vY YvveTrYeeYTYYPTYYT Y v YvretV verevvv "rYyrvyrv YYrYvrveYeYr YrvYY Är YYV w h SETT Y YYYTYYYYvYYYYTryvYYYYYYYTYVYTYVYY : sökelskiftet så Cherä . [ösa fa "om. de kanadensiska: 'mlingarna ' gick en gång' ger nom” världspressen och "deras öden hår' sedan noggrant följts, -De "Jär ju utom :en "leva i I lig väl-: likaså, fyrlingar. mera sällsynta, | -femlingar . unika, sexlingar' ena- tående, v; Iöst måga. Den: svenska fyrfödseln: har” också väckt . uppseende och följts av diskusioner om hur många barn. "som: kan Bringas till världen" vid samma "födsel, Någon absolut: re- kordsiffra' är väl knappast känd. Här skall redogöras litet om my . ket fruktsamma: kvinnors och di ras insats i folkökningen."' I äldre: tider. -berätta födslar. Sålunda sku! förekommit; 85”. gånger; barn,” därav 3 par tvillingar? Föd- seln gick : -ganska lätt 'och :de:fyra små världsmedborgarria var allä.vid nu till exempel" denna vilken till- "drog -sig, i slutet av juli, 1871. i Kurland; Där födde en hustru, vid den” tiden fyra flickor” och -i maj 1872 åter två gossar och en flicka - och: alla " blev: vid liv och "friska. - Sju barn på tio: månader ' är "inte något dåligt resultat, : - Pålitliga fall av soxfödslar ä är yt- ters sällsynta, .men lär dock ha förekommmit.”Den: 30 december 1831 födde en hustru i en stad vid namn Drapin-USA sex döttrar, alla väl- bildade och endast föga under nor> mal storlek. "De dog. dock. första dagen.” "Modern "hade inte fyllt '20 år. Ar. 1844 förekom ett liknande fall i :Italien och den 27 juni 1847 nedkom en kvinna i den nordame- rikanska staten Maine med sexlin- gar varav. två överlevde. Är 1885 föddes sexli i Lorca i Sp av vilka endast en levde, och år 1888 blev” en fru. Hirsch i Texas välsignad i samma utsträckning och här inträffade det märkliga att al- la de små texikanerna, fyra gossar och två flickor; levde och - trivdes: Mer än sex -barn: på en gång har näppeligen . förekommit i. något fall:'som kunnat styrkas, men att absolut förneka möjligheten av att "något: sådant hänt, ' får "man "inte, Det -berättas att en fru Brandlee i Ohio” år . 1872 födde” åtta levande men mycket små barn vid en föd- fött. fem ; : av. fyra gånger” " Itrillingar>oc] Ännu värre födslar finns det. Som I". och åttingar: tja; vad: "skall man. säga. om”; ; dem? -Det finns "dock" uppgifter. 'om: en del fantastiska mångfödslar' och en: del-av" dem | skall här redogöras f fall jär kontrollerat av både. ryska "och franska vetenskapsmän; N Hur många barn kan en k a utan flerfödslar?. Man har; på= sk det, exempel på att.en hustru dl: I världen. ett. och mor! "tvilling; < henn "3 gånger SMGera Eh | Makan nr.:2 hade" lyckliggjort hi nom med-15 barn,. en gång trillin- gar; och Sex gånger. tvillingar. ; Och alla” bårnen "var vid li sades för tsaren som" väl'gav bor ;den något-pris i odlarmöda. i Toppet: av; 5 "år :2' gånger fåt ; h äktenskap skulle"få'100:acres jord. äk enskap? "med 20 Historia kring Sa hyacinterna Hyaciatén; denna” nu så omhul- dade vackta-blomma,. trör nog de flesta är ett resultat av det blom- mod som äger rum z sedan några år tillbaka hos oss." Men. som så ofta tar man fel, ty redan i mit- ter av sjuttonhundratalet, alltså för över tvåhundra år sedan, var hya-' cinten” blomman” på : modet i" lika hög grad som nu — fast-den 'av naturliga- skäl. inte. kunde odlas - 1 så stor utsträckning : som nu ssloo --Hos den stora "allmogen hade man på den tiden nästan ingen blomma, enkannerligen ' krukväxt: inomhus, Odlade man - blommor "skedde - det utomhus, men man måste konsta= tera att blomodlandet utomhus ock- så var mycket sällsynt, Den. stora -| i. sin