PE YFYFF PH AYY YLE PP ROP PRAY s 2 isdagen: den st ät :”Restaurang” 200-år-; "Under ; de: kommande" veckorna firas i» Paris ett märkligt .200-års- jubileum: «. Det : var i novembe ” 1762 då den parlsiske ”soppförsälj ”Iren” Louis Boulånger” uppfann: or. det. ”restaurant”.' Hat; Jörjade" då [kalla sina med raffinemang tilla-=.. gade 'soppor för ”himmelska res- taurants”. Ordet restaurant Betyder "Ett praktuppbåd i.Pe NER - "Av Gunnel Vållquist bl I hetens tecken; accepterar att se och känna splittringen som ett blödan« de sår, en livshotande sjukdom, ac«= jer. den katolska. tron från protes 3 stahtismen; Orden” faller tunga som SJR | Qynen är. 8verväldigandet våtu- 5 senfemhundra bländvita gestal> a ter fyller hela mittskeppet i Miche- langelos väldiga basilika, smyckad till fest i :irött; himmelsblått och guld, Hela den katolska kristenhe- |" ' 7 ten, närvarande 'i sina'samlade bis- kopar, från alla världsdelar "och 'al- la väderstreck, Högväxta indier: si- - da vid sida - med .små östasiater, svarta afrikanska ansikten bredvid ljushylta germanska som i sin tur kontrasterar - mot” latinska profiler, förvillande lika. berömda . renäs- sansporträtt. Alla bär kritvita mit- - ror utan några ornament; det är ' den stora majoriteten biskopar.av latinsk :rit — men mitt. bland. dem sticker:de orientaliska riternas pre- later av med gyllene eller purpur= röda krönor av. skiftande form. Det är första gången i historien som så många biskopar samlats på en plats och sannerligen, den är imponeran- de denna manifestation av den ka- tolska enheten kring” Petrus, vars staty dagen fill ära har iklätts påv- lig ornat 'och tiara, och kring hans ' tvåhundrasextiotredje « efterträdare, Johannes XXIII .: NN i Unikt, i historien" är" också det faktum -att "här finns. observatörer även från: de kristna samfund som . inte är förenade med Roms angli- kaner, lutheraner, reformerta, kvä- kare,. metodister, gammalkåtoliker - och kopter, för att bara nämna en :del "och vi vet att ryska ortodoxa representanter är på väg. Att dessa observatörer inte bara” observerar, + det syns: de ber med sina romerska bröder: om den Helige Andes nåd och kraft: över detta-kyrkomöte, som alla "hoppas' skall öppna nya dörrar och 'bana. nya” vägar mot enheten, "' 7 EG Denna längtan. efter . enhet upp- fyller utan tvivel det: stora flerta- let -av de' här 'församlade, Påven " själv "vill" sé'. det andra” Vatikan- konciliet :som "ett: reformkoncilium , yxhugg. De drabbar en utan för- skoning. «, vo 0 sn cepterar att kämpa sig igenom den, inte fly eller drömma sig utur den, : Det högtidliga öppnandet av and« ”r . En spegel av verk vs Ändå: ' man känner att det är djupt> riktigt, detta "att. intrycken blir så stridiga — sådan är ju verk+ ligheten. Å' ena” sidan längtan till enheten som ' växer sig starkare, den spirande broderskärleken kyr=- korna emellan, den storhet som re- dan ligger i den katolska enheten, här "illustrerad > överväldigande starkt, och sist men inte minst på- ven " lic ” telhet och godhet, som på något miraku=+ löst sätt förmår tränga igenom al: la ceremoniel.:A andra sidan ”allt det som obevekligt skiljer, alla de nedärvda fördomarria som; inte kan övervinnas "utan" intensivt, arbete, bön och även lidande, Alls dera$ bön och lidande, som: lever i en- ra Vatikankonciliet har verkligen fått den gestalt det skulle: ha: här står det heligaste sida