a 2. kunna, bi ett” "bortglömt: -omri of . framstegsvänliga väljare / i eridra —= = LTS DÅ nya] Värde me "Förslagen till kommunala: 3 sam- -arbetsblock för Hallands län kom- ” mer i höst att läggas fram av . länsstyrelsen. Avsikten med den nya indelningen är att främja en . ändamålsenlig utveckling av det > interkommunala samarbetet och "att underlätta lämpliga samman-" - läggningar av kommuner, . Bortsett srån de fall, där kom-" - > munerna redan, enligt nu gällan= de ordning kan åläggas att sam- "arbeta, t ex inom bebyggelsepla- > neringen, skolväsendet och polis- väsendet, blir. det: interkommu=.- / nala arbetets omfattning inom de > nya enheterna helt ':beroende av kommunernas egna initiativ - till ” samarbete, Detta har framhållits” 7 från statsmakternas sida som ett . riktmärke för de, blivande kom- . munblockens verksamhet, Dock ” torde högstadieskolornå bli en na= prövas” "inom "länsstyrelsen, 3 in- 'nebär detta att'åtminstone de vär- sta -farhågorna inför »den kom- mande indelningen här i länet "bortfaller." Den kraftiga reaktio- nen ute i bygderna på förslagen att skapa vidsträckta omland kring städerna, där ”intréssegemenska- pen mellan de i tätorten boende och. människorna I periferien är så gott, som obefintlig, har resul- ”terat.i att olika” möjligheter ätt "vid sidan 'om' blockbildningarna kring städerna skapa mindre block kring livskraftiga" landsbygdscen- «tra, I' första "hand är det därvid Veddige," Ullåred; Oskårström, Ge- tinge och Torup man ' undersökt möjligheterna, för att bli .central-' Orter. . ia. t ro För: Veddiges del torde” möjlig- heterna ” att' bli” centralort onekli- gen vara "ganska" goda, åtminstone så ”åurlig första samart ft in= om blocken, Ne : . När förslagen att skapa kom-, 7 block först pr d ar "det många som hyste farhågor för att den' kommunala självstyrelsen > . skulle” avsevärt försvagas och ett - + fruktbärande samarbete inom de' "hya, stora blocken stöta på mån- ga hinder, Det sistnämnda befara= : des inte minst på grund av er: farenheterna från 'många av de nuvarande kommunernas ' verk- . samhet ' efter storkommunrefor=' mens ikraftträdande för/tio år se= dan, Hade' det varit svårt att få " till stånd dén "önskvärda utjäms= ningen av spänningen mellan de. tidigare delkommunerna i en stor=" i kommun så. måste" det bli. oänd=" » ligt "mycket svårare att skapa : idealiska . .samarbetsförhållanden inom ett vidsträckt kommunblock, : som inom 'sig rymmer både 'tät- orter; och" glesbygd," ansågs; i det: : För vårt läns; vidkommande fick" - pessimistiska | tongångarna, god "i bäring genom - en ganska: allmänt utbredd. uppfattning, att det i-lä= så; att endast fem samarbetsom; "råden - uppbyggda : kring städe "na — kunde: skapas, områden som ', skulle- bli ' ganska" oformliga" ge. -" "fa sin stora folkmängdskoncen=:: tration ' till : kustbygderna.'', Män. befarade; att den vidsträckta gles=7. i bygden 1.länets östra ' del: skulle - ifråga. om ;kommunal. servic -MAN "FINNER KNAPPAST gonstans i världen ett motsvarande : för. allt förordats av .negerprästen . 4 Martin: Luther ' King. I varje fall" - är det sannolikt att den kraftmä ” ning som: nu pågår blir"en viktig” . r frågan. .om de ansvariga ide! .kränskommuner kring” Ved- dige, som: förutsätts ' "ingå 1:etl. " gådant.