” MHF i ( Markaryd diskuterade. | MARKARYDS. BYGDEN ” Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Vill 7 Redaktör: Sven B./Jönsson, Tel, 10150 - mn | | tm od N ” Höstörkör 4 i "Maiköryds:försarmli ing: hålles med Sjöaryds rote ohsdag 24 okt kl. 15 hos Nils Ryd- qvist,' Ryd; Västra Habhults' rote torsdag 25 okt, kl. 15 hos Ar- tur Nilsson, Tormansbygd, j Köphults rote måndag 20 okt kl. 15 bps Herbert Jörgensen; Brånhult; Hannabads rote Atorsdåg . 1 ; mov. kl. 15 hos "Arvid Karlsson, Hannabad; Ekhults rote mån- "dag 5 nov, "kl; 11'böos Ragnar Eklund, ' Ekhult: måndag 5 nov. kl. 15 hos Hilding Crona, . " Göshults 'rote : Misterhult: Tånne- » ryds rote måndag 12 ndv. kl. 15 hos Gösta Nilsson, Tånneryd; -.Exhults rote tisdag 13” nov, kl. 15 hos Rickard Kristensson, Ex-'. > hult, Värdfolken hälsar. alla rotens inbyggare hjärtligt välkom- na. vt Med Norra Haghults, Timsfors, Ulvaryds och ”Amots rotar "enbart förskrivning å pastorsexpeditionen. Dit' skola alla slags flyttningar och" bostadsändringar, även" inom ”' församlingens landsbygd och tätorten, skyndsamt anmälas. Detta gäller hela året. Pastörsämhetet. och sparbanken. -.10, 00-14, 00 och ' 15.00—17. 00, ra SN bilen den sger t vi . Det är av stor betydelse var Edra Sparpengar ham- ; mar, Sätter Ni in dem i ortens sparbank, som förvaltas av . - folk från Eder egen bygd, stannar de kvar i bygden; ' Utlånade genom sparbanken till bostäder, jordbruk” och kommun, skapar. 'de arbetstillfållen och framåtskri- dande, i inom det område; där Ni själv bor. Under sparbanksveckan utlottas varje dag en vinst- "summa av 100:— kronor bland dem som gör insättningar ÖKA T öPPE TH ALLAN DE 25-81 oktober har sparbanken öppet: gå till sparbanken - hemortens o och h bygdens I bi . AR Aegle ESR å vardagar. Dördag kl: 10. 00-13 007 Des försäkringsfrågor. ' : Markaryds MHF-avdelning ' har hållet möte i samlingssalen på dn [7 ka. - Polisen elterlyser vi nen. som sett: en 25-årig man- iklädd hatt och en” blåaktig överrock "som kommit leadende en' moped mellan fest och Markaryds Järn- täppan. - Försäk . svars disträctschef. Kjell Ohlsson, Kalmar, informerade om aktuella " försäkringsfrågor för bilen och bi- |! Fisten.: Efter. den synnerligen gi- vande informaticnen blev miötes- deltagarna i tillfälle att ställa frå- gor kring olika försäkringsprotlam, Efter" den ' sedvanliga kaffepausen fortsatte man med en itippnings- : tävling där det gällde att placera in bilder från Norden på den plats "där de hörde hemma, Tävlingen hade ' lagts upp av dagens före- dragshållaren och som segrare å tävlingen utgick Axel Melin som hade 12 rätt av 15 möjliga. Mötet beslöt att tillsammans med trafik- |" » säkerhetskommittén ''anondna ' ett möte i anslutning till ”Mörker- kampanjen 62 - 'Mopedstöld på | söndagskvällen. Vid 22-tiden i går kom en yng- ling från Majenfors in på polis- " stationen i Markaryd och. anmälde att hans nya moped, värd 1.100 kr "blivit stulen, Mopeden, som war. olåst, hade stått parkerad utanför Josefssons kafé. 20 min. senare fick ynglingen sin moped tillba- handel. : Mannen hade gått in på midelns gård och gjort flera k act starta fordonet men inte lyckats, varför han slängde moper den och : gick sin väg.” Sparbanksveckan i Markaryd. : 1 såmband med Sparbanksvecikan kommer Markaryds spanbank att lotta ut 100 kr varje dag. Dess- utem kommer Spanbankens Fa- miljejournal, en i högsta grad läs- värd tidskrift att skickas till alla hemmen, Vid ' disken kommer smärre preserntantiklar att delat ut till både gamla och unga. ' Div. IV. sydvästra Småland Ljungby—Liatorp 23 Markaryd—Traryd ” 0-1 Etrömsnäsbruk—Alvesta ' 6—2 Skeppshult--Koltne 10 Älmhult—Rydaholm ' 1-1 Växjö BK--Växjö Norra Ånnonsera i i iT Halmstad köper mark för kyrkogård. och sopstation > Mot. 1960 års naturvårdsutredninga "Naturen 'och samhället" ss £ Hal . nästa år blir oförändrad enligt "det öl som framlades och ji£ "godkändes , vid stadfullmäktiges på kväl- Jen. Videbiterinisen till den bor- gerliga kommunen blir 10:24, Den kyrkliga kommunen föreslår ock- . Så oförändrad utdebitering, men landstinget har som bekant be- slutat en höjning av 50 öre, var- för den sammanlagda kommuna- "Ja utdebiteringen blir 16 kr. "Utgifts- och inkomsistaten slutar -S på: sammanlagt ,79,1 milj kr, Nästa - års stat är en jubileumstat, det är .. «den 100:e 1 ordningen, och som jäm- " förelse kan nämnas att den :första ”: staten, som upprättades för Halm- - stad efter dsfullmäktiges infö | grundval av ett av kanslichefen upp- stadsfulh Jäktige på gjort förslag till yttrande en del kri- tiska synpunkter, I frågan om tan- ken att avsättande av naturreservat skall hänföras till kommunala initia- tiv anses en sådan förhoppning mera välgrundad -om kommunen kunde uppträda som initiativtagare 4 vet- skapen om att icke i efterhand nöd- "I gas att i ersättningsfrågan ha kro- nan som förhandlingspart med för jen oförutsedda ek A konsekvenser, ' ' Beträffande strand- skyddet . erinras om ' länsstyrelsens skrivelse av 1961 med 'hemställan hos k mit om föranstaltande av sådan dring av dl att det an- . de 1863, slutade på 40,000 kr. - Preliminära avtal om fastighetsaf- färer godkändes. Sålunda beslötg bl a köpa en fastighet 'vid Vallgatan 22 för, 200,000 kr. I detta sammanhang kan nämnas att staden gjort upp om "köp av ytterligare två fordbruks- ; i Si stor- kommun på gränsen till Snöstorp för éa 1 milj kr. Köpet motiveras bl a med stadens. behov av utrymme för 'kogård och sopstation. ky "motion av fullmäktiges två kommunister om uppförande av regn- skydd, vid stadstrafikeds hållplatser : Avalögs, el aa givna avståndet, 300 m, måtte när särskilda' omständigheter därtill för- anleda, kunna utsträckas till längst 600 m med hänsyn till :de säregna förhållandena ; utmed : hallandskus- ten, « I yttrande 'om Införande av som- martid ansluter, sig stadsfullmäkti- ge till. förslaget om sommartid, som Inte minst för turistnäringen skulle vara av värde, varjämte man' tror att sommartid verksamt skulle bidra till att, nedbringa antalet mörker- olyckor, då biltrafikén 1. större Ut-' sträckning skulle kunna, förslggk Å dagsljus, : 190 år FÖDELSEDAGAR fyller i morgon fru Ester Pe tersson, maka ' till lantbrukaren Johan Petersson, Lassahus, St. Dömestorp, Östra Karup. Fru P, som är född i. Hasslöv' är känd som en skötsam och duk- itig kvinna ' som på bästa sätt sköter de mångskiftande Byss- lorna som finns: i ett lantbruks- hem, : 69 år os : fyller i morgon lantbrukare Harald : Jönsson, - Ränneslöv. Han är född i Oxhult, Hishult och kom” till Ränneslöv för” ett femtal år sedan, i VIGSEL” — I "Hläsberda kyrka. vigdes i lördags typograf Torbjörn Le- vin, Lund,' och" kontorist Siv Eriksson, » Eldsberga. " Vigseln förräbdtades av » : kyrkoherde Adahl.: Tärna och uppvaktande marskalk : var Gerd och Sven Arne Bengtsson, Eketånga; Ef- ter vigseln gav, brudens föräld- rar middag på Gästgivaregården, di Simlångsdalen. DÖDSFALL ee Hugo Ullman ” död Efter ett "halvt års sjukdom avled "på lördagen i sitt hem en gammal välkänd Jonol mare, snickaren Hugo Ullman, ” ålder” äv 65 år. Han war född vid Broarna i Laholms socken där fadern på sin tid var el- Men "Hugo ägnade sig redan i unga år åt snickeri och kom för över 40 år sedan till Nya Snickerifebrikén” i. Laholm ” där han blev en verklig Atratjänare. " Hugo Ullmans håg vändes re- dan i unga år till ABF och dess 'bildningsverksamhet Jåg honom varmt om hjärtat. Men än mer tid och krafter kom han' att äg- nå sjukkasserörelsen och här var han en av: "pionjärerna i staden, Han förtröttades "aldrig att propagera för denna även sedan vi först fått den 'erkända och sedan den allmänna "sjuk- kassan; I bägge var: han också en högt betrodd styrelsemedlem som inte svek sitt värv. Sedan sjukkässornå ' numera ” ersatts | med försäkringskassor var den bortgångne ledamot av försäk- ringsnämnden, 1:05 Några allmänna uppdrag ut- över de. här ovan uppräknade ville Hugo Ullman aldrig be- fallta sig med, Men han hade en hobby framför alla ' andra 'och det var musiken, Redan som liten Pojke började han slå på trum- ma -— kanske till föräldrarnas förfäran '— men uppnådde så småningom . : en aktningsvärd skicklighet på detta gebit, I åt- skilliga. decennier och i åtskil- liga orkestrar i Laholm har han slagit på trumma 'och allra, bäst trivdes, han när orkestern den 1 maj på morgonen fågåde ut till Stadsparken. ” Ljust och vackert är det min- ne; "som Hugo Ullman lämnar efter sig, Han war 'alltid en glad och livad' lax = det hade hän kanske” Jänt sig av barndomens Lagalaxar'' — och om! än han tog sina "uppgifter på "Fullt all- var "förmådde han öckså "att med ' ett glatt , skämt liva” upp även det tråkigaste sammanträ- de. . Därför är sorgen tung” hos såväl de närmaste som hos: alla goda vänner — en god kamrat, en präktig människa "har gått ur tiden." CN Närmast sörjande är måkan Clara, sönerna Carl Axel, fri- sörmästare i Laholm ' och Ber- til," modellör, i "Borås, "sonhust- nu, barnbarn, övrig "släkt och nånga "vänne verksskötare "åt ' Laholms stad. |, "Gustaf Andersson, I en ålder av 83 år avled i. lördags på Ljungby" "lasarett + förre: hem- mansägaren " Gustaf Andersson, Köphult, -Markaryd. . Den - bort- gångne var född i Köphult' och föräldragården i övertog han 1911 och brukade den fram till: 1924 då han tog anställning som rät- tare - på " ålderdomshemmet Markaryd. Sedermera tog han anställning som -"förestadare vid ålderdomshemmet" i" Hin- neryd.: ' 1985 :" flyttade tillbaka -- till ' Köphult inköpte - därvid ytterligare : en gård. Under årens lopp har den bortgångne 'gjort betydande för- bättringsarbeten' på sina " gårdar som han för ett tiotal år sedan överlät till en. son. Även: i' det kommunala - arbetet” har den bortgångne 'värit. verksam. Han har således ' tillhört '"kommunal- fullmäktige, skolrådet, kyrko- rådet, fattigvårdsstyrelsen,. "han var ' huvudman "i - Markaryds Sparbank under 'åren 1927--1931 