” ' Hinneryd BGöteryd - : ” bo ummeslöv. Numera . är: hon "bosatt ' "hade hon bl: -- assistent i Mellersta Hallands för- fe "av föreningslivet på sin ort, Han :dersson; som är pigg och wvital 'överassistenten i Hallands län Ivar " Pettersson, Bondegatan 10, Falken= - berg. Jubilaren är skåning till bör- : har. varit . hallänning sedan 1934. ” Efter lantmannaskola och kontroll- » tillbaka politiskt verksam och så-. ,'. sedan här i Halland aktiv SLU-are : "smed: den "praktiska tävlingsverk-. "Ya fungerar han som ordförande i - fullmäktige . samt är ledamot SN "” han, fyller ; är ordförandeskapet 1 dt Sveriges överassistents- och hus= ss djursinstrukförsförening " damotskap i styrelsen för >. has inköpseentral i Falkenberg. , " är et '. ten, gom han' södan förblivit ftro- M Y | vr MARG AMARNMAAFASAMAAMAA KM MR Rea ere rer vrvvvt ver Yrvvr ? vyververYYY ere re v Yr YTA - | : : | Måndågen deå -1-6ktöbér 1962 M | r TARO Hö = s — g” - > RING OSS. En ali fall or AA da ja NN "oa M ÅRKARYDS-BYGDE N Ke äm Nn it ienaré i | 1 Skåre år 1841 | Rrsma fromen: : Laholms Tidni ngs 1 kalredaktion:. Markaryd, Villagatan - art eten . ne RE ee oto HE: os en Redaktör: Svea B B: Jönsson. Tel. 10150..' + DET LÖNAR SIG ee Av E R Gitmnieriis «Med én grötfrukost. «32 ' TU ed Is Tel, 35/13 41, Rasa i: Markaryd får sd "samhet "den 8 . januari 1963, stitution., En, avdelning. för : ny, institution. för 1 milj. kr.” kommer att få en helt, ny in- utbildning 'av' instrument” och” SN + regulatormekaniker' för Cettulosa och pappersindustrins be- hov. : kan, kommer ärendet upp i Kro- .nobergs läns landsting och där- vid . kommer - -landstingsmännen att. besluta", om denna" utvidg- ning, ; Engångskostnaderna för den nya. Institutionen kommer att. 'belöpa « sig på 1 million 125 tusen kronor. Elevhemmet kom- Under den. kommande vec-: mt mer att kosta 325 5 tösen kronor i byggkostnader och inredning- en av detsamma . har beräknats till 100.000 kronor. Sjölva skol- byggnaden är beräknad : till 425.000 'kronor och inredningen till : 75.000 kronor. - Undervis- ningsmaterialet är berälnat till 200.000 kronor 55 oo. ere 5 - Div. 4 Ssydv stra Småland. a : Älmhult Strömsnäsbruk, 3-2 > Växjö morra Skepp ihult ; 2—6 | ; - Rydaholm—Mar'karyid = Alvesta—Ljungby: . -' Rottne—Liatorp :: Traryd-—-Växjö”, BK. "Div. YL 1 jun b. ruppen. Traryd B jingbygr ppe Strömsnäsbe I B-Timsfors - Ryssbo B—-Delary 122 3 "1—410 ': 0—1: NM Div. V sydvästra. X:s | Agunnaryd—Ryssby sd : 3 DL Diö—Grimslöv -. Hallaryd—Hinnery: rd 2 2—2 se Hamneda Häradsbädk AA : : Kornhult. "Predikan Björkman tisdag kl. 19' av Oscar i "EN STACKARS FLICKA som fått sina semesterfotos' fram- : kallade'i i går såg bara ett enda sudd på negativen. .. . — Det bercr på skalning, sa a for tohanidlamn:! ' —' Nedrans också, :ga hon, jag skulle naturligtvis inte ha lagt fil men i cykelkorgen! - Ershöle— Vireeta tad "J omvaldes för två år: fröken Lucia " Parkettgolv ' Linoleum +. "" Plastfiltmatta '. - Vinylplattor + : Te 15341. Hantvergsg. 2å HALMSTAD -:, det Mellbystrands = -barnkoloni” höll - 'Örsmöte i lördags s Mellbystrands barmkolonitör 6 hade; på ' lördagen . årsmöte, under ordförandeskap av sparbanksdirek- tör Folke Willstrand.--. I styrelsen Ingers och Gustav Sundgren, Kvar- ståender Folke Willstrand, Walfrid Göranson och. Sven Hanson, Till revisorer. 'omvaldes ' fröken Anna Lindgren och / Lennart Lanqvist, Kolonin har" under ' den! gångna sommarsäsongen . varit: uthyrd till Vantörs . sommargårdsförening Stockholm, :, sn ar i Sommarstuga Nl > på Hallandsås - fick: tjuvbesök - I början av september' upp- "täckte" en” ' hasslövsbo; att en . fönsterruta krossats i hans på: Hallandsås, tuga' | FÖDELSEDAGAR 85 år. = 7 fyller i morgon fröken Emma Andersson,” .Skottorp, - Fr: An- för sin ålder är född i Sävet, en ' broders . villa Skummieslöv och klarar | sig själv helt och hållet. I yngre dagar/Y 'a. anställning i Halmstad och Göteborg och var också ..;.husföreståndarinna 7 prästgården i | Eldsberga, Ivar P Falkenberg. Över a Femtio år. "fyller den 2” oktober" deny, född i Västra Ingelstad, men assistentpraktik blev han försöks- söksring. Åren: 1939-1947 tjänst- gjorde -. han ' som -vandringsrättare och sedan 1947 har han varit över« assistent i länet, : Hr Pettersson är sedan många år lunda var.hån först; i Skåne. och. . MINE "och ;studi betet som framträdande intressen. Nume= Fall €rberg-Skrea' cp-avdelning. Han " har även anförtrotts en del uppdrag inom, det kommunala och nämnas kan. att han. tillhör. stads- och 1ö; som landstinget har han haft en dat ”revisorsuppdrag. Andra funktioner samt. 1e«. Bilägar- fyller i dag, köpman 'Monne 30 hansson, Nytorp, Eldsberga; i . är född i Femsjö, 1 Småland, men kom i ungå år ut på hallåndssjät- gen. Under många år. var han” an- ställd -på Nygård,' Eldsberga; och har gjort sig känd som' en duktig lantarbetare, J. har tagit livlig del var med och, startade lantarbetar. för 30. år sedan "och här. ända från begynnelsen tills i våras tillhört dess styrelse, därav. 22 år som ordf. Han har under flera år',varit ordf. det kommunala arbetet har Johans- son alltid varit intresserad och på i | mångahanda sätt engagerad; Bl-a, i kommunal-;” social- "och hälso- vårdsnämnd, Han. har 'också' under många år varit "ordf. i Eldsberga kyrko-' och. pastoratfullmätktige. Om Manne på Nygård. kan sägas sätt skött sina många uppdrag och Manne Johansson echöll på sön- dagen ' i . Eldsberga kyrka efter gudstjänsten ur kyrkoherde Yngve Adahl hand Kungliga patriotiska : | sällskapets guldmedalj. Manne Jo- hansson, som i dag fyller 70 år, har ett” 40-tal år varit anställd hos familjerna Andreasson och Wetter å Nygårds egendom "toi Klgskyttetävlon i Knäred i går : Knäreds jaktvårdskrets hade på sönd på Knäreds älgskytteba- na anordnat tävling om den s. k, Husqvarna-älgen "vilket .: pris. är uppsatt av Husqvarna vapenfabrik. Det gällde att på löpande älg, av. stånd, 80 meter, skjuta två serier om vardera 4 enkelskott och fyra dubbelskott, : Priset skall erövras tre gånger för att bli ständig egen- dom, . in re a . a i Eldsberga arbetarekommun. För |. att ' han på - sett redligt' och rejält |. men: då ingenting - tycktes ha stulits, anmälde han inte ”JN inträffade för polisen. När han den 29 september kom för att : reparera .skadan såg han, att stugan på nytt haft en obju- den påhälsning." Någon eller några : hade sökt ' bryta : upp dörren, och inne i stugan ha- "de anställts åverkan . genom att en del lådor i diskbänken slagits sönder. Dessutom hade man vispat sig några ägg samt ''s ”tagit-'kaffe, :socker- och "6 "kr i.; kopparmynt; Averkan ' och : det. stulna - beräknas till: ett sammanlagt : värde värde av: 88 kr. Tre inbrott. DL I Halmstad 2 "En. lägenhet och två' kondi- torier i Halmstad ' hade: besök av tjuvar på lördagseftermid- :.dagen. I lägenheten hade tju- ven kunnat gå in genom den ”olåsta : dörren "och tillgripa: en - portmonnä : med ' ca 20: kr." I det ena konditoriet hade tju- > ven gått in bakvägen och ta- git en. damväska som dock in- te innehöll några: pengar, ' På det andra konditoriet hade han helt fräckt . gått in och tagit «att - tjänstgörande; "servitris 40 .kr ur kassaapparaten utan märkt något, : : Resultat: 1) Einar Persson, Björ- kered, .51;.." 2) Kurt Ljungkvist, Knäred, 48; 3) Hans Nilsson, Dy- 1.345 . + 'oms |, ' med 16” eller 18” svärd” och - ZW McCulloch SL-kedja "Välkonimeri in och OLMS; nas fackliga förening i Eldsberga y Ad AHO , Laholr . liggande cylinder ger perfekt balatis och smidig, vibrations- : fri gång e lättåtkomliga reglage e plust- och gummiöverkläd- da handtag + ny koppling för perfekt tomgång ny utform ning av, veyhusbotten och en rad andra nya finesser RU ULLOCH motorsågar > nl. 201342 KE Så reborg 48 poäng, er Rn görs il .McCulloch Jat 'oss visa 1963 års - JÄRNHANDEL' - . reptilen. / I Herrans år 1841 "utkom i Vene- dig från Giuseppe Antonellis | tryckeri en bok med den överras- kande titeln ”Svezia e Norvegia”, Staden i lagunerna, som då hörde till Österrike, har ju sedan Marco | Polos tid varit känd för sin vet- girighet, och det är också ett di- gert arbete, antagligen det utför- ligaste som kunde presteras på ita- lienska, när det tog ett par veckor att färdas med diligensen från norr till söder, : Jag .vet inte: om , forskarna, som ganska noga finkammat. allt som skrivits om Sverige i utlandet, upp- märksammat arbetet. Men det ger på över 500 sidor en beskrivning av Sveriges geografi, historia, be- folkning, näringar och kultur, som förefaller" förvånande riktig. Dess- utom: är ' verket rikligt. illustre- rat med i Venedig utförda. teck- ningar, ofta av, ganska lustigt slag. "Det finns änledning tro att boken tillhör den officiella litteratur var- med Carl Johanstidens -faderliga överhet sökte: sprida : upplysning om det avlägsna Sverige ute i Euro- pa; Hans Majestät själv är repre- senterad bland bilderna, som också återger . den tidens -svenska ' uni- former. Det' skulle alltså .vara' ett slags ”Sweden, the: i Middle-way” från 1840-talet," << + Särskilt beskrivningen av de oli- ka svenska landskapen och städer- na 'ger en 'ganska' roande uppfatt- ning om vad man för 120 år se- dan. ansåg | turistiskt , intressant. Skåne och, Malmö ägnas sålunda sju: tättryckta spalter, Vi får veta att ”la Scania” är en av: Sveriges vackraste och mest bördiga provin- ser,. Landskapet brukar, ifråga om klimat, jordmån och näringar. jäm. föras med Danmark, Holstein -och Mecklenburg :—' alla tre, berömda för sin fruktbarhet... r "Skånsk idyll på italienska . Efter en kort översikt av Skånes historia, med särskild hänvisning till. Napoleons avsikter att. ”åter- förena” Skåne med Danmark, får vi en trevlig beskrivning av. natu- ren : söder . om . landsvägen. '- Dén låter ännu mer idyllisk på italiens= ska än den kanske är i verklighe- ten: mjukt böljande kullar, väl od- "lade fält, vackert utplacerade går- dar,” leende "och" välbyggda ' byar, slott” omgivna av parker — så ter "sig Skåne för resenären så. snart p dstigit.i”Elsi han 1 ratorium” o s v. Det var vid detta universitet. som. Linneus studerad Pn och du it förstå det sköna de första grunderna av den veten- skap, som. gjorde honom ryktbar, påpekar författaren, och i i domkyr- kan fäster, han sig vid en brunn i vilken finnes en källa, som ge- nom .'underjordiska ledningar 'för- ser alla stadens hus med vatten, På kullen ”Lyhers” invid Lund valdes de forna kungarna av Skåne. 