a n på den 'saken.. Med åren hade in 1 , a Dan Ängå-Brita.' kunnat" fastna. för Sylve: Men kärlekens vägar är, | - :” gom bekant, ibland mer än van: les namnet, Sylve”. . Karlsson, Han. var sedan, några år, gift med " Änga-Brita : från Kalvåsen, Ge- mensamt ägde" och brukade. de. : ett. mindre törp i närheten av stora ländsvägen. Trite långt från handelsboden. ', Sylve : Karlsson ; var: liten till växten . och ' var, " vad. folk brukar säga en aning velig av' sig. Sävlig och. sakt- färdig i allt vad hån företog sig. Men ' Änga-Brita, käringa hans, "var raka inotsatsen, En sman- baftig, kraftig kvinna med ett munläder som inte skämdes för | - ” sig. I början av det omaka på- " rets äktenskap hade ' byborna js storligen. förundrat sig över att ett "sådant, mähä . som. "Torpar- |” ligt underliga; Numera var, det :; > emellertid ingen” som "undrade ': , man Kunnit vänja sig. > +... Sylve: trivdes inte ' nämnvärt 4 sällskap, Det var ytterst säl- lar han gick någonstans, Förut- sat att det inte var absolut nöd- vändigt förståss: Det lilla arbete ' han utförde" på torpet, gjorde : ket,' så har ni” båra "ett "hämta: ba mestadels på" Bites Ar det: i ”kvällningen hos handla- « mando.; Anhars : hade troligent-réns. "Namn oc och" & det mesta fått förfalla, ty. det får be?" ör : mö j iv, — Bara Sylve Karlsson, Pac- - an," varefter verkade” faktiskt som. om :'For= par-Sylves kropp fordrade yt. kamåla, 'svarad . terst lite. arbete; Detta' gforde, dolktonn :tog farväl :och "begav också sitt till. att en del gott Sig ut till den' väntande bilen.s- folk" förundrade sig "Över; att > " Änga-Brita" tog sig så god -tid Sylve sin; "med: att springa omkring i stu- häåndlarens;” Denna -gång: för? att: gorna;, fäkta kaffe och föra slad.- hämta "medicinen. På vägen. di ' der, Sylve var nämligen sådan, funderade" han över Britas , "Jä, enhet Det. var nte utap Art. - någon 'som. drev på horom, för I ett han inte skulle falla i dröm-; på sig:en' smula, Kap merier på farstubron, i gung- läkarbesöket 7 vari = , mumlaäde han bet Nu var det emellertid så, att. själv." Nåväl, - att. han för det mesta behövde ; stolen eller: soffan där hemma, omskri . . Daktormn deg "UTog sin wväska och. gick in, tätt följd av. Sylve. 'En högljudd frysning från dok- torn" kom" Sylve att småle. mitt i a tet 'och lämna in. det på ”apote- Isa ord Bri a som cat i Jicin lörvax ingen. v Iv år rar 7 Bådkamåla pöäde "många så ”dätt > så "hon, har: gjort ner år sedän en torpare: "Äystrande, sej! förklarade 'Sylve utan finare ivningar, . eländet, .. oo "Öppna ett föns ster! I hördes doktorns röst just som han gjor- de sig beredå att skriva” utrer ' Sylve "skyndade at Hörsam- ma. doktorns - rimliga : begäran. = Nu har dagens: behandling vklarats sa doktorn. ' —. Det. blir. femton. riksdaler! Här är, receptet: på "en >médicin sorå Cr: hustrun. frisk” på. ettla . Fram "mot qfrvällninge 1 samma by, och vid sammina: tid. var: ISylve. bd bodde” "andra, A Berget från. de Änga-Brita ” glorde" mey pda och diarré utgjorde & Srastecken. Brita sprang ; nn sköttspöle" mel: lan köket dagén. bhan”kunde; Men Brita blev. inte”. bättre: Snart nog stod en Hink» fal sad .”vedo, vid Britas” säng: för beho-y vens . skull; "Sylve gick rådlös omkring I rummet, Suckade och vred sina sänder, ee '"— Ojojoj, vicken 'olöcka, Brila lelia, utlät han'sig ömsint. : - +” De arden upprepade han med "Jämna, mellanrum. Men då v dot som om den lode själv farit. 1 Änga-Brita.. .— Gack inte här å "fanta dej. utan ge dej ista te hannlarns å.. eviga momangen! — Ä då så illa ställt? jämra- de sig Torpar-Sylve, val i :ännu -en person med: hingarna & namnet Sylve Karlsson, En idog : inte” alls, » och "stökvsani bonde; ägare till Rn RE Zn emölas kohfunderad . ke "flas-: "viasa | "kans'storlek.' Han vände I på om- : Isle om säres för att övertyga . Bon, Backtmåla, stod” del - Av Anktigtt”. M Ch dasset den. första "och såg på sin hustru som noga. ch Sylve ”vred. sina följt. i hände och vjade” sig det värsta sängen — Du: prat : Sylve nickade: Betalade "dok torsarvodet och snegl: d åta ss om. jag | el tät gu meducin för — En tekopp två gånger dag- ligen: vid. behov.... inte väl möe?” undrade fisk. Sylye. att vända" bort: an- siktet. ”Stråx. efteråt knäckadé” det -— Kom in! :sa Sylve'o. Brita: i männen på varandra, Inte lite. förvånad över detta séna. besök! : Hemmansägare Sylve Karls-- son steg in, .Hälsade" men . blev stående vid dörren. -v ». Sett fram” vetja, bjöd: Tor- per Sylye. -och.. förvånades ännu avge pynt "innan nån. olöcka skett! - ti blev häftigt. på på dörren. i. sell i ss] sig iväg" för att få lä dor för sin sjuka ko. Mer("” ommen $opå soti e han Bri- "hustru / skulle” haft.; Så : ja | tänkte»dä va: bäst å fått.dä ut- |. Vv besök. i.'grannstugorna allt mer st. befolkningen fått en «dubbelt Sylve teg. Tog fram « en te- du Skulle a mer än eh. halv kopp, fyllde: den "och gav åt | kopp ” utåat, ' snyftäde '”Totpar- -| Brita. Hon tömde den med i några Sylve, som alltid hade. Jätt till fruktansvärda grimaser, som tårarna. ye tappade hatten av förvåning. — Men läste ni inte ordinaz tionen? Här står ju tydligt: Or- Tdinerat' av” veterinär” H: Berg- : Torp r-Sylve blev. stum ” på nytt. Men Brita svor -från sin säng ”abdt " större ' "ynkrygg till karl än "hennes, fanns då "inte på Guds gröna jord! Mer hann hon inte säga förrän hela heån neg: ansikte förvreds i-en frot tansvärd 'grimas, "under yt Sylve Karlsson nurimer, 0 Hjälp mej din ” pannen! spannen! hig i'ett. verkligt nöd- behöver” ju, inte "särskilt ngteras, : !Ett > par dagar : senare var emellertid . 'Agna-Brita - på: " be- nen igen, Men. av någon" oför- klarlig anledning . blev : hennes sällsynta. Medicinförväxlingen. i Backamåla tycktes därför orts- Sylve Karlsson. nummer vå :ord vidare om det här, Lite frid tverkahde förmåga. [2 JOftomögn Stolen pakom "honom med -ett brak, Han Mr hon henne 'med lyftad ar. en hon nd n satt all- hon honom, med én astan glad blick, Ett par [Fåena mätte far och dotter detta sätt sina krafter med arandra. Så lät överstelöjtnant Voigtländer armen sjunka, Han marscherade ". tillbaka till. sin stol. Utan ett ord sköt han sin kopp bort. mot Gustafva för att hon skulle slå i den. Fan ryckte till sig en mandelskorpa, bröt den i småbitar och lät smulor- na falla i koppen; Under tiden mumlade han: vresigt:. so = Dig är det ju inte lönt att tala förstånd -med, Du. är som ett sto som fått koller. Gör som du vill! Jag ämnar inte säga ett! dch ro vill jag ha på nyårskväl: - len, . . Gustafva” ände igen "taktiken. Fick han inte genast som han ville, slog hän till reträtt, men bara för att helt enkelt avfärda saken, Men nu kände hon att "Börjar? dr hop: sig. an rklig'fotbollsdramatik:i div! 1 Händsserien. ' Laholms” FK, liggér enbart en poäng efter 1ec "dande laget och har alla chan- ser. till ett avancemang till högre. Serlesystem." Närmaste 'motstån«; dare heter" "Våxtorp, som": helt "har" inriktat sig: på: 'apt försöka | "det: fina laget får. Inget vore ungdomliga" lag man”! har för till-' sr fället,: bör. det i alla" fall finnas: "stora möjligheter: NN " Med en hastig blick | på Alma Men .ä. då nackan konstaterar vi bara att Et det är lördag igen och att vec- ikttgt. Kan, MN inte ni a. oss mä ; korna rinner allt för fort undan. : ja" — En: helt. DUE" dej då tkle snåjöpp: Har. 'en tekopp så ska be di ringa :etter doktarmn på lens, namn. hå a Brita ilsket, : Låt ;oss bara till sist hoppas på en "riktigt fin fotbollshelg för de "doktorn :ordnerat. sydhalländska Jagen och må det jag väl i him . bästa: eget a vinna. Å I respektive ä våsse, savbi sa ”- "Det största songeämnet i värl den av i dag är inte att det finns Paulus, Kristendomsbekämparen kan bli Kristus-kämpen. ' Det största sorgeämmet är, "att så många kristna saknar den levande er- farenhet att Kristus: som erbju- des i Nya :Testämentet vill din frälsning, Alltför många ' av de kristna lever på en kompromiss, ett sken av. verkligheten. De är inte gudsöverlåtna, inte hängiv- De gömmer, Sig nens två söner av- vilka nej- sägaren 'dock slutade upp med kurragömmaleken: soch blev:ja- ”fålnytt Kontrakt. i serien; : något |. 3 Konstaterade han . som; man säkerligen vill tro att igen slagit « sina i klor; I bon Hur går det sill att gömma sig. för Gud? < 5 Det: var också eå fråga. vi är ar 19 överdängare i den kon= sten. Vi har ju grävt oss 'en rad skyddsgröpar : att Frypa ner i när Gud halkas” "Man kan tex. "vägra sinhes- ; äridring'”" Mah kräver . det av andra bevars 'väl :— grannen, j arbetskamraterna, "diplomaterna i FN, den och den diktatorn. Du själv då? Det är en banal sanning att den kristna världs- revolutionen måste börja med dig och mig. Din o, min ärliga ånger är.första villkoret för att vi skall möta Gud, Sinnesänd- ring är A och O. ”Gören bätt- Ting och tron evangelium” ”— så började Jesus sin predikan. : En vannan skyddsgropp att — Ila Å illa! Begriper du int, st att dä int kan fortgå så här? Se.” så, ge dej nu ista,.annars ska . jag hjälpa dej! . + "Det .var:ord och inga visor. Sylve. hick på sig rocken i en. hast som nästan förbluffade ho". . nom självl Mer . väl: utkommen ; +. ' glömde han snart. brådskan och .: tog det hela på ett'sält som”ver ..: honom mena. bahagligt, Det dröj... .: de en aning. innan! ärendet: var fullgjort, Men « till slut, Sylve igen med det. hugnesrar kam ma budet till Brita, ait daktora : Brita drog en. euck och Sylve sj gungstolen efter väl. ä värv. Men den bölder varede inte lär: 39 | ee Ile du inte etå vid fönstret.” å si ettor eår dXvena kömmer, så du kanna. inot han? hördes Britss vreaiga röst.” or Sylve rasta sig vu ben större .: entusissm. Teg och svalde, men : gjorde sem hustrun befsit. Han behövda iate atå länge. En bit s'anral: ur få landsvägen, Sylve . gjorde £2 beredd att ta ” mot på förstugebron. Do Gad dag! hälsade. doktorn . när han fick syn. på Torpar- Sylve; — Hur. står dot till med. frun? oc . = Bara skräp, doktarn! Ho ä va se 2 Segla p på "Areskutan” där. fotot är taget brukar i översvämningar har emell gör inte den" här ynglingen men i den lilla halländska bäck man varken kunna segla eller ro, Den sista fidens regnande och j ertid gjort det möjligt men det'ä är nog:säkrast' ' " håller sig på grunt vatten f arkosten. verkar rätt så. bräcklig. "att. ' ynglingen SABBATSTÄNKAR - så många förföljer "kristendo- |. "|. men. Saulus kan bli gömma sig för Gud i är s. k intellektuella svårigheter, Redan Augustinus klagar: ”Vad skall mah säga om Gud” Men samtidigt . fastslår - han: ”Döck; ve" den som. icke talar om " honom!” - Kristendomen - är ju inte något intellektuellt Täro- system ' att antaga - utan en väg |. att vandra. zz - > Även om man måste rkänna att vissa" människor är, särskilt disponerade för 'grubblerier kan ståndssvårigheter ytterst sällan -hindrar en- ratt finna” Gud, ver Sr vägen är själviskhet,” hat, dub- belspel, orenhet. ' ra Man kan 'också — hur under- ligt det än' låter — gömma sig för Gud genom ivrigt tjänande, Vi inbillar oss att :vi tjänar Gud? när: vi: fjäskar: omkring ;i någon sörts hjälpverksamhet. — och så går vi. ärenden åt honom bara för att slippa rätta till vett förhållande 'som kräver full ö- verlåtelse; >...” - - Ack först måste : vi lämna oss i Faderns armar — sedan kan vi gå faderns ärenden, > a . Falskt förtrolighet med ' Kris- tendomen heter ännu ett. -göm- atälle för Gud... ” « (Man kan. faktiskt . "vara så kristlig att man inte är kristen, Man kan vara frommare än Vår Herre, inpyrd av kristliga fraser och schabloner som. beskriver oerhörda” religiösa erfarenheter. Så "van vid" Guds ord”att han inte längre uppskakas av dem. "Den. kristna. konventionalis- men utestänger oss från ' Gud, Den är kanske den mest svår- tillgängliga av alla "skyddsmu- rår. som skiljer 'oss från levande kontakt med levande Gud. Den muren: måste brytas. ned. Vi måste ut ur vanekristendomens Ett ” mycket vanligt ”sätt att gömma. sig för Gud på är att vägra att stå i ett rätt förhål- lande till medmänniskorna. Det finns ingen privat försonings- makt mellan Gud- och oss så länge vånt förhållande till med- människorna . är skevt. Hur många av. oss är inte bundna'i sitt andliga liv av en ovänskap, en. antipati, mot någon männi- skal. + Vi har många sätt att gömma oss för Gud på men Gud göm- mer sig aldrig för oss. Kristus tror på dig och mig och väntar på oss — att vi skall krypa fram ur våra erbarmeliga gömställen, o. överlämna oss åt honom. - Till. den. som så överlämnar sig åt Gud med alla sina neder- lag ger han löftet: ”Jag vill väl signa dig och göra dig. till väl- signelse.” . Matt. 21: 28-31. Att” läsa” ANNONSERNA I LT Vad 'skall män: görå, här. man - inte hur gärna mans än ville, fick -+'Det gjorde han öppet och oför- man inte komma ifrån att för- |" : Nej, det som vanligen” står il försoffning och erfara Guds ord |. "| på ett nytt, friskt sätt. — ' grid Hesslander nu "eller aldrig måste hon "tala ut, Hon samlade sitt mod. . — Pappa; Axel och jag. -— Tig, har jag sagt! + — Men pappa. — Tig! ” Hon suckade och böjde huvudet. tala 'sanning? Förr eller" senare måste han ju veta hur det för-' höll sig: inte bara detta, att hon bar. Axels ring mutan också att de sedan flera veckor tillbaka 1 hemlighet. skrev till varandra. Det hade inte gått, som hon trodde det skulle gå, det hade inte blivit slut med det där bre- vet fadern tvingat henne. att skicka. Axel hade svarat genast på det, han, hade varit så för- tvivlad.: Och när hon läste vad han skrev, måste hon ju tycka, att hon hade varit utsatt för en fruktansvärd. villfarelse och att det i själva verket var han som