svett arbetande ”allmogen ha= de annat att göra än att odla mor." Dessutom , måste de. p; små : '"”kålgårdsland”' : (som: gårdslanden . kallades - då) odla sin kål och andra för 'uppehället nöd. vändiga grönsaker, Det fanns varken I Kerrgårdarna' hos” ”högreståns befolkningen" däremot;'-hade: iman både:mer tid och utrymme än hos allmogen, - Och -i: dessa ; herrgårdar,' herresäten och slott: var. hyacinten favoritväxten för alla: andra. Vårt - i på Man "talar. ju här rentav. om - Que I femme - - Var är kvin=' = mn — lyder”. ett känt talesätt, som ofta äger "en. djupare inne- börd än man vill tilltro det; Nyli- gen har Hjalmar Söderbergs skå- despel ”Gertrud” blivit föremål för en. uppmärksammad? ” doktorsav- handling, där: en 'Tåd:namngivna personer letats fram” ur brev och arkiv för att belysa 7 ”diktarens' in- tentioner —- - "Det är eräcllertid inte bara för Å fattare som. många . gånger befin- nes stå i 'ett 'starkt beroéndeför- hållande till en kvinna för att se- dan låta. detta påverka. sig' i sitt arbete, "Också furstar och -politi-' ker har" satt -.mycket på spel för ÅN en” kvinnas "skull — på gott. och", N ont: De franska kungarna före: den. d stora revolutionen; 1789, utgör kan- ske de mest kända "exemplen 'här- , ”mätressvälde”; :i "synnerhet ” med ' tiken. fimodli n utv - tanke på den: mäktiga madame "de nan riktning; intvscklats. Lan Pompadour, "som hade 'sin:' konung | år "aldrig träffat denna tysk-natio= och? älskare," Ludvig” XV: fullkom- nalistiska amerikanska, ' AN : ligt i i sina händer, Mary Lee. föddes: i Ne som ”enda dotter till en förmögen affärsman, d UT Ave en i -USA" nyutkommen; b bok ”A- View" of the" Spres”.(Alson' I ry y häftigt parti: för de nationens, » DO eftersom : religionens väl! stöd - på. med en Uppburen ” lutheransk' pr dikant "Adolf Stöcker "och installe= rade denne i. in. salong, där "hån Smith! — John' "Day)” framgår, det att. s'Tysklands kejsare Wilhelm? I Redan i späda år greps. hon av den kälvinistiska: trons strängaste bud. När hon 1855; endast 17 år gam- mal; erhöll drarnas något mot- villigt. främförda ” "tillåtelse "att av- han" blev: kejsare hade förhål- lande med” en betydligt” äldre dam, I sstanlanhanget! kanske”; det tresserar att veta vatt. hyacinten "in- fördes till Europa, i mitten av: 1500- ännu”inte Var'30 å år amma: -begå=" vats: med "12 barn. Hon" "hade'' : BRYSSEL (ARP) : - 1I:"lghar EEC:s: statistiska kon- tor i Bryssel för. första" gången i tionen, : Italien. här : nu” bli N självförsörjande och Frankrike pro= ducerar ansenligt överskott; EPC- myndighet utgår från anta år ; offentliggjort-.en de skörderapport. för de. sex med- lemsstaterna, Frankrike,. Västtysk- "land, Italien, Holland; Belgien och Luxemburg. ” Rapportens " ' siffror kan. av de, slutgiltiga. skörderäk- ningarna bara obetydligt -modifie- ras, uppges det: i'Bryssel. Årets skördar är de största och bästa som någonsin noterats :i:de sex med- lemsländerna. Brödsädesskördarna ligger i år "vid sammanlagt 56,5 miljoner ton, vilket är 6,5 miljoner ton -mer än i fjol och 2,8. miljoner |. ton mer. än år 1960; som" med '53,7 miljoner "ton. svarade för” det hitz tills gällande rekordet." I, EEC- Jän> derna uppgick medetlskördarna un- der femårsperiöoden: 1950-—1954 till följande - femårsperioden ””1955—59 12—35 procent lägre än i år. "De genomsnittliga hektarskördarna ökade från 1960 kilogram pr hekt- kilogram åren 1955—59,. till. 2.610 kilogram år 1962. Sexstaternas jord- bruk har därmed nått en" effekti- vitet: som i, sitt «statistiska genom- snitt hittills var förbehållen Dan- mark och Sverige och "aldrig tidi- gare noterats