AM TyvereyvyrvvetYYYTYYTYTYTYYTYTYYTYF VV Medvetslöshet vid - undervattenssimning]| STOCKHOLM (TT) i "Kan en 'undervattenssimmare bli metvetslös utan att andfådd- het dessförinnan tvingar konom till ytan? Det är dessvärre inte bara teoretiskt möjligt utan in- träffar också, påvisar malmölä- karen M. Arborelius t Svenska Läkartidningen där han tedogör för fyra sådana fall.. Metvetslösheten orsakas av syr- Kgasbrist. Risken är störst om” man endats fort och djupt före dyknin- gen, Möjligen kan man genom lång- varig träning i undervattenssimning lära sig hålla andan så länge att syrgasbrist uppkommer 'även, om man inte" djupandats. före dyknin- Ken, - Ett 'av. fallen gäller en av våra mer kända sportdykare, Vid olycks- tillfället andades han tre djupa an- detag före dykningen och simmade sedan på något över en meters djup scirka:70 meter; Han har inget min- ne av andfåddhet eller andra”obe- hag "innan han blev” medvetslös. er Kamrater såg ” honom plötsligt sluta simma: och sjunka till: botten, " Man trodde att. det: rörde sig om något rekordförsök i att stanna Un? der vatten och reagerade därför till en början inte. Efter: en halv mic nut hoppade en av kamratern vattnet :för att se om allt'stod "rätt till. Dykaren ruskade emellertid på sig. när han vidrördes;. vilket upp? fattades som att' han inte ville bli störd. Efter ytterligare en halv mi- nut förstod man dock 'att något var galet och fick: honom i land." Han hade då slutat. (andas men" "repade ig” inabbt "efter "konstgjord andning. Ar kelförfattaren konstaterar: att "tom. ma dyker utan att; ha inandats KCR Da man: dar mot "ant andfingsimpul låg 'syrgashalt, skr vid fiskjakt, blir risken mindre, ef- tersom syrgasens tryck i lungorna stiger med tilltagande djup. + För att hindra ' olyckshändelser vid övningar i längdsimning under vatten måste någon alltid ha dyka- ren under direkt uppsikt och in- gripa om denne beter sig onormalt, betonar dr Arborelius. . Märkli gt frimärkes ' underliga öden . vid den pågående utställningen av dyrbara frimärken i Prag visas bl'a ett blått Mauritius-märke av dess tillfällige ägare, sovjetryssen"P V Gavrilovitsj. Den ryske filatelis- ; Högre: bidrag ; till: enskilda . - busstrafiken : STOCKHOLM (TT spec) = i En ökning. av bidragen till en= skilda busslinjer på landsbygden ifrågasätts av statens biltrafik. nämnd i en skrivelse till regerin= gen, Statsbidrag får f n inte över= stiga vad. som svarar mot två kr ”per vagnmil, stödberättigat trafik arbete”. Nämnden anser att tre kr är ber gat. Med. utgångspunkt härifrån an- håller ” nämnden om ytterligare 1 milj kr ull, förfogande för inneva- rande. år 'samt anhåller att ansla- get för nästa år skall upptas till 3,5 milj kr. Det anslagna beloppet för i år uppgår till 1,9 milj kr... "Antalet" bidragsansökningar, s som år! 1961” uppgick till, 302, har i'år ökat till 333. Fökningen hänför sig ten har vid en presskonferens be- rättat.hur han kom i besittning av dyrgripen." Det finns i. hela! värl- |: den bara få exemplar av. detta fri-]4 märke. P. V. Gavrilovitsj . är från Baku,' den sovjetryska, oljestaden | vid Svarta havet. Han är entusias- tisk. frimärkssamlare, Han bley be- kant med. en ”badgäst” FE badorten. Sotsji fvid den: ryska rivieran; år 1958.. Badkamraten var: under kris get. ledare: för 'en "partisangrupp, i Ukrajna och han hade ett silver- etui med