kd kl: > DEN 30 AUGUSTI 1962 . Väpeomanmen brukar bli de T- allt mer" dominerande nu om kvällarna. Vi får både i ta- -.dio och TV vara med om verk- ligt fina dueller, där de'olika . partierna fajtas i vassa och ord- rika repliker. -Det ena partiet - efter" det. andra försöker över< ; glänsa varandra med att lova '. guld och gröna "skogar om de : får majoriteten, Dock skall man |. I väl inte ha för stora förhopp- ningar, det brukar återgå till det normala spåret så fort valet är över, "+ Tiderna har blivit” ganska för- '. gkjutna' för jordbrukets del och i därför kan vi nu läsa en notis ] om: att de. repinkallade jord- ; brukare som nu ligger ute kan -.+ få upp till:sex dågars ledigt för "satt, klara årets'skördar. Orden "har utgått - själv. Jimmy, ' r från . arméchefen | Bappet är tålmodigt”, ; heter det och tryckerikonstenå fader Jo- " hannes Gutenberg (1400—1467) ana- de väl knappast vad hans uppfin- ning d v 8 sättning med lösa ty” ' "Har Ni ärade läsare svårt för att i äga Hurra! Ånej. Atminstone inte | när Ni njutit av bordets alla hå- vor 'och reser Er för att genom "det lilla enkla ordet visa hur myc- per, kom att betyda. Uppfinni spred sig förvånansvärt snabbt zu om i Europa, men först drygt 50t år efter Gutenbergs' födelse, kon: 'den stad, där han levde och verke- ' «de, Mainz, att hedrå honom, ned” ett museurn, "5: oc Mains bombat i ruiner. Därvid för 7 stördes också det vackra 1700-tals huset ”Zum' Römischerd "Kaiser! där "Gutenberg-museet var inrymt. Dess oskattbåra samlingar av in-, kunabler och böcker hade dock fir - Under andra: världskriget "blev | . ket välfägnad kattades. Eller var - det ' kanske -50-åripgen som hyllades, brudparet som skulle öns- a kas välgång och chefen som skulle ha tack för den oväntade gratifika- . tionen; Hurra kan ju användas. till så mycket. . "Det fanns emellertid en tid. då ordet” ansågs vara svårt att uttala. Skytts härad” berättas om hur all- "mogen vid "landsvägen : Skanör— Malmö mottog - kung. Gustav, IV Adolf. när denne år 1791 var på digare förts i säkerhet, ' genomresa. I en av byarna ville [: Ar 1957 bildades en i io- | ) 3 präst att folket när kun= |: nell k &” med ändamål att, agnen nalkad skulle ropa ”Gud återuppbygga och utvidga museet. 2 bevare konungen!” Men genom fjär- hade lär Jar . Runt -om i' världen i miljoner D-mark, och städen' Mainz bidrog med 3 miljoner. ”Zum Rö- mischen Kaiser” har rekonstruerats, en modern museibyggnad uppförts i anslutning därtill och samlingar" na återförts dit — och nu i sommar har” Gutenbergmuseet öppnats Må uy gestalt! = oe Något livlöst och” stelt" 'muséunt är det ingalunda. Här har skapats en trogen kopia av Gutenbergs oxe tryckeri, på sin tid inrymt i Schöf- ferhof vid Schustergasse. (Skomar "kargränd), där han 1445 framställ- de sitt första tryck med lösa typer, det s k fragmentet av Yttersta Do- men, som nu förvaras i' museats säkraste. rum,. Här finhs” också ett av de 47 kända kvarvarande exemp- laren av den berömda 42-raders- bibeln, den första bok, som. tryck= tes med lösa typer — 120 ex: på papper och 20 på pergament. - i Gutenbergsmnuseet arbetar "dag: ligen en ”konstförvant” i 1400£tals='' kostymering:. gjuter typer, sätter; bryter in'i form och trycker den fr - ALBERT sn -Bolen går upp kl. 5.09. och ned Solen kl. 19.13.' går upp kl. .5. 