mos mmm ae "Ordet inflation ingår om be- kant i den politiska begrepps- arsenalen. Vad en inflation verk- ligen kan innebära levererar 20-" talets Tyskland vår tids ohygg- ligaste exempel på. Verkningar- nav var. förödande. Bland dem. märktes främst nedbrytandet av demokratiens = motståndskraft mot diktaturtendenser. Inflatio- nen & :Tyskland beredde vägen för. hr Adolf Hitler — mer be- - höver. inte sägas om dess fruk- tansvärda storpolitiska förjder, ” Av Eric Hägge- Vers esfördra gets. krav på Tyskland att betala krigsskade-. ' i ståndsmilliarderna i guld, innebar, - ”Nödsedel från 1920-talets första i år, när man ännu I räknade i plen- i att skatter' inte förslog för rikets penningbehöv, Redan: andra halv- året” 1920: 'sjudubblades.: sålunda .. Vv. RR et verkare; som kanske fick betalning först efter något år för utfört: a- bete, mottog likvider, som nätt och Tysklands svävande skuld till 86,4 miljarder Mark; sedelcirkulationen började, stiga men ökningen" hölls inom, måttliga gränser,- 1921 fast- ställdes så Tysklands betalringar i guldmark till över 225 miljarder, fördelade 'på 42 år; därtill kom att Jandet skulle betala 12” proceåt” av exportang' värde till segrarmakter- AES villkoren, tillkom, det s k London- ”ultimatumet, som" snabbt, ledde "till knapphet på utländska valutor. På ett år — 1921 — steg dollårkur- ” sen från 37,25 Mark till 310. Mark. I "Tyskland >slopades :nu bestäm- i. melserna' om viss. guldtäckning av sedlarna, Sedelpressarna. kom 'där- med, att till stor del finansiera statsutgifterna. Ännu i -mitten av 1922 "noterades dollarn i 374 Mark ” men”i november samma är i 7.650! Inflationen hade börjat sätta in n på allvafi” se a 1300 'sedelpressar arbetar dag och i tet hatt — men förslår inte; Under 1922 :Fades' den - tyska statsskulden på ett näptan. sätt ; när. . penningvärllesförsämrin- |; gen höjde löner och" andra kostrna- + der.” Under" första” ;hålvåret.; stég statsskulden: med något : över": 50 miljarder,' under årets. sista” kvari tal med 1.000 miljarder, Sedelpres- ” Barna. arbetade för fullt. Sedelcir- kulationen nådde, sådan höjd att det. är ' nära.nog "otänkbart att 'ut- | trycka den siffermässigt värdet på > Marken” ändrådes” från "morgon; till kväll, - Snart kunde rikstryckeriet ll I Berlin inte klara produktionen åv alla” 'miljard- och billionsedlar. 2923 | När; : Tyskland : sökte lindring ij. nig och mark, inte. som. senare . joner, Giltighetstiden. angavs på jämnt räckte till en spårvagnsresa. » Hårdast: drabbad blev den -:spar- samma. tyska medelklassen, som i patriotiskt . offernit” -placerat.. stora tillgångar. i nu "värdelösa försvars- "vandrade Deydandssiker” och mrnalt familjesilver till uppköpa- 254 "äntikvitetshandeln v: blomstrade som” raldrig "förr. Pensionärer” och alla" de; som levde på örsäkrings- Äl. 7 förlorgde" sing” ”exi- n edda familjer, cr.p sfensmöjligheter fat. ämbetsinannekå till. proletarjatets ni si Från utlåndet” Sn Syörip ee indder ; tidigåre > vär" 20 pappersbruk och 133, tryc- IN kertör" fullt sysselsatta med. tryck hi . detta år..spottade , över i.700 pres- sar,. som "arbetade dag-och natt;> : nya sedelmassor, .”