med denna roman, I: ett för- ord till boken skrev han: . "så som många ömma fäder har jag a . innerst i mitt hjärta ett favorit- " barn.” Och> hans namn. är David Copperfield”. " ' Men vägen fram till David Cop- perfield” var ång. och stenig. När Dickens slet som. värst 'på blank- smörjefabriken fick familjen plöts- ligt ett oväntat arv, och fadern kunde lösas" ut från bysättnings- häktet," Den unge Dickens kunde åter sättas i skola för: några” år, Men ännu innan han fyllt. 15 år . måste han åter: stå på sina egna ick p is på "ett jadvokat- kontor" och" lärde känna verksam- heten. där inifrån, något som han fick"användning för i flera av sina kommande . böcker. Men Dickens ville vidare," och" han visste inte » vilken bana han. skulle välja. Han säger om sig själv, att hån "varit skribent redan som, lindebarn och aktör alltifrån födelsen”. På advo- katkontoret lärde han sig stenografi |" " och kunde tack vare dennäå kun- skap, söm han: förresten -behärsk Dickens: världsrykte älskat” Big Lön ka: sk - Sa bilder”, så «måste, Dickens” ha de! ; reträtten : som" tjuvarna ligen ; måste företa i'all lämnade ' "dessa. efter sig. personer. ”som. framträder: starkare. 3 den" barnsligt. glade. ridda=+' strohjärtad v och. Jättrörd i säkert: kässaskåpskuppen"; ; & av. ee” Up - | för mycket ner Vid! en' kassaskåpskupp ; i Urshult, natten ' till: söndagen' blev: bytet cirka. 500 kr. Vid tyd-. hast hela. verktygsuppsättningen, en. fin samling med 'bl.. a, :elektrisk ” bräckjärny' rtänger. osv. till: ett :belopp ' värt. 'me "än 500 kr. ; Så tal Jat kännas Jäl Den. blå: kupan jordens ;Solen, h ya hord v dödgrävare. levde han” - Gadshill, sovande" i: stugan "och visade: upp sind abborkar' Ett par abborrar var på nära kilot. Det: skulle bli" fisk- middag: .” Själv: strosade jag ängen där jag så ofta brukade hål= |. la. till. Jag. var lite slö.; Värmen äkert bli: tryckande; Det var vindstilla. Himlen” var klarblå. Naturen tycktes vila. t "Jag. hade ett ärende. en "död 'harunge.: Skulle han 'vara kvaår i dag? Eller skulle" någon av gshjon: ha” haft skulle” haturens”r Shålln + tiden, Då hade solen redan lyst på 0s8, länge;” Jag. såg mina poj- kärs bruna kroppar, hörde: deras slags: insekter. Där. dök : "också. en rödsköldad : asbagge upp ur" jorden - Den var något mindre än sin släka” ting" Kroppen ; var svårt, men "sitt namn! håde -den' fått av den "röda skölden ' som '- den. hade framtill, Dödgrävaren hade ;två. breda ' röda ' band ' över "den, en "centimeter: lån=. ga svarta kroppen, ; Å IE döda 'har= ungen, . Naturen : nderlig.' Det finns. djur. och levande” varelser, av så många olika slag. De har var: och en sittiatt. a uppgifter att klara av. i Jag | slog mig her, "fascinerad ag sökte bort .honom « under - natten?. Räven strök ju just de stråken... Men .ock- så grävlingen . kunde tänkas ha minken flög franr och. högg. fer'i halsen. Harungen sprätte runt ett slag, inen. snart låg den stilla. Minken . drack - blodet - på «platsen, Men antagligen. hade den redan ätit fisk 'så den-var. mätt ty kröppen fick ligga kvar. ” "Den låg ännu nen "her mot döda" kropperi kretsadé flugor. Snart en mink. "Jag hade bevittnat "dråz mat. Jag 'satt i mitt blockhus och de "till "fulländning," börja "arbeta som parlamentareporter; | Förtattåren a skulle förr ha börjat, Men renhållningshjon var framme redan. | Det var en'rödblandad dödgrävare som dykt upp: på scenen.” Det finns visst flera av samma art. De hade sannerligen” - upptäckt. den - - döda som 'begynt. - : T Då små grävarna. plöjde liksom” bort Jord under harkroppen. Det! | gick sannerligen : inte fort, Men de” arbetade träget som myror, Jag såg fer "dödgrävåre' komma kåvande i gräset.