hade rätt. 0: 7 Inte så, som "skulle han inte ha vidgått, att han många gång- er. handlat överilat och- dumt. behållsamt, men han fick henne att se hans handlingar på ett nytt sätt, Var det så oförlåtligt, att han slagit den där löjtnan- ten vid Bohusläns. regemente, som i öppet och 'stort lag förta- samtycke "ville bryta förlovningen, de. "|tiggde och bad 'och bedyrade: hån” Hon kunde inte vara så hård, ;. Jatt'hon inte ens' svarade på det > Ibrevet. Men hon måste göra det i hemlighet, Något. annat' Var inte möjligt, så förbittrad som gubben Voigtländer : vår. Snart skrev de båda till varann ällde-" les som de gjort före brytningen. Men det hade' måst ske bakom faderns rygg, och detta pinade henne; -—. hon - skulle mycket hellre'ha velat säga honom all- deles som 'det var; Det: var till en'del i känslan av detta hon ns hade vågat att på nytt sätta 'Då sig ringen, 'Brudskattén : låg kvar uppe på hennes rum. Fa- dern vär sådari: de första dagar- mna hade han sagt sig inte finna någon levande råd, innan den kom ur huset — men så med ens tycktes han. ha glömt alltsam- Nu vände hon sig till honöm . och "frågade med en undanfal- lenhet, som var ämnad att mild- ra. hans tigande vrede: Å — Önskar inte pappa mer kaf-. fe? ' Han nickade utan att säga nå- - got, Det var någonting förfär- ligt med denna tystnad. Kloc- - korna hade nu slutat ringa. Det enda som :. hördes var hur vin- lat en man, som var hans vän? Och; den där gången i. .Köpen- hamn, . när . danska -rödrockar .j dristat sig göra narr av kungen av Sverige och de svenska bedrövelserna i Pommern? Na- turligtvis kunde HKan . ha ' gått saktmodigare, , fram, Men hon visste ju hurudan han var, häf- tig och ömtålig. Hon kunde inte på blekaste allvar bli ond; på honom för det där. Och nu var I den visslade i skorstenen och så ' det prasslande ljudet, när en by av: lös snö. kastades mot fön- ' sterrutan, Det var. ett. bedröv- ligt nyårsväder, och - det var. också orsaken till att far och dotter satt. hemma "på Himmes- löf så ensamma. Överstelöjtnan- j ten hade inte velat ta ut häs-' tärna för att göra "den vanliga nyårsvisiten på. Skottorp... fet Forts. - han så utom sig över att hon äta . Märta a Lejon : Va tiden” för Issu födelse fanns det tre män som fick: se en M stjärna -som lyste ' "med 'ovanlig » skönhet och klarhet, Enligt sägnen ” var de ättlingar till Noas tre söner; En var av Jafets stam; den” "andre var ättling "Hill Sem och den tred- . je. var afrikan och ättling” till Ham; Världen var ond då som nu och de som ville den' väl drömda om 'en frälsare och förlossare som skul- le bli en ledstjärna för. världens - folk, 'visa dem in på den. rätta vägen och lära dem det rätta sät- : tet att leva tillsamman, Det var stora män var på sitt område, - De tog med sig gåvor som de skulle förära barnet som ,föddes :under stjärnan och betyga -det sin sam> hörighat och sia hyllning. På den . tiden var det en vågsam resa ge-| nom öknar och ödemarker, över höga bérg och djupa floder, get ” hom en värld som brann i blodig fejd och där också de vänligas vänskap kunde vara en fälla, När vi var barn läste vi med tindrande - Ögon om. de tre visa männen som vandrade till Betlehem men som ” måste taga en annan väg hem till sina länder än den de använt, när de så ivriga gav sig ut på färden. Guld rökelse och' myrra hade de gett barnet, Vi får hoppas att de . inte fick .reda på vilka ödesdigra makter de satte i rörelse. Barnet och dess föräldrars flykt till Egyp- ten för att få trygghet. Barnamor- .den i Betlehem och föräldrarnas - tårar och ångesc, Rakels gråt över sina barn. Deras skänker hade hjälpt barnets flyktande föräldrar ekonomiskt för färden till Egypten. " Tre dyrbara" liv räddades, Hur mån- ga liv som gick till 'spillo i detta nas ljus vet vi inte, Det finns fler än dessa > heliga visa män som sett en stjärna lysa i mörkret över jorden. "Till och med i vår sena tid har det funnits "människor : som vågat sina liv för att förverkliga mänsklighetens dju- , Pa längtan efter ljus och frid, . Berättelsen om Indiens slutliga väg till frihet utan våld är ' som en saga i vår blodiga värld. Man- "nen vid spinnrocken behövde så litet för egen del men drömde de storslagnaste drömmar för Indiens iskor. Han kastades i fängelse flera gånger un- der kampen för fred och frihet på fredlig väg mer ingenting kunde kuva honom, Det är inte min sak att här beskriva hans liv. Hela - världen "känner till det. Just när " målet var närmast föll han för en - är både lönande och roligt , | samt att. vänta på. frukterna av . hans insats, Hans ögon fick inte se | det Indien som nu så sakteliga väx- er fram ur fattigdom -och förtryck till enhet' och samarbete men hans : verk överlevde honom, a När det sista stora kriget v var. 4; sitt slutskede kunde. det, neutrala svenska folket .skicka en repre- sentant : som ' löste många fångars ' och förtrycktas bojör. Vägen ur de ; stora tyska dödslägren krävde myc- - . ket av den som var ledaren men - 3 hah lyckades, Det förskingrade och fångna folket. kom till sitt urhem och han var med dem för att hjäl-: - pa dem,och ge dem de råd: de' -. behövde för att börja sitt nya ri-; ke i fredens namn Man 'var på: väg. Så fanns det även här en! grupp som tyckte det gick för lång-:! samt. Kungasonen, med den store: fkonungens budskap - föll- för en; fanatikers kula, ; När den unge svensken blev sek; reterare i FN såg han också stjär-! nan, Han ville följa den.. I fredensiv: tjänst for han: världen runt, - som såg hans iver undrade hur län-! Me ge han skulle få leva, Han hann; uträtta mycket, Men i hans stör=;". sta värv stupade också han; Bara. Afrikas "stjärnor och några svarta, | vilkas vittnesmål ännu. inte gäller, vet hur det gick till. Om den stora. - drömmen, frid åt Kongo . och alla; Afrikas förtryckta , länder vet vil: inte mycket, än. Kanske ska ännu: många män och kvinnor ' stupa” in-! nan det blir frid på jorden, Mörka! makterna är. starka "men stjärnan! kanske någon gång skall mä n lev trygga på jorden med sina familet jer under stjärnornas lus, vi är väl åtminstone trodet, ' drama som började med en stjär-| - faratick mördares hand, eri mörda-|- « hr Då seklet 3 var ungt” Er ullaredsbi frågade, .”; av och plocka några blo; — Men här växer mor, svärade konduktere inga 7 blo > Nä, men jag har f, löd det snabba svaret, rö med mej Pappan såg strän, | YOppningsfulle lille son gl för- ertappat med osanning, . — Vet du vad det blir av pojkar, somm" ”Hjuger, när de Sr fe som tyckte att det varför läng , Ne X pe 8 ” = | Ahaå BD a FrYYSN Mo A ”q st. AMAADALADDA RAKA SAKASA AA R FFYTYY An - AA ARADANAAADASAAAAAADMAA MAR RR LJ = da, om har li :bli mleorologen, efur kan de ] " a lever och lyser. Det dröjer, men: ” son, som han ] 4 i 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.