ukrajnska frimärken, som täk han” under kriget tog i byte 'av' en näzistisk' ”SS-general, ” Génerzalen tillfångatogs av pari tisanerna och de ryska" gerillamännen "antog" att” hans ärken i silveretuit användes för att "vidarebefordra hemliga" tecken va SS-generalen a eller ” meddelanden. överlämnades: - till reguljära myndigheterna,” men ”partisanledaz ren.: behöll frimärkena som krigs- | minnen.: : Han '' skänkte: för: fyra" år seda. ;etuit « med: -frimärkena” till Sär: :tmöjligt? att? det ceren” hade'stulit"£1 "muséet! I ir Stvastopol myhdigheterna;- försökte ; fastställa |. huruvida : Gayrilovitsj's blå. Mauriz |): tius. härstammade: från? denna; fris | 2 jnärkssamling. men misslyckade NM 'och "landsbygdens , näringsliv” huvudsakligen" till 'norrlandslänen och Södermanlands län. ” De redovisade underskotten upp=, visar en | betydande ökning från år 1961 till-år-1962, från cirka 6,5 rnilj kr. till. härmare.9,9 milj kr... 5. När -rmaximibeloppet två ' kr per vagnimil fastställdes åsyftades; "att statsbidrag” inte 'skulle "beviljas , i sådan" omfattning," att” intresset för rationalisering : av trafiken : skulle avtrubbas«samt att se till att bidrag inte” utgår ill ”busslinjer,. vars in= ä så. dåga att det berättiga= ifrågasättas. : -Erfarenh te från” prövning av. ansökningar, avseende hl rksamhet,: har emeller= att ett underskott på mer r pe vagnmil;> redovisats li genom statsbidrag: . - H : Skulle" ;så inte ske, kan-en: fort- satt uttunning” ”av, busstrafike landsbygden » befaras, vilket tur måste. leda. till för allmä heten önskvärda konsekvenser. . , de spänstiga- pappornas åt | jämte det ' yngsta av 'dem, tidning pr vi; målaren. Karl. Banck, :far ls, Blixt, gifte sig .vid 60-år "till fyrlingarna. i Uppsala, och i dag med -hustrun Viola, som då var 17 är ”turen' kommen till'.Emil Blixt|år.-På, de gångna 20” åren har paret :från "Katrineholm, 80 år fyllda-och | hunnit sätta elva' barn -till världen, far till elva" barn, På bilden ses han I men nu får det vara nog, tycker hr nader . gamla: Yvorine.t: Blixt. Arbetsbördan för hustrun är naturligtvis - stor och trots barnbi- dragen på ca 4.000 kr om året och en rejäl dusör j folkp blir det | $, Kven om Sverige pumera rv” ?. goda grunder sägs vara ett ge-. nomorganiserat - samhälle, har denna. utveckling internatio nellt sett kommit ganska sent, "Det ser man t ex 'på födelse- ; året för en av arbetsmarkna- dens stora organisationer, 7 Sv arbetsgivareföreningen, : som i. . dagarna fyllt 60 år. Det är en | aktningsvärd ålder som sådan, | men - både .i förhållande: till i | > kontinentala industriländer och; övriga: Skandinavien” hör - den: : - tionen till. "de: | yngstå.”. Den är - fyra år yngre än den' största ”, motparten. vid. förhandlings-' .- bordet: ., Lands- -organisatio en, + som bildades 1898.--- : "Både: LO och SAF Organisationssträvanden 2 av '. mera splittrad» karaktär,- Tidigast +-orga- nisationsarbetet -Var - ”arbetarparten med typograferna i första Iedet, "Ty- Pografförbundet ' bildades” edan förbundet och : följande. ä leriarbetareförbundet,' D åren skedde 'sedan flera bundsbildningar med det nombrottet förlagt till 90-talet,; där LO: s bildande utgjorde” "kulmen: På arbetsgivarsidan gjordes i i sta hand lokalt grundade örganisa- tionsförsök "i slutet av 90-talet. Då förbereddes" också det” arbete; som mera direkt ledde fram till SAF:s - födelse 1902.. Ytterligare tre. arbets- givareföreningar ' grund d Fri: arbetsmarknad 1 jämvikt i JIntresse för. svenska linjen] - så de” "företa årtiondena efter, hu- ” vudorganisationernas tillkomst bjöd . 