YrYtevrvyrYfYTYYYeFYPPV . jag" betraktar den underbart | ty, fönstren på den" tiden 'var . ädel'i, sina former: och : väl; prosten”. : Osbecks :' ” Henridt/ ot; 1558”. -Texteni : dänska; vår hembygd hörde som : kämpa . Halland; Skåne”: Soch ” Blekinge "oe Få bal YverervvreverreyveereYYTIYTYTYtTYTYYYTYTYYTTT VO FFFTVYFTYTYTTTFFTV YYYYTYYTYFTTOTTYTTTY YvrYYtYYYTTrR FARA nn erat TereteyrvevY YYvrervYvYvYTYYYYYVTYVYPYYE TTT ” YYYTYrFtr " Försåsgen 13 3 föptembör 1908. "Naftvardskalk från 1500-talet ' :: brukas ännu i Ränneslövs kyrka Nattvarden kar i alla tider varit gudstjänstens höjdpunkt. I ring "kring altaret har människor — såväl unga som gamla — samlats, väl medvetna om sin synd. De har samlats kring Jesu död — för att minnas, att Han dog för vår skull. ”Gören detta till .-:min åminnelse”. Nattvarden ger oss gemenskap med Kris tus. Den ger oss även gemen- skap med andra kristna människor, med de andra församlingsmedlemmarna — inte bara de nu levande utan även de döda, som mottagit vinet ur samma a kalk, som prästen för till mina läppar, En liten diltt ps Nils Bohman frapperas av, hur kompakta och : faller i mina tankar: - välbyggda. de gamla murarna värld och I - läckte verkar. Folkhumorn kan be- "Kärlek och lidande rä .Jrätta, hur Ränneslövs kyrka föddes är världsängestilamman: nar och brännvin”. Det sist- : nämnda kunde säkert . många Kalken, som Kristus lät skicka, |gånger behövas under arbetet sken i lelseljuset, so Jämt skola själarna dricka med de tunga stenarna; frid ur det blodiga krnuset;" : Folkmängden ökade i 2 grad under 1800-talet, och kyr- > "korna' blev i de flesta socknar alltför itrånga, Så var det även rup utbyggdes till korskyrka år 1869, I Ränneslöv diskuterades många förslag till ombyggnad. Man beslöt slutligen att riva ned långhuset med dess kor och absid och-i stället, bygga ett större långhus.. Det gamla tor- : net -fick "förbli. "oförändrat och. . är ' därför ' mycket smalare ' än nya kyrkan invigas. . VÄRDIG ALTAR- 4 i 0 :PRYDNAD ; Kyrkorummet är nu Hust och Jag upprepar. de två” sista "Kär én imponerande. rymd. Me- versraderna för mig själv, då deltidskyrkan hade. varit mörk, vackra nattvårdskalken & Rän- | små —; och" även få. Vaxljusen "Hög - + 1840-talet; kyrkan 'i Östra Ka= | "långhuset, År, 1872. kunde den : står skrivet med hebreiska bok- | stäver inuti triangeln. På ömse, sidor om kruoifixet finns vackert vridna kolonner. Bildhuggaren Johan Ullberg från Finja i Skåne har utfört altarprydnaden år 1769. Ull- bildhuggare, vars arbeten 'har tydliga drag av barock-stil. De är pompösa och i hög grad - dekorativa. Ullberg har lyckats skapa ett aktningsvärt vackert - verk; Det ger ett imponerande helhetsintryck. togs den” gamla altarprydnaden med . guldförgyllda - kanter. — kerades av de två nyklassiska kolonner, som ännu står kvar. Utanför kolonnerna "stod: -två placerade. i koret, - GAMMAL BÄSUN- : " VÄNGEL: en ; Änglar "avbildas okta i: den människornas - ', beskyddare lavakt”. "Men :de har: även " ett slags .« mellanställning - mellan Gud och. människa; de är ofta Gud Faders sändebud. Från Nya d Testamentet minns "vi: änglarna ”en, rar Kalek. | Den torde. åra: Man; kan ännu tydligt : läsa? in skriptionen'från': sår, 1558: ”Detine kalk hörer til" Ranerslefs kirke: som "liger "udi' Hällan'udi Högs: bekant till :Danmark- ända” "fram; till' 1645. Många krig: måste ut= an .Danmark' släppte” - från sig, Under: : sådana "oroliga: . perioder 'gö kyrksilvret; och : andra 'klenoder; "gömde .' mar undan för de' : byteslystna fienderna. Givetvis” ar man 'i Ränneslö särskilt rädd om sin” förnäm nattvardskalk; därför : av trä. Grannförsamlingen sYsh har fortfarande kvar. en "sådan. natitvardskalk' av trä,” TORNET ÄLDST Tornbyggnaden verkar och obetydlig i jämförelse med den övriga kyrkobyggnaden; Re- dan "under ; medeltiden . — för- möodligen : under . 1200-talet — byggdes det gamla tornet,' som var mycket olikt det nuvarande, Det var byggt helt av sten och hade. — liksom kyrkan i Bå- stad — trappgavlar. I mitten av - 1700-talet byggdes den: vackra tornspiran med Hasslövs kyrk- tom som förebild, Kyrkklockan flyttades nu upp i tornet; tidi- gare, hade man använt en klockstapel. : s » Uppgången till tornet skedde länge. genom en spiralgång- i själva 'den tjocka kyrkomuren. Man kan ännu, om man står uppe ä-ttornet, se denna gång i norra 6idan av muren, Man använde man under krig i stället"en kalk!” ten, eviga, himmelska ljuset, JAHIWE Nu åUpplyses kyrkan & av. Hera stora ljuskronor. Ne Blickarna söker sig mot den storslagna . altaruppsatsen, Man ser Jesus - Kristus : på . korset; överskriften ' lyder: ”Si Guds lamb ' som '. borbttager werldens synd. Joh. 1:17”. Bakgrundsmål- ningen lär tidigare 'ha föreställt det himmelska Jerusalem såsom det skildras i . Uppenbarelsebo ken, ". «+ Över Kristus-bilden finns två änglar, som i ena handen håller : sänkta kronor. Mellan änglarna |-. ser man en triangel, som omges |-- av en -gloria av solstrålar. Den |" är en symbol för den heliga tres enigheten;' -strålglorian : är det ”Loven !: Herren 'i..hans helge- 'dade Jesu födelse, Mikael.” some var 'den förnämste av ”ärkeäng- larna”, -framträder i ”Uppénba- relseboken” såsom Guds strids- man. .Basunängeln :i Ränneslövs kyrka föreställer Mikael, ' som | bär en språktavla -med : texten: dom.”: Bildhuggaren och klocka- ren i Hasslöv, Ture Falck, har förfärdigat "den vackra skulp- turen "soni inköptes år 1776; i särskild :brudbänk > vanliga, i våra kyrkor. Brud- berg var en mycket anlitad - När kyrkan byggdes om 1872 : bort. Ett enkelt träkors — vitt: kom i dess ställe. Korset flan- : skulpterade, änglar, ; som nu är" kyrkliga. konsten. "De anses vara | man talar som "bekant om ”äng- |. . vetvis ä även göra vigslarna me- ra ' högtidliga. . Brudpällen är försedd med en stav i vart och ett av! de" fyra” hörnen." Fyra personer: höll upp brudpällen över brudparet under brud- mässan. vänlig nog att visa oss den gam- la 'klenoden. 'Den är sällsynt välbevarad. Mal och 'fukt. har : päll är liksom slöja ett tecken på blygsamhet. Man ville gi- : dande: riksdagsmän: -under-1870- annars. ofta förstört gamla - fina grönå brudpällen : för "första gången; den är vid sidorna bro- derad med "hjärtan och Trosor i röd I färg, . TIONDE- KERSTIN. Em liten broderad tavla hänger under läktaren. "Den har. en ganska egendomlig historia, som herr. Nilsson berättade för mig. Prästerna uppbar fram till 1910 : | huvudsakligen lön i form "av tionde, I ett fattigt torparhem ; | föddes en. liten flicka som" det : I tionde: barnet i. -syskonskaran; Då prästen fick, tionde av allt annat, kunde han få det även av barnaskaran.