och '1939—1943. Under. sin' tid t' Hinneryd tillhörde han kom- minalfullmäktige därstädes. Ge- nom" den" bortgångnes' initiativ blev. Köphult. med iomnejd för- sett med elektrisk kraft, Närmast sörjande ” är maka och fyra: bärn av vilka Arne har . övertagit. fädernegården ” i Köphult, Margit gift. med järn- vägstjänsteman Henry ' Änders- son, Rävlunda,' Stig . ingenjör , i Kristianstad och "Assar svetsare i Göteborg. I . sorgen deltager - han |. "och |. "” RING OSS , NÄR DET GÄLLER GOLV DET LÖNAR SIG: a Yel 035/153 41 - Parkettgolv - :r Linoleum - / 7. Plastfiltmatta Vi g ka och broder, son frambar ett tack från Hant- ' .verksförehingen , damklibb, och '. sam och” tillhörde på sin tid styrelsen för TBV i Halmstad, Han utnämndes 1944 till svärds- |G män; Närrdast- Sörjdide är ma- "för många års intresserat meds i lomskap. Hantverksfanan sänktes - därpå till ritualerenlig hälsning ö-' ' ver griften, De sörjandes tack för - visat deltagande framfördes äv. of- ficianten, varefter. unisont sjöngs ' ps. 21. En riklig, praktfull blom- sterhälsning” viltnäde om de många vännernas : saknäd," Krarisar hade sänts från bl, a. "Örkelljunga Hänt- Verksförening, Hanitverksförening- : ens' Damklubb,. Sjukkassan i Ör- BEGRÄVNING ” — I närvaro. av > anhöriga och Fånga vänner vigdeez på fredagen i "Örkelljunga . på Eyrka 'målaremäst. Fritz Johånsson, Örkelljunga, till den sista vilan, Rikt smyckad med blomnior och omgiven av le- vande ljus 'var kistan” placerad i koret, då. , samlingen äkde rum i kyrkan. Préstaveria fördes av mål N dessutorn ”barnbaril,. släkt , och I! många Vänner, a sa fe i Aljöt JEnegren, F, förvaltaren Algot. Enegren, Halmstad, Dar avlidit. Han - var född 1902, Skrea . och kom: i tjänst: wid Hallåndg + :regerhenite 1919, :-där Ban anceråde till" fanjunkare sämt" Uthämnides 1943 till. för- vältare” d Fälttygkåren. I den- na. befattning tjänstg gjorde: han först! - vid; Halmstads , FO . samt sedan :1947 .:som ”tygförvaltaré vid. I 16. Den bortgångne har nedlagt ett "betydande arbete inom den frivilliga befältutbild- hingen och skytterörelsen; I sty- rfelseå "för: Tegémentets skytte- förening; Vår han "ledamot från sitt första anställningsår : till 1942. Han har också; i många år I eklätt uppdragen som sek- reterare i befältutbildningsföre- ningen. och i Hallands 'skytte- förbund. - Soi : aktiv skytt har han ” erövrat flera förnämliga priser: och” bl. a; erhållit: den sällsynta riksmedaljen ; i guld. Även inöm lar rna Nils Olssot och John Nilsson, ' båda Från | Örkelljunga. Vid båren 'Paraderade . Örkelljunga Hantverksförenings ” - flopbehängda fana, Som inledning sjöng musikdi- rektör Knut Bengtsson solo Kom- men” till en. Fäder åter av Gustaf Nordqvist, Eg: er förgamlingssång, ijpr 572: 1-2; förrättade kommi- nister Rolf Herlertz jordfästningen, Som ämne för griftetalet hade. han valt "orden i Joh :14:1, 2 Männi- skan; äv kvinna född, lever en li- ten, tid.i: Efter Fader vår följde ps. 287" | sämt altartjänst méd be- gravningsmässan, : varpå; akten Å kyrkan avslutades. med Välsignel- sen och ps, 451. Medan musikdi- rektör .;Bengtsson spelade Min vi- lotimma ' ljuder av Alb. Runbäck bars "sedan' klstan av -hantverks=- Kamrater: ut ur. kyrkan och: fördés Vidare till familjegraven på Västra kyrkög den. Då den sänkts häri, förrätta