fryxevyyN NN PRE DRETE TT VYFTR EA tl Yrverv eye? vYrYtrerYYyvy ry vv ENA stämma i Folkets hugs, / Varberg, skilt, välkommen riktade han: : ögonblicksbilder från denna, ko Dir Linghager framhöll i "början |d av sitt föredrag, att hans' resa av- såg att studera den mekaniska ut-lz Hallands löna. fjäderfäavelstörening.. höll Vu fredagen” sin 'Årss Everiges äggcentral," som nyligen ”h M 4 Amerika, och som i sitt föredragt gav en hel” del ; intressanta har. nu 4, 188 NR under "ledning av f riksdagsman- MÅS nen ” Anders Pettersson, Dahl, vilken hälsade välkommen. Ett sär- till dir Werner Linghager, Västra it från en a ' finns Visserligen" många tiva. . företag :- sinom v bran= " vecklingen på ä om- «råde, slaktmekaniseringen och'.en -$ del andra' spörsmål, som hade med - hade han: dir Erik Flygare i Skån- ägghandél att göra.. Däremot avsåg "inte resan studier av avelsproble- .. men, som egentligen ligger utanför hans arbetsområde, men "givetvis kom han även i kontakt med avels- i-stationerna, I sällskap. på sin resa iska ”äggexporten, Degerberga.” - Det var särskilt viktigt för mig N mit få tillfälle att' studera förhål- landena'i' Amerika, enär Västra Sve- 1.2es äggcentral står inför uppgif- ten att uppföra ett centralpackeri för Halland, som troligen "kommer "> att få sin placering i Varberg. Den » frågan , är, emellertid inte" avgjord , ännu, men :klart är att ett cen- tralpackeri skall uppföras och det finns många problem uw Jösa. i + samband härmed, - > Resan till USA skedde den 6 sept " och den 14 okt var jag åter hemma. Den företogs "med flyg och'rese- routen ” 'var följande: "New York, äshington;. N Miami, Atlanta, Chi- T 7, cago,. Seattle, Portland, San Fran- 2 "”inham - och. Baltesville." "cisco och Los Angeles. I New York ägnades studierna'.åt en ' pågående 'livsmedelsutställning, där "man in- "te "bara visade försäljningen; utan - även” förändringen inom" " handels " organisation från ' de små butiker- nar till” störa enhetliga” självbetjä- erna. Hönsen såldes i. för- > packningar i stället. för. direkt, från . kylen, Kunderna tycker om förpac- "kade: varor, 7. KE Washington be besöktes Så ä förstnämnda plätsen kom jag I-Kon- takt med ett fjäderfäslakte: "och ett: äggpackeri.. När det: äller + Ch " nämnda slakteriet är. det' svårt. att |” göra en jämförelse med de svenska |. är, var det ihte ar- om Bestämde” ”tationerna utan» det. löpande 'ban-? det, sInte heller; kan man: sjämföra andra: ändamål till hushållen. 1: - JL1g] "framställa" kycklingar från icke be. - fruktade ägg, alltså utan Jupp. vid försöksstationen; som: detta: -experi- "ment" utföres med kalkoner,- fick » man-:1954 fram en: kyckling, -senare 116ocH i år 600,' mer endastien] hönkyckling. Huruvida dessäv expa- « riment. får något värde i det prak- ,tiska livet vet man inte, men. man . är intresserad av experimentet; '. » I de många experiment, som Sys- : selsätter amerikanarna, ingår också + värpkontroll och önskan. om ' ökad produktion Pr djur, Och i detta ” avseende har man: också lyckats ” ska noga”studera amerikansk "vinna framgång, Som 'exempel kan ämnas, att man har under 10 års! "tid kunnat påvisa ökning av års- ; produktionen pr höna från 220 ägg till 267, Dessutom håller" man på med alt undersöka vilket resultat Zsom kan uppnås genom” en för- kortning av dagen från 18 timmars "till 12, För att nå framgång i detta fordras .att man ' har mörklagda lokaler, » På en avelsfarm för högvärpan- "de Vit Leghorn har ma 1få fram synnerligen högvärpande djur av nämnda ras. Enligt medel- talet från ett. flertal värpkontroller av typen Random Sample Test lo visar detta ett äggantal av 242, vil- ket får anses såsom aktningsvärt resultat. ' Denna" avelsstation har "också en anläggning utanför. Ham- burg. En import. av. dylika "högvärpan- de djur kanske inte ger det vän- tade resultatet. Man bör nämligen beakta att det inte endast gäller att importera ett visst antal djur och sedan driva äggavel i hopp om att den "höga värpningsförmågan kvarstår, utan här gäller det 'också att göra. generationsväxlingar med "utgångspunkt från det-importera- de materialet, ty 'annars:' uppstår snart efter första generationen en degenerering,' s I Rockford visades: en fggsorte- ringsmaskin, som fungerade ut- märkt, Enligt uppgift kostar den i svenska pengar 250.000 kr, men dess . arbetsprestation var betydande, då den inte: bara sorterade och be- . lyste äggen utan även tvättade dem. Under sin månadslånga resa hade - dir Linghager haft tillfälle att gan- » produktion, förädling och försälj- ning, Han ville emellertid framhåls la, att i många. avseenden är på N På den]: pres- lyckats |” