s OM - syn till, det sammanhang y + bliceringen förvissa sig om" sådant "Tidningarna: Har. tlika: stort, ansvar "för bild som text ” , STOCKHOLM (TT) Svensk tidning har, brustit t tillbörlig varsamhet anser Pres- sens ä då .tidni + Ett: offer 4 början av 50-talet hände något som bland vanliga friska — visserligen ovetandes mn illustre- rat en artikel benämnd ”Vad "gör en övervakare?” med en. bild av .en oförvitlig elev på Manilla sko- lor för döva. ” Rektorn: på Manilla Nils Berg- ström har på uppdrag av en kvinn- lig 'skolelevs föräldrar epmält Evensk Damtidning. " Under rubriken till den ifråga- |” varande artikeln hade införts en|- helsidesbild av den kvinnliga” ele- ven. Under bilden angavs att den var arrangerad. Elevens tillstånd att publicera bilden "hade man ;varken frågat efter eller fått, ”. "Enligt Tektor Bergströms bes da: uppfattning hade bilden införts för att ge läsaren föreställningen |. om en 'ungdamsförbrytare, "men eleven hade aldrig ens varit miss- tänkt för någon förseelse. Att publicera en. bild på detta rätt måste vara en grav förseelse » mot- gängse - publicistiska - regler, hävdar rektor Bergström, Den om- rtändigheten att bilden angetts var: ra arrangerad spelar enligt hr Berg- ström . inte någon: roll" för .denna bedömning. . - 3 a Publiceringen a av "bilden hade För .eleven och för hennes anhöriga in- neburit . ett: betydande : obehag, : framhåller rektorn i sin klagoskrift. Svensk .: Damtidning har: för nämnden 'omtalat att. tidningen ha- "de köpt bilden ifråga av en frilans- fotograf som tidigare levererat lik- nande genrebilder, Några förbehåll från fotografens sida angående" des- " &a bilders användning' hade aldrig " gjorts. För :att:läsarna skulle .för- gtå att bilden var arrangerad, hade detta påpekats i, kursiv stil omedel bart unde Dä itmed” hade tidningen: ” dell, men "som borde ha väckt - världssensation och varit värt de: största .- tidningsrubriker.' Spetälska' kan botas! En 'av "världens äldsta — sjukdomar, känd och : obotlig $ över 5.000 ' - år har äntligen fått sin över-' .” man. Läkemedlet heter DDS, ett . sulfapreparat, . som dessutom . 'har den stora förtjänsten att vara billigt. Det kostar kanske -- bara 15 kronor om året att be- " händla en patient, Alla blir inte - bra men många. Även om det ; kan ta "upptill fyra; ja kanske + fem, sex år. Särskilt goda är: ; tidigt. stadium. - | - Detta låter ju underbart, och det är inte. svårt att förstå att nyhe- ten väckte glädje och. hopp i alla leprosarier över hela världen. Sen dess har många som haft den hem- ska 'sjukdomen kunnat skrivas ut som: friska, De har glada återvänt till" bara för, att' finna att ingen ,läng- re :kännsg vid dem'eller vill ge dem "arbete. Den före detta spetälske be- tis; som” en. utstött, en levande död; Han sakhar kanske både fingrar och ker, ::som: kunnat .- återställa, "Därför -. kom mer folk ofta, tillbaka till sjukhu- de blivit frisk: "Därför: bor ' i prosa Abeba" ca 3.000 människor i- plåt- baracker, 'byggda. som "ett :proviso- rium för länge 'sedan. Kanske är'det vara :'800,, som behöver» vara nära jukt för: sbehandlingar,', resten gående: innehållet vara, . uteslutet, så Le ubliverins. gen AE RR av: pektör Berg- det obehag hön- ansåg: > Tidningen! beklagade" djupt om eleyen :utsätts:för obehäg;. trots satt bilden.;angetts vars. ”arrängerad, men ansåg. sig inte ha' brutit : mot gängse publicistiska rögler. bra att, de .kunde "hemma, om ;de nu bara” häde ett” hem att komma till. är "friska eller. 3 syster), Ragohil 0) a till Jeprosariet. 4 AddisvAbeba för ca sju år jsedan, fanns, det, inte ens ordentliga. latfiner” ki r alla des- "Pressens c . Ven tidnings utgivare Jiksom. Hår de. bilder: som" återgeg: oavsett hur bilderna anskaffats: H =: I:de av Publicistklubben” utgivna ' publiceringsreglerha har också. ut :tryckligen framhållits, ; att tidnin garna bör känna ansvar: även "för "bilderna. 