- Så måste väl - föräldrarna till Nilla Kerstin ha' diskuterat, då de skänkte präs- ten sitt. barn. Flickan 'uppfost- rades i ' prästgården wch fick bära . namnet ' Tionde-Kerstin. Hon broderade en liten tavla, som skänktes till kyrkan." Den ” "var gjord år 1824 och är en av de äldsta' broderade tavlorna i bygden. - : Återigen ute på kyrkogården lägger man märke till en stor, kraftig sten. invid, dörren på" västra gaveln. Den är betydligt större än gamla dopfuntar bru- kar vara. Man tror därför, att den varit en vigvattenskål,' som "använts under den katolska ti- "den. Innan man gick in i kyr- ' kan, doppade man' fingrarna i vigvattnet och gjorde korstec- ken, - : " MANGBEGÄVAD .BONDE.. : Ute” på kyrkogården stannar man framför den värdiga grav- :- bonden från Stora Bastena, som blev en av Sveriges mest bety- NS Tv Kyrkovaktmästare Nilsson var: SS och 80-talen. Han hade en för sin ' tiq typisk" bildningsgång. Några folkskolor fanns inte, och den lille gossen lärde sig läsa vid moderns spinnrock.: "Räkning och skrivning var värre, Ur en lånad lärobok fick han sina försz ta kunskaper i den för en. riks- dagsrnan : så viktiga. matemati- varsson ett "litet HKermman i Vä- sitt liv. 1! Den'-duglige' bonden var”: art ortens .fhånigbetroddée rign "han var boutredningsman;” auktions= förrättare; och sakförare? Är 1859 ståndet i tisdagen: Redan tidigt blev han”en av partiets mest.in- klarsynte, ”försiktige mannen " fick. många” förtroendeuppdrag: han var under några år på 1880- talet bland” annat vice talman i Andra kammaren. Han kämpade i målmedvetet: för ' indelningsver-]- kets: och - grundskatterrias ”av- skaffande; men framför allt> :be= tonade han; vikten av sparsam: het i' statsförvaltningen: " "Docent. Edvard Ther ken, I 20- årsåldern övertog 1-1. restoip; där "blev han bosatt hela — LT. Jordbruket "sitter "trångt i dagens läge. På kon sikt ter - lar av vårt land. På lång sikt — det perspektiv som fram- förallt intresserat i valrörel- sen — dröjer inkomstlikställig- hoten i fjärran. Vi är nu kla- inte håller — det leder inte till det uppsatta: målet. Ini att minska, Så kan det inte få - fortsätta. Centern har de se: naste tre åren krävt undersök- ningar för fortlöpande kontroll av, avtalets funktion. Högerns jordbruksexpert, hr Eliasson, hade en omöjlig uppgift när han i frågestunden i TV med - hr Hedlund skulle söka förkla- ra högerns vinglerier i denna fråga, Det är kanske inte så underligt att han gav ett minst sagt förvirrat "intryck, Tack vare att centern drivit på kan man nu förutsätta att en ofli. ciell prövning av avtalets ut- fall kommer till stånd. . Centerns "krav är att.erfor- - derliga modifikationer. "EF pris- systemet vidgades så att .jord= brukarna får inkomstlikställig- het, dvs. avtaleta målsättning +.” infrias, Detta innebär: inte att "grundprinciperna ; "överges, Spärreglerna och skyddet vid prisgränserna kan göras effek.- tivare utän att grundprincipen ' per. är "främst ” "systemet! med inom 'wissa” Bränser” fasta "im- -J ordbrukets sittiation : sig alltjämt skördeutsikterna i hög grad ovissa för stora de- " ra över att själva prissystemet 'komstklyftan ökar i stället för ' frångås, Avtalets' Erundprinci- DEN 13 SEPTEMBER 1962 LT = =. avgifter", "anknytningen till poriavsifter”, ank och kosta nadsutveckling samt industri- arbetarlönerna, ' Dit kan man alltså inte räkna det rent tek< niska förfarandet när det gäl- ler att förverkliga avtalet. Jordbrukets ' situation" Inför EEC har också tillhönt de frå- gor som 'belunnit 'sig i för- "grunden för intresset under valrörelsen. Om Sveriges” be- gäran om aessociering till EEC skulle beviljas innebär det för Jordbruket betydande anpass- ningsproblem, som det vore ett dtilåtligt självbedrägeri: ett” " blunda. inför. Jordbruket- får då räkna med risk: -för Yytter= ligare 'snedvridning .. av + in- 'komatfördelningen och ökade ' "svårigheter att.' utjämna v In= komstklybtan, - «= Den... danska konkurrensen på den svenska . marknaden: skulle även öka. : ; Jordbruket "har emellowtld solidariskt. slutit upp bakom ; assocleringslinjen under hän- visning till att 'en associering skulle. gagna . utvecklingen: 1 stort, Högerns ' och folkpartiets "agitation 1 valrörelsen I denna fråga grundar "sig olltså! ur jordbrukets” synpunkt på full- ., ständigt "orealstska "premlaser. Den fråga som nu osökt anmä- ler sig är om" socialdomokra- tin, högern "och folkpartiet är beredda att Jnfria 'sexårsavta- dets löfte om "att. jordbruket "skall skyddas för: de expört- svårigheter ' som, kan” uppstå | genom ”EEC:s tillkomst, relsen r. ett: utmärkande "drag" för högerns huvudorgan,; : Svenska Dagbladet, I förku "nade tidningen att ”tydligen räk "skall ha'dåligt I minne; ty den. som följt centerns manövrer och' kom mer "ihåg 'dem lär 'inte' låta” lur sig”,.I I fortsättningen: lägger Sven "ska" Dagbladet” koal "nar hr Hedlund 'med att :väljarna . . ms kan, ör a sig Ma att välja a der | enaldig minnesförlust. ; s | Hr Hedlund. har: irält bl iDet, finns”. ett. mycket, [å rk missnöje , ute 1: landet '— vån ” bland? socialdemokrater = med regeringöng bristande förståelse. för behovet" av andra' än rörlighetsåtlA mulerande 'åtgärdeg omtådén med uhdersysselsättning, ” ve) HrsSaniuel te I en fick, visserligen . blygsamma", men "dock skattesänkningar, centerpar - gen 1951—1957 och det s k Sträng ' ''—Hedlundska' skattepaketet - från”: » 1 höstas, .då 4,1 milj skattebetalare < "för fråga till dr Hedländ" nå bkt- om kvällen. ge" sken "av, all. det inte är bationellt 'med;'en lokali= . sering' av företag till. landsbygden, "Den. .socialdemokratiska tidnin- YYTEYrIN, "fet till last.tr , NEMGAE CNE ÄV tror! inte heller" att' väljatna « har dåligt "minne, 'Men” om "något ”ken)'kan man" knäppåst sägå att parti har anledning att hoppas på ; : hr. Samuelsson: förde någon ållmifn deras minnesförlust, så är det'hö ". soclaldemokratisk” talan, I: har ;gern, 1.1960 års valrörelse” ville ”, hb — "frågor framträdde: mera. den. iv : högerpartiet tå bort första. bärn-: : rare för fortsatt Industrikoticenl gen "Nyå Norrland Og Å lördags hr Samuelsson i upptuktelsa: VI den detaljen" (fökaliseringspollt]-" karaktäriserar. Ifvarsson ' på följande sätt: lysande -- uppenbarelse; > ingen särskilt -- framstående ' "talare, I men han åhördes med yttersta : uppmärksamhet, - ! visste, att hans ord vägde tungt i och oftast bestämde Lantman- I napartiets hållning, Ifvarsson i i var 'en rikt begåvad man, sår; . väl på förståndets som karakt i tärens' vägnar; och han förval- 'tade. väl sitt pund;” han . kan utan. överdrift sägas. vara.:en av de främsta politiker, som : utgått ur den svenska bonde- i klassen?" 