11 Loch ned Min hustruns sti ildingar ville få en möjlighet. att. skjuta mig. Men sedan, vi. "gift, 10SS.. fanns inga olösta problem.” "Under h er Ja mitt tidigare liv hade” jag I «lit skada och" splittrats | av mi - hudförg. FA vi Peter Abrahams är en" Vår is stående författare” från Sydafri kar han växte upp I slumikvartes vert i Johannesburg. I : dag bor" han tillsammans med sig hust- " Fu, som föddes på Java av 'eng- elska förfldrar; högt uppe på en "bergstopp i Jamaica.' Abrahams Har. mycket att berätta om hur en färgad måste kämpa för att uppleva det för alla människor fundamentala — sitt människo-' värde, [Sn ta FN vita vå bål : vöJag behövde into” vänner, : : inte : vänlighet och hjälpsam- het; jag behövde mitt männi- skovärde,'— och behovet var' ot desperat.” ons br - EKONOMISKA . ; INTRESSEN, a Nu — tjugotre år elter denna svåra "Krisperlod, — skulle han " Inte känna, någon oro, om "det | | integritet, : De, uppehåller em ”at-" .tityd, isom de vita tvingat dem till: färgad människor är -go- da och hederliga, medan de vita VÄNSKAP OMÖJLIG. NAL Sydafrika hade” jag FER - att äkta och djup vänskap miel- lan" svarta och ita, var omöjlig" säger, Abrahams," Han bodde" i London i tjugo år och stiftade. många” varaktiga "bekantskaper. ”Jag trodde aldrigatt'jag”skulle kunna" lämna' England; ty de för” en: människa ' viktigaste räbtig- heterna skyddas där — - rätten: att vaba olika, att hå en'annan' åsikt, "att vara sig själv. +, F I Jamaica "finns. ännu större frihet; - Samhället "är uppbyggt av många olika raser. Proble- men har kunnat lösas trots sto-" ra olikheter't samhällsklass. och kultur. För Abrahams är Jama- Ica ett verkligt hem. Där kan han slappna av; där behöver han inte 'ständigt "vara på - sin vakt och försvara: sig, i > Så borde. det vara överallt. "blev nödvändigt för honom att Don -fängade skulle kunna tro " återvända till Sydafrika, ”Ty nu på sig själv som människa — vet jag, vem jag är. Jag behöver få människovärde: Författaren . inte ständigt kämpa för att be-! kunde använda all sin energi Nn att Jag her människovär. je." sota Poter "Abrahams har öppaa ögon för sina rasfränders bris- ter, Många färgade hav ekono tryck skadas lika m de färgade, som är för detta förtryck. Xr färgade vövra mö "liga, fv miska intressen 1 rasförtrycket.- Da vita, som utövar resför- - "och all sin. sinnesrörelse till po- nidva ting. Som förhållandena nu är, måste han uttömma” all sin kraft på att försvara väsent- I tala rättighet Hit säga att de skulle ropa ”Hurral” Detta ord hade folket aldrig hört 'och -det får nog anses troligt att så samfälld eller så patriotisk som fjärdingsman. och präst hade velat. NilsöLovén' låter även förstå att hån: själv” inte gillar "ordet, han | anser det vara meningslöst och för den .sydskånske bonden . så svårt att uttala ”att han helst aldrig bor- de befatta sig därmed”. " terade händelsen 'var ordet Hurra på många platser ute i landet full- komligt .. okänt "ännu . i slutet av det. 17: de århundradet. . Enligt pro- fessor Gustaf Cederschiöld som be- rör ordet i en: språkvetenskåplig |-- Xppsats år 1915-lär det inte. heller vara förrän i senare delen av 1700- talet” som Hurra började. brukas i Sverige... Det. förekom emellertid | + "redan "under medeltiden som hetsö der; 1600- talet. jubetrop. v det «som vänder; det. nya” ordet under. 1700- talet "är Carl Mikael: Bellman och Anna Maria Lenngren. Att det se- i faskt erövrade landet behöver te förundras övér särskilt när : söm "vi "sett. även; myndighetsper- soner: som 'länsmän och fjärdings- män" . medverkade till spridningen. "Sedan kan man naturligtvis i likt. het med när: det gäller. andra ut ländska ord fråga sig om det inte går, "att "ersätta detta” Hurra med något" inhemekt. Den "som har. tid .och Intresse kanske borde göra ett k. Vi kan påpeka att fornsven": som hälsnings-', och 2 Sm oskadd”. Men" med folks nuvarande: kunskaper i engelska språket där ordet Hells betydelse & är rm an? norlunda, vore det sä Jyckat;, nvOT "att bli anvi Det leve! - SS S SS Hallå där, tar du inte fel nu? ser det ut som hästen vill säga' till sin herre, 'en engelsk” godsägare,” som till omväxling valt att företa sin morgonritt på gårdens tjur, . se William ” - I Förenkling | " Förenklingar i deltlarationsblan- ketten har ju på mycket goda grun- der påyrkats både hos oss och an- norstädes. Och de kommer r nog” Peter Abrahams bar funnit ett hem, en fristad — långt från .fht hemland, Sydafrika. Hans hus har ett vackert namn "— j Coyaba. "Det betyder himmel, ! Li-g. SVERIGES UTRIKESHANDEL 1961 FÖRDELAD PÅ .. : . LÄNDEROMRÅDEN = - : om fi inistrarna. får hålla på som de har börjat. Norska kollegan mycket få år följande starkt för- kortade utformning: : 1 1. Nur, mycket tjänade ni förra , t' H . 