- område; entusiastiska för förslaget. t - Ifråga: om" Uilareds : 4 Äl "ningar: com” "centralort är: det nå- ' got. tyeksamt” m det går, att ska-, pa ett "tillräckligt, folkrikt omland kring huvudorten;.. även. om delar av Högvads kommun förs dit, Un-. der. alla förhållanden: torde dock Ullared ha möjligheter att få bli | Öktober — Nu är det tid när, natten rår. ". att -äkänka minnena sin tår "Nu" vandra alla flydda 'kval ”" en' gammal sorgsen karneval” och nordanvindan sjunga, ; och slåss med drömmar tunga. " förbi. mitt” hjärta åter, där varje väsen gråter... - Oktober — slaktmånaden — har gjort sitt intåg med gulnande löv- prakt, regn och ökade stormar. Än blommar astrar, stockrosor, lövko- "jor och dahlior ävensom höstrosor, . men dess fägring är snart till ända och. höstens härold går över mar- "kerna. Höstdagjämningen : "har te- dan varit och nätterna är. nu en "aning längre än dagärna. pet - Av märkesdagarna i i oktober läg- "ger man särskilt "märke. till Calix-|' tusdagen' den 14. Den. ansågs förr i fidenh vara den första vinterdagen. Då fick man inte kringgärda fält och" betesmarker 'och inte heller föra. något . från : gården. .. Då fick | .man inte” "Vinterlycka”. Brittmäss- tiden är nu för” handen och in- leds 'med Birgittadagen den 7. Den ' vanligtvis > "vackra " brittmässtiden "brukar. medföra vackert. väder till omkring mitten av månaden... iv: I bondepraktikan. heter. det .bl a om 'oktober;:' att: om ' åskan, går i denna månad så bådar det ett: då- ligt . år / med -. svåra: stormar. Det "Sägs. också att gräset grönskar och gror ifrån "S:t: Bartolomeij' dag till S Clements- dag. En dimmig” okto- ber: tecknar; en'.snörik vinter, ”Lika- "om" det fanns" gott om: ek-: och bo skollon och mycket rönnbär. Men centrum för: ett'hö Inom Torup har man säkerligen , knutit förhoppningar om att sam- hället skulle ha förutsättningar att ” bli. huvudort för ett! samarbets- " område, som även strä kte sig in i Småland,” men: där: men mer komplicerade, Hyltebrule- "måste ingå: 1-ett. sådant område och ' tätorten : där: :större” "och bättre utrustad ifråg om service- . inrät r, vilket reducerar. To=: j Fups:m gheter' att" bli" central- ort. Må om” "man; vill försöka: been upp 'ett' "bärkraftigt block kring köpin-. Häll "befoll utvecklingen "-Ett> faktui É bland de färgade på sistone 'starkt en-lugnare gång. - tilltagit' och ; att: växande kritik . > förmärkts | mot: :de; « metoder en= + ligt ickevåldets princip. som; frawt- : milstolpe spå; "den väg. mot. lika- + berä för: de 1 på att en statsledning på detta kraftiga" sätt slagit vakt om Yen” minoritets ställning, som det president Kennedy: visat" vid ”oro- |” lighet, i Oxförd, Mi i, med : Anledning: avi rasbråket vid univer- sitetet där, skriver Stockholms- > Tidningen D: Rn För! presidenten har situationen varit ytterligt: ömtålig. Han. står mitt uppe I en valkampanj, som han är mycket angelägen att vin- na. Nu kommer han förmodligen att förlora röster i sydstaterna, där demokraterna traditionellt är det dominerande partiet, Han har ingen 'garahti' för 'att -dessa för- luster : kan .. kompenseras med - hjälp i av» liberala och | allmänt delstater. "xo. På litet längre "sikt kan han negrerna : som : författningen : ut-" tryckligen' -stadgar:” Striden kan ett sätt; Den första bekräftelsen härpå kom på mån«" dagen då det méddelades att ord= > ningsstyrkorna efter många "tim= - mars blodiga: kravaller ; fått läget. " under, kontroll och att: Meredith inskrivits vid.”Ole Mi " FÖRFATTN INGSUTREDNINGEN förklarade. i februari 1959 "att; den: planerat, sitt arbete" så att" 1960 års riksdag skulle "kunna ta "ställning till” dess betänkande, Nu gäller frår gan. om utredningen; kan