Halländska kustbygderna” planlägges för fritidsbruk- Genom den ökade fritiden bar svenska folket fått allt större möjligheter att ägna sig åt fri- lultstiv. Man söker överallt ef- - ter lämpliga marker för somå , Ber, strövområden, badstränder 0 d, och inte minst de'halländ- , ska kustbygderna exploateras i rask takt. Detta vållar problem både för myndigheter, kommu- ' "ner och enskilda, och det är ett besvärligt puzzel att samordna - alla motstridiga intressen, En- . bart under den senaste tiden har flera nya initiativ tagits för ett bättre ordnande av fritids- ådena längs hallandsk Mest brännande torde kustpro- blemen vara i norra Halland. När- heten till Göteborg. har. gjort att|l-. digheter och privi där gärna vill inräkna Nordhalland i . den s k Göteborgsregionen, Kom- ” ; fritidsor ner och enskilda kastar begärliga blickar på de områden 'med lämp- lig natur, vilka ännu inte exploa-' terats för bebyggelse eller fritids- ändamål. Helst vill man ha områ- 'den med nära tillgång till badplat- 'ser, Samtidigt med den fortgå brukar övervintra bär och då skw. le få sin existens hotad. Sedan kom framställningen från BP om att få förlägga en stor oljeindustri till området, men det hotet anses nu- mera avvärjt, sedan bl a en a ängd 4, ep Under senare tid har "förslag väckts om att ytterligare områden längs de nordhalländska kusterna skulle skyddas mot den påträngan- de stugbebyggelsen,' Dit hör bl a Vallda Sandö i Vallda, Näsbykrok' i Ölmevalla och - Biskopshagen i Värö. Avsikten är dels att skydda vacker: natur eller omistliga forn-, lämningar; dels att bereda fritids-' folket lämpliga strövområden, Kommunerna engageras : Genom” ny lagstiftning” under” de” sénaste åren," har. en stor : del ”av' ansvaret för: byggnadsplaneringen överflyttats -från' länsmyndigheter- na till de kommunala byggnad nämnderna, - "Detta -'kån, i-viss- må ötgöra en fara för? naturvården, men : Génom; en framsynt” planering”. sö-, fr man. på "olika :sätt" 'ordna . -upp a fö 211. 'exploateringen har . dock ;.natur- vårdsor; "och I sökt förhindra en' . vandalisering , av iden delvis mycket vackra , och" sär- | egna naturen, ' Sedan flera är tillbaka. här man larbetat för en fridlysning såsom naäa- turminne . av. hedmarksområdet Sandsjöbacka mellan Tölö och Släp. . JOmrådet utnyttjades tidigare" som betesmark och är, mest. bevuxet med ljung och ; åbush ., Under Ett. kommun i Söär Halland, hätt;' experthjälp för” område, På planen zö man ' en hog- grann. inprickning av områden; som lämpar. sig; för: fritidsbebyggelse, campingplatser, "Bad, & 0 d, Liknande planer tord ningom: kunna; även senare år har 'man velat: utnyttja marken för skogsplantering, . grus- "täkt och. sommarstugetomter, och att förvandla hela området :till ett övområde : fritlästolk, d : nomisk. ersättning, och, olika vägar, "att "skaffa halvön ' och - Tjolöhol Kungsbacka "har I vo starkt. hotade ', ur n punkt.” Först . vä vi g 6. längs > Kagpsbockåljordena strandängar. er' våldsam oj position | bland -naturvårdarna de” man till de” mång: | > blir, fentvättade - » Paris genomgår för närvarande 'en omfattande ansiktslyftning i + — En hel armé av: arbetare är i verksamhet bakom gröna: pressen= ningar. med "att skrubba, utvåla' ] in” och" tvätta de” "dystra, mörkå fåsai äder: det var då det väcktes förslag om | kustk Få :Kömmunalmänne ägnat ,stort? intre e n gen; Glädjen ; bliridock: 'kortva-" rig; som: gästerna; inte ”trivs.: Det krävs. omsorgsfull: Planering" av, be=. & Sv, om 'fritidsbebyggelsen .verk-' ligen. skall bli: till glädje för: -ber. rörda parter... 