2 Hur stora var era utgifter? . 3, Hur mycket återstår? NH -4 Skicka oss det! - väldig träpress, som är en trogen kopia av Gutenbergs egen press. I rummet bredvid står en hypet- modern boktryckspress, och museet inrymmer dessutom en rad både äldre och nyare maskiner. Bland tryckalstren kah nämnas Mainz- scaltaren av 1459, 1460 års Catho- licon och- Schöfferbibeln av 1462. I Nils Lovéns bok””Folklivet 4|- den ”kungahyllningen. varken blev|' . Som framgår av den” här rela 1: rop, vid jakier, i Tyskland och un? MN "Tatt stöta: en -dragen skniv i' hans Bilar med utländsk nationalbeteci ning är en allt vanligare syn här på västkusten. Och ofta händer det att 'mellaneuropéen efter" ett ' . besök i Norrland i triumf för med sig ett, vittgrenat renhorn med +; hem ibagaget.. På den bil. som synes härovån fanns förutom. ren- "hornen även namnet Nordkap målat i dammet på bildörrarna, : SS SIN EE — NII NIAN De ör sin fromhet och ”ruds- | ” fruktan utmärkte kyrkoherden fråga, om här icke h har > bott någon”. -—'”Jo”,; svarade man, ”här har bott i Jakobs och Joh ” fö li gar i Stockholm, Erik Tollstadius, som avled 1759 i en ålder av 65 år, lär ofta haft uppenbarelser, dock mera i form "av: aningar. Sig själv ovetande skall han ock ofta ha va- rit. ledsagad ;hv. änglar, som” blivit sedda av. andra "personer, För, sin fromhet och sina skoningslösa' pre- dikningar” mot tidens" flacka kris- tendom blev han utsatt för en svår förföljelse av både präster och lek- män, Under denna tid gick han en gång på gatan” och. råkade då” han n rygg. "Tollstadius gjorde helt ' om och gick emot mannen, som nu av förskräckelse: -släppte kniven i ga- tari.: Jag är. köpt”, sade han;” ”att mörda 'herr. kyrkoherden, men jag har ej förmått komma närmare än på åtta steg”. ' Han ville"nämna namnet” på 5 den som köpt honom; men Tollstadius bjöd honom .tiga, tog honom” med sig hem och gjorde honom: genom, sin kristliga inverkan till en” an-i -nan "människa.” annån gång åkte han med sin äs på Skeppsholmsbron, då ;häs- ten av. ”hågon anledning 'skenade. Det bar "av "mot; en stenig plats, där. både häst, åkdon och körsven inte skulle kunna undgå att:kros- sas, Tollstadius såg ut att vara för- lorad, då plötsligt. en man; klädd som -matros, 'störtar ned utför ber- | | get, kastar sig mot hästan, hugger tag i' betslet och lugnar honom, Tollstadius ville nu visa sin er- ;) känsla med en hederlig gåva; men | då han räckte ut handen var hans räddare försvunnen. c Då han. en söndag predikade i Jakobs kyrka, fick han en förnim- melse av att någon av hans: för- samlingsbor - var nära att förgås av hunger och nöd.. Hemkommen be- fallde 'Tollstadius att hans" schäs skulle ' spännas för och hämtaren med väl tillräckligt matförråd med- följa. Han satte sig i — drängen frågade vart han skullé' köra. ””Ja, se' det vet jag inte. Ge hästen :en klatsch med piskan och åt honom "| gå vart han vill”... 