2 Fr PR Det är” 'nämndens'; meni än "bort införa bilden ifråga titan méd- givande: av den person .som: bilden föreställer, Genom att'inte före pu- medgivande bar tidningen brustit i tillbörlig vaksamhet.” KAR - | Tsärens: förtjänst att flygets folk: nbärblå uniformer ” LONDON (AEP) so En av vår tids gåtor har' fått sin " lösning: Varför bär flygets. meniga "och officerare, civilflygets ' piloter . och flygvärdinnor, ja, till och med markpersonalen i både. civilflyget "och flygvapnet, och" därtill i alla länder, samma blåa uniformer? Jo, : därför att bolsjevikerna den JF ono- vember 1917 under ledning av Le- "ning erövrade makten i Petrograd . och senare också i hela Ryssland. "Detta har vicemarskalken för det » brittiska ' flyget, James 'Gordon- Finlayson. avslöjat. Det var nämli- gen så, att det brittiska flyget un- der första världskriget bar khaki- "färgade uniformer. Ingen i världen > tänkte på att klä lygets'män I blått. Däremot har "Rysslands siste tsar, Nickolaus I, år 1916, 1 England beställt väldiga massor av blått mi- Htärtyg, som han ville göra unifor- "mer: av för det "ryska kavalleriet, "tsarens ögonsten och stolthet, Bol- sjevikerna ' kom "dock ' emellan. De brittiska. textilfabrikerna var just klara att leverera till det allierade Tsar-Ryssland, 'då' Lenins' gossar tog makten i Petrograd. Textilfa- brikerna skulle ha gått i korkurs, ” om brittiska flygledningen icke fat- tade ett' behjärtansvärt och 'snabbt beslut. Regeringen övertog. de. blåa tygerna för "flygets" räkning. De "brittiska" flygarna kläddes i blått. "Alla länder: följde efter. Då flyg- ”värdinnor och civilflygets personal blev :talrikare var det redan själv klart runtom i världen att män och kvinnor, 'Fom 'har med” flyget att göra d skall! kläs. blåa uniformer. i tidningen, |ga/Särskilt-allvarligt var det att xe, bodde 'om; varandra tält, hopträn ka.småbarn. fick vara "kvar. hos smittoförånde” föräldr "ett ganska säkert "sätt att, ittad:" Spet- älska är' fråmför "Mycket ättre sen less, "mycket nergiska . Ragnhilds 'sida' och. tack 'va- sys just.nu en ny: klinik: och nytt kök. Men ä även om-de värsta 'baracker- na har rivits finns'det många kvar, och .det :finns mycket att göra än, det.. behö .man, inte. .gå .många minuter i lägret för att förstå. Det är förfärligt att se' folk: linka fråm på vanställda fötter, se händer utan fingrar " eller "med; krokiga : stela Ad fingrar, och veta, att om det. bara fanns pengar,' så "skulle" många "av dem kunna få lindring "med. hjälp äv proteser, krokiga fingar kan fas ut med gipsbondage.o. sv "Då är man kättre att se de unga flickorna med ansiktet vanställt av, stora knutor: De kommer i de all- ra flesta fall att bli alldeles bra. DDS- kuren ' kanske tar några år, men bölderna smälter : "ihop och kan. komma - redan. efter "födseln; om; ; modern har öppen, "smittsam spetälska. Dit kommer. "också läg- rets föräldralösa” barn och de, vars] föräldrar har så svåra fysiska han- dikapp, att. de. inte kan ta hand. m em, ls os ris er .. Hemmet, "skänkt a av, kejsarinnari, är tre år gammalt, ' men "först nu börjar det' blir färdigt! Med hjälp av - pengar.- från -. Rädda - Bernen byggs” just” nu en” flygelbygg- nad, med bad, - toaletter, matsal, tvättstuga mm för att komplette- ra den första: byggnaderi, som sak- nade dessa för. 65—70.'barn ganska nödvändiga" utrymmen.: Den dåva- rande” byggmästaren och” arkitek- ten lyckades ' göra 'slat på de an- slagna; medlen : på : bara sovsalar trots att de, använt. så dåligt ma- teria] att t ex "alta rörfögar sprack Det kvittar vem ar- är, | mån luras gärna - ” chanserna. för dem som kom-; i . mer under" behandling. på ett. . -sina / familjer . och hembyar handlas fortfarande som på bibelns ' Det'ser, ju" vem som ' helst, menar many; att. den sjuke "inte är bra. tår :och ansiktet är. deformerat, sa- .. inte " mirakelmedicinen set, eller vägrar att lämna det: sen: 1 -Addis | Så baracker, I Sjuka och friska, barn,'och: gamla |! ungdoms jukdomi;” Däremot. t- händer . sin der met satser från | jälp” från "Sverige, bla byggs : lämnar inga. ärr, Riktigt roligt | känns det: däremot att gå til” barn- t. dit: småbår första” ”gången” vattnet” släpptes på il Fat Botad spetälsk kan inte komma hem . för :okunnighetens rädsla | Engelsmännen ger |; | 'semesterbyarna ” förlängd: säsong? Nu är det meningen att engels- länga säsongen vid våra svenska semesterstugebyar. Stugbyarna vid turistorter står i början och slutet av sommaren halvtomma som enl”. följd av att de flesta svenskar har semester I juli" I England däremot har ytterst få semester i JR sach De här; barnens' föräldrar har spetälska i ett smittosemt” stadivin Abeba; blev det min”. uppgift att hjälpa. -några- av. lägrets. skolpoj- kar med att snygga upp kring barn- hemmet; i ee arbetade”, hårt-:under Vv; "som; sammanfaller; 'med gå "en" ”gräsmatt: ;. gräva nål: i dén' 'sega leran. "försträdplan- Att plantera. b leprosariets barnhem och kan på så sätt sk sjukdomen, - och. småttingarna tas om- hand av syster. Ragnhild Wahlborg på”. överhuv d där ” betydligt "mer . utspridd . öv över hela sommaren, Juni, augusti och är l nå framför andra'i öriket, " NOS Kunde nu engelsmännen lockas att tillbringa sin semester i en svensk stugby. skulle "säsongen för dessa |. byar kunna avsevärt förlängas sam- tidigt som anläggningarna blev mer räntabla; = Md Stugbyarna' står ofta mer eller mindre tomma i juni och septem- ber, säger turistintendent Åke Sun- delin. Med reklambroschyrer på tu-' ristbyråerna i England, och annon-' sering i engelska tidningar. hoppas vi "kunna, locka : engelsmännen till de ' tomma stugorna på tider 'då jälva” inte har: semes- tundand, stugby-t i Eng- land "har ett: antal ..representanter' för turistområden med stugbyar va- rit! samlade till sammanträde hos Svenska turisttrafikförbundet, som är, den organisation som: skall stå för -. introduceringen- av "stugbyse- j mestrarna, ..Man' diskuterade bl-a gemensamma trycksaker, or :— Stugbykampanjen på glan. kommer inte att ingå i den'stora 1, nordiska. turistoffensiven, - berättar S dd från den h and områden, De "svenska morötterna, dubbelt så stora som hemma,” vit- kål och sallad kunde just nu: skör- |b das, medan ' potatis” och bönor än- nu dröjer ett tag. nyttiga lärdomar, Ia te för dem som! in än och d ger ett. närings= remot är. ett ganska lätt, är .trästaketen ' slår rot ibland: Man 'bara' sticker, ner kvis- tär”och” grenar av: de' sorter "man vill ha, så "växer de snart ' tillskott i maten, det är inte svårt att förstå. Men blomsterrabatterna är de värda att ödsla tid på; när det” finns” "så "mycket 7 annat ” som | verkar: mer "angeläget på" ett :1e- prosarium? ” Jo, . rabatterna är an- gelägnå de med. .Det är viktigt med något sorh är vackert kring männi- skor. "med". en "sjukdom" som ä så vanställände : handla” fäturen: som en ent or - itä dit man: från - »Naturskyddsföreningen, ; 'som grundar sitt uttalande bl a på "klipp från" olika: lidningar Men även på andra håll där : man " sysslar med r da mot nedskräpni är man bekymrad även om omdömena inte överallt blir lika hård. "> "I våras 'startade Skogsvårdsföre- ningen"mefd hjälp av, väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen en kampanj med mo ?Hemmafint i marker- na”. BI "gick en” affiseh' ut..till alla skolor. Den .kan; betrakta som ett förstå ax blygsamt försök och kom- mer” att ' pågå "även i: fortsättnin- "jägmästare Hans Hed- Tänd Skogsvårdsföreningen. Ännu et” ”tyvärr inte gått upp. för folk hör" de" skall: umgås med 'na- turen: Men” får vi hålla 'på. i.10 år blir:det kanske bättre. En om än ringa tröts i bedrövelsen är att and- ra. länder” har liknahde problem; i i Tyskland, har man t ex: satt i gång med en st r kampanj mot nedgris- ningen ; I' Danmark "däremot ' håller man -rent.: Det är en- väldig skill- nad mellan; tillståndet . där och hos 038. > "En "särskild "sorvicekomimitté "med representanter för en rad olika oré ganistioner ”har ”sedan” ett par år sökt vidta årgärder mot -vägsnus- ket. 