4 i . Under ' senare år. har. de rek hi att d 'k ll . bygg- padsnämnderna; länsstyrelsen, läns- arkitekten eller” naturskyddsrådet ingripit” möt ” "Planerade" fritidspro=. h | Jekt.. Detta har ibland: vållat dÅrria. ' bete; Tvärtom — det; finns all. an= i déls” am "det: fri ster genom markförsålj.: j da till ökad kontakt "mellan. skola: byggelse,: "vägar," 'servicéanordningar Ia | äldraengagemang;; son, 'med' säker3 | net blir följden” av. det fr i fa för | å | mera: medvetna än. förr om värdet av en. god ' .utbildning,. slutar un? tande hos medborgarni" it Fria: ämnesval. en hjälp åt både skola och elever "Det hittillsvarande - skolsystemet kännetecknas som : bekant av att övergången från folkskola till hög-| fe skolor sker efter ett urvalsför-| farande, Detta innebär att skolan! och samnället bestämmer vilken ut. bildning barnen skall få — även om 7 föräldrarna naturligtvis hait; rättigheten att få komma med öns-| kemål. En av de stora nyheterra i grundskolan är stt urvalssyste t försvunnit och ersatts av ett frit tillval. av. ämnen, säger underv: ningsrådet Jonas Orring, som i sk överstyrelsen är generaldirekiöreos ställföreträdare och har till särski'd uppgift tillsammans med generaldi-|. rektören leda det:centrala arbetet] - när grundskolan genomföres. - => Nu är det hemmen; dv & för- äldrar, "och: barn;' som: "själva. be-k. stämmer barnens väg genom" skö>!: lan på de delar av, skolan där. det ' finns alternativa studievägar. För: delarna .Jigger.i öppen. dag. Syste-] : id bl.a, att: betygshetsen- I hem kan. upphöra. höver inte, just - inför övergången] : tilljen, högre:skola 'pressa' sina .barn. till för hårt arbete -t'sådan=-delari'' av: skolämnen, :som förmodas ge bra| : betyg.i Detta", innebär t naturligtvis! ! inte att eleverna når, framgång utan intressera sig för sina barns skolar- ledning för föräldrarna att intresse- Ulldsdosr a sig der fostran och den undervisning | skolan, ger.. Men: det itet och "den av. spärren SFÄR - fritt] (0) ks. Skol | ret för sina > barns fortsatta stuc Le tips bätt att fungera.” a. 2 För att det. fria tillvalet. gera på. det” sätt, fina det Föräldrarna. måste fa 'upplynning tillvalet, dels 'om ä "Detta måste 18) dervisningsrådet Orring. Vi får därs igenom ett" ökat utbildningsmedvesl. Och" man IP ve Tam PRESSEN : högerpartiets ordförande, övertog han ett ganska tungt politiskt arv. met; med det fria. tillvalet. medför|- rm: Jik immunalval går dåligt. för” hö- arbete. eller. att, föräldrarna inte.ckal : å pårtiets sätt att' angripa Tegeringen ”| ; vettigt: av.ett parti att inleda en och frånilid” "Det I ger , även eleverna | :len . begynnande Jövbhig I demokra- +ö-] iman ta lärdom”av d Partiet hade bakom sig de stora datförl i andra k ren från 1948 års val och en kraf- tig minskning av sin andel i val- manskåren, skriver "Svenska: Dag- bladet (h) och placerar in den nye ledaren Gunnar Heckscher i unge- fär samma situation: ' $--Är 1950 fick den nye' partiledå- ren vara med om satt inregistrera frdönn dl en efterföljande motgång på det] kommunala planet — och det var förvisso inte någon angenäm bör- . Jan; Men fortsättningen blev des- to bättre; sedan -följde den stora återhämtningen '- "med "oavbrutet stigande valsiffrot helå: femtiota= "let igenom, 7" 47 -: Gunnar : Heckscher har. också ; startat i..motvind.: Han: tillträdde I partiordförandeskap års. svåra bakslag andrakammarvalet ; uppleva: n jane 'gerh. Men därmed är. . givetvis in- : te sagt att. det finns någon anled- ning. ' att” förtvivla.' Hjalmarson vände: valvinden under ; femtiota- ; let .