3 0004 Hästen stannade” vid ett hus” På Ladugårdslandet (nuvarande Ös- termalm). ”Gå nu' in och fråga; om det "inte bor en gammal kvinna här”, Drängen gick och "återkom | hämtaren” och begav 'sig "uppför des öch kryade på 's ä Toch teg. De gick, var sin "väg utan med nej. ”Gå in ännu en gång och. Tyrihans förutser för sin del inom | - — De en I gumma uppe i en av vindskuporna, . men hon :har. visst flyttat, ty vi ha nu ej sett henne på flera veckor”. Drängen framförde detta "svar". till ' Tollstadiu&. ”Nej, hon bor kvar”; sväradé denne; tog trapporna till vindskupan. Där träf- fade .Tollstadius. en sjuk;': åldrig gumma, som under: en 'månads' tid saknat föda- och -omvårdnad, som han aldrig förr sett,. men 'som .un- der, 20 år varit hans trogna och trägna åhörarinna.' Hen undfägna" : ; Tollstadius - gick en "gång, på Stockholms gator och ' mötte ' en rhan, 'som” kan så vitt” man varkér sett eller känt förut, ”Ora hi: ej. redan "i dag: överger ert ut- svävande levnadssätt, så är ni död inom en vecka. Minns att -Tollsta- |: dius sagt er det.” Mannen studsade vidare samtal. Den varnade hejda- de sig väl, men brydde ' sig. snart inte, om Tolletadius ord utan åter- tog sitt vanliga levnadssätt i svalg, svir och dryckenskap. Efter :tre da- gar blev han dödligt sjuk och vak- nade till 'besinning.” Han skickade efter Tollstadius, fom kom och vis- tades hos honom natt och dag, så vitt hans ämbete tillät, till dess han med gott samvete kunde låta ho- nom få nattvarden. Efter en vecka var mannen död. Ar i a dag, a ”Tollstadius skulle pre-' dika” och gick fram och till- baka i sin sal övertänkande sitt blivande föredrag, hände det'. sig att han fick besök av en' tiggare: Tollstadius" hade intet att ge, men fick .se. en plåt (ett dåtida mynt) ligga på sin hustrus sybord.. Den tog han och lämnade tiggaren, och när hans hustru och tjänsteflickan bestörfa inrusade och klagade över ätt han givit bort” "vad som skulle vara till middagen för honom och de gäster han brukade ha med sig, uttalade" han sin fasta förtröstan, att Gud nog skulle sända dem' nå- got i stället. Knappt hade han, talat | - ut' förrän drängen hos en slaktare i församlingen inkom. och lämnade en hel kalv å sin husbondes vägnar, En annan gång, då även matför- rådet 'i huset "var nära slut, sände Tollstadius sin tjänsteflicka. till tor- get utan pengar, då hon skulle; få se, ”vad' Gud skulle göra”. Knappt t, || —Jag var inte rött ig anländ till torget träffade flickan Doktorn svarar "Under denna rubrik besvarar "en svensk . legitimerad läkare ' kostnadsfritt. medicinska frågor : från läsektetsen. : DN Förse frågorna med lämplig "signatur och uppgiv helst ålder ? och kön. Det är giv:t att envars " anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- : RAR och sänd dem till .redak- : tionen. ”Sextiofyraårig man”, Citatet rö- "TÅ rande hormonell behandling av im- potens berör på det kortfattade sätt som tyvärr är nödvändigt i en tid- ningsspalt de allmänna risker man bör ha i minnet vid all behandling :"I medelst hormoner vilka på ett syn- nerligen komplicerat och vittgåen- -| de -sätt ingriper i flera - viktiga kroppsfunktioner, ! . Med ”föreståndarkörteln” menas sannolikt hypofysen, den körtel i «| hjärnan som reglerar och är; över- .. |ordnad övriga inresekretoriska kört- "]lar i kroppen. — Hormonbehand- ling bör sålunda företagas. endast | på bestämd läkarordination och un- der kontroll sålunda rätt utförd är den , i "många fall utomordentligt viktig och betydelsefull. Varje lä- kare som använder sig av denna behandlingsmetod är dessutom väl medveten om vilka indikationer re- spektive risker som föreligger. ”Rakel”. Det är tyvärr mycket vanligt att viss tillvänjning förelig- ger efter en längre tids bruk av en medicin. Speciellt blir detta märk- bart i fråga om sömnmediciner. Ni bör kontakta läkare personligen för undersökning och diskussion angå- ende eventuellt byte till annan med dicin. När det gäller sömnmedlens effekt. blir denna större om man : gör perioder : av helt ' medicinfria rätter — även med risk att sömnen också uteblir. Å sa TA i