vid sida med det alltför? mänskliga; så är. den' katolska: kyrkan, Hon vet det ock= så, när hon ber konciliebönen, som inleder varje session. nt en - " ”Helige" Ande, .hi . stå vi. inför dig, tyngda ”av våra synder men "uttryckligen" församlade ' i", ditt oss, värdes rena 'våra hjärtan, Må du' allena inspirera och leda oss; ' som älskar: den högsta rättfärdig heten." Må" vi" inte ' vilseledas av okunnighet; "må inga böjelser på-= verka "oss, ”må ingen vinningslyst= nad "ell rtiskhet locka oss” till det onda”;- ES =. De vill hem igen — bort från ' ' civilisationen och alla dess loc= ' kelser, hem till en öde, kata-" strofhärjad klippö i Sydatlan- "ten, där endast en fattig till- .varo utan ' större möjligheter: - väntar dem, men där de kan få - . vara för sig själva och där intet” ”< tungt." arbetande . samhällsma-' + skineri hotar att kväva dem. - De "människor som gripits av den- na. hemlängtan är de drygt'200 i d Cunka.r I. fjol; hemsöktes” den -lilla ön;. som "ligger: 1.400 sjömil. från Ar flytta vånarna: från” vulkanön- Tristan” da | ' oförstående ii skatt;” De goda öborna kunde inte se, något; vettigt i. att .man , först gav dem pengar och sedan krävde tillbaka 'dern igen utan att ge något i stället Det” slutade med att man samlade ihop alla, pengar och läm= nade dem tillbaka till kommendan=, ten. Öborna . klarade sig' utmärkt utan hång sedlar.» 500 en ab T Sjukdom nästan okänt begrepp. :” Om världen: i allmänhet, åtmin- - stone” före fjolårets naturkatastrof, föga brytt sig om der lilla ön, har denna "dock :länge" intresserat den "namn. ' Kom” till os8 och var med . låt oss icke svika 'vad rätt är, du . kravet ait; betala. Iohond 3. SN 2 Era ERA AA "Kontakten. med djur kär. L "är den posi 1 de unga. Staden ger kanske fler: prykten "från. Jandsbygden : fort- ÅA "sätter. Främst .drabbas de, ty? piska .nglesbygderna. . Ofta - är del kngdomar som vill framåt, som sö- ker bättre" platser,, som, reser. Men många reser helt enkelt av även- tyrslusta.,- Andra - därför : att de hemma inte kan få något lönsamt jobb.. Industrierna finns ofta” i de större städerna, Och där finns nö- iena, glittret, möjlighetarna. LE Men storstaden kån. betyda myc- £ét negativt'för alla dessa som fe- N.N sig, 4. kulturella livsyttringar. Ofta är det svårare att :Av'Ingvar: Wahlén gaste förseelserna. Det kan vara intressant att titta på den tabellen: . :' Allvarligare förseelser [CAME Stöld Skolk . 5 Skadegörelse Grymhet :- Ligabildning sn -, Storstad ytliga nöjen, dessa t sin tur hindra eget ansikte, en livsstil. så” en 'statistik, över ' de allvarli- Storst Övr st Landsb 65 59.41, 22 Rn en intar inte någ AN G Nr AG AA och natur betyder mycket för NS le mogna i staden än på lands |nell. Boulangers: lilla och exklusivi . |natlokus var på den tiden, då Lud påssanska ”vederkvickande" : och ardförbindelsen var. inte : sensatio= -. Lå a vig XV regerade och. revolutionens vindar, blåste i förorterna populärt bland snobbarna, Är unga. galanter=: nas ; favorittillhåli, , Oe avnjöt med. älskarinnor: gärna" ”restaurants”. av Boulanger. 