omminister Herletz bön och, lyste. frid över. vilorummet. Med bl immor och tacksamheteris minnes d tog därefter maka, dot- ter. och 'yster ett sistä farväl vid griften. Till den bortgångnes min- kelljunga, Nils Olssons Målerifir- - ma och. AR Eug. Wingård, : +— Stoftet efter fru Ida Jo. hansson, Skogaby, vigdes på lör- dagen till den sista vilan i Ve-.. inge kyrka” Prestaverna fördes av "lantbrukarna Arthur Svens- : son . och Hilding Martinsson; båda från Skogaby. Som inled- ning spelade musikdirektör Zaid > Bjurek ”Preludium i F-moll” av - Händel, Jordfästningen förräbtta- des av kyrkoadjunkt Ulf Arnell ' som även höll ett griftetal ioch utförde begravningsmässan. När kistan utbars -ur kyrkan spela- des ”Fantasi” av Gibbons... Vid graven tog 'de närmast sörjande ett sista farväl av den bortgång- ” na, och till'hennes' minne tala- de "sonen, lantbrukare, Hilding Johansson, / 5 sonen lantbru- kare John Carlsson och Hilding Martinsson, samtliga från Sko- gaby, Officianten förrättade, bön och framibar: de" anhörigas tack för hedersbevia ingen; 'och uni- -gont sjöngs. ”Sändy Herre; Dina änglar ut”, Många vackrå Bldm. mör smyckade båren.” Md m tjänstemännens bild-')! ningsrörelse har hän -varit verk-|C är ”nämmer: fyra” Medsastar a s bland vår jords stora öar; Det . "är faktiskt bara Grönland, Boer- > neo och Nya Guinea som är större. - . Från - Afrika skiljes” den endast + av det smala Mocambique-sundet : och dess östligaste stränder sköljs ln av Stilla havets vågor. Trots närheten till Afrika har ön föga gemensamt med den svarta " kontinenten, Kultur, , språk och människorna på ön har sina egent- i liga rötter, i deri malajisk-indone- .siska övärlden, | ; Själva ön”är CN a160 m : 58 mil bred och har en yta som är lika stor som Frankrikes, Den har "alltid varit något av en sagoö. Höljd " | ett overkligt skimmer 'av mystik” lång och. 'och den' är fortfarande den: hem= > lighetsfulla ön. Många. iakttagelser : .av öns flora och fauna Kar före.” ”bryllat vetenskapen och"vi ska här redogöra för några av dem; —.. i: Ön har alltid , varit isolerad och Ho » följden av detta är att den har en . , djurvärld 'som man inte påträffar någon annanstans. Endast på Ma- N a - finns den fi a jät- tefågeln ”Aepyornis”" som 'var lika stor som en häst och ca 6 ggr så stor som en vanlig struts. De lade - ägg som var större än fotbollar. "Denna verklighetens fågel ”Fenix” ner och vita sandstränder finns det dog ut se sent att Madagaskars in- | gott om, Ett veritabelt Schlaraffen” vånare fortfarande kan berätta om: hur man jagade den.' "' : Madagaskars fauna är oerhört ; skild från det endast, 40 km av- lägsna Afrika, Det finns inga gift- "ormar på ön medan det vimlar av dem på andra 'sidan sundet, Inget av' det' afrikanska storviltet: ele- fanter, lejon; pantrar eller noshör- ningar har funnits på ön. Man kan frågå sig varför. Det är en gåta | för vetenskapsmännen, : Ett annat olöst problem är öns befolkning, . Vetenskapsmännen hy- ser inga tvivel om varifrån de kom. De har mängder av malajisk och indonesisk kultur med sig. Men den stora frågan är hur de tog sig till Madagaskar, . En teori är att de praktiserade ' samma . system som Thor Heyerdahl bevisade med sin Kontikiflotte. Men absolut besvar fadä är frågan inte, "Det var en portugis som upp- "täckte