2 san SE Sänd Den vilt romantiska Kullen Beskrivningen övergår. "därefter till Landskrona och Engelholm, men framför allt till Kullen, som synes ha gjort ett starkt intryck på för- fattaren,- Han berättar om den nya fyren, byggd 1818, som skildras syn- nerligen dramatiskt: ”Denna fyr er- bjuder. en lika överraskande som dyster anblick; kring "den ser du de vildaste klippor," skilda. från: var- andra än av, djupa , avgrunder, än av smala stigar, medan vågorna, i KEN NEMI under, bryter sig mot berget”. Vid foten av den högsta klippan ligger |' den berömda håla, 'som kallas ”Silf- pickare-Holet”, ' Här: erbjuder na- turen en verkligt sällsam anblick, ”som . lönar. dina ansträngningar”, På ena sidan :reser. sig hotande klippor : och högar av'stenar, som rasat ner från berget, på andra si- dan har man alldeles intill sig det oupphörliga : rytandet av, Oceanen, vars anstormande' böljor . klippor- na förgäves bjuder motstånd... .., Lägg till detta, skriver, författa- ren, den vilda ingången till grottan; fyren, som likt en trollkarls boning liksom svävar över ditt huvud och tyckes höra fill” en annan -: värld. Sundet ' med fästningen ”Crone- borgo” . vid, "horisonten, 'de' 'otaliga skepp” av, "alla" storlekar,: som drar Inte "långt därifrån finns en liten det fruktansvärda bråddjupet där-|. ' | ske. sagesman, .Men det: vore inte trande i detta skådespel hamn som, man: vet inte vari T, kallas Paris" hamn, "10... ” Man kan, sägen författaren, :na=) turligtvis inte tala, om allt detta utan att berätta om ”il vecchio. di Kulla”, (Kulla-Gubben). Det är sed att när ett fartyg dubblerar Kul- lens udde skall de av manskapet eller Passagerarna, som- ser fyren] för första gången, bjuda på ett glas. Detta ger anledning till en "liten festlighet, som på svenska kallas ”hoensa”, -Vanligtvis uppträder då en matros utklädd till. Kullagub- ben, svärtad om ansikte, och hän- der, . klädd. i skinn, iförd. en , röd yllemössa och. med Neptuni ropare eller treudd i'handen. Han "samlar in gåvor och med dessa bjuds hela besättningen ' att dricka . en.: glad skål” för den "egentliga bergakun- gen”. Hl. + Ändrad stnak för. turtstmål - Med detta får vi kanske dov att lämna vår välinformerade venetian= hack svårt att till besk; iden|” startade Per. Palmqvist den svens ska! sändagsskolah 1851. «. SINE Månza « blivande,; söndagsskol. barn kom. på: - söndagsmorgonen [hem till Per Palmqvist . och has , [fru Där fiök' de vara med om en” 'söndagsskollektion, och denna: var I kombinerad med en enkel grötfrus= kost. Palmqvist var lärare vid pring ' | Carls: skolinrättning : På .. Vollmär Yxkullsgatan i. Stockholm; Redan | på 1880-talet började man med re«= gelbundna insamlingar för, .hedn - ide : lorna. I Fellingsbro i Närke beslöt södagsskolbarnen 1888 att i stället ' för” de sedvanliga" julgotterna på ' julfesten i stället sända: pengar till hednamissionen, ta '-Sjungit i i alla Sveriges bomnar. har. brigadören i Frälsningsarmén Ludvig. Görling, : » Fisketången, Bo= huslän, Under de elva sista åren ” före pensionstiden besökte han med "I båt och tre sjungande besättnings= .. män alla