. Men Ingenting. förslog, Redan; ti- | digare hade 'kommunerria; ucbefulla b mäktigats. att ge ut, egna, sedlar, "främst, för att lösa bristen, på .skil- . jemynt,, Det "skedde alltsa, med in. inflatioden ännu hölls inom 'mått- liga "gränser, Den!! nödmynt, nu: började cirkulera geryen: rik: och : fantasifull provkarta . på Ilokalpatriotism, för, att. inte säga småstadshögfärd, ja tom humorn kulation + stonnade + vid 20 miljarder Mark. mot -1.280 :miljar- der vit riksbankssedlar... Men rela- . tionerna försköts snabbt under 1922 — påföljande år .var deras cirku- lation uppe i 400—500 billioner, Det torde vara ställt utom allt tvi- vel att. många kommuner här skaf- fade” sig ' inte: bara: rörelsekapital utan . också väldiga inflationsför- tjänster : på denna lokala sedelut- givningsrätt. a Hur inflationen till sist bekämpar des är'ett lika intressant som märk- ligt kapitel i betalningsmedlens hi- storia men får här lämnas åt sido. I stället kan det vara på sin plats att erinra, om dess sociala verknin- gar.” . = Svartabörshandlden on bloamtrar Högsta domstolen gav ett märk- ligt "prejudikat och det vid en tid- punkt, då penningvärdeförsämrin- gen kom dess domslut att fram- stå som helt grotesk: den höga "rätten förklarade nämligen, att en Mark var lika med en Mark! Där- med var: det uppenbart,. att den . som kunde skafaf sig skulder, gjor- de . lättförtjänt vinst med att åter- betala erhåilna lån med sedlar vars realvärde var endast någon bråk- "del mot det som utlånades. Inte undra på att börsspekulationen kom igång, helst som bankerna lät akx- tieköpare kontant inbetala endast 25 procent av gjorda köp. Bank- kontor växte upp som, svampar ur jorden, spekulationsfebern rasade — de, som kunde sköta spelet väl tog hem fina vinster Annat var det iga! "ämbetsmän ät sig influe-, Jivsmedelsgåvor och löften m provisioner, fö sändelser på post och järnväg- -kom allt oftare ”bort”, man ', fani "det helt "enkelt riatur- ligt. att sätta” sig över statens : Ja gar: och 'skadä- staten : när” man j väl kunde komma til on AG vi : örst'' 1923 "uppvisas en : annan et blev” taturligt tala :om den”,. butikerna tömdes. på sånt, som kunde tänkas vara vär- débéständigt.” När lönerna: utbéta- lades; avfolkades . kontoren" — alla r skyndade ”"sig”att omsätta pappers- valutan i sakvärden; sedan tog man igen förlorad ' arbetstid” genom kvällsarbete, . : " 1922 var: otvivelaktigt en dika märklig som ohygglig tid. Vi, som nu kan se förhållandena :med ett historiskt : perspektiv. på fyra de- cennier, har all rätt förvånas över att tyska” folket. "under "denna in- På sjukbesök ikert fallet med den : engelske läkaren Ian Clark, Läsaren I minns äddad, som för en tid sedan till I trådar — i miljoner, miljarder och bil- sedeln, därefter var den helt vär- S Hatiok iom åstadkam större ska- ett, fyraårigt krig, höll. ut och satt; man gjorde upplevelser. vi- sade förtroende för det nya betal- ningsmedel; som :sanerade' det tys- ka penningträsket, : MN . För. oss. svenskar" kän: det” vara nyttigt: att.på detta mera påtagliga sätt. erinras .om den verkliga" in- Ö -<begreppet inflation. i rodlade form. En infla> jär latt i stället för att ha som dusinte har, så har du "det dubbla; men: de är endast värda, hälften" av det 'som du' skulle hade. det, som du inte Svårförs eligt? Måhända innei börden i definitionen är värd att begrundas; inte, minst av ett: ungt]. släkte, ” som alltjämt förleder" sig alt en. - krona alltid är en "har nu fallit "tillbaka . till fjärde' "plats 'bland Sovjetunionens handelspartnérs. Järnfört med ' 1960 sjönk” handelsutbytet mellan de bå- da! länderna "med: 45" procent 1981. Östtysklärid innehade "”tätplatsen, närmast"! av: Tjeckoslovakien, Polen; Kina fock "Ungern. 