den störa” ön på 1500-talet, Portugiserna bedrev ju redan tidi- gare en'livlig handel på Indien och var sin tids stora sjöfartsnation som grundade handelskolonier 'både här och var på Afrikas och Indiens kus- ter. (Kolonier , som de för övrigt . förlorat; helt nyligen). Men , det dröjde ända till 1777 innan en eu- . fopé startade en. expedition, till öns outforskade i inre: ' VÖns Napoleon var Edåma I som land .. : Och + man kan vara rvissad öm att ön har framtiden för sig. Den & är nu fri och har skapat sin egen 're- gim som en' av Afrikas nya stater, Övergången” har . «skett mycket smärtfritt. Pla nr -Blosdningen äv olika raser på ön Madagi skar : fe av glada; vackra och vänliga människor: H till Afrika bara är 40 km är människotypernä oi Så . 3 shults kyrka” ” vigdes : : et = på, lördagen "stoftet efter > fru : . Nanna Björk; Jonstorp, till grif- ' >; | tero, Prestaverahde var hrr Gö. r skapat ett släk- Trot3 att avstånde L ön förne- kade sig inte. heller i" detta fall; Någon. motsvarighet till stridighe=" . terna i Belgiska: Kon var det aldrig fråga. om. 5 - Öns "djurvärld : utforskas. Veten- skapsmännen har -mycket att göra föratt klarlägga i några äv dé gåtor / som yms spå. Madagaskar. ” hoeögöerk I -:'Arne öijen människorna med bibeln. v Västtysklands 53 miljoner iri- vånare uppger:sig 52 milj vara kristna. De-betalar sin kyrkoskatt. Men troende kristna är: inte” mer än högst 10 miljoner, >. Hur skall ' de. båda "tyska kyr- korna vinna de'mer än 40 -miljo-' ner 'vilsegångna fåren? Den frågan har länge sysselsatt både” katolska och i protestantiska -präster, 'och nu tror: de sig ha funnit' en "metod: de startar 'korrespondenskurser 'i kristen tro. För en kursavgift på 5 'DM får de' intresserade antinz gen ett lektionsbrev i had. redan förverkligat en del av: sitt program.:Under sommaren har han. genomkorsat :Västtyskland och Italien , med en rullande kyrka, en: jättelik specialbyggd buss som uf=: rustats med: altare och. som 'har plats för hundratalet gudstjänstbe- bökare. ' På : hundratals . tältplåtser'! har bussen ;parkerats; - klockring=" ning från. en bandspelare, har' kal= lat till: gudstjänst och ”eamping= prästen” har predikat.: ev | mästare Ruben, Svensson, Smöd-, " blomstérgärd prydde” håren, rg ne fästningen ” Tter "akten ; sjöng fru. Tilosius - NM te Svensson, Jonstorp och Sture I Nilsson,” Skogsgård. Kantor ? IM. Ekstedt "inledde" akten med att + spela', "”Melodia Funebre 3 Daniel , Olsson, i Frank.” "Arögård "höll griftetal, |: förrättade -. jordfästningen och utförde begravningsmässan med antifonier; När kistan utbarstur kyrkan, spelade kartor. Ekstedt "Fantasi. i -A-möoll” av Bäch. ” Vid" graven läste en syster: till den bortgåndria”v Verser, och till den. dödes minne" "talade, bygg- : hult,” Skånes” "Fågerhult. ” Offi- cianter lyste. frid över griften . och frambar även. de sörjandes .: tack :5 för = hedersbatygelserna. Unisont sjöngs ”När jag slutar . mina dagar”. En rik och ' våcker: ' . 