-— Heckscher bör ha förut- | sättningar att göra det under sex- » tiotalet, om. partiet sluter Upp: till Or. politisk kraftansträ ÄN, i ögerns' och" folk- — i den mån: detta: gjordes ival- DÅ JARL HJÄLMARSON- blev 2 ? Håvädangreppen riktades] ju som va "ÄvB Bodil il Gjllenborg nn . en väsent-1 lig del av) den befrielse som naturen skänker oss från tidsjaget och från "hela den oro som. män- niskosläkten tumlar om i. De fles- ta Imänniskor: identifierar naturen med" landskap, i. motsättning - till storstaden. Denna betraktas som en stenöken, ett bruksföremål att ar- "beta i, att sova och roa sig i, Som inföd ”köpenhamnsbo;' uppväxt ” i och förtrogen: med "denna metro- pol;' har. jag: stindom känt det på samma sätt. Jag ”flyttade till lands- bygden”; ut i det halländska lands-.— d ortssamhället, ; man, befriad från storstadens dag- liga larm och liv, kommer att se på den och dess livsmiljö med and- ra ögon, Dess stä , som har ter utvecklingen eller ens. dagona ins ” tensiva trafik har förmått bryta inpräntat sig I ens medvetande, och man återupplever de intryck som de en gång gav. En doft, ett ljud kan plötsligt på ett oförklarligt, sätt ut= lösa de bundna hågkomsterr.a och föra en tillbaka till något som man hade glömt, men som är ett med ens innersta jag. » Och man förstår" att "också stor= staden är ett stycke levande natur en organism vars skelett är' ar- kitekturen och vars blodomlopp är mot : på här agitation nte ekall. -bedri= ÅA vas äri folkpartiets ' attack. mot statsminister: Erlander, + Är, det alrörelse mot regeringen på frå- n om, statsministörn, sk kulle bju på m Vi OR :grönköpl Leo: andra nietoder att-angripa re= ; geringeri-har. skapat löje 'öve Vv rap köt Hu. att ,se' hur de båda: högerpartierna: "skall agera i | Hortsättningen! . Skall de” fullfölja iden: taktik som 'så! grundligt miss» I ri Hyckats l"med kraterna: går: framåt? ; Eller ämnar isekvenserna? rn Att statl Sten, Tal . FR har mer" än halva väljarkåren : bakom” sig' beror: inte ”enbatt 'på ,;hans"” och ”häns ”möedhjälpares Ä skicklighet. Det. beror också på de :; båda högerpartlernas fatala miss- "grepp." Han är. skyldig — främst ihr. Heckscher! eid stort ; tack för erg tensiv I värme i. Reuter), ; gamla”. nattyardsgäster, påstås” ”det. Faktum är, att i detta' moderna rum kän” man inte”höra & en hostning el- ler: ensg' en kvävd nysning från de änrfan renövdringekomimitté.f för den, Något? likriände”: det” som skett i] Växjö finns väl” lyckligtvis inte här få H stadsdelens ” "krokiga "galunä [Kongens "Nytorv. och, N: hav de pul gatorna och vägarna, Staden är. ett rikt. varierat Jand- skap - med storslagna utsikter. och evigt : skiftande: :naturformer, och som varje annat. landskap har den sin egen historia att berätta,” ” + > ; Man söker sig gärna till de plat- ser: som: man har; upplevt” och. är förtrogen” med; så .jäg bestiger Nrije 6 för-ått komma. ut:till Österbrö; dä jag bodde under hela kriget. 