vv vygyef vv YYYEVFEYVYFIYYVYYY FT YVYTYEIEYYYSYYVYSYT VINT IN öd 1 = ; a elier.köpa på (ratipmarknaden |Ingen engelska = inget: jobb + |4, stället. 2ör den Nope Det” labila läget” för: sjöfartsnä” i" "ringen? aktualiserades "under somr är: principen marmånaderha och osäkerhetsfak- ">. torerna har under den senaste ti- Den skrämmande okunnighet "som råder om de faktiska för-, > den ytterligare « St nlern genom till ionel-| hållandena i Australien är, en ; - Ja läget, En” ny Ibottennivå för! av orsakerna till att en-'del . trampfrakterna under efterkrigspe- emigranter som söker ,sig hit rioden nåddes under, den gångna| inte trivs utan "återvänder 'ef- . sommaren, . skriver Handelsban-|-"ter en tid. Den upplysnings, kens Index, Efter att ha varit gan- |. . verksamhet som landets immi- "skå "stabila i ett par års "tid. sjönk -grationsmyndigheter ;, bedriver de med omkring 20 proc i juni och i genom sina utländska beskick-, juli. Därefter "har endast: en obe- ningar är tydligen inte tillräck tyd ig återhämtning ägt rum. Som lig. Den understryker inte nog , en följd av den svaga ' fraktmark- - kraftigt vilka krav 'detta nya. naden »har uppläggningen av far- Australien! ! skaper i engelska. skulle, vara, av]: ' mindre vikt när man kommer "hit, är felaktiga” och för dem som tror på dem" blir följderna oftast kata- trofala; Det är många av de 83.000 som 'går "arbetslösa slevande”. bevis för. ?No English" No: Job! är. ett av' de vanligaste svar. de då der de månader de redan här, -. Men språket är inte det enda som lägger” - hinder i: vägen” för immi- | granternas. anpassning. Det duger . ungdomar,, "Genom. att föra" arvet från fäderna: yklare? ; och. göra ra sén på-att' ungdomen” ränner 1 (sysslolös. sent: utefter” kvällarna Toch. att. det: finns ”uppföstrings- "Nu? är: denna” min; ; hembygds problem, när: man Ångenting vet norrländske” Itusenkonstnär en : sanna skaparglädjer. ämmeal man” "som; a skrättar. gott gå lärer. mycket; ont; sig:vad som: 'h aldrig: oroa eller förhasta sig yu ån Jäta; allt, få oci natur. hur'”'en "länge! misskänd :idealist "och. tusenkoristnär genom. sin'sär: sd ”"' bar således förbättrats. På grund - avvatt de nya fartygen är effekti- - = > Genom att begrävi > hus efter jordfästningen; Där stap- : lades de på varandra 10—20-—30 st. ot 7 Många lag hade rent av egna lik- - | ”pandérat kraftigare, med 10 proc s gravningssed i såmband "med: kris4 : Tionen. Det synés' ej troligt att det: : kyla, Och bilarna har kommit pro- H tigt under de senaste åren och lig- . till var ett omfattande nybygge av - medan den sjötransporterade gods- - har kommit att i mycket hand-' . siktig anpassning inte minst till äld- "kunde för ett 50-tal år sedan kis- ner i en stor grav sida vid sida. Nu grävs inga vintergravar, Den tyg" åter börjat öka efter att: ha varit, relativt ringa under 1961, ”tankmarknaden har utveck- "land ställer på sina invandrare , . Därför : rimmar ' immigrations- ' broschyrernas lockande :' texter: -'ibland - illa. med 'de rapporter - 1 EN igranter läm Vägen UN under - rmånade varit gynnsammare, Frakterna steg med :25 proc, mellan maj 'och au- gusti,- De har dock flukfuerat kraf- ger "alltjämt i en"i förhållande till » kostnaderna Jåg, nivå tr Vv "Efter, högkonjunkturen "i sam- " band "med. Suez-händelserna "sjönk " frakterna kraftigt som framgår: av diagrammet och krisen kulminera-. de. 1959 då. närmare. 