Sveriges hamnar, alla fyre platser utefter kusten och alla ens. ligt-belägna öar och sjöng och pre= dikade evangelium, Han var själv skeppare på skutan, - som hette . gamla boken anknyta några reflek= tioner om turistpsykologins " för- vandlingar på 120 år. På den tiden var det, som: sig bör ' och enligt klassisk "tradition; inte” Lapplands vil och len, som lockade resenärens” det: var i stäl- let .odlade ”fält, - välmående - byar, blomstrande städer : samt ' en och annan sägen och sedvänja. Smak dör : y” , efter Frälsning sö grundare i Sve= rige, Kommendör' Karl Larsson, ”Lapp-Lisa”, och brigadör Görling, som nu är 82 år, var de tre som” drog mest folk av Frälsningsarméns” förkunnare på den tiden, ' : i JF RA Si ED RA 50—60 svenska .Piogstungdoma - har i Linz Österrike deltagit i en: jod samverkan : för ödemark och ensamhet har bli- vit förbehållen vår krympande och överbefolkade värld. Som ett vitt- nesbörd även om detta, ' förutom som ett bidrag till svensk topografi, kan den gamla: boken ha sitt in-' tresse,” . förbi, än ensamma, än i hela eskad- +» I Skåne' skördas en sådän mänga A spannmål att landskapet, trots sin folkrikhet,. inte kan konsumera ens hälften. Spånnmålshandeln i inom ri- ket har följaktligen givit det" nam- net Sveriges kornbod. " Författaren ” uppehåller : "sig it ögonbliek > vid Kristianstad : och Ystad. Han glömmer inte att berät-|' ta om ”Trollebo”, nido di streghe, -”Häxboet”. samt Ljungby -horn och pipa. Över allt i Sverige samt. på några av Östersjöns öar, bl a Born- holm, är folket. helt övertygat. om existensen av de" ”underjordisk”, anmärker han. : Skånes huvudstad Malmö är "en behaglig. ort, som blomstrar genom sin handel och sina. manufakturer. Domkyrkan ä är mycket vacker, pre- dikstolen är av marmor. Från kyr- kans torn njuter man av en be- .undransvärd utsikt.' Åt ena hållet | utbreder sig ett 'härligt, väl befol- kat och väl odlat landskap; åt and- ra hållet ser man Sundet, som stän- digt passeras av ett stort antal far- tyg av alla nationer, och vid hori- sonten skönjes ”Copenaghen” med sina : torn och, sin. skog av mas- ter, Dee » Självfallet kan man inte lämna Malmö utan att fara till Lund. ”Där observerar vi flera olika vetenskap- liga anstalter”, skriver författaren, ”såsom ett observatorium, en ana- fomisal, en botanisk trädgård," ett rikt bibliotek, som räknar 40.000 volymer, :ett naturaliekabinett, ett museum, :' en samling av medaljer och antikviteter;" ett fysiskt labo- ,Stilettklackar och snäva kjolar svarar, för 90 proc av. de olycks- fall som damer råkar ut för vid av- och påstigning av bussar och .spår- ragnar, visar. en statistik från ett ngelskt trafikbolag, : En flygande Huggorm gav en äld- re .dam en. svår: chock, när hon häromdagen ' satt + och; solade sig utanfö rsin villa I närheten av Kö- 'penhamn, En fiskmås hade fångat huggormen men tappade den ova- för villan, : Den föll ner bara nå- gon meter från 'den gamla damen. En ”tillskyndande' granne + ; dödade, Igel + Besökstider. enligt systemet stan- na-så-länge-ni-vill har .slopats vid tre sjukhus i West Cumberland i England.- Patienterna « hade klagat över att de blev alldeles, utmattade ; av "att deras' anhöriga och > vänner; ute” mitten: av dennå. månad ställde hela. den” marockanska pressen till: ett stort rabalder genom: på- ståenden om att marockanska tjän- stemän. kidnappats av spanska fis- kerifartyg . 