'Det' dröjde -inte: förrän. alla "matlokys kallades ;för ' ”restaurant”, ett ord som sedan dess -” har ingått i praktiskt taget alla ci?" viliserade språk, fy i men SKE Ai KG d na för att vv bygden, att få ett. r en och får lätt alkoholvanor som tan- I gerar missbruk och så småningom leder till allvarliga rubbningar. ' På landsbygden 'har "man /' inte samma möjligheter att få. tag 'på sprit, Man frestas inte heller -så .sf- ta i kamratgängen.” På: landsbyg- den finns betydligt fler absolutis- . ] ter än i staden. Nu kan det bero En pedaldriven transportabel radi anläggning överlämnades häromda gen i London från Australiens re gerin "ill Afrikas flygande. läkar- tjänst uch den är avsedd att använ= —" das i. norra Nigeria; Gåvan över=. ... lämnades', av "Australiens." general- . kommissarie , till-.'ordf 7", Afrikas . - flygande. -läkartjänst:. och. de" båda herrarna". ser. här, på” medan” en Z edbrytande -' tendens bland. : ungdomen: kan "män "- Storstadsungdomens missbruk :.av:-'spriten ' är "värd , att Sydafrikas kust, av; ett våldsamt ser, Män kan riskera att bli tjalig, entan vulkanutbrott... Befolkningen "måste 4 skyndsamt; evakueras d fartyg som". snabbt: iläde "till : hjälp.:. Ön rånde” position; Landsbygden - häv- tt, för Nigeria provår en dar "sig 'gött. gentemot "städerna "i - övrigt. "På : landsbygden” är"! ung- domsbrotten" färre.< Man» har” ingen - ägnat att främjade kristnas'enan- de, och när haäns' beslut att:sam- mankalla' kyrkomötet .blev/ bekant, väcktes ganska oväntat hos. det ka- medicinska vetenskapen; därför att | 33 man behandlar detta ämne, nien "sjukdom synts vara ett nästan okänt | .- t för PE pbesrepp där. ör a dör "är "så. viktigt; att" det "måste '7 Inyånarnas fysiska tillstånd var Ka sila tolska 'folket' världen "över. en .en- tusiasm som de kyrkliga: myndig- - heterna, skyndade att besvara med + varningar för överdriven optimism. Liknande blev reaktionerna även i andra kristna samfund. =." 74 0 & När man sitter här i der katolsk: kyrkans -' centrum «, och '., bevittnar detta Penastående : skådespel,” som också är en handling: av oerhörd betydelsé, "när 'man sitter här” med de icke-katolska' kristna bröderna inför sina' ögon, kommer. man att -uppleva 'hela akten från: enhetens' synpunkt. Och då känner man; med smärtsam klarhet, hur starkt beho- "vet av enhet är, och hur fjärran målet ändå ter sig. - NA Många är med — många saknas"; l Se på själva ramen'—- jag menar "då inte den praktfulla” basilikan, . ' som redan i sig kan väcka betänk- ” ligheter, liksom den romanska kyr- kokonsten väckta - sankt Berards " ogillande; ' jag tänker på figuran- terna :'i' detta perfekt -regisserade skådespel: inte bara andliga digni- tärer, utan soldater med -visserli- gen gammalmodiga men. dock va- - pen, guldkedjebehängda kammar- herrar, + malteserriddare med 'sina obligatoriska anor sedan korstågen, Prinsarna - av blodet, och:den ro- . merska societeten med damer, som ser ut att sitta på operan. Vad har , allt detta här att göra, och varför är inte andra här — representan- ter för det enkla folket på piazzan här utanför, fattiga, sjuka, och först' och främst, -representanter för de . fatt. husen. måste : grävas ned transporterade: "hn Nu ;bor -de:i en Southampton. m:, till, England. asern 7 utanför "Men Tristan. "da "Cunhas. invåna-' re har. haft" synnerligen svårt att anpassa. : till livet "i i Sjukdomar var” ett begrepp på deras ö men nu har de drabbats av alla civilisat'onens plå- gor 'och nu" vill: de” he; i gen har tillbjudit”dem”hjälp i olika former: men det har tackat nej. De längtar hemi till vulkanön i.Sydat- länten, där. 