1886, följt samma 'år av Postmanna- | 3 samma + På oroliga tider, " Redan. tidigt började 'einellertia organisationernas- stabiliserande in- flytande att göra. sig gällande, Ur striderna började samverkan i oli- ka' former. växa: fram. Flera bety- delsefulla: förhållanden för - arbets= marknaden blev. lagligt, reglerade, Lagstiftningen avsåg dels det: so- ciala" området, bl a arbetstid och semester, "dels avtalsområdets' s 'k rättsliga sida .med bl a lagarna om kollektivavtal”. 'och”. ärbetsdomstol marknadens . parter fick sitt. star- kaste' uttryck i Saltsjöbadsöverens-] > kommelsen 1938 om'ett s k'huvud- avtal. Med. avbrott för några öppnå oroligheter: arbetsmarknaden fort- satt fran till dagens. läge.- Det: är betecknande att. inté:' ett.öre utbe- talades, könfliktstöd under det nu "ligger. inte 2 en. ny möda Det år. antas att också för- hällsförhållanden".: mödverkat > till den; :Dageris” avtalsförhandlingar är koraplicerade.. 'national<> och I före- år och inlemmades efterhand. i.Sv arbetsgivareföreningen som. huväd> organisation.: Denna - utvéckling'” var fullt avslutad först strax före 2920, Det stora .organisationsåret. $02, på arbetsgi den politiska storstrejken Å "eiala och na helt annorlunda: riot i i i dag. "Ock- | svarets besparingsutredning R slopa: försvarstandvåi en. avstå från Badvärda Pp förbättrade” tandvärdsmöjligheter i landet... Försvarstandläkarnas - erfa=- renhet är nämligen den att karies- frekvensen, bl a. på grund äv :ökad sötsakskonsumtion; stiger under det år. då första” tjänstgöringen "spår. av. positiv » styrelsen" vidare; Man : förbigår helt och -' utlandet : om "betydelsen" av tandvård inom försvaret för ' soldä- tens tjänstduglighet 'och' för indivi- den 'själv, "vilka erfarenheter. av styrelsen : ställts ' till . utredningens förfogande. Samtidigt som man så- ledes i Sverige lägger fram förslag organisationen och helt bagatellise- rar dess betydelse är man. runt om i världen och främst'i länder med | krigserfarenhet sysselsatt med :' yt: terligare utbyggnad och konsolide- ring av de organisationer "man re dan har: Å i . : Sjukvårdsstyrelsen medveten om att.den nuvarande" ”tandvårds- organisationen, som utan några re- videringar fungerat som ett provi- sorium sedan 1954, fordrar, en övér- syn, Ämbetsverket anser. sig: emel- lertid kunna ' påstå att organisatio= nen i stort kunnat! fylla "sin ' upp- gift och därmed gjort en inte ovä- sentlig : insats . inom; den”. svenska tändvården och social dicinen.:;- I sve: äbolans read Ett:arinat är | besöket: av; ledande: brittiska fack= & "LO 4] É ie |] till en: : försvarstandvårdsorganisa- Nl | tion. saknas i utredningen, påpekar |: alla .de erfarenheter från :' Sverige. om att lägga ned försvarstandvårds- : iska räknestycken, parterna” kan värdera olika "men i stort sett måste utgå : från 'eit ge- mensamt material: LO:s förre ord- förande "Axel" Stränd: yttrade: vid SAF:s 50-ärsjubiletim för tio år. ses i "det läge: Parterna: uppnått” av: ba- Tanseräde maktpösitioier, och 4 ”PALOS DE: MOGUER, ydvästra Spanien” (TT. = Reuter). Mina II, en kopia av. en av Co- lumbus tre karaveller; avseglade på onsdagen från Palos de Moguer på atlantkusten för. att upprepa :den store sjöfararens historiska färd till den Nya världen, : Det 'vår' från Palos som" Colum- bus' 1492 anträdde” den”. resa: som fördé honom till Ameri -.Befälh Fr Maj Britt Ulvefelåt ir + Varberg är en synnerligen be- - s; låten husmor och yrkeskvinna, . > Hon hae nämligen lyckats med 7 vad som är många hemmakvin= : nors dröm: hon kan yrkesar- » beta, ntan att på något sält ge avkall på sin uppgift som hus-' .