7. : 5: Färden - går. från, den. amla Amalienborg- Kvarterat, ” som” : blev, | bebyggt omkring 1750. vi når: Kas- tellet 'med. de"sista 'resterha av den' gamla vallbefästningen” De nästan T oförändrade :delarna, veliner och :bastioner ' är tätt: bes vuxna med ask, alm. "och pil, som lutar ' sig.- ut över -kastellgravens .svarfa' och stilla. vatten. "Här, bru- kar "om: vintrarna en. blandad "för= samling av.stora och små' visa upp sina'. mer. eller "mindre fulländade färdigheter i i den; ädla skrinnatkons- ten, en "sport 'som har gamla anor i" Köpenhamn," ÄnnQ finns 'det 'en ; Iskylt: som. måste", ha; varit obetal- Lv milliisen”". tår di t på del -| bart: komisk" då" den; sattes upp år 1878: av i! ”sköjterlöperföreningen”, Hallandsåsen” i Köpenhamn ..; Utanför ; 2 tg tningsterrängen ; : ut- 11 | na har alla svenska nanin:' Malm?-, det med gångna. släktled, Man förnimmer omedelbart intryck av 'rofyllt. landskap 'som «4 » skildras i Köbkes och P M Möllera ..: verk. Många av de gamla palatsen . > har försvunnit ' och andra hus har ve intagit deras plats. Men kvarteret . : är inte överbefolkat och har aldrig ot varit det - bebyggelsen har. .skonata för och följaktligen är det alltjämt Prägeln. . av trygg, fridfull borgerlighet,. Dag Hammarskjölds Allé är ingen rast - lös affärsgata, Här finns bara' någa , ra få diskreta butiker, bl a ett-.bae . gerl som ju skall finnas A varle köpenhamnskvatter” för: att" invås.. narna ska få" sitt" färska. ; mergoh bröd,” > s - Husen på vänstra sidan: far en tillbakadragen: "enhetsprägel 3och dessa husblock fortsätter £' det stilla stötande kvarteret;; / Jag; vet UInté . om, det'.har något: "att>gö ar "med; + enhetsprägeln eller om det ål ale . landsåsen” som ”spökar,<men galor Lund-, "Visby och Stockholmigå; - forna. På högra sidan sbegtår' bes. a byggelsen dels av gamla herrskapå palats och ambassadbyggnader, bla. den nybyggda - "amerikanska' ambary . saden, vars "moderna linjer "på. ett, - sobert. sätt faller, in I ramen, dels av den historiska C Car k Tan a ab 1 -Hitot - "gjorde" förra århundradet utflykter och älog - sig néd under dé skuggrika, träden. med: 'sina -matkorgar, ; : Atmosfären = > + har dock inte alltid varit så frede = | lig ty det .var strax 'här, intill som , «. ” den'-danska, militären "år, 1802; u | der den engelska belägringen; för . tog ett av sina heroiska men frukte lösa "utfall mot fienden; Det var en aktion känd under .namnet "Live |"... 'derha på historiska bygån ”152k tatfon,, och :man "har frågat sig, om jägerries Udfald mod de Clessensk + 'minnésmärken, '- fs TT "+ Frankrikes huvudstad får ett helt nytt utseende inför vintern.” =. : Place de la Concorde, en av vä dens största och mest lysande öpp- nä' platser, ett toppnummer ifrå- stort och planera på lång 'sikt. Xld- ga om stadsplanering, ritad av Jac-|!? försyndelser" på. detta område är ma briel 1753, glänser" nu ofta svåra att » rätta : tillj- men nu quer Ange Gabriel £ > | tycks man mera samstämmigt strä- va mot, ordning "och ökad. för fritidsfolket i Halland. som om den vore alldeles ny. | Franska amiralitetet var den förs- ia byggnad" som rengjordes, Sedan kom turen till Hotel Crillon, ”en gång hertigen = av" Crillon's" resi- Nn dens, 2 vor " En gammal marmorplatta putsa- des. också upp. På den finns, från den 6 februari 1778, Conrad A Gé- rard . och: . Banjamin . ”Franklins namnteckningar, och .en” "text ' som berättar. att Frankrike. som första nation "erkänt Förenta staternas självständighet, Gérard