bli klar i så ;god "tid: att 1964: års” ksdag kan fatta” beslut om en: ny: grund-: lag, påpekar '"Handelstidningen”, (fo Kd emellertid : hoppas i att : USA: S '"Förseningarna " "ha stän gt stärkta ' l IL le präglat h arbete, och in så il skall Ze delni i det sista rapporteras nya sådana, , .” mot Kennedys raspolitik även från | Svenska Dagbladet [6 +) - även i USA: ”Men'risken 'är att den omedelbara effekten blir att presidenten kommer att möta en ännu. omedgörligare. kongress än den, som i år avvisat flertalet av hans initiativ. Kennedy. har Yagit 'den fisken, vilket bl a illustreras av att han|:. v sätter. respekten för ' lagen" före . sina egna” politiska karriärutsik- KURS - KRITIK HAR ICKE SAKNATS personer som i princip , är. anhän- gare av likställigheten, framhåller Det hade, hävdar man på det " hållet, 'varit bättre 'att låta opinio- nen i söder mogna och att låta I förra veckan avslutade den en' "veckolång 'arbetssession. i. Halm-: stad, Det: var meningen" att man skulle ' samlas på nytt under. en vecka -i slutet" av... denna; månad, + varefter 'slutbetänkandet skulle kunna. läggas, fram . någon gång i. februari. Nu har detta samman- träde. flyttats : till. december, och därmed har. troligen tidtabellen. spruckit än en gång. äs Regeringen - -har: onekligen OM hjälp av: den. åldrige. kommitté-" ordföranden,' 'om" den. vill för- hindra att 1965 års riksdag fattar. >. beslut ;.” om "en: ny grundlag.'-För över ett år sedan fattade kommitténs”'ledamöter i realiteten "beslut +' de kontrover- siellå: frågorna; Men-arbetet på - betänkandet" befanns ändå -: inte vara mer brådskande än att.kom- mitténs "huvudsekreterare . kunde vara dekanus för filosofiska fa= kulteten - under .föregående. läsår, Fortfarande lär det saknas en ge nomarbetad motivering för några” av de beslut man --då träffade. Hade 'hr' Sandler: förmått: driva” arbetet : med kraft,” skulle "denna, . situation aldrig ha Inträffat, ör 2 proble-'- 2 snö och frost i: sktober bådar en mild och "god januarimånad, Visar sig ”sidensvansen så är snar "vinter att vänta;; Skrek hackspetten” inpå knutarna så kunde”man vänta rus- I 'Sinåland ” de' man, knalle”.: varmed, man”. menade: att I hörd ”slaktmånaden '] darna sucka, men i soliga oktober< G tt "regnar r get på Galle; så växer det korn, på |: hed det skulle. bli. rikligt med" neder- CEN ning av skördens bärgning, något som i år är högst problematiskt och dystert på många håll i lan. det. Vid höstagillena var det myc- ken mat och dryck och till festen var gårdens folk och alla som varit i arbete på gården under somma=- rén och hösten inbjudna. Man dan= sade på logen till. dragspelslåt och hade många roliga upptåg för sig. Husbonde och gårdsfolk-- fröjdade sig tillsammans, ? Härom -kväder skalden Kilian: ” - Ladorna ' fulla och källaren ful - av" kor och hästar i' härligt hull och doftande" hö på” skullen,' i s ' och: rovor. i' stuk på kullen, och mjölk i stäva och smör och ost och gris. som "latar ; sig, fet :som I ' denna”: månad löper "sole; Skorpionens : tecken”. Dagen - är; a medeltal 10 timmar 'och 12 minu- ter lång. Men också. hösten har sina" behag; även 'om' frost och för . gängelse ' märker: trädens". grönska och' blommorna falla av. Vi”tever liksom i två världar — den flyen= de och den tillkommande, allt be- roende av naturens växlingar. Vin= dager glänsa "skogarna i"en säll- sam färgnyans. Hösten kan liknas vid. det : mänskliga” Ievnadsloppet, Den . rymmer ' blomst . och fägring men också