'sommarvädret präglas avi regn. "och : dimma : och "där vin- terstormärna viner med sådan kraft hälften i jorden” bort, 34A "Och Inu hal ut: 12 man,” som 'skall resa "till Tristan ' da” Cunha" som ”ett 'slags förtrupp för att undersöka om ön. åter kan bli beboelig. : 2: >; Obebodd ända till.1816 : - " Tristan da Cunha var obebodd fram till 1816, Men' då -sändes er delning hottentottsoldater : till ön under befäl : av "den -skotske karpralen . William - Glass: Kejsar Napoleon "satt. fången . på : S:ta Helena” och. : engelsmännen. var rädda att hans vänner skulle göra ett försök att befria honom ,och därvid använda Tristan da Cunha som bas. Men efter ett år återkal- lade "man ' avdelningen, Men korp- ral Glass som" hade sin hustru, en kreolska från Kapstaden, med sig 'dnar som lagt räk- nar bortåt en miljon medlemmar — fler än'alla munkar och. präster tillsammans? Många av de icker katolska; ch troligen också av de katolska — närvarande, måste be- klämda fråga sig: hur länge skall Rom behöva släpa på alla denna världslighet, som till den .grad är Nägnad att vilsel ännisk om de kvar, Ingen hindrade ho- nom » och ingen kom sig för att hämta tillbaka de husdjur och den utrustning "avdelningen haft med sig. >, sva 2 Så småningom kom det fler ny- byggare till Tristan da Cunha. Det var sjömän som ”hoppade av” från fartyg - som” angjorde ön och 1 kyrkans rätta karaktär? Och Eturgin? Ja; var och en kan konstatera att den berömda litur- giska förnyelsen inte hunnit in 1 San Pietro ,., Här uppföres en kon- ”sert som ackompagnerar mässan, när man skulle ha kunnat förverk- liga en unik gemenskapsgudstjänst. Vem hade inte'önskat att denna församling fått sjunga trosbekän- ” nelsen unisont, i stället för. att lyss- na till körens utförande av Credo? Om ändå en klosterlik enkelhet och renhet fått prägla riten, i stället för detta hovceremonielt . Starkast blir denna, känsla av beklämning när man lyssnar till , den renlärighetsförsäkran som ef- " ter mässan läses på latin först äv påven ensam, sedan av en kardinal i alla konciliefädernås namn./Den- "na text är redigerad vid en: tid punkt då kontroverserna mellan olika kristna konfessioner betrak- tades s.m normäla och hedervär- da, "och dess utformning . är till största delen starkt polemisk: här vamhävs särskilt allt det som skil- brutna som räddade sig'i land - där. År..1820 fanns , det fem ungkarlar på ön som missund- samt betraktade korpralen Glass äktenskapliga lycka. De sände ett nödrop med en valfångare och när den återkom nästa gång hade den fem mer eller mindre sköna kvin- nor med sig från S:ta Helena. De fem och fru Glass blev stammöd- rar för öns befolkning. > ' Segelfartyg anlöpte ön då och då men när de försvann från ha- ven och ersattes av ångbåtar blev ön mer isolerad. Det varade ända till 1942, då en brittisk marinav- delning landsattes på ön. Det upp- rättades ett administrationsråd, en skola upprättades för öns barn och ungdomar och man införde — pen- gar. Det var nyheter som föga överensstämde med livsföringen på ön. Där hade varje familj satt en. ära i att klara sig själv. "Att sam- la i ladorna hade man inte. haft anledning till och inte heller hade möjligheterna härtill varit stora. Det var väl en av anledni n är & brittisk ”: och" dess' befolkning h enastående , gott och "deras tänder var' så : gott :som ' felfria, : Om en Tristan da Cunha-bo tillbragte nå= gon tid"på fastlandet råkade han ut för :samma sjukdomar. som andra ännisk men så snart han ör miste” bakterieri gäld "drabbades hela” befolkningen, av förkylning under fjorton dägar. ; En norsk: tandläkare "vistades på Tristan da Cunha en tid före and- ra” världskriget. Han kunde' kon= statera” att det: fanns en del fluor i dricksvattnet 'och att sötsaker var så gott som 'okända, Matsedeln be= stod så-:gotti som” uteslutande ' av potatis, fisk, litet kött,' sjöfågel: och ägg.