-Alla var på väg till -begrav="” ningsplatsen. Pen -betydde liv. för Jern. : sitt of- något under, den timma. jag dröjde kvar där. Men jag såg arbetet for gå! De trägna dödgrävarna ville få harkroppen i jorden innan förrptt- nelsen på allvar börjat, De behövs. de "den. som mat åt de: ungar” som de skulle föda där. skulle”: bli nya .: dödgrävare och renhållningshjon inaturer.-.. 'Tomas ivriga rop att det var: "kost. drev. mig bort från” .begrav=] Jag : var kaffi Morgonen. på sjön "hade. gett split. Men när. jag gick. stigen -ner: mot TYST TSTFEN ++ Jag märkte inte att kroppen" sjönk” : "De larver" som |' och! släppa 'ner' lite: ven där livet leves. Och en. dag ska” nya. ytterligare några, av deras'art. | naturen: linkhonanr 1 läm - bara. harungar.. efter "eller" kanske ; en - bit Hon skyndår vidare. £ -Dödgrävarna "strömmar. fill” Ly -a5.. .De som inte: fick lägga” "sina Er; fann kanske. en död få-. tter' och sér hur jorden” föses upp : underifrån; små, små partiklar men . det tar i alla fall: Nåturen: har. sin cv ösa: onn "det som sker ska-bereda liv "dödgrävarnas sätt att leva. Men för att. .de-ska” kunna Jeva ' måste inå- i rov. De redan döda" får lixga där. "nom . skogen ' och -higgo "Ja försatt: bli. biten - Kanske” har öken. varit. framme och lagt: sitt ägg i ett bofinksbo. Efterhand, trän- "ge den ut de andra Ungarna: som får ligga" på marken” och” dö; Där "väntar så dödgrävarna för att tå hand "om "liket, för att. genom" det Och kanske går: en” människa ge- kunnå "då "chans att fortplanta ' sig. : Ja, naturen ä är "rik, men den ä "känner" jag detta; och Fa moln « » fornat, upp 'sig,- värmen. är r livets pr och jag fö ute ' skrämmande. Alt man. ser är inte vackert... Luktar ' inte. gott: -För ; att kunne leva lyckligt måste-man ac- : ceptera livets . villkor. och- kanske - framför allt acceptera” döden. 7 "En helt' vanlig dag som: denna kan ac- gen de sedan kläckts ska I i hårkroppen: vara så ; Reykjavik /såg Om” några "dagar ska inte "någon". Kunna ana ;vilket" 'sjudande. liv som ' ts leves här under: jorden. Men själva : ”jördlagret ska ligga luckert och fö ir gär i är -nämligen förbjuden på. sagoön att' åter | ge mig på sjön, + sedan 6—7 år. Anledningen till det- n dödgrävare strömma upp ur jorden : "för. att själva söka' efter något. as . "I jar, Under: "min vistelse i'Reyk- söm i..sin! tur: kan "betyda liv ' 'åt ng : mades' tidningarna: av ;bilder-/ och i dens. skönhetsdrottningar, Föruts = .tipper offra en: väsentlig .del av a sad ngemar, Johansson har inte I mån- . ga beundrare på Island — lan- det" Annorlunda i Norden; Boxning "ta kan n-knappast vara brist på hård- dåen' ;unga, ondare n-på den ofta oprörda Nordat=' ten, eller" på, hästryggarna jun Javarrarkerna ' t eller bland, bergen. + Om hårdföra -män av typen pugi- lister; knappast imponerar på ätt-. garna s "så "betyder detta; "dock inte déal.;-Fötbollsintresset där |! ist": lika stort som" här itt. hotellfönster; i ag: "en kväll: Nor= dens kanske tåligaste fotbollspublik ) stå: utan tak över. huvudet och .be- Askåda. och intensivt” Jeva med. i en hemma." Frå trängande och fuktig atlantvind den . sommarkvällen," en vind ”.som: när: mast kom" en att tänka. på de pi nande: vårstermarna ängs vår sven- javik,;' några” dagar före” årets final i : worldtävlingen," översväm- reportage 'öm 'den isländska kandi- od : gelserna ” visade ' sig : också 'hålla > streck: ganska bra ' för. isländskan ; lade beslag på tredjeplatsen I i slut= tävlinge H är inte bara i. skönhetstäv- lingar som” islänningarna håller sig väl: framme, . om man mäter: med internationell, måttstock.