förgängelse. Det är:en tid för meditation och studier men också för plöjning och ny' sådd för. en” kommande ” . vår. Men” dock jag tackar dig svunna sommar för allt vad du skänkte med gr h . Respektera allemansrätte 2 ver "skogsplantering eller ;ö | odlåde: fält så ant.Ni "förorsakar Jo s vi Sedan har-man' "också 3 reso- G | dingen: och -landssekreteraren del- Jett för: Kungsbacka-' och. ett för | De skall byggas upp krihg central= . Iett av rummen I nya lands- : statshuset I Halmstad sitter I d varbergslektorn Arne Källsbo, - sysselsatt med ett både grann- - Jaga 'och besvärligt utrednings« — arbete, Sedan drygt ett år bar '. han ägnat sig åt att förbereda ' länsstyrelsens förslag : till de fa wamarb åden, . som riksdagen beslutat om för "att främja det interkommunala , samarbetet : och. : underlätta. » lämpliga sammanläggningar av -: kommuner, >» Lektor .' Källbos ' - uppgift är att försöka få puzr. let: med - Hallands : kommuner: : som delbitar. — eftersom inte +. ens. länsgränserna får hindra '- > en ändamålsenlig blockbildning ' - får han även puzzla med bitar . 2 av, kringliggande än — att gå. HN. har hälsat på lektor Kalls: bo,. vars, arbete nu - hunnit 'in i slutstadiet..-Om. någon månad torde länsstyrelsen: vara ' färdig " att ta ställning - till de. olika alternativen till. samarbetsområden och före nyår bör, kommunerna ha delgetts för- slagen för yttrande innan desamma. går till kungl m:jt' för fastställelse, . -- Innan lektor Källsbo kunde: bör= ja skissera olika alternativ till kom- munblock: gällde det att införskaf= fa eri. mängd uppgifter :om kom- muner, tätorter, befolkningsutveck- lingen, .näringsekonomiska förhål- landen, serviceorgans - belägenhet nerat' med. kommunernas. företrä- dare.i frågan. Av: dessa samman- träden,':.vid vilka även landshöv- tar, återstår ännu ett Par, nämligen Laholms-området..”. och”. dessutom torde man' få "överlägga "ytterligare en "del "med + epr a vw däremot skära gränser mellan samarbetsom- råden. -: Om”: Ullared-ätran” . nied kringliggande socknar anses bli. ett Tallt) för! svagt område: så återstår ;1 frågan vart detta område, skall. fö- ras.. Bland: "alternativen därvidlag förefaller . ett. inlemmande 't kenbergsregionen som: det naturli- Ojämna folkmängdsfördelning” skapat i problem vid' :.kommunblocksbildning;' Fa r inte Lögstadleområdena .fal= terna: i Torups> och: Oskarströms- ger hr ' Källsbo,'; Vidare” har. 'man att. «samordna blocken . "skall utgöra näringsgeo- grafiskt: sammanhängande” regioner. orter. och omfatta” områden, .som k iellt, 3,4 iskti; och). kommöinikätionsm sigt hör sam- man "med ..dessa centra. Som regel |” skall; -befolkhingsunderlaget”” i ett inder- d finnas områdena — de ur indelningssyn- - punkt besvärligaste. bygderna, sä- 2 »| uppehållk' nära: kontakt” med läns |: :"| skolnämnden..i syfte block kan man också tänka 'sig . . ett: särskilt; Veddige-block, Det : "har 9.800 inv nu och: beräknas. ha" 9.0007 jär 1975: Det skulle 4 alltså” med god marginal: kun- sa klara fordringarna ifråga om — fölkmängd,> Ett... , sådant « bl tid evarv: . yngsta. Genomgående "ställer" man också höga krav på fordonen "de:ska både se eleganta”. ut och: + högre. hästigheter än som; "lämpar. sig för t ; yngsta "nöjer man sig emellertid om t ex de fyra bilintresserade "vidurider och följaktligen gör de .de tillverkar själva en. bil; Då: bilden togs var de tydligen i .med ätt slå in slutspiken i kärran, ! Om ' läsaren : främdele: ” märke till något hastigt farande