1: Gibraltar. sund,: och till följd. av dessa påstådda spanska övergrepp ' igå t:en 2 Växande tiolsatiningår z enklaverna: i Nordafrika som efter. - & kring Gibraltar sund med den. lilla pingstförsamlingen i staden, Man har medverkat i gatu och torgmöten på dagarna och mö=' . ten inomhus på kvällarna, Offenst- : ven varade två veckor, - . "Stad bygger misstonskyckå = : be Oxelösunds ståd har" åtagit sig att” Juppföra en Dy och: ändamålsenlig . | missionskyrka åt Oxelösunds mis«:: | sionsförsamling, Staden, som alltså '. ' Lär, byggherre, ' svarar för huvudpar«= : ten av, kostnaderna som ersättning 7 för, den: värdefulla tomt församlin«' c gen, överlåtit till .staden; Den. nya” "| kyrkan, som beräknas vara klar på” "| försommaren, 1963, drar! en kostriad av drygt 200. 000 kr. 'N ka missionsman Komrministern + och ;missionä Paul Sändegren reser” i dagarna åter +? | till Indien,rsedan han' nyligen firat" sin! 15-årsdag'i i hemlandet; . Han: är född ivMadura : och kännér:;landet Ni och. folket. .mycket . väl; Sandegré« > | narna, fördelade på tre generatio= vi ner, har ' gett inte mindre än 600 va tjänsteår , åt missionsärbetet i In» > Missjonen 'har' just förvärvat för sitt: femte barnhem till ett”; "pris av 221 rupier, vilket-är en även av själv givit” uttryck, år ä L drid å andra sidan. har man bestämt. och: klart. sagt. ifrån, ska Sahara eller från de s.k hetsig politisk pr da mot Spa- nien' som protektoratmakt i Nord- Marocko, Från spansk sida'deimen- terades omedelbart. och' eftertryck- ligt de marockanska, beskyllningar- na. I själva verket torde hela affä- ren bara ha rört sig. om en del obetydliga intermezzon i Gibraltar- farvattnen; vilka utgör ett livsvik- tigt ::fiskerlområde : både för de spanska, portugisiska : och i märde- kanska strandägarria,' intermezzon som ' av. rent: geografiska skäl : är svåra att: undvika. Det nya i bil- den är att-marockanarna nu tagit ör er politisk aktivitet," vilken |. blixtärtat belyser de spänningsför- hållanden som av olika skäl upp- stått. kring infärtsporten. "till. :Me- delhavet.; Den : rent. yttre anledningen till denna situation är .det beslut som nyligen; fattades. av, kung Hassan II:s. regering i Rabat att i likhet med andra stater utvidga gränser- na för sina territorialvatten. Detta ledde '> till" 'meningsskiljaktigheter med Spanien, och" Madridregerin- gen beslöt; att utrusta ” den span- Ilska: :fiskeriflottan'' medi en-. eskort av - patrullfartyg” från sid örlogs- flotta.. Mot denna- åtgärd. proteste- [rade i.sin tur ' regeringen. i Rabat. Den marockanska regeringen före- faller. besluten att svara med lika- dana mo'Ätgärder. Faran av en be- väpnad sammanstötning skulle allt- så, bli 'ganska' stor, även om man å ömse sidor iakttoge den största återhållsamhet. I denna konflikt mellan Madrid och ' Rabat . rör «det 'sig i grund och botten icke så mycket om fis- kerirättigheter och territorialvatten som fastmer om de spanska enkla- verna' på . Marockos kuster, Den | gamle Istiqlalledaren. Allal El Fas- sis krav på skapandet av ett Stor- "Marocko har numera övertagits stannade för, länge. dessa intermezzon till utgångspunkt: "fästena Ceuta” och Melilla vid Gibraltar sund.” ” Le t ”Inrikespolitiskt. kommer denna konflikt mycket lägligt för ide:mäa- rockanska "nafionalisterna,. ty alge- rernas ockupation av vissa. av de av Marocko krävda