'Gråben;. filfras 'och nalle nog. : "kan de förtåras STOCKHOLM (PRK) . — "Djurens konung” är ingalunde utan det ädla svinet,” . cc utbrista i detta om varm. uppskatt- nande. utrop.: Det ä dariske 'sybari öv liggaren'. Sam - Ask, : modell till Herman Bergius. I var- -|je fall underkänns lejonet som fö- I da,: och eftersom” Sam” Ask, vem som. nu än" är underbetygets «| ursprunglige" utdelare, näppeligen torde "ha avsmakat lejonstek' eller derbörande: helt : enkelt" suttit fån- av rovdjur inte går att äta, =... svs: .Det där att somliga djur å'prio- är ganska, svårutrotliga utslag :av kött var” orent,: och. de. gjorde så därför. att, de ville. sätta. stopp för det hedniska blotandet, varav häst- slakt var en integrerande del.- Än i dag drar sig en restauratör, eller en .'slaktarmästare för. att' rekla- mera med , hästkött, och. det fastän häst är "ingrediens i'ett flertal fö- heter det ”hamburkerkött” eller har något "annat kamoflerande 1 nämn. De katolskes” skrämselp bland de blötande svearna har alltså efterverkningarr ä än i dag, «> "Vad rovdjursköttet: beträffar får man i senaste” numret av Restau- ratören veta: «en hel del om 'dess användbarhet," närmast med ut- gångspunkt från erfarenheter ' som traktören :på Laponia i Årvidsjaur, Sigvard' Almlöv, gjort. Björnskinka är: således en. delikatess som, hör till" standarden på ett välskött trak- törställe i, dessa nordliga landamä- "ren —; ofta servéras denna utsökta nörrlandsspecialitet nied: enbärssås och rönnbärsgelé. Björnens kött kän | också. användas till allehanda. char-. En rimälda i 'de svenska: a " betsregistren”” Därtill -”konimér . de" 'arbetsanmäldas ;- "familj . medlemmar; varigenom : siffran : stiger till uppskattningsvis över! '120.000: Sedan kriget har de: ” utom ,:27.000 finländare" bli svenska , medborgare," Det; gör, . » att man kan räkna med att det ' finns omkring 147.000 finlända > rei dagens Sverige. I sammanhanget kan noteras att finländarna har en större benägen- het än t.ex. danskar och norrmän att söka svenskt” medborgarskap.” ag. befinner mig här för att jag. är gift med en svensk. Varför andra finländare kommit frågar, jag inte. Det hör till de mänskliga rät- tigheterna' att bo. och" verka" där man. villig Vorka ja :— men jag undrar, hur är det med dem som förverkat 'sina, barns rätt att tram- på egén "mark, . som slitit av. rot- som - fortsätter ' att. värka? Som 'sålt” järvd jord, eller lämnar T husen för" fäfot? Jag vet inte, jag ; | bara. supdrar,; säger författarinnan Gund von .Numers-Liljeblad i Väs- terås.. Många liknande frågor har ställts och de” flesta av dem "får ett sta- tistiskt' svar i det nya material som i dagärna framkommit på basis av en . omfattande fältundersökning i Sverige. . Den har genomförts av Sociologiska institutet vid Helsing- fors"unive Som eft''slags svar på” förfato. tarinnan "von Numers undran kan nämnas att 86 proc av de. tillfrå- gade finländarna 'i Sverige anser att man aldrig kan ”lösgöra sina rötter? från det land man flyttat " Finland ”andligt fosterland” .. Endast 10 procent anser att ta- let om