det är ovan återgivna" bil. Fabrikanterna är fr 'v Börje och Gunnar r' av. olika omständigheter förhindrade att tillhanda sig ett.fart-" spade på: lantor och : vä inom regio 2 inesemen fall Bilar och - bilåkning - intresserar: » numera' alla människor, även de göra höga: toppfarter,. ofta långt 2 våra” vägar. Bland de' med: mindre:; ögt ställda kra gossarna på bilden. härovan. "De som ”alla” andra' händiga pojkar: : - färd - fordon så: är det inte' omöjligt att: :: HERRENS MODER. I de 'sénaste diktsamlingarna” och i förra årets julspel för radio ännu mer har Bo Setterlind avslöjat en allt starkare dragning till motiv Inte. minst gäller: denna: at- traktion. : Jungfru Maria-gestalten Nu har ett urval: av dikter med Maria-motiv : utgivits av. Diakoni- styrelsens "bokförlag, ' HERRENS MODER; (14:50, inb.19:50) i stort formåt och med talrika illustratio- ner av Kaj. Beckman, tidigare upp= märksammad för: bl. "a. en vackert llustrerad antologi dikter för barn. instämda och tillitsfuNa ”Ma-. S. dröstesäng”", a vid ett' rastställe p åvägen till: Egypten, finns med i urvalet:... I Stilla, "mitt" : barn, oss följer nattens ro, stjärnorna: vaka ” över vart fågelbo stilla, mitt barn, SA, väl väntar” gisselslag:” Gud' skafl dock lysa över. vår. morgondag. : ' Den sobra' u gör rens moder” till en "idealisk vängå- ' ängterar ; lektor " Källsbo.. "Då det "I orter;:"söm: uppfyller fordringarna "Jär. det ont om naturliga : central- -| län; skulle. kunna tillföras - blocket bör: kunta. ge Re ör ett er dör ferentiérat” ingsli av, " problemen! för Holland centrationen ; till kustbygderna och det "glest: befolkade inlandet, ' po- dessutom i-inlandet är ont om. tät- för ; blivande r centralorter + är; det svårt att bygga 'upp särskilda block där, åtminstone inte” utan: att för- te; Canliga: säger : lektor : ällef den starka" befolkningskon- | gt nerligen grannlaga så har. det hela ändå” gått Noväntat". bra; - anser: lek. tor, Källsbo,? Under, våra : förhand na. har. det” alllidyrått, en. Tog g sansad. stämning” ningom skall, gårätt uppnå nenighet: > gaste,. Detta: block ”får , då: 30.000] inom " och ' "mellan s Kommunerna. I - invånare och "skulle även omfatta | Vessigebro,” "Vinberg, Morup och | denna; för den: fortsätts atvecklin : ensam. Å bilen: Bredvid till, amarbetsområden ingar. med Kommunrepresentänter - Man får. hoppas: allidel gen." vs Jevånde schimpans och. tycktes sträv ; förträffligt med” "tillvaton AVN IN : lig blårandig ör 0 1: schiré Tblév. alltför närgången mot de måne : Foll om så” h' finnsinu förutsätinins n ora. Jänsdelen |; skapa” ett: afogsantlock | : "Kungsbacka, ;;" Särö," Onsala, Fjärås, Tölö: och' Lö adalen" skulle detta? få 19.000 in För Lindomes del: gäller 'det : om ”det' skall. höra; till ”kungsbackablocket eller/ tillfö- ras. ett Mölndal-Kållereds-block i Göteborg” och” Bohus: län. Ett an- nat grä bleri i de, trakterna Pp perna kan” man för Hallands'/delj i -| första hand utgå ifrån att städer- : "Ina kommer: att bli” centralorter i Bristen att de tänkta blocken får en”något oform- lig "öst-västlig, sträckning. Om” det går att göra. mindre block av in- landskommuner vill -vi' gärna göra detta, ; men befolkningsunderlaget är, som sagt, svagt här och därtill blivande blockbildningar. : orter, menar länsutredaren. + 74 - -; Exempel på sådana - inlandspro= blem är. bygderna; kring . Ullared; Veddige och Torup och här kom- mer" diskussi na om-k är Sätila i Älvsborgs län;' som en- ligt" t alternativ skulle kunna in- | lemmas i Kungsbacka>omr ri Halmstad $ är Problemen ' "särskilt; stora, Det mest omfattande'.alternativet, om. norr - till Eldsberga” i "söder och med: sträckning "mot : Torup” ” och Hyltebruk : i öster skulle med "sina drygt. 