- Nästan all mat lagades av'fär= ska varor och lillredningen var en=' kel io io Dessa "enkla matvanor; en. - en & :Jugn » och stillsam "livsföring i övrigt och? en”- frisk luft, utan bakterier» har; bildat "grundvälen för en lycklig och :bekymmerfri tillvaro för Tris-. tan da Cunhas, invånare, ”världens : Det är förklarligt unkt” = ny : radiogiv för-unga; -:Sveriges! Radio har under' hö: ten "lanserat en. ny giv' riktad till: 'ungd Pr kten, kallas. Träffpunkten och kommer att sän=' das”under hösten varje onsdag kl, 2210-2235, a AT Kritiska röster har höjts mot att ungdomsprogram tidigare sänts sent på eftermiddagen, .då man ” ansett denna tidpunkt, vara den bästa pro= gramtiden för ungdom. Övervägan- de, delen åv ungdomar främst på landsbygden har emellertid: knap- diskuteras om och öm igen. > Vad här storstaden att bjuda ö5s? Jäktet 'skapar”"stress' och sjukdoms" tillståndet” i! storstaden" inger får< hågor.' Men "här "kän "man speka "på något annat än 'de rent" kroppsliga I. verkningarna, Det: kan ' förstås. i "| sammanhånget vara värt att nämå tyr, Många gånger: glorlfieras hjäl- na'altiman har en halv gång>så ätt att dö ung” i storstaden sort på: landsbygden. (Men > den ' strés? sade 'storstadsbon' hinner”inte' hel- ler, på ”ällvar fördjupa 'sig' i' olika kulturella yttringar. 'Jäktet skapar ytlighet,: man skyndar från det ena till .det andra, luktar bära. på det, ständigt: på jakt efter. aktualiteter, ;'Seri man: på $ studieförbundens "arbeten ' har "det visat 'sig 'att -ung- rk domarna på ' landsbygden. är fli äl "någon: övermättnad. .: Det är: alltid uppsjö.'på: nöjen, men "inte: heller övermättnaden ' som "driver .ungdo- marna till nya förlustelser.: Det slu- tarvlätt 'med brott, .Genom serie- magasin och dåliga billighetsböc- ker-har man fått smak £ människoöden '- från " början" kom- mit” ur. landsbygdsmiljön. Ensarm= heten i &n' bullrande -storstad : kan vara långt värre än i en djup .och gare studiecirkel En? dast några få procent, ca? äv stör stadsbefolkningen ägnar.: ig aktivt |. åt ”studiecirkelarbetet.; Siffran : på landsbygden ligger omkring 15 pro? cent; Det kan vara värt” att: notera |- -en sådan sak,” v' EA : Inte: ens politiskt ä ungdomen" bättre | engagerad . ; glesbygdens folk, Det' verkar. som om” man” lättare drev med ström- men 'i' storstaden "än 'på landsbyg- den, - Man" har så: många: olika 'nö- jen att välja på, att man inte- vill engagera sig, Denna :ideella. intres- selöshet är en farlig , företeelse" i storstaden.