fosterländskhet till stor del livet genom en mirakeloperation, varvid . han "försågs med en frisk njure, som en kollega till honom, dr David Spencer, hade donerat, Dr Clark som är på bättringsvägen har nu fått lämna sjukhuset. Bland de första som besökte honom var dr Spencer, som tagit med sig sin pa- är di uppfinning. En- dast '6 procent har helt övergivit Finland som sitt "andliga foster- land”. : Hela 99 Procent anser att blåvitt gi, är vackrare" flaggfärg än blågult. Då de "älsar på varandra säger 159 av de tillfrågade ”Hyvää hou- menta” medan 330 säger ”god mor- sp. men-uttalas lika på båda 'språken.) :;Endast 8 procent är säkra på "att ' lå de: vid-'en ekonomisl tur>bliv avskedade” c ska arbetskamrater. svenskarnas beteende är ”flärdfullt och överförfinat, medan 24: procent tycker ' att svenskarna ' är:.så hög-' färdiga att: det är svårt att, få kon- På: frågan om:.-barn till. finska ”finska”. "sidan" medan :dé övriga var. osäkra . eller. jansåg” svensk” uppfostran vara bättre. Allmänt an- såg” man finsk”, uppfostran mera ”svensk” uppfostran friare. Mer än hälften av de. tillfrågade i skarna "tänker 'om :' finländarna 1 Sverige. ' Men bara 13 procent, an- ser att man” utomlands kan festa friare och kraftigare ä än hemma, nn Dåliga språkkunskaper en "Det: har: från ' svenskt. arbetsgi- varhåll, klagats på "att. finländarna mycket ogärna lär: sig svenska i Sverige. Undersökningens resultat ger belägg för. denna uppfattning och visar dessutom upp överras- kande siffror beträffande finländar- nas språkkunsk: faper vid ' överflytt-' ningen till Sverige. ' Endast 22 procent äv de. inflyt- tade kunde sålunda tala svenske hjälpligt. Hela 58 procent var to- talt obekanta med svenska språket. Det . betyder att 80 procent hade otillräckliga kunskaper i svenska då de kom till Sverige. : : 1 undersökningen ' ingick även översättning av nio ord. Av de till- frågade "klarade 21” procent. minst två av orden, "27 procent fyra, 34 procent sju och 18 procent alla Orden far: arbete, hus, flit, ener- kk ärlighet, fosterlindskhet: läckergom, förgätmigej och grind Undersökningarna” har letts ' NEN pol. lic ” Vilho- Kiranen och har avsett över 400 finskspråkiga" fin- pegoja för att muntra upp konva- gon”, eller "hej eller. någonting an- |ländare i Stockholm, Västerås . för de fria yrkesutövarna; läka-|lescenton. Här ser vi honom då han | nat, (Det vetenskapliga utbytet av Kolsva och Eskilstuna. re, advokater, förfallare och hant- anländer till det Clarkska h detta konstalerande är dock litet. 2 G Mattsson s 2. | Ingrl Nilsson 195, 3) Ingvar |av kontraktsprost Sven Eriksson]. Hallandserien äv 3 >> C UF (SLU) fyensson 17, 4) Ingvar Birgersson och Knäreds kyrkokör uninl led-| ">> Hal a SVR ne Tävlingar i Ahla CUF. 2, 5) Bror Magnusson 9. ning av kantor Sven Rubensson eservlagsserien, . 5 I samband med månadsmötet Å medverkade sak kommen för Rärneslöv EE 1208 28 höll Ahla CUF tävlingar, som gav dos med hyetladh, Pogen avsluta- | Snösterp . 16 1-2 3 47-21 24 höll Al Tä) Eg > [ärcang Fockkaffe i Knäreds b - | Hishult 15112 2 41-18 24 öl e resultat: ”Känn ditt dist- (n ä r e sd degård, ye Hasslöv. 15 54 6 29-26 nikt": 1) Lennart Johansson och - "7: | Walldia 16 46 6 36—36 du Gert Nilsson 38,5 poäng, 2) Bror Kyrkslndag i Knäred. 