9 milj brutto- ton "eller 7 proc av ;världstonnaget "var. -upplagt.” En äldre :och omoderna” "fartygen. kom aldrig mera i bruk.: Orsaken här- fartyg . motsvarande ” 16 proc av världstonnaget . under = 1958/1959 , mängden endast ökade med 3 proc. a har god ex- under 1960 och 1961, och fartygs- . byggandet, minskat. Balansen mel= : nar, 2 . | Australien är ett land vider. Kollektiva. välfärdsanordnin- gar-och socialt 'ansvarstänkande. av det 'slag vi. har; i Sverige är. ännu okänt här” En' man bedöms ' efter sin kapacitet, efter sin vilja att hug- ga i. Landet är fortfarande så ungt att, det: finns. mängder ' av arbete att: hugga i med, Om man är be- redd. att ta det” som' erbjuds och om man inte kommer hit och bör- jar ställa ' krav. Om-.man- är med- veten "om att” den ' enda framtid man har här är den; man "skapar själv.- vert Meta En av förutsättningarnå för' att]. man -skall lyckas är att man' kan engelska. '”Kan man bara' språket, så nog får man jobb”, säger: Allan Svahn: från Bondegatan ' 11 i Bor- länge, en av de 1.200 svenska med- borgare som bor i Australien." ”vill lan god: d' och farty varg än det utrangerade äldre ton- någet föreligger fortfarande en' viss man nå " måste - man kunna tala" och skriva. språket. or: j dentligt”. . vi aVrje New Äusträlian, FN v sin- vandrare, kan vittna om hur rätt överkapacitet. För ler fen han har. Påståenden :om' att kun- ä N + Den senaste tidens diskusston i ä störande borgerlig begravning”? « la om begravningsaktens form, Detta föravleder döcent NA: vinbéus; Lund, al ti Ignis på z : raldirigeras genom Jagar”, eller" - ...-rilual, men, för den som stude- rar begravningsseder nas histos:? » ria är det gång på ång möjligt F rv "nyheter. Vv rit så fast förkfippad . nen har man varit benägen att säs ta förändringarna 'i i vår svenska-be>- tendomens införande” "och" felorina= ta är riktigt, Forskningen; ä ållt- "mera "benägen att betrakta 'kristi nandet av vårt land som en för-, te sedvänjor. En genomgripande omdaning har emellertid begrav- - Tingaseden undergått under det se- » naste århundradet, :- "Bl'a hår seden ändrats genom. , teknikens framsteg. ' I Norrland torna vintertid ställas in i ett lik- Först efter tjällossningen sattes de elektriska '-kompressionsborren har gjort gravöppning på vilken plats som helst möjlig även under sträng cessionerna till och från kyrkogår- den att försvinna. Förr skedde kist- transporten genom bårlag. I städer- na garanterade hantverksskråna att "avliden medlem följdes till :graven. ” vagnar, : "Prestaver förr blott vid. kyrkliga begravningar oo Införandet av familjegraven var en annan stor förändring, Den so- ciala utjämningen. i samhället har också satt sina spår ien förändring av, begr Pr sk städer skedde klockringningen än- nu i slutet av 1800-talet efter en - fastställd ordning. Tidpunkten för ringningen var beroende av den avlidnes stånd, men antalet klockor kände "växla med betalningen, När -. jämlikhetsidéerna borrade det gam- Ja ståndssamhället i sank blev, ring- en - om "sociala orättvisor — och ändrades. I andra fall -: medförde den nya ti- den, att sedvänjor, som tidigare va- rit förbehållna blott ett fåtal, öpp- nades. för alla. Ett exempel är se= .den med prestaver, Den introduce- .. rades i vårt land vid kungliga be- "gravningar. under för 'att' 2 atulligen förekomma även vid den enklaste jordfästning.'