-mor och mamma till två små, ” barn.” Yrkesarbetet « hindrar » henne nämligen inte från att. ” ständigt vara till hands för bar=" "nen, att ha maten på bordet + + när maken kommer hem 0 $ Vv. . "Fru Ulvefeldt är anställd som - ” expeditör och kassörska inom . . TBV, Hon sköter sina uppgifter - i hemmet och trivs ntomordent- -Jigt med den lyckade kombina- : tionen "hemmatfru-yrkeskvinna ' som arbetets uppläggning. ger. -. :— Rena önskedrömmen det här, kommenterar ' fru: Ulvefeldt, när vi hälsar på i hemmet-expeditionslo- kalerna på Bandholtzgatan. Jag har tidigare" varit verksam som konto- rist och fom. hemmafru - måste jag säga att jag. saknade ' mitt" arbete oerhört. När jag så fick erbjud det "om :att: hemma - sköta .TBV:s : expedition. . och - dessutom . handha uppgiften "kassörska, tackade jag ja med förtjusning. vt "ITBV är en organisation med" till räckligt många arbetsuppgifter för” att ha én egen, fast expedition. Ti-. I digare har. det mesta expeditionsar= , betet fallit” på" "TBV-ordföranden Sven "Hansson, som ' länge försökt lösa ;; problemet ' på - ett : någor- Junda tillfredsställande sätt; Och : mälningar, förfrågningar o dyl'som Fru Maj-Britt Ulvefeldt. har: nidsida uppgifter som TBV:s expeditör. Hon : skall inte bara ta emot telefona för kursprogrammet, utan "också tar. istenogram för TBV-ordf Sven Hana a : son, sköta - kassa)" postgiro os vi för programmet; Det'är flamsk vävs: -: nad samt. en kurs'1I teckning: och målning, vilken" eds; av' Rol, Bör | . STOCKHOLM ÄTT-sper) Mer samarbete I alla: slags, tri , frågor" även utom! Nord ns gränser i "rekommenderas 71. en" artikel 1 Mo> torföraren,: we svarvid:> Tmany "särskilt här: för. KV kr > senda” estk BVe H Många;' som. kontaktar fru Ulve- felt; " bestämmer; "sig inte: omedel- ligt tycker” jag "det är med hemma- fruarnas: ökade intresse för 'folkbild-]' ningsarbetet, ; :Sömnadskurserna lig- ee givetvis. i topp, men 'språkkur-] serna är/ på” god" 'väg.'att erövra även : :hemmakvinnorna! . I år. får vi också flamsk, vävnad, konstsömnad öch? knyppling "på: programmet, ämnen 'som' har sin största” publik bland just hémmafruar.. i — På herrsidan hår 'stort intresse visats” "för" ”Bygg och' bli belåten”, kurserna i trädgårdsskötsel och TV samt ”Vi trivs med bilen”. ” Kom g rna med. egna irslag ”-- FI Programmet uppmanas folk att fråga. sig fram till nya kurser. Än så länge har. inte Maj-Britt Ulve- feldt märkt något större intresse i den vägen. Alla 'som har något vid. "spanska" flottan. Carlos ' Etayo. Han sade vid avresan att han räk- nade med att kunna nå Gomera på Kanarieöarna inom åtta dagar. : Ir - » Han; har en” "besättning: på sex man; "alla klädd. på Columbus tid —-av vilka en är amerikan, en fransman 'och' en katolsk präst... SMan Kär: värken . elektriskt” ljus eller - radi "ombord och det enda sjökortet. är -en : kopi Columbus använde. - Karåvellen, som är / och är en exakt kopia av. det min- - Den nuvarande målsättningen för försvarets - fredstandvård bör, häv- dar: styrelsen, Ur, såväl hälso=. och stora utgifter. — Men vi tycker bå« da om barn, säger denne hejdund- rande farsa. 