16 45 73651 13 Byagnusson, 3 4) Börje 26 ömsson | CKF d Knäred hade på sönda- 16 4.3 925-47 n rt Wernersson: 26, ”Bak- ! gen ' anordnat en välbesökt kyrk- F' An IT Mas = 16 4 353 ning”; 1) Eva Jönsson-21,5 poäng, söndag -i Knäred, Predikan hölls nonsera i Skoj gaby 16 i 21 REN pi - ' i M >” . on "4 . i s . I hdn msn aAaAL det torra och illasmakande” lejonet Det är Frank Heller som låter den ofta" i hans-böcker- förekom- mande kandidaten Hérman Bergius ning av fläsk i alla 'de" former vitt- c - möjligt att tesen från början härstammar från "Iden: 1 :som ju stått eller: lejonkotletter får man anta att ve- | ri är oätbara, eller rentav ”orena”; vidskepelse. När vårt land kristna- des förklarade "prästerna att häst--| rekommande charkuterier:'1 stället . Omkring : 80 > procent. anser Fb föräldrar bör uppfostras ”finskt” el- | ler svenskt”. ställde sig 2/3 på den |. gammalmodig och strängare . men: tycker att det är likgiltigt vad sven- - gen i den vanliga fördomen att kött |- I Nittio. "fyller i. morgon f hem.-äg. Jöns Nilsson, Tallbac- ka; Markaryd. Jubilaren är född i Brausta” vid Sjöbo, där fadern var: statare, ; Redan ' i 'mycket unga år fick han börja göra skäl för brödfödan och ; började ; vid 11 års "ålder -som ;”vaktepåg”: Efter "konfirmationen blev. jubi- laren' trädgårdselev vid. Maltes- ltorps "gods och därifrån flyttade han still Bjärsjölagård, där: han först var. skjutspojk. i 2 år och därefter dräng i 2 år. Efter mi- litävtjänstgöringen flybtade' Jöns] Nilsson tillbaka. till -Maltestorp, där hån var statare i 13 år. Lö- nen i var dålig och. arbetstiden lång. Redan fkl, :4 om morgnar- nal var det tid att börja dagens arbete, och ve den, . som kom försent till arbetet. Trots att lö- efter": 30: åns - arbete, / fanns: på gården: 1. häst," 6 > nötkreatur, ungdjur," svin och fjäderfä. é Till. att. börja med: gav, emel- lertid inte "gården full | ärgring, värför Jöns Nilsson ficl ;lov att tå extraarbete, Han. var' således med "öm att grusa ärnvägen mellan. ; Markaryd. och Hässle- holm, och "dessutom. arbetade han i torvmossarna. Efter 30 års ihärdigt". brukande "av jorden stod -inte. krafterna ' bi, varför gården i :Harpholma' försåldes och ett: mindre lantbruk inköp- tes i. Södra Århult, Där drev jubilaren” lantbruket sill för två år sedan, då han sålde: gården 'och alla inventarierna och. flyt: fade till vårdhemmet Tallbacka: Det var linte lätt att flytta från Södra. Arhult,: men sedan ma- kan avlidit ansåg jubilaren: att han gjort 'sitt, och med ålderns rätt drog han sig. tillbaka. Han häst varför vi har små utsikter att:| träffa på björn i vår falukorv. - Något” som enligt en känd norr- landsläkare .. lär vara den verkliga kulinariska upplevelsen är vargfilé,' och doktorn ifråga har också "en 'motivering varför varg är så gott. Vargen. är visserligen "ett rovdjur men har inte så mycket djur att leva av utan äter i stor utsträck- ning bär och bara. en eller- annan ren. Denna kost gagnar i hög grad köttets ätbarhet. Även järven tor- de vara fullt acceptabel som män=- niskoföda. Den lever av rötter, ren och fisk, d v s praktiskt taget ute- slutande rena råvaror." Ven ' den kulinariskt . nyfikne Laponiachefen har inte fått något tillfälle att sma= ka på järv. Hans jagande vänner sitter hårt fast i föreställningen att järv måste vara en 'styggelse att spisa. ”En kan väl- inte äta: sina