.:; . Liksom moder' har er” benägen= het till överdrift har också begrav- får. man: se jordfästningen "i het, I bjärt kontrast står hä sed, "då jordfästning i "stillhet 'var ett straff som samhället kunde 'ut- mäta” På. gamla "landsbygdskyrko- gårdar kan man alltjämt få se någ- ra trappsteg invid kyrkogårdsgrin- den:: De vittnar, om" att en själv- d spilling ej'fick bäras genom porten ; | utan måst dd ftas över muren, Kloc- gravningar etc. I En: svart kista torde näppeligen förekomma” vid-en nutida begrav- ning, vilket var regel blott för någ- ra årtionden sedan, På modets kon- to får'också skrivas den illa bloms- terbukett:' som”. kvinnliga anhöriga och vänner, numera brukar. kasta i Eraven,” Sorgdräktens. 'utforinning har rönt ; spår av modet. . Reglerna har blivit mindre stränga. Även på en ' högtidligare begravning finner man. strakt växlande bruk" mellan frack och kavaj, hära anhöriga da- mer. kan -bruka kappor i annan färg än "svart och sorghattarnas' flor har blivit ' kortare. Sorgbandet' om rockärmen, ännu. föreskrivet ' som militärt sorgetecken; har i det ci- vila för länge sedan' ersätts" av ett band på rockslaget. På” sorgeåret aktar man föga, ”: len Kristna korset allt” vanliga Sedens förändring har dock inté alltid inneburit ' enbart 'en: uttun- ning. "Aldrig tillförne' har: så stor omsorg nedlagts på kyrkogårdarna och deras vård som i våra dagar. Gravsmyckningen vid Allhelgona- tid, det allt vanligare bruket av gravlyktor m m visar, att vi inga- lunda är på väg att förgäta bort- gångna ' anförvanter, : Familjegra- ven är. ej sällan .målet för sönda- gens promenad eller bilutflykt. Hur begravningssedan speglar de. ideo- logiska 'förskjutningarna vet man föga om. Det kan nämnas, att det kristna korset på begravningsan- nonserna ännu för 30—40 år sedan var ganska ovanligt. Trots 'att.det]m: senaste halvseklet bevittnat en fort- gående sekularisering måste man i dag speciellt anmäla, om man inte vill ha det kristna korset över den bortgångnes nämn, medan man för- ut måste säga ifrån om man ville ha det. >. . > Till - sist : konstaterar docent Bringéus, att .medan seden i äldre tid hade. silt stöd i en långsamt utformad bygdetradition så uppbärs den i vårt moderna samhälle av en opersomrlig, merkantiliserad: mass- kultur. Vid utformningen av döds- . Ef- ter att länge ha- - varit ett privile- . gum för adeln imiterades sedan av ” präster och borgare, spreds via so- ciala mellanskikt til landsbygden na ställer begr råerna hela böcker med inskrivna versstumpar - till kundernas förfo- gande. Resultatet är ofta bekläm- mande, > I tan och därför resér jag tillbaka till våren.' Jag tänker? inte' stanna” här | : hela" livet, Men hade jag" inte'Sve= | - -| genom ”att, hyra: en möblerad vå: + Mycket är. ”ännorlunda Jag räknade inte med så m ket när - jag reste, Svahn vidare. Därför, blev "jag inte så (förvånad när” jag märkte att mycket är, annorlunda här än! där. Söndagarna : är döda, nöjeslivet är slut tio" varje kväll, flickorna "är |]: svårare att få kontakt med än. dom svenska... Sitt jobb .kan man: säga upp sig från när man vill: Säger mån till klockan fyra, får man 1ö- ningen. klockan: fem." Flyttar.