- Den 18- Åriga . republiken har .en väl ut- recklad socialvård, som bär likar- ade "drag som vår svenska trygg- ”etslagstiftning, Att den folkfattiga ”ationen kunnat genomföra dessa "östnadskrävande' reformer :.berof "Il inte ringa .del på .att. Tandet + n .nationalinkomst på försvaret. Is- und är hämligen landet utan värn- ikt och utan egen försvarsmakt, nningarnas trygghet 'mot ut- ds] inkräktare: svarar sedan 951 NATO. ? "Den främsta. bastionen: i | försva- et av: Island. är flygbasen Kefla- ik, : fem; mil söder om” huvudsta- an: Basen upprättades under kri- seb av. kterna, som' då höll långsamma pulsslag i en >: besatt. Under den tiden "byggde kterna flera” av: de Regnet behövs "också som dare för ens egen tristess, - re "Ett rent; uppfriskande och svalt - vafan, > "som - islänningarna” sedan saft ovärderlig nytta av..I det järn- Ägslösä Island utgör flyget ett av "2 mest. begagnade samfärdsmed- n,; billigare att resa med än i del ” testa andra. länder. Det. finns . två — landet utan vc Tingvalla ngarna, till "de "skandinaviska vi 7 : på Tingvalla ända fråm till å år, 1800. «| som dröjde sig kvar i minnet. Vack- ter; ”Loftleidir och Flugfelag” Is lands, vilka trots lägre biljettpriser ändå står sig gott i den hårda kori- kurrensen med. övriga europeiska och med 'de amerikanska flygbola- gen. ' -- Flygbäsen i Keflavik . inte ba- ra en. hörnsten i NATO-försvaret av. Island utan har också blivit 'en stötesten 'i.'de” isländsk-amerikan- ska. relationerna.) ör de nationalis- tiska isl ningarna framstår näm- trång i dee egen. suveränitet, Fri- hetskänsl: i länningert;. värl Tr Islands allting stiftades år 800. 4 mad för islänningarna. Vägen från , förbjuden. dande av verksamhet, amerikuni rad.' Här har Förenta. Staterna. sin - flygbas, väl inhägnad och tillbom- Reykjavik slingrar” sig genom"”ett ' kontrastrikt. landskap, där-man på ena sidan” om sig har Atlanten. 'oc gröna strandremsan mé gårdar: här "och var och på den -' andra sidan lavamarker med kala. berg i fonden. Liksom" vägarnaf I : övrigt på ön är även den -hä den smal, krokig och guppi; man skumpar I fram i bil här” förstår ; man mer än väl orsaken on "att : | myndigheterna beslutat: ” rel: .hastighetsbegränsning till 70: pe i timm nitet. Triumfen — 'oävhängigheten fira "under andra" vi rldskriget," "då tyskarna höll Danmark besatt och islänningarna ' passade. på att. säga upp” unionsavtalet' med detta: land; Republiken 7 "proklamerades den 7 onsrika Ting- Där landets historia bö ingvalla är ett namn. som omges med ' ett alldeles "speciellt "skimmer i Islands: 'histor a. Här tillkom 're- | dan år 930 det isländska. alltinget; världens-äldsta parlament. Det föd- des vid.ett möte mellan Aybyggar- hövdi a, då I Ulfljotrs förslag till gemensam" lag "| för innebyggarna : antogs... Därmed hade 'den' isländska fristaten grun=- dats,. Denna märkliga statsbyggnad — byggd på de nordiska vikingar- nas uråldriga : "rättsprinciper.' — be- stod sedan i 300 år, tills underkas- telsens tid: tog . vid, Alltinget fort- satte dock att samlas varje sommar Det var närmast platsens: histori- ska betydelse: som. gjorde vatt: jag for med' bussen från Reykjavik till Tingvalla. När jag lämnade stället var det dock' lika mycket de stor- slagna naturscenerierna på platsen rare samlingsplats : kunde nybyg- | garhövdingarna knappast ha funnit än ' denna väna strandremsa vid Tingvallasjön, Islands största och djupaste , insjö. . Den grönskande strandslätten kring Öxaåns utflöde i sjön inramas av höga, kala berg. På två sidor reser sig klippblocken lodrät. upp. till bortåt 100 meters höjd på sina ställen och på övriga | sidor om slätten och. sjön skymtar man "snöklädda "fjälltoppar, Vägen ner: till ' slätten stupar genom : en djup skärning i lavaberget. Natu , rens nyckfullhet här kom Passage- rarna 'i den skramlande bussen av förkrigsmodell att glömma den his- nande utförslöpan. När man sedan den lilla vita "medeltidskyrkan med sitt röda tak och av "den Åålderdom- liga prästgårdén, gränne! "ned: "den vildvuxna kyrkogården, kände man sig förflyttad till. ett naturens un- derland. Man tyckte, "att ingen an- och mackrosan så vackert som j på. dessa, strandängar, ' stans kunde luften vara len så blå och gräset så ust och ingen- såren, him- srön un Besök i NATO-bas i bolag med Internationella sou= ! land som varit: så A kan: hamnstaden ' Representerar - Tingvalla . det : Is- = kunde- mani . förhållanden i den unga republi- isländska statslivet, som inte: Passar. in i det politiska' möns som man vant sig vid här h Till dessa särdrag hör, att partiet och ' socialdemokrater två största Partierna, skymtade slätten, dominerad, av lä huvudet bor på en lantg huvudstaden. . Presiden Beirsson;, te för tio lertid på 's ran |å län första” "motorväg, ” enfilig, .mellari "huvudstaden - Jock ot Keflaviks-basen är: i: vanliga fall MR stängd för främlingar.. Att j jag slapp | igenom : grindarna. den väldiga anläggningen hår: ag att tacka di= rektören för försä kringsbolaget. Ane ' svars dotterföretag på Island, "Bengt Nilsson, I Han lyckades övertala | vaktchefen att släppa in:oss för att vi skulle få smaka. på de: -beröinda ' amerik >h gåsar; . som : serveras på militärrestaurån= " en gen inom. området. När vaktchefen rv sedan hörde att vi var. svenskar. log . TR hån vänligt; skrev ut”ett.'; gästkort ' åt "ossi och lät os! kör 'Ham- : burgérsmörgåsarna' Blev. inte heller någon” ”besvikelsey. men de: komer ändå i. skymundan : för intrycken” av de" NATO-bombplan, som stöd Xipp< ställda. på startplattan, med robotar apterade under vingarna och" reda att gå till .väders. med” "någon "mi= | nuts varsel, Med dessa försvatsstyr« kor stationerade i i landet kan islänz ningarna onekligen" känna sig”gan= ska trygga, och.som utlänning: har man svårt att riktigt förstå många sc islänningars harm över. att behöva =. s ha amerikanerna, kvar, - : Yankatna cr i Keflavik har dock gett god näring Låt de fosterländska lidelserna” på .. n: Detta dokumenteras bäst :av det , förhållandet, att ett särskilt Polis. tiskt parti, Fritt Island, har ameri« kanernas -utdrivande- som främsta programpunkt. Poj en, som en svensk” nog har att helt förstå, OM Det finns fler särdrag ind tigt ter, . rna, da Samarbetar A gård utanför t" Asgéöir Åsg- 'som; tillträdde 'sitt ämbe= år jä dan; residerar: émel-" a eykjavik'. och. ; itt kontor, precis. I Detta” att "Presidenten Bland > - jo -Mera vanlig., medborgare än: tsöverhuvudena + de flesta-ahdra. . er tar Sig- också andra uttrycks' årige statschefen". är bad:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.