1 Tutaryds Kyrka, jordfästes på-fredagen stoftet efter änke- fru. Mathilda: Pevon, Eldsberga. Akten :: inleddes . red - att ' fru Maija 'Tilösius sjöng ”Säg min-' | nés.Dupsälmen” av. Mevikanto ” : varefter” kyrkoherde. Bertil Be- "Ryssby, förrättade” jord= ” ved altartjänst, - -Ef=" 'xell; "Tack 0 Gud. för vad som va- vi? av "Hultman. Under orgel-. musik" utbars därefter kistan ' ur kyrkan för att gravsättas'i Fa- miljegraven där de anhöriga "o. vännerna tog ett sista färväl av den ' bortgångna varefter offici- anten läste bön och lyste frid stoftet, akten? ävslutades över Båstad Traliktillstånd: Länsstyrelsen avstyrker "hos re- geringen de. besvär ägaren ' till stadsägorna' 654 och 655. i Båstads köping Hr . Malte". Karlsson anfört, över länsstyrelsens fastställelse av förslag + till- tömtindelning :” inom kvarteret' Elden I Båstads köping. Iijärendét hår förutom tre inte, klagande markägare byggnads-' . nämnden, längarkitekten och över- Tantmätaren i länet yttrat sig. , Toa Kommuanalkamrer I lämnar Båstad. -JO=- > Nu är. slut, Nu” måste : :vi.'ser till "aft vi når" på” annat sätt, säger ' (från den. protestantiska, kyrkan) eller. ett i veckan under. fem må- nader. (från den katolska kyrkan). Det enda som "skiljer "dessa kor- respondenskurser från sådana som f språk, mo- gjörde slut på slavhandeln och läs- fe' Bibeln. Han var mycket Intres- serad . av :'korsfästelséskildringen «men av skäl som fyllde alla mis- sionärer med fasa... Hans intresse var av. mera tekniskt slag. . + Under 1800-talet kämpade Eng- dérn "dans eller.' dubbel: bokföring är att det. inte utdelas något: di- plom, eller. betyg - efter. genom- gången" kurs. Eleven 1'kyrkornas korrespondenskurser får '1i stället] själva . bevisa att. de: tillgodogjort sig undervi: genom att bli land och . Frankrike en kamp 'om ön och först 18909 kom man till en uppgörelse som resul- I terade i att Frankrike fick Mada- gaskar och England tog hand” om Zansibar. = s - I Madagaskar är en 'givmi a ömot - människorna, Den, är rik och bör- .dig och har ett överflöd 4 'av rop - flitiga , kyrkobesökare : och , goda troende församlingsmedlemmar. — Vi behöver inga stora tempel och väldiga katedraler, säger ”cam- pingprästen” Karl Zeiss. i Frank- furt, I stället "måste kyrkan kom= ma till människorna: "på gatan, på deras arbetsplatser, I deras hem, , kan.. Varför; skulle'.vi: inte kunna presentera Jesus i A 5-format? -'' + De - 12: brevlektionerna liska kyrkans denskurs är uppdelade på sju ru= briker:" Kyrkan som - hem, Föräld= rar och bärn, Kärlek och äktenskap, Vad är människan?, Respekt för li=, vet, Vår nya värld och En inbju= dan till tro. i: Den katolska kursen som omfat- tar 21 häften har "ett nägot annor= " lunda' ämnesval: Vad är religion, Vilken är vår uppgift på jorden, Kan manh leva, efter tron, Har: Je=- sus levat, Vad är synd, Lönemo= ral, Äktenskapets oupplöslighet, ”X De” båda : :: korresponäénskurasrnr ak Se ns . kå kryddor Väckra, fiskrika. ri Den 50-årigg - Frankfurt-prästen N oo hanssom I lämnar "inom dm när- maste tiden Båstad. Han skall till-"” träda erhåller befattning som ida röt- Ik er å Öster kersb ga kom- mun, har ett gémensamt:. de 'skall inbjäs da de obeslutsamma till tro... | .— Det stora flertalet männi.kor är inte ateister, säger -”camping= prästen”. De vet ' bara inte be" sked;- I verkligheten lider de av Guds frånvaro... . Det är två saker som vi måst te åluta "upp med, tillägger han. - Kyrkan får inte längre slå ihjäl människorna med bibeln och inte ' heller kväva dem irökelse, CO Sune Karlsson - . ”Cynna ITS annonsörer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.