fiender”, anser de, -"- - Det tycks alltså vara så att” rov- djur: mycket väl kan vara lämplig | Malmö människoföda, 'mnder förutsättning att de inte är asätare.. Lejonet som Sam Ask talade om lever ju i tro- pikerna där kött fort ruttnar. Så det kanske när allt kommer .om- nen var knapp, lyckades emel- sl - Halmstar kring inte utan-vidare- "bör uppför aa på våra matsedlar .. Ma obad, | "hade då varit i produktiv. verk- | ” samhet i hela TÅR vs : Hinneryd' "utfärdats : för. bank: tjänstemannen . Kjell. Karlsson, [S Östergård, : till "äkten- |” skap” med -kanslibiträdet fröken BRÖLLOP. "— I Hinner ryds prästgård sam. manvigdes ' i lördags "hemmaäns- ägaren ' "Karl-Erik "Johansson, | ; Buskhult, Hinneryd, och fröken Elsie ' "Johansson, Groéryd, > ter: till ” "hemmansägaren Svensson; : Skinnersböke,- Hin neryd.' Vigseln förrättades av bruden. konfirmationslärare, komministern ' "Bengt Andersson, som också" höll ilyckönskningstal till dé ninga; "På "aftonen: gav brudens - Bs. j mellån . typograf . Runé,. Svahn, och hans: måka. Vigseln -förrät-] Håkansson, Efteråt gav bruderis föräldrar middag i i Ysby: byg- degård för ett 100-tal inbj skärgårdsterrängen: vid :junic | .. SM i Ödsmål; En: mera Lah wisa på onsdag kl 20 Tuff'd perado smed Jan. Hendriks, (Chi stine Nielsen och" Erwin: Strahl. i huvudrollerna, En : utmärkt thril- ler med spänning, räffet och, sex. Filmen är 'barnförbjuderi. TÄGTIDER” vid LAHOLMS station under tiden . 1 sept.-—-31: okt.: 1962. - Ankommande personförande ” tåg N :Nabt efter SoH - älmstad . före. SoH :: Malmö c Hälsingborg TF. Hälsingborg -F - - Malmö 'C Hälsingborg F Göteborg C Malmö & Hälsingborg F Malmö c Hälsingborg Fr " Avgående personförande tår. : ti " Natt die SoH” 2 Malmö € [0 (Hälsingborg FP) Göteborg ce RR : Vard. 0.50] 648 Johansson” och hans maka, född |" äldrar. bröllöpsmåltid - Markaryd, " och : a otekstekniker rea fabrikör Yngve Nilsson, ohm 7 6 | Med. görs" nya.m tningar. anar "1961: mio år: ligger: mellan essa' endast” "ifråga om Egen. "Gotlands, ; 3 | räknat Stockholms; dessutom för Göteborgs: stad. här nymätningar skott i arealen -ö : ud 7,26. km ten; på 2 skorna, det. var 1 siffra” som: änger' ett. administ- i rativt ' :områdes ”ytvidd vid. en ': folkräkning kan vara en annan Ä d motsvarande siffra var - regående ' räkningstillfäl- .Je;, Detta ' faktum "som: på : den . oinvigda, verkar ';: paradoxalt kan: ero. på: at v -Jandområden i istrativt hö flyttats: från en kommun" till en annan : eller: också ' på att . Nya: mätningar: gett andra och" mera" tillförlitliga + .resultat vän” En "utförlig." "redogörelse. "för ” dessa förhållanden: finns 'i den nu” -föreliggande:- femte delen t 1960: års” ki de är RN och; ; beskafferihe” de kartor som de utförs lökter: Allteftersom. mya och. nn. Pågår. utgi ekonomiska karté dar sig: på: flygfotografering' Som. får "anseg' vara: det” bä material. för. -arealberälkning ' 2 står, till buds, "1 :samband' dä mänhet ct kräkning avser: indelningen vid. tidpunt- ten :för sopumunindelalngsrefor-. men. den-1'janwai; Trots” matt ;endast punklter > är ; "arealen oför: Pe län, näm Iekinge. TO stad). Hole arealen. ökades under: an, som” försökt ”hj ti avgöran- : bättrade. kartor utkomme "kan: älmin:; 7 de man tidigare bäserat sig: på: :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.