skrev 'un- der i franske" kungen Ludvig” XVI: S E Den stora ”obelisken' som pryder Place de 1a. Concorde och som är en gåva från khediven av Egyp- ten har också rengjorts,' liksom, de elva kvinnostatyerna runt den ö öpp- na platsen. ' President de Gaulles oftickels re- sidens, Flysée-Palatset, är nu den renaste "och snyggaste" byggnaden runt platsen. « so oc 0 ca | ”Renoveringsarmén”: går” metodiskt längs de eleganta bou- . levårderna och , gatorna, Närmast på listan står nu det pampiga ope- Men detk är: inte bara husen som ;: Helt ; nyligen man: om t, som nu :strålar som en juvel. 1 strål- kastarljuset på kvällarna; , ' Broarna över. Seinen målas. ock- så om: och "Alexander III-bron har |. fått" -sina, gyllene "hästar. förgyllda st "> Den "internationella - polisorgani- &ationen, ; Interpool,' får" åtta: nya medlemsländer: vid sin "21:a "kon? "myndigheterna ; söker försvåra fri tidsbebyggelsen, Så är givetvis inte. fallet, men man måste. från ansva- rigt. håll söka se' förhållandena. i: | ciplineri, sz kommer , att > underlätta hoppas säkerligen inte för. .mycket om man räknar med att detta öka- de” "utbildningsmedvetande” i” olika åvseenden, inte minst ifråga om dis- g! dödades under e en "drabbning "med lojäla sydvietnameiska trupper syd]. väst om Saigon, på tisdagen. .Det är upprorsmännens högsta förlustsiff- ra för en enda dag sedan gerillakri-; na : började, den och, "Världsbanken under den- £' vecka .'sämmanträder "till sin sedvanliga årskonferens i -Washing- ton; '; . har +'valutafondens- president, ppsala domkyrka skall restaure sverisken Per. Jacobsson, varnat för en hotande; deflation.. som han för ögonblicket. anser 'som; en” större fara än -inflationen, "Direktör Ja- cobsson konstaterar att den rådan- de konkurrensen 'på den' interna- tionella marknaden här lett till all- mänt : fallande" priser.-'Trycket "på vinstmarginalen ökar i flera bran- scher. Likaså" visar” råvarupriserna en fallande tendens. Pärför - måste ”idistka frågor” av änt intresse ras. Detta är nödvändigt, och diskussionen” om det har, varat i många år: Den. skadades under de hårda vinteråren: då rappning och Jet tioner utvändigt frös sönder. not en "ersättning av 3 der: I trimäre ken.” Frågor som: kräver ett mera ingående eller :enskilt svar eötingar ett något” högre arvode. Alla brev adresseras till- Hallands Nyheters Juridiska - avdelning, 'Norrmalma- torg 4 "Sto kholm. - FRÅGA: : jar” deltidsarbe e som fastighetsskötare' sedan några år och uppbär för detta en lön på 100 kr i månaden.-1) Är jag berättigad till någon 'semesterersättning? 2). Huru skall den i så fall uträknas och för huru långt tillbaka kan j jag utfå er- ättning? . css Kaller ” SVAR: D: Ja: med 134 dag för: varje. kalendermånad,. varunder :Ni utfört arbetet ifråga under minst 16 dagar. 2) med 1/25 av månadslönen för varje semesterdag. Ni kan dock ' ej. uttaga ersättning för arbete," utförts före år 959. in of > IFRÅGA: Gifte med. 1984 med er pensionerad underofficer imied barn. Har” själv 'inga bröstarvingar men "dsyskon och "syskonbarn." Hur ä orm Tag. dör först? > Nu . SVAR: Om annat ej öranledes av testamente, som Ni skrivit, tillfaller . rela - -kvarl :Eder make; - gress, som öppnas på önsd i Madrid. De enda länder sori" där- med står utanför Interpol är öst- men "vid dennes frånfälle "skall I princip hälften: gå till vardera ma- ' kens, närmaste arvsberättigade