'I är har kommittén inté -sänt ut något speciell "affisch, därför att man har velat se 'hur: det verkar utan” en "sådan," "säger överdirektör Gösta Hall:ii' Väg- och vatten. Sty- relsen vidtar en hel del åtgärder, pi a här: man, inslag "i. journalfil- I Rastplatserna inhägnas? '+ Överdirektör Hall tycker dock att det i år varit ovanligt litet klago- mål mot nedskräpningen' vid :vä- "| garna Om. det ru, beror på" någon sinnesändring eller att. folk..trött- nat på”att klaga, Men det kan hän- vettiga, människor; en samling ' ofö bätterliga måste: man ju alltid lägna och att antalet i och för sig inte" är”så' stort. Det är .rastplat- |? ser som ligger ir närheten av" villa” eller sommarstugebebyggelse : och platser "inom 'nåtursköna 'områ där det samlas mycket folk, : Mer och mer. har vi för övrigt blivit övertygade ' om "att åtgärder måste” vidtas för. att avgränsa rast-' ådena, event: i dem, och att avtal måste träffas om ren- hållning. Det 'skulle' bli en. utökad renhållning utöver den 'verket're- dan sköter. Däremot har man "intet | hopp om att kommunerna skall in- gripa. Härför krävs lagändring. Svårt sätta fast småbåtsägar «I sommar. har: kustbevakningen | kunnat? ingripa både ' mot. hed- skräpande fartyg och mot fortkö- rare till sjöss, omtalar överkontrol- lör N G Wide i östra kustdistrik- tet, En rad razzior har gjorts med skiftande resultat. De stora fin- landsbåtarna som "passerar skärgår- den har stjälpt ut massor av' skräp från försäljningskiosker och ' kök och en del av de ansvariga har vi kunnat sätta fast. Småbåtarna är besvärligare att övervaka, En små- båtsägare kastar. ingenting "över |! bord om:någon är i närheten, så på den fronten -: har: vi: "inte. haft någon större framgång. i -" Kustbevakningen har gjort långa 5 raider utefter kusterna föratt -sö- ka bedöma 'omfattningen av ned- skräpningen i vattnet Och det har förvisso hittats rätt mycket skräp såsom flaskor, tomkartonger, plåt- "I de: Denna: dragningskraft är emel- t Men: syl hoppas få. glädje av den ändå, när :vi :så' '| smått -sätter "igång till” våren' och 13 känner..oss för: om, .engelsmännen verkar intresserade av svensk stug. en” svansr. Dr i Brandt sända uppgifterna. och: kominit' fram till det: resultatet, satt vår jord si Par; med sig” en. ”svans”; c:a 6,5 "miljoner km lång! Man vet ännu inte på långt när allt om den- na . svans : men den" förefaller" att vara ett bihang till vätemolnet runt | jorden, Svansen "har uppstått som en följd. äv; avdunstningen”: från allt |. vatten "på | jorden," Denna ”ånga” stiger. upp högt: atmosfären, där atomerna ; från Sångan” splittras. Därvid återvänder syreatomerna till jorden, medan! ' väteatomerna ' går förlorade i"; världsrymdeni;:: Ehuru jordens "dragningskraft: är "ytterst liten "i världsrymden, stannar 'vä- teatomerna "dock ;' kvar sen” tid inom "jordens .dragningskraftsområ- lertid,; tillräcklig för 'att hålla väte: atomerna kvar en tid och ås ningom låta dem försvinna i i världs: rymden. Resultatet av' allt detta är, att jorden regelbundet . ”förlorar” vatten i:världsryraden, något som emellertid, : enligt "vad man” beräkz nar, kommer 'att: ta åtskilliga mil- joner år.” schematisk bild: av: detta: molns längd.” För' att göra: bilden "tydlig nog, måste jorden och "Venus teck- nas i för stor skala, ehuru de egent- skall hjälpa till. att för-| ” Teckningen här ger 'en' <Åv trädgårdens alla blommor. "är inga så efterlängtade och. följes med -I Så stort intresse som de tidigt blom- mande. lökväxterna, När snön smält bort, ja ofta medan den ännu lig- ger kvar, 'sträcker. snökrokus, 'vin= tergäck, "snödroppar och iris sina blommor . mot ljuset och låter oss ana en ännalk bl tid.med i "många år. Måste" man Plantera nya lökar i-rabatter där lökar förut stått: är risken. för . -sjukdomsan= grepp större än vid "Plantering I ny jord. Dessa kan dock förebyggås om man några dagar före Planteringen” strör ut 50—70 g Brassicol per kvm och blandar: in "detta medel r övre allt fler och fler blommor. -” » Lökväxternas ligheter & är många. 