- Med; en' så 10j: livsför ring är det.givet. att 'ungdomen blir lättpåverkbar. I lojhetens spår följer, så ligabildning. Den är myc- ket ;vanligare i storstaden; än på landsbygden. Och med ligabildnin- gen. . följer : en ökad "kriminalitet. Ungdomsbrottslingarna håller till i storstaden och lärs upp av;kvår- tersgängen där. Procentuellt sett är imn litet bland . ' 4 mycket högre 'i våra större städer än på landsbygden. ,' FE Detta hänger 'kanske samman med barnens livsbetingelser, Stor- stadsbarnen blir tidigt.: vana vid olika där våld och mord past haft tillfälle att regelbundet lyssna på programmen, = =. nes Träffpunkten är upplagd så att fem "ungdomar. samtalar om ”pro= blem .som. nära berör ungdomen. Tre av deltagarna återkommer i regel medan -de två övriga är gäs- ter, Till gruppen inbjuds även var= je gång en person med kunskap om eller erfarenheter av det ämne som skall debatteras. a . Hittills har man diskuterat pro= blem : som ”Att vara' blyg”, ”Att behandlas som vuxen” "och ”Gän= get”. På onsdag — FN-dagen — får : programpunkten internationell prägel.: Diskussionsämnet är ”Han- delsavtal eller allmosor” — inter- nationell hjälpverksamhet. = Gäst blir bl a Urban Palmgren, Gagnef, som var en av ledarna för Centerns Ungdomsförbunds Etiopienprojekt. Som expert inbjudes ordf i Sveri- ges . Ungdomsorganisationer Lands- råd, Kurt Kristiansson, Stockholm, i till att befolkningen ställde sig helt tälld i för Internatio- är. :huvudingredienserna, Pressby- råkiosker och andra tillhandahåller dessa' magasin till: vem som har pengar. Dessa magasin, ofta under- måliga i stil'och ideal, grundläg- ger storstadsbarnets litterära smak. Många kommer aldrig förbi vålds- litteraturen. Man fordrar allt star- kare saker, .det 'ska handla om krig, mord, detektiver och vilda västern, = > St Vägen till brottet blir lättare att "gå ' med "denna . bakgrund. Redan 1953 gjorde Evald Fransson en sta- å= | Unga år 'än "ungdomarna på 1 | bygden. . Man är: mera "avi pteras. och glö för rätt som man lärt sig som' barn. ; Man bör:i detta sammanhanget fästa "uppmärksamheten : på alko- holen som” spelar" en .viss' roll vid brottens begående, "Stadsungdomar använder. mycket oftare alkohol vid : lands- d lägga på minnet, De ungdomar som från ländet kommer till staden blir |-' ofta 'utfrusna” tills "de: accepterar na. sig själv, finr de "frågor de :ställer..: Maj den ytliga kontakten med "allsköns gottköpsnöjen.; Li aldrig ifrån' vara något; tänka» på . där de : sitt med. sin lilla lägenhet. Kans färden till och från, jobbet' kan | | löna” sig.-Kanske' den: egna en bit från staden Helst; om man vet, ler av -alla isom” bor längtar efter-landsbygdens frid och |' ro, Det ger utslag under "de. hek- tiska” semesterveckorna. söm. nu är | - över då lands bygden invaderåts av es tad y Landsbygden ären | SOMJETUNIONEN 7? Novostbirsk I år fyller vår svenske kung åttio år. Han tillhör det fåtal av -re- genter på jordén som inte behöver bevakas av någon personlig livvakt var han än går. och står. Jag har ett "personligt minne av hans sätt att”. representera. 'kungligheten" vid ett stort kungligt tillfälle och "av hur hans trogna folk såg på ho- nom... Då 'var han endast kronprins och företrädde sin gamle far vid det. högtidliga tillfälle då ärkebis- kop Brilioth installerades i sitt äm- bete i Uppsala. Det förekom ingen invigningsceremoni därför - att . den nye ärkebiskopen redan var invigd till. biskop i Växjö, men den mäk- tiga domen i Uppsala 'var fylld till sista plats av" både "förnämt folk och enkelt folki-: = 5 20 ce : Eftersom jag bodde en bit utan- för staden hade jag taxi till kyrkan och en av mina gamla vänner som brukat hjälpa mig med en del ar- bete åkte till kyrkan med mig. Det var en gammal from och stillsam man, De kyrkobesökare som kom- mit lite sent till kyrkan måste sit- ta på stolar på stora gången och