-man från ett ställe till ett.annat, be-]' höver: män inte' fylla i så mycket papper; Skatten är bara 1 procent av den "tusenlapp jag har i månaä- den. ' S a Allan Svahn tillhör de yngre im ,” de som it ut Säger, Allan Å präglade: men” ”gedigna karaktär : slutligen kom att utöva den” star- > kaste i 'äterverkan på" bygdens sociala? "och: -kulturella " liv:" Be- . käntskapen, "den: personliga kon- i. " takter .med' haris' gentaliska” na tur 'elektrifieråde, lyfte « och "Spor- "rade: "alla. Ingenting ; var: härli- ” gare än'att.iå tölja honom på . flykt när: han. "filosoferade; när ' hans > fantasis i blixtar spelade : Å soskyn; ”Huinorn;' hans. ljusa: livs- « syn. och blicken" för "huvudfakta :" honom aldrig?" inbillningskraftet "gav; honom: blott så mycket sä främst därför att de: ville röra på sig, se någonting nytt. och . arbeta under; tiden, I dag är han 21 år och när han. kom 2961: var det för att "Intet fel på. landet; : Trivs och trivs, fortsätter hän. På: landet ' är "det" inte något "fel Inte om man är oberoende när man kommer : hit.” Har ” man. familj: och I" dessutom inte kan språket, är: 'mån såld." Men. själv "har" jag : shemläng- rige, så skulle jag. stanna kvår. . Inte har: sjag märkt” att. austra- liensärna skulle: vara : «negativt: in? ställda: mot utlänningar, Visst sko- jar de med en "ibland. när :man "inte hittar" orden? eller: uttalar” dem fel, "I men. 98" proceht' är hyggliga ; ;och - hjälpsamma:. Om' ma sticka” "opp. Och" ide: giller. inte: att aldrig - något. större. Problem. Han hade-gått på' aftonkurser: och" kla- rade. sig 'med "dé kunskaperna'tnär han ' kom: hit. : Dessutom;hade. han redan en kamrat här, Sten Nyberg från Hansegatan 13 i Borlänge. Han kom v ut ett halvår tidigare och;ham- 'ett:av de:läger/Allan 14 dagar: tills han fått tips: om bra arbete” uppe. i "Snowy". Mountains ute;', berättar han. Om”. man bara ville jobba" kunde man få"jobb 'var. som:helst. Det är kärvare nu. Bra betalt ' var, "det också. Ville” man, .så kunde; man spara.” De som lyckas här; nere: är de” som inte” gör: "nåt annat. än” jobbar; och" sen " skaffar sig: en”: tomt och', , bygger: -upp ett söndagarna ser man ofta! folk' som håller på och snickra gjort. 'Rumsfrågah;, har. de ordnat ning -på tre. rum :”och kök för 3 pund; dvs ca 150 kronor, i veckan och dela .den med två andra: kam= rater. Hyresnivån är ' genomgå nd +; Idag arbetar , båda på. Sydney | Water Board, stadens väg- och vat= tenkoöntor. Lönen & är 23.pund i vec- kan, Någon : yrkesutbildning. hade]! de, inte när de, kom ' hit. :Men de kunde engelska. Dä sig.” : -— Men trivs gör jag inte; ipe- kar Sten, Man kan” inte --kommå ifrån sin hemlängtan. , . Och 'sen är man betydligt osäkrare hä än hem- "Alla är 'mer; eller. mindre tvungna att vara - fackföreningsan- slutna, fastän. avgiften är ganska låg. En annan" sak- som. också. är nödvändig är. olika försäkringar. sen blir sjuk, är man såld. Men de är å andra' sidan inte .så dyta, de heller, 'Min sjuk- -och olycksfalls går bara på” tre skilling i veckan, dvs 1:50. UNT ga Både "Allån och Sten understryker att: skandinaver . tillhör: de . popu- läraste immigranterna i Australien. Ändå känner: de sig inte "hemma, kanske därför att de hela tiden va- rit