släk- . «blockets stater samt Kina och-Syd- | man reser i .Europa. och: ser de Att restaurera en kyrka" är” svårt. Det finns något i den som bara får röras - med -varsamma ; händer; . När många - kyrkliga : byggnadsverken får man respekt för den kärlek och ömhet som vårdar dem. Hur gamla de än blir får de inte” bli, 'solkiga. De' är. heller inte »nymålade eller ser omgjorda ut; : Också i "enkla svenska - bygder finner man väl vårdade kyrkor. Min barudoms "kyrka i Kållerstad' har nyligen restaurerats och det är öm- ma "och: kunniga "händer som tört vid den. Något märkligt byggnads- verk är den inte'men det finns. ett stilla ljus i den, en hemvan trivsel i de. enkla- bänkarna... Altartavlan med .förklaringsberget är:kvar li- kaså altaret och altarrunden. Kru- cifixét: på -söderväggen finns kvar och i ett rum 'under läktaren; för- varar. man "predikstolen" och . andra saker 'som är kvar från 'den äldre träkyrkan." De garala' ljuskronorna är inte undanhängda. De pryder.sin "plats. Det finns elektriskt ljus och värme, men ' allt är: arrangerat. på ett förtjänstfullt sätt. Man kan inte undgå” att” i "denna". renoverade: Jandsortskyrka . känna närheten av dem som befolkat den och firat bö och andakt där, 7. vi nyrestaureråd ”kyrka"” som ” blivit mycket påkostad skall. man besöka Sankt : Sigfrids ” gamla”' katedral. i Växjö. Kyrkan i Växjö är inte för- mögen, " Allt" som : fanns i "den :är gammalt. nött och. slitet. och -det mesta "är undanplockat "nu, Det'är kanske bäst. att 'säga först att när man :'bygger”-de” nya ,småkyrkorna användes” ofta modern arkitektur. klandra: Varje tid bygger på "sitt- eget sätt, men när man renoverar en gammal kyr- ka;måste man: ta: hänsyn. till det som: varit, Vem: som" skött renove- ringen i Växjö ä är änte känt för mig, men faktum är att. när man :kom- mer: in i det vördnadsvärda gamla templet undrar man. om man "ser 2 låshank och :'' Valutafond. bredde, sig: till -tiden för Karl 'X Gustafs ' belägring av Köpenhamn ett: område 'som - bestod av träsk- mark och 'som folkhumorn på den tiden döpte till ”Hallandsåsen”, tro- ligen därför att det ansågs omöjligt för en fiende att tränga igenom." "-” . Mén ”Hallahdsåsen” utfylldes och sanerades så 'småningom och blev till 'ett öppet och vänligt landskap. I början av 1800-talet, då handels och andra näringars uppsving ska- pade ' välstånd, brukade välbärga- de borgare flytta hit ut till ståt- liga villor och patricierhus. Också kulturen blomstrade vid denna tid, och det är betecknande att en stor del av den" danska skönlitteraturen vända sin -uppmärksamhet mot. de deflatoriska faror som är. akutaré än rådande inflatlonstendenser i i ett r else av ; Per Jacobs- sons "åsikt: kom" Bank' of Englands snaste kvartalsrapport lagom i da- garna, -Där -varnas-'också för 'en världsomfattande 'deflation.- Bank- husen "' i . Londons: City. : bedömer De. räknar för "de. närmaste: åren med” minskad aktivitet inom 'världs= haädeln.” Britterna" ämnar vid "den stundande" konferensen: i -Washing- ton framlägga sina synpunkter i en promemoria, som har: utarbetats. av få ister”. Maudling och i. be- rätt.” Det... gamla: är danplockat. Templet & är vitinenat'så här Ppånäg- ra 'fläckar". på 'väggarna. som visar hur den såg ut förr. Ljuskronorha är. borta" och armaturen är i högsta grad ny. Bänkar finns inte. Bara stolar. Första intrycket man "får när man. kommer in är inte att