gränsområde- na. har varit: en, mycket -bitter ,er- farenhet, som -starkt sårat den ma- rockanska” nationalkänslån., Jämte Istiglalpartiet". har också fackför- eningarna och : Marockos : kommu- nistiska' parti på sista. tiden vun= nit ökat inflytande och drivit den officiella marockanska poltiken. I i man varken .' tänker avstå: från ol > eftersom tomten är värd det femtiodubbla; rö et HM gta Kaggeholm 20 år.. stöt : VE Pingströrelsens” folkhögskola. Kag- . HLK IE d geholm utanför. Stockholm är 20 år, . : Av eleverna under dessa år har ett 75-åtal blivit. missionärer och ett 60-tal pastorer och evangelister. at för Frälsningsarmén i . Man har £ n. inte mindre än 99 'söciala sinstitutionér . äv. olika slag plus fem hötell.-- däräv - 10: -utometiröpeiskå; här - si ve kyrkan » verksamhet. « Det... senaste tillskottet. 1 sjömansvårdens. kedja av! sjömanskyrkor. och läsrum, är > Lima I Peru, Därigenom kan Sven« ” ska kyrkans sjömansvård' för första gången möta 'vårt sjöfolk på Syd- amerikas. stillahavskust. . denna riktning. : Å- andra sidan skulle öroligh er i spanska Ifni och Sahata' eller én brytning med : Marocko, just nu få betänkliga , återverkningar för Ma- drid som just står i beredskap att förnya sina stödjepunkts- och mili< täravtal", med, .Washingtonregerin- gen. I Madrid vet man 'ju alltför e !i :den amerikanska Kongressen och I i den amerikanska allmänna" opinionen de antikolonia- listiska"' 'föreställningara är " domi- de och Sj icke li ke! populärt. Men' för Fråncos re- kering är "och förblir hans'ameri- kanska alliarispolitik en högsta nöd=- vändighet " både: ur politisk; -ekoc nomisk” och: militär synpiunkt, om han” skall hoppas | kunna" lösa sitt larids ” många svåra problem —:' ej minst idet > problem, - som ;'åangår Spaniéns sssociation till "EEC: och den europeiska integrationen; i +" Det är därför en oavvislig vändighet för Spanien” att; söka komma till er samförståndslösning med Marockö, ocn:'här är då frå- gan om USA: vill 'och kan'öva ett dämpande inflytande på hetspor- farna I Rabat. Att de spanska ba- setna i Nordafrika utgör en 'vik- tig: detalj i NATO-försvaret; som även borde” ligga USA. om bjär- tat,- fär" " skäligen uppenbart.- Man : Hitlers mattor på; : utställning a I Tio jättestora” persermattor - som Adolf Hitler år 1937 beställde i Per- sien; men aldrig hann mottaga , på z3rund av kriget, kan nu ses på en.. utställning i i Köln, Det är mattor på närapå 100, kvadratmeter. var: . Den, största väger; "430. kilograre , Hitler H ville få dem för. sina nya represen= tativa "salar, i Berlins statskansli. äring en miljon, mark, De, blev fär diga; år 1942, och beslagtogs. då. Persien. Senare överfördes de till. > shahens sommarpalats, där de. an. vändes till och med år 1947, då der, '- tyske affärsmannen; som var Hit- lers mellanhand och hade förskotte- rat Jev: tick förf d över "mattorna "enligt, domstolsut- ; slag, Den, tyske affärsmannen lät. föra mattorna till Schweiz, där dej : förvarades "1; -bankfack under dej, : senaste Hå åren, or kan väl heller icke på "amerikansk sida" blunda för Moskvas utömot="- dentligt. energiska : spel om' infly= tande i Marocko och'faran 'avatt' sovjetryssärnå: komme 'att' få fast fot i detta hörn av Afrika, nn ev FM. — tid ningen för Ne sydbal I ro A Asvad r lånningr | E Mattornas. värde, uppges med ome ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.