1 : Oscar Sjunneson . har "många personliga minnen av Ifvarsson. Sommaren 1888 — året före 1f-| varssoms död « — besökte. den Han "var: ingen ty "en; var ER siren TER! hd h atsbidraget till: de: fria skolmälliderna m m. Det lYye-: ration som. han I själva verkel .I det avseendet bade hr Hedlur + kades dessbättre inte, I år under-' " h år ket väl | . känner högern dessa högerförslag '> era rätt, Det går mycket: väl a " ; till landsbygden och mindre ik 7 från 1960, vilket;torde. vara väl- : orter ”lokallsera "en hel mängd kin . motiverat efter de våldsamma röst-' "företag -med' några: tiotal . ell . förluster "partiet. fick vidkännas då. hundratal, "anställda" utan att, de ': För” cirka 14: dagar , sedan be- ja. innebär någo försämrad öfték skyllde högerns förste vice ordfö- » tivitet, Det. är Inte. all alaga pro "rande hr Leif Cassel, centerpartiet duktion som, måste drivas: I : för. att vara skuld till exportsvå-' sfabriksepheter” : ” righeterna av vårt fläsköverskott "+. till Västtyskland genom”att cen- terpartiet . hävdar "associeringslin- jen till: europamarknaden med . « hänsyn till vår neutrålitet. På tis. i. dagskvällen ' gav : högermannen , Regnell i Radio-TV:s ekonomiska debatt sin och högerpartiets otve= oa, han br Cassels thrämseloropsgan. general Salwoj Skladkowskl åvled "da till vad den är, — ren bluff. häromdagen i Camberwell i Bur- >. Svenska Dagbladet har all an- rey, 77 år gammal, Skladkowskl år ledning. erinra sig bibelordet om Polens regeringschef åren 4938-229, grandet och bjälken och inte helt. Han hade, bott england sedan 1045, '; Detta-'är ett, niressont utsld av "den "olust man” bland :söcla! deriokräter: "Inför. "regeringspolitiken. $ Igkal ”serings= och” | bygrelsättnings Fn gorna. 3 RTR "Den senaste” Sa i öao, ”där'en öveskonstapal. misstänkes för att ha övåt våldtäkt mot en kvinnlig narkol. man, kar 'satt sinnena i våldsam svallning — icke 'mihst inom poliskåren, där man anser, att polismästaren ingripi "väl hårt mot den 36-årige polismannen, 'medan ' Dagbläde menar att polisens behandling av ärendet utgjort en seri "att kö 0 1-0 av misstag och anser att p inte' är 3 "driva efterforskningar . inom sin egen kår, il Den allvarligaste sidan av saken är: kanske den. verkan allmänhetens ' reaktion: har . på poliskåren. Den är av sådan art jer. får också känna på .denna reaktion från allmänheteri både från den tidigare och det ”4e- i att flera polismän har sökt ent- inare skandalen, '. ', vi 33 ledigande och det talas om ätt] Polisinspektören i i Oslo” side ér Iman fruktar en massflylt. från ätt man med oro ser fram ömot ör. > Ängel i koret. « gamle mannen. sin måg Gyllen- svärd. ”Han ' verkade ' frisk. och rörkg”, skriver Sjunneson. An- siktet var. rödblossande, :”vilket troligen kom sig av värmen ute och varm toddy- inne "efter. ti dens sed”. '" Innan vi- lämnar Ränneslövs a kyrkogård, visar oss kyrkovakt- mästare ” Nilsson . en kattuggla = [Oslos polisväsende, | som följd av de närmaste dagarna.” Del, hända; säger han, att polis som At. ex, ser en'sjuk på gatan vänder ryggen stället f att Djälpa. : de obehagligheter; polisens folk är utsatt för, uppe i ett träd helt nära kyrkan. Det är en händelse som ser ut som en tanke. I folktron har ugglan alltid. betraktats som -ett olycksdjur. Hon har-förkunnat sorg, död och olycka. Var skulle man finna ett 'sådant djur -— om inte på en kyrkogård? ., är Fä | SR a + : svälj att. hjä jämt) -Btöa Rö ; "AValkollekt 219624:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.