74.000 inv' bli i största laget och . därför” kan /man tänka” sig uppdelningar här. 7400 inv skulle det " bli .om man "gjorde ett block krirg - Getinge" -med "Getinge och Harplinge "kommuner , samt Asige, Eftra och Slöinge församlingar. Un- laget. ifråga om folkmängd ä är block som skär länsgränserna it in i bilden. > : dock i minsta laget. .” Vart "Torup "skall" föras sid. en åblocksbildni är ett' verkligt ': Ullareds : och. Ätrans ] ligger onekligen i utkanten av ett block, : där Falkenberg kan tänkas som centralorten." Man har. därför undersökt. möjligheten av ett sär- skilt block för dessa, bygder. Vissa närliggande delar: av ' Älvsborgs och. vidare kan man tänka sig att Svartrå, Okome ”och Köinge socknar också. fördes . dit,. men :ändå. får ett . sådant område bara 7.000 inv 1975, vilket är under riktmärket för ett: bra” samarbetsblock: . Däremot skulle "det kunna Bli ett eget hög-' åde. v Principiellt +» kan nämligen ett samarbetsområde upp- delas i flera högstadieområden, men va, och" present, . hunting la IAN Olof Lindström. 3 "TF utgör som" en .barnunger. och! min mycken” ömvärdrad fordfar; "hän : i k'tyde fattande. området från' Getinge ' il: ekipaget” Heta endast "är: fyra år. ”Annär, invigts i Venezuela. : B Maracaibösjön ochi lång.” Dess körbana på 17,4 méter 2.500 bilar: och lastvagnar ; ch då. riktningarna, vilket tre: till > fem gånger mer än"vad färjlratikdn över sjön kan: prestera. .Byggnäds- kostnaderna - uppgick 'till-104. ”mil« joner. dollar, omkring ,540 miljoner : kronor. Sjön Maracaibo ä är känd för sina. rika oljefyndigheter som -på- träffades” år "1922 i de geologiska stort problem.' Här k också frågan .om Torup eller Hyltebruk skulle bli centralorter.i en sådan bildning, som troligen måste skä- ra länsgränsen. Det förefallér na- turligat att - satsa - på ' Hyltebruk, som ' är. störst och bäst -utrustat Torup,' Hylte, 'S Unnaryd och Jäl- Yuntofta ' skulle kunna bli ett bär- tänkt Oskarströms-block med -till- skott av Enslöv. Kvibille och Slätt- åkra skulle: bara få 6.800 inv, En förstärkning" av . blocket "med To- rup skulle ge ett 11.000 iny-block men 'i'.så fall. bleve hyltebloch kraftigt block med 11.000 inv; Ett i avlagri "på "sjöbotten," Brons tankfartyg. Bron byggdes" av ett in- i la fattande itali-' enska, franska, Portugisiska, tyska och schweiziska ex Det torde "dröja. änn ett” par år innan ' något definitivt ' beslut kän fattas om" det "svenska malmbolå- gets "nya 'malmharan ; Rombals- för litet, 6.800 inv. För den sydligaste i jä utsätts ett. Jaholmsblock; "men här och Östra Karup ännu a frågetecken. botn, framhåller t Karsten Dahlum .i LKAB 'föri närviktid- ningen Fremover, Bolaget har £ n så stor 'skeppningskapacitet i ham- narna i Narvik: och : Luleå -att det.” täcker : behovet)« Det är , blott « de framtida -malmkonjunkturerna som på den . norska sidan. 7: i bygga en händer till. och: med. att höjt R ” begagnar stärkvåror-ibland;' och: inn . ker. gör hon också,' trots: ätt: hör r 8678 'meter.” ' kan pr. timme påbseras av omkring = ot spann reser sig i mittpartiet 45 me- . ter över vattenytan och lämnar fri -' passage också för världens: största - blir avgörande ' för :om man. också > . hämn :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.