75 cc cv = absolut "mi imum. Besparingsutred- ningens förslag bör: såsom" Varande orealistiska och delvis grundade på felaktiga bedömningar. inte läggås still grund för statsmakternas. ställ- Dirgstagande i ärendet, uttalar; sty- yrelsen och: yrkar: på att behovet av len: "försvarstandvärdsorganisation iskall få 'en: förutsättningslös . - och ' sakkunnig Versymk: ” (TT spec.) sta. av Columbus fartyg, har: ritats av. löjtnant: Etayo. Den" har kostat «Vita -amerikanska ; solda er från eri "förläggning I Västtyskland. be- sökte härom dagen' en nattklubb, i Bamberg, "där: för : "tillfället. också tre svarta” studerande från Nigeria var .-z närvarande, -.- Amerikanerna skemål "utanför programmet är emellertid välkomna med sina Ssyn- punkter, framhåller hon. Och'kan- ske'de själva i sin bekantskapskrets kan "samla ihop en «tillräckligt stor grupp för att kursen skall komma till stånd. Allä förslag i den ' vägen tar vi emot med tacksamhet, '.. > -Fru Ulvefeldts intresse för folk- bildningsorganisationerna” och ' dess arbete är inte av. gammalt ' datum. Men nu har det. hänt, och det 'or: —1 fjol deltog jag I. en nadskurs och 1 år skulle jag gärna vilja" fortsätta "med någon språk- |? urs, Men, jag liksom många and-|: ra mödrar, har svårigheter. att kom-[] ma ifrån på kvällarna! >"> Fill sist. vill vi gärna nämna att svartinga och" två av de nigeriska: studeran-|' dena + vid + Frankfurts "universitet fick så" svåra skador att ambulan=]i sen måste föra: dem" till sjukhuset, Då var halva lokaleri-ödelagd. Ame- rikansk ; militärpolis kom 'efter: en tyckte att lokalen ingen; ting var för] ta amerikanska soldaterna; stund” och förde bort de bråkiga vi- genom ' vilket .r man kan fotog fera, däckens: anliggnfhgsyta.' Toa Csyh: Pi b ä har 'man ägnat särskild sUppE m rksamhet och för att inte behö, 'mäter olika typer. av däck och med bromsu tjämnare: naler, från: en ledning” i”. vägbar Den elektroniska mottagaren på: vara en ganska enkel sak. och prov resultaten är. positiva... .. I Europa har varje land sin "spe. eialitet när det. gäller, trafikförsk>, ning,'. men :engelsmänheh forskar inom "alla områden som gäller trd. fiksäkerhet.. En detalj är ”säkerhets- anördningar' på fordon ock det"om fattar allting från "ljus och körvisa- Te till bromsförmåga ochi passage: rarskydd. Det kan tilläggas att ifrå ga om säkerhetsbälten bygger man vidare på de svenska "försöken. Ny- ligen: har .från; det. engelska” trans-: portministeriet varslats om "Jag 'på fästen för säkerhetsselar. på sanitli- ga nya bilar — också I det avseen-" det tär -m alltså & nska. långt kommen. la De, engelska" forskarna anser rt vägbeläggninge är av mycket. stor betydelse, och man drar. sig inte för den relativt obetydliga ' skostnad d et innebär. att förse en vägsträcka på : En person blev svårt skadade då. en, buss med '- delegater, från -, 18:e” internationelfa kongressen om medicinens historia - kolliderade" . med" "en. annan: bör: meddelas.det det från Warszawa där ölla, ((ET-AFP1 ”, > elektronisk "styrning basérat pås g- Vär perimenterar :med : vagnar, förskdda SN SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.