det är eri kyrka utan ett Folkets hus, där sfolärna när som helst kan plockas undan och folklekarna > ta vid.” Al- taret är : katolskt "med väg bakom för -korgossarna. - -På korväggen 'sit- ter överst, ett runt Hlafärgat fönster och nere” vid golvet finns ett fyr- kantigt fönster med rutor i rödgult. Man undrar om 'inte arkitekten va- rit absolut. färgblind. Altarrunden är :hopsatt av lösa bitar som är; oerhört besvärliga och vingliga fö handlas i i London med yttersta sek- retess innan” "den blir : publik ; vid Världsbankens : konferens. : "I Wa- shington' vet. man: emellertid. att den brittiske" finansministerns för- slag ” omfattar” långfristiga åtgärder! É och "lösningar, mer "inte innebär' radikala initiativ. I London påpe- kas. .med-. eftertryck... att konjunk- turläget : i-USA "och: > Europa , visar. skilda tendenser. Medan det i Ame- rika gäller att aktivera icke>utnytt- jade produktionskapaciteter ” och motverka den' rådande. massarbéts- lösheten, har de västeuropeiska län- dernas: : näringsliv. att. brottas , med de töner och priser i Furopa- driver allmänt |. till inflatoriska" risker, - LL och målark - skildrar denna del av Köpenhamn. På Statens Mu- seum for Kunst befinner sig Chr Köbkes stora målning från 1836, ”Parti fra Österbro i morgenbelys- ning”. Samma bild av ett öppet, vardagligt landskap med drivande skyar på en blå himmel och trä- dens svala skugga tolkar också dik- taren Poul Martin Möller i sin ro- man -”En dansk students eventyr” från samma tidsperiod... : Jag stiger av spårvagnen - — det är en av de gamla hederliga vagn- typer som användes för 20 år sedan Haver”; Under: det sista kriget fö rekom här ofta sammanstötningar ” mellan frihetskämpar och de tyska vt trupper. som var :inkvarlerade 1 närheten, ' Just dessa skärmytslingar ' med kri; kten. har jag anledni; att minnas, då jag bodde inte. långt härifrån och passerade platsen var= ; je dag. .. ... ' En stad är ett ”mänsk] ment, Det är en mänsklig mening... i varje sten i denna väldiga mo- = : saik, och den har ' ett mänskligt .: i budskap att bringa, Tingens stämma =. 7 blir "inte mindre inträngande när . a man uppkallar eri gata efter en . betydande person. Det:är: detta , -;; dubbla förhållande 1: relationen , människa-storstad, som så klart och vackert kom till uttryck när Kö= penhamns borgarrepresentation ef. ter tre dagar beslutade att omdöps en del av den 150-åriga Österbro=,.: gade till Dag Hammarskjölds Allé för att därmed hedra” minnet av. ». Sveriges store son, Allens bredd och omfång tillsammans med de väldiga 100-åriga Jindar bidraf. till. att dämpa den livliga trafikens Jjud och förlänar den en stämning”, Champs-Elysées, - vilket: ytterligare förstärkes av de många utländska ” dbilderna. Överallt vilar en -, och inte en av dessa el nya vagnar som på gummihjul - susar ut till 'de tättbefolkade ytterområ- dena. Framför mig utbreder sig en av Köpenhamns bredaste gator som. tidigare hette . Österbrogade, men som nu omdöpts till Dag Ham- behärskad kosmopolitisk . atmorfär som tillsammans med ställets histo» "" ria och miljö så väl stämmer övera ens med människan Dag. Hammar= skjöld och hans. arbete" 1. mänske "Det snabba Nice chefen + den” Jeltne F siad leser. med i i et att döpa om den historiska. Österbrogade efter” fn vittnar om hur. intensivt Danmari huv: tidens ”skeendeng
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.