på kontinenten. Där sjunker: medeltalet "också "i "goda skördeår. på grund av de låga hekt- arskördarna i vissa "delar av Frank< rike och Italien, liksom 'i delar av Västtyskland.” Enbart veteskördar- na i de'sex EEC-länderna uppgår i år"till 28 miljoner tön;' vilket är omkring :en. miljon. ton mer än nor- malbehovet. I fjok var EEC-länder- bara 41,6 : miljoner ston”? under den | 4: till 49,9 miljoner ton, 'd'v: s-varl: ar under åren 1950—54, och 2.290]::: det att' det" i'år; inte" blir” "svårt. att på, ett tillfredsställande sätt ord=. resp. förbrukningen av det "rela- tivt lilla överskottet som skall-ex= porteras resp. användas. som krea= tursfoder. Svårare blir det att 'fin> na vägen för. "en: för alla sex län-' der "acceptabel -prisnivå' som "skall verka utjämnande. Md Tre tet: har.många "odlare genom” avels- knép; förändrat både färg," lukt och lå: m till "en: "början: uteslutan; de: var röd, men' som 'sedan'; också fått mer än tusen färgvarianter, gem (Le ikv för envar av dr Ivar Ek) | digert" inflytande "på den fåfänge | brittiska” 'släktingår. D ” lande. efObestkdliat a är ändå, ati Wi .| blev. Wilhelms ä skarinna; Han” gör en = ka” vid "famn "Mary segla till Europa, föresatte hon .si, Esther” Lee, som utövade ett ödes- - att ”göra den gamla murkna v rids- delen heligare”. och inbilske:prinsen. : Wilhelm II gjorde på sin samtid ett i igt" giftermål ', blandat intryck. Somliga” höjde ho- "I- Tyskland "lyckades ' Mary gan=, nom: till” skyarna, andra: såg mera ska snart förmå den tämligen 'ål- skeptiskt på hono; derstigne” och” markant senile -prins ; Friedrich av! ! Sleswig-Holstein att . | kungen Edvard. VI endäst - 19 år men ett .kavat' och "| resolut fruntimmer,. Smekmånaden, : "| avgjorde Mary; skulle! bli: en pil. grimsfärd Hr aposteln Paulus: fot= stor -som Hans ånga med -ho-' elat "gör; n Helm" II "ägde>”en- farlig” fåfänga, Som red åren antog” nästan” patolö- iska: dimensioner;; : : helms: 'egenkärlek”. -och.. -maktsjuka | 2 ra, Var ”således' "Mary Esther Lee; :Det är - med /stöd". samling brev, vilka n: -sände” till Amerika "från. Berlin, ' som "en "äv bokens" medförfattare;" "Alson' Smith, åtöder" "sin? 2tes;. att: hon ' verkligen : gången - var hon" 42 "och han 2 år. | ilhelm ; plågades vid: denna” tid värk ”i'sin' vänstra arm. "Mary smekte den onda. armen "med sina | vidare gällande att' 'den tyska poli- händer 'öch' talade ömt till prinsen. "Arbeten pågår för närvarande för att' förse skolan och:ett' antal pri- vata fastigheter i Drängsereds sam- hälle med tidsenliga avlopp. Arbe- tet utföres i Torups kommuns regi, och för grävningarna har man lejt loppsledning -.nedlägger "utmed kin> naredsvägen, från skolar.. och. ned möt. den närbelägna Drängsjön. Vi- dare. . sbrunnår "att El: Du bad mig uttryckligen att rias sammn äknade :veteskö miljoner ton" mindre 'än. konsum- dar 4 komma i blått till. festen -— och det här är de enda blåa kläder jag hår! nedläggas; så att: det inte” kommer en grävmaskin från Gyltige, En av- jä - | bildade ”befongpjäserna' är avsedda för reningsbruninar, "=" När hon' senare fänn er. undergi- ven gemål-åt honom, 'som i :'sinom tid. födde: honom åtta - barn, kände hans ' tack: inte” några grän- ser, Cl « Mary flytta et .: elegant hu ed” utsikt över floden" Spree ' i'sj EM Berlin: Greve von Walder- see”drog sig diskret. tillbaka 'på si- na. gods. ”Wilhelm,:'som bodde ute. i Sans Souci i. Potsdam, for gärna in till Berlin och huset med den fina utsikten ö över Spree: .- .