1.den yanl användningsmöj- jord. kiktet, Bi la Fianteringstlden. ia är se och oktober må a. trädgården har man. .användning för- massor av" lökväxter; i äldre ”upp- vuxna” trädgårdar Kan man stoppa ner lökar. -rosrabattérna, " mellan såväl tidigt 'som sent blommande perenner, under "träd och "buskar eller varför inte på den soliga plats där 'sommacblommorna skall såg el- De första frostnätterna "har då för= stört sommarblommörna I .rabat= terna och jorden har dén tempera tur och fuktighet, som bäst gynnar lökarnas, rotbildning. En välrotad och angripes. mindre av sjukdomar än" sent planterade och ' "därför då ligt: rotade lökar. För norra Sveri« ge är därför. September bästa plan«= varje. sort. En kant av Pärlhyacin er eller snö- droppar och 'därinnanför 1 grupper, planterade" i narcisser: och" "tulpaner är ett planteringssätt som "har sina där givna plats, ”slamteres "de! Äintressan; : län fruarna mu men |: skillnaden inellan; 'sorterna | grup tulpanerna; lérsta delarna av, vårt land kan man plantera I oktober och även 1 början av november, an - När blonindar ; de höstplantetade åkarna? "Att kalla dessa Vårblommande är en: sanning , med »; modifikation, «I ' södra Svérige blonimar de Från te- bruari till in. - dun], öm väda leken Nan t; Jorden- har | och Jå T derat .de av satelliterna. ” jorden. SE samla lökblo ti "med iden, Inre gäcken, , I Gala = SN orter i finna, fans ytterområden. I: gräs, skall lö blommorna: planteras; lätt, och 1 Ingen: jord skaffenhet ' att ökar ':ej: trivs: där, På torra. jordar. planteras Allium, Iris Chionodoxa och ;hyacinter, m men även andra arter trivs där, En mull= | ligen” inté "skulle vara 'större än en blandad, lätt 'genomsläpplig jord är den bästa "för alla blornsterlökar "| och sådan. jord har man i de flesta trädgård impel visar; och även vis- jZ utmärkt "även 4]: styv lerjori Jordens ' näringsinne- 4 håll spelar”: mindre” roll, då, lökarna åren. utbilda. nor= kontrollör . Wide” att påståend | lökväxterna KG mm. trädgårdens, and- om nedskräpningen är något över-|- drivna. Den är 'dock. Hllräekligt stor för att vara ett problem Fartrazzior r efter alla kuster så I Stockholms skärgård har kust- bevakningen i sommar haft ett 20- fal man ute för fartkontroller. vid veckoskiftena. Många fortkörare har blivit fast, 20—25 åt gången i, de mala blomnior. .Gödslar "man: sedan |. största ”svepen, som pågått ett par timmar åt gången. Men det verkar]; som ”om ; kurvan" är något fallande |" nu och att kontrollerna” haft goda| resultat i>preventivt: syfte. Inom kustbevakningen räknar. man med att fartrazziorna "nästa år kommer att utsträckas-till alla rikets kuster. '-Hur ofta" behöver "lökarna planz]5 teras om mande fråga. en ständigt: återköm- Har lökarna plante- rats i lämplig jord, är fullt friska|t och årligen stillföres, allsidig' näring 9 dö ar kan de stå kvar på samma växtplats re ISEAnEA blommar '. då en :del som omväxling bland de. låga, små. blommande; "Iris reticulata,: och namnksorter därav är-in | färgstarka" och tidigt" | de har också visat;sig i vårt klimat; Fritillaria” meléagris, kungsängslilja, och. e. greiösa Ane- mone äpénnina och ”A blända,' gre- kisk; sippa; väckér alltid uppmärk samhet och beundr. iv ” ökblommor + bockar så ökad" ppi början av' april :börjar. de" ljuvliga , « ra scharlakansröda . .blommor på varje stjälk, T kaufmånniang, 1 näck- ' rostulpan, och T"eichleri: är några . av” dessa, Största” blommar: h e. Hd: illa komna,” "ytterst" 'storblömmiga di winhybriderna, som - -rekomrher i i röda fårger, ; Kanhända .minnet=:ay'r så lök ger större och bättre blommor ns 1 södra, och- mela .- blire td ” "Hikaså botaniska tulpanerna lysa upp våra ' i . rabatter, Tulipa praestäns. med fle- ärksamhet,.' I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.