medvetna om att de inte 'skul- le stanna här för resten av sitt liv. För dem haren resa hem ”heta Is hus" där, Aker. man ' runt "här" på | 3 Har "man inte tecknat sådana och |å iskoa d- tålade litet ned- . sättande' om, én, innerst. ändå skrev: i tidningarna, sa man; ta: "Jade! politik "och" "fantiserade" om "mitt: hjärta och söm getärpojke , vallfärdade : jag ofta . till ; hans ” ungdoms kyler tjärgalar på någ; förtjänster: hade” Chan” inga, : men: gendomligt:; nog . anlitades 1. det. mänskliga. yet” övergav] - > allt: möjligt” mellan” himmel och) hän med" "sina minnen, .: fiolen och" klockorna, 7 iTidens: ; hjul: vär gt isliten:, kusmor: att fixa "hemma, ga; att: "det" som >inte'”lönar. sig för en: trött husfar' eller 'en- ut: det lönar sig, nog i.alla-fall. för det uppväxande: slåktet:- Nutör: Ir mn för: mänskliglietens- hi gsta', re - |vandeni; Med; sale sin -$dealism liga, tyeekling: V Hur som "helst:kan man nog sä > och” polikliniker lämnädes Fjomkring 700.000 patienter. vc står: främst på bundeter akt lor. Ha haren grupp elever vid. Fjellstedt. ska'.skolan i Uppsala åkt under en nio'dagärs turné, då man haft mö- ten i olika” "församlingar: och sam: lat "in 13.000 "kr för" Svenska” kyr-' kohjälpens i tiden varit ett alternativ; Australi n lefornummer då När ligt lag -rätt j allmän Renngsplats.. ä kala bestämmelser, ' a | ken bör vända Eder. ti Ni är i sterbhus,. Kan en av dessa mo sig försäljning av ”sterbhusets till- hörigheter, om t ill sälj. bör "de, som vill" avveckla: : döds: långt. sträcker" sig ärvsberä igandet är döda?: syskonbarnbarn finnes..;.-s och, : i avlidet syskons, stä avkomlingar. Varje gren skall. taga lika lott. "att parkera' en, bil. på x 4 varför Ni isar SVAR. : Kan "enighet ej "uppnås, ter. avliden" person vars'föräldrar .Syskon,? syskonbarn 'och Kleen fart SVAR: Årvingar.. le, "dess där man; kan: få. höra | i 7 Lagens, bibelord”;- Numret. blev" "så ö >Han;" är; en av Njälar denne den : "tredje; -De : lever :, trångt ioch under primitiva? :förhå landen; men och mån; nger fler: ögonisjuka! Dr Modi" insåg: att e fattiga "by åk. täd. Å de :stora Han ändra husvagnen och” kvinnorna iz Indien' har I runt tal 6 m 3. blinda]: borna inte” kunde "komma till de tål: "| och . organiserad -.så, att: doktorn |. undersöka , hundratals " ”fpatienter och om det behövs också hinner". att” operera flera hundra! under en en- da' dag. Ofta gäller det mindre 'ope- rationer.” Systrarna "lägger i patien. terna" på. bårar;” underläkarna tvät- ka ingreppen med säker. hand. Han Spererade. nyligen under; en arbets- dag på 13 timmar; "sammanlagt 785 patienter." Under : det; gångna: "året har: Dr ”Modi återgett syne till VED Al rerna: fic samrätt. på: up våven Alexander Dn donarkar” ”att .ge Portu= gal "monopol : på "alla. »tipptäckter! I "TAfrika: och. Indien, "medan" spånjo= fara, västerut. - En: umeri- aktiva om trädgårdar. en besvikelse att aldrig få 'se” natt- djur. i: verksamhet. De | gömmer sig) SE sina. hålor och det. ä är” ” sällan man 'se”annat än namnskyltarna. Och ndå' ligger lösningen. av problemet över ätt. ingen kömmit på den Wilhelma= det: alltid något, av å ra till hands att man förvånar |) Stuttgart, !- fransktalände rånöverfall på :en bank stader: 2 Hull
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.