framför dörrarna. När den 'slora tistisk bearbetning av landsbygd värde som livsmiljö. Han har ock- nellt bistånd; "I magnifik, att se på där han vand- Pr vid utgå ur kyr- kan skulle komma lämnade vi som satt där våra platser och stod sen kvar utanför kyrkan under skydds- taket för att få se ståten. Och visst var det ståt. Biskop Brilioth kom i sin - ärkebiskopsskrud. : Han” var rade utför kyrkogången, Efter ho- nom kom de övriga prelaterna i skrudar. Den. ende som inte bar skrud var kyrkans högste ledare, 4 Av M ärta Leijon vår nuvarande kung. Han hade” en mörk överrock" och - bar -sin' svarta filthatt i: den - ena handen medan han höll den. andra på ryggen. Det hade säkert varit tröttsamt att sitta i' de kungliga" stolarna” under: hela ceremonien.' Min : gamla . vän :.stod bredvid mig för att han inte skul- le komma ' bort i: trängseln, Han skulle åka med mig hem också, Han stod där tyst och stilla och" hans gamla kloka ögon-följde processio- nen så länge den syntes. Vad: tfänk- te han månne? Han satt tyst i bi- len en lång stund 'på. hemvägen men . omsider. hade han. tänkt fär- digt. Han yttrade: ”Vi får ändå tac- ka Gud för att'vi har: ett ödmjukt kungahus”: . :-. fy ene "Det hade han rätt i. Det har inte varit. vår nuvarande ' konungs" sätt att komma med "stora . later :och starka ord,' men han har inte varit tyst. När han "talat har det vatit eftertänksamma och kloka ord. När han gav sitt. kungalöfte tog han i alla fall till'ordentligt. Vi kan läsa hans valspråk 'på varje svensk sil- verkrona som präglats under hans regering: Plikten framför allt," Det är vad han krävt av sig själv så långt han orkat och kunnat, "Det är i de orden hans kunglighet lig- ger. En människa bland människor som inte 'bara i ord utan också i gärning sätter plikten framför sina egna' intressen. Han behöver. ingen ståt eller' prakt. Det verkligt kung- liga finns "inom honom och lyser för "hans trogna undersåtar , utan ornater och sirater. Han är den sis- te att kräva hyllning och den"förs- "För. kort. tid. i Ryssland fullbordat ett:unikt. pro= jekt. I. hjärtat.av: Sibirien har mån förverkligat planerna :på" ett” veten= skapligt : kraftcentrum ”.i ”och ” med l av:”Vetenskapens stad”: se' kartan! :— har man byggt :ewm | stor stad, som kan skryta med in= te'mindre än 20 stora vetenskapliga; institut. plus 'ett' universitet.” 1-'sta+. den bor ca'10.000 människor; varav . de flesta :- är - vetenskapsmän » och sakkunniga." Staden ''är > ca; . lång och 4 km bred; och dess. in= vånare förfogar. över" ett ”biblio utvecklingsprojekt.' te till att. hjälpa där. hjälp behövs. Han har inte besegrat sina granrn-= furstar, han har inte ävlats för att. nå all "världens härlighet men för sitt: svenska folk är han en kung, en kung som är huvudet högre än de flesta i sin ödmjukhét.; Det: år inte lätt att regera ett rike: Ibland tycker, man "att. många" skulle ha. .: mycket att lära av. honom. som le= . dare och fFredöme. Hans år är re= dan "många, . men . det är. hela "det .. : svenska folkets'-önskan att. hän .. måtte. få. krafter att regera i ännu ' några år till." Vanligen är det kyr- kan.som är den 'vägledande i sam- hället.- Finge. statens förste bli ett ' exempel för de många, som tror "att kyrkan :måste hävda sig 'med :så - mycket: ståt och. prål, som. möjligt, skulle '. mycket - var. framtiden,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.