- MN > — Den fullkomliga - tillit -- den åmerikanska damen : hyste till ho- nom, 'måste hå känts som en lätt- nad för den av starka mindervärds- komplex "hemsökte. prins håller Alson' Smith. + ' Mary "Lee vår i Berlinsocieteten känd. som- en,.”puritansk Pompa- dour”. Själv såg Mary emellertid strängt allvarligt 'på sin - :ställning. Hon' skulle idka religiös uppryck- ning i Tyskland. Till en början yr- kade hon ”på : att "Wilhelm - skulle -j avlägsna alla . Pornografiska ' kort, som han Tät dekorera sin ungkarls- lya med "på" Sans Souci,'. Det. blev också: som Mary. bestämde; Vid en gripande liten andaktsstund, kasta- '| de" Wilhelm? alla; korten "i elden och ”lät flammorna sluka oanstän- digheten”,: efter "vad. Mary ' stolt kunde rapportera hem5till Fören- ta Staterna. : Sedan satte: Mary igång med att 'undervisa Wilhebn i sina plik- ter” som. en ”kristen furste”.' Detta hade . tillföljd "att Wilhelm "fram: deles skiskade svärd — han älska” de, svärd —-till sina vänner med spränga i berg för att komma till- räckligt : djupt. " Kommunens" kost- nader för avloppsarbetena i Dräng- sered ' har beräknats till. ca' 20.000 kronor; men : därtill kommer vissa "för de privata: .fastighets- > Såsom framgår. av bilden. är det! 1 -'”] ' Fadej Sonens betongrör- av kraftiga dimensioner, och den Helige Andens nämn” som-'man skall använda i Drängse- red. I sånningens intrese skall dock | erkännas attide egentliga: avlopps-| . rören är något mindre. De här av- När fejder utbröt mellan de na=- tionella "och "de frisinnade i: Bis- marcks' rike på 1880-talet, tog Ma- gifta sig med, ;henne,: Mary, var då : MH inflyfanderav, sin N skättjakten”,: där.: varj anförde lovså ger till Fädernestan= - dets ära och-även uttalade: bittra » fördömelser > över judarna, 7 Mäåry drömde om : ett: rent protestantiské kejsardöme, som skulle omfatta hb la USA ock hela Europa Inklusive Östern, och trånsjuka tyska. 'natig« nalister flockades i hennes hom och . . sått tålmodigt Jyssnade vid hennes fötter. v . v Under dessa politiska" stanser förs a lorade Wilhelm allt Intresse: för, ll. .'. beralismen: -Bismarck;' som- under: sin , kärva" yta, hyste ' tack 'vare det mod] ré- "dan visat ett "stort "intresse för Posi= sparbankens: rikstävling.”Den stora ningen på sitt" sparkohto med minst: 120, kronor, I; j skolorna" har. Järarna" dan "män" noga studerat den” 1780- talskarta, som gratis lämnas till vär. : je 'sparare' och som ingår' som - uns” derlag i tävlingsuppgiften.” om gld För att finna skatten" måste. man nämligen” had gjort. Denne konstnär har. lång er farenhet. av'-historiska” illustralid= ner. :han. har bl'a' illustrerat: én En/ hel månad: har han. helt: ägnat - god bild -av, Sverige » och Liv 2 Sverige vid. 1700-talets: mitt; Som: ig: ägnat sig. "intensivt åt: "studiet: äv 1700-talskartor. över. Sverige - ävén” é framställda 'i' England" och :Sverige, ” Även sättet : att. teckna figurerna , på kartan har. konstnären lånat frå; 1700-talet, och. de fint' tecknad byggnaderna,” "människorna och dju= ren är historiskt” "riktiga, Tilöstra. tionerna: omkring kartan är skat ter från. olika: delar: av. landet; t ex': smycken från vikingatiden, medel- tida Bilverskålar, allt noga återgl-. vet och” beskrivet, Historiska Mus, seet, och Nordiska Museet har med=. formningen av kartan. i sparande 1 i ”Postsparbankens- "régi. har lärare" gett sina elever i upp=; gift att skriva uppsätser. med 1700: talskartan ; i em Upplåga. - stor” upplaga kän terfrågan på kartorna är sto, 50.000 - ex, en LE av. "böckerna om regalskeppet Vasa, : sig åt, "denna karta,. som | gersen ; 4 deras 'program.' Hörn: "knöt. kontakt .,.. A tu + s så verkat vid den kulturhi toriska” ute? fc oc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.