ola nte trött - FA ' Per som även "börjat skolan övar sig i den svåra skrivkonsten, / När - han khogat en stund” med staplar och streck, säger fröken: . | — Du kanske är trött och vill hellre rita? I Jo, det vill Per gärna, ty rita med färgkritor var mycket roligare, När sta dag säger fröken: | I dag är du väl inte trött, "utan du kan skriva och hinna: fatt det skri vet. V '. Nej, vi kommer ingen vart "med " klagovisor. Låt "oss i stället vän= da på steken 'och se-sakerna' andra : hållet. : Hur" vår det: "Eine" stein”sa: Stannar Jorden vid New> anda. kan vi fråga oss om det. inte i stället. går att glädja sig åt reg=. nét, "Ben Gurion, som hemma rt. sitt” hemland hår en regnmätare ' som är torr som gommen hos ent kräftätare . dagen : efter,. 7 tyckte” - mycket om vårt regndis. Jadå, det - finns förmildrande omständighe= ter. "Tänk | så hemtrevligt, ' när. dropparna ”taktfast trummar mot fönsterblecket vid) sängdags, Man . . kan tryggt somna" "in, ty den mu-= siken : finns kvar. även "nät man 'vaknar. Så får man ju också er känna att vattnet hör till de blyg: 'sammaste 'av materier. Fuktighe- - ten intar alltid den lägsta platsen, Trots detta förmår vattnet be= "tvinga även -det hårddste' urber: get. Det finns som "sagt förmild- nederbörden, ' det" gäller "bara. att-. se saken från rätt perspektiv. AV ting är relativt. Ju äldre man blir, dösto "längre "väg hade man till skolan när man. var pojke. Una Cartwright”.. Det visade sig vara en” utmärkt film,' fast man glömt annonsera. att den inte var Jämp= li för VUXDAa, 0 far i Se. tenskap? "Det vill. jag: mena, Hon. är så. lycklig så hon måste gå på bio för att få gråta någon gång. andra barnen, år heller, säger då Per, det var bara du som sa det. NN a | En söt flicka var” ute på "biltur, med en ung man. Plötsligt stan- hade bilen på en enslig' skogsväg. ” Ynglingéen försökte starta "motorn på nytt — men förgäves -.. | — Slut på bensinen! suckade” han tillgjort.-" i Flickan ' öppnade : sin > rymliga handväska och halade upp jaksflaska. = EE j — Men 'så trevligt utbrast der unge mannen. Vad är det för sort? " : — Bensin, . svarade "flickan" med sitt ITjuvaste leende. M | Domaren: :=r Jag kan inte förstå. mig på er. Ni har: ett fläckfritt. förflutet — och så gör ni inbrott hos er granne. .; Och dét för något så löjligt som att stjäla en trum- pet! Kan ni över huvud taget; spe- la trumpet? > : Den åtalade: — "Nej det kan inte |. : min granne heller, en norrlandsbonde med vilken hon kom i samspråk, och som när han fick veta att hon tjänade hos Toll- stadius' prisade” "henne lycklig och frågade om det ginge an :att skicka ett par tjädrar till honom, varpå han" gav henne ett Par sådana, de bästa han bade, : H En underbar sägen fåstade” sig även vid Tollstadius . ännu "efter hans, död. Man berättade nämligen, att vid hans jordfästning i Jakobs kyrka hörde alla de'närvarande, medan den avlidnes älsklingspsalm ”Jesus allt mitt .goda är” 'avsjöngs en djup suck ur likkistan för var kon- "E t sisår sej ätt > vår "granne lånat alla våra träds sårdsredskap! . . FH | SOLGÅVAN" -+TILLBLINDA ' 27 900326 - —— > Ett gott råd ' . A: — Vet du bror va du ska gö-"; ra när du kommer sent hem och in= ; te vill visa gumman a att du är är i hat= ten?: oa . B (intresserad): -— Nä menn 'A:— - Tag den av dig. na seen Re en bar i en östlig huvudstad: :— Har du hört att ryssarna nu har en raket, som. kan föra dem till månen? ” fenan gång namnet Jesus nämndes.” . . Kawi;. , 1— Vad säger du! Allihop? ” = —r TI . . Yorks järnvägsstation? ; I 'samma ., i dalen, det "sade "redan Laotse, .. " (Sigge First) - er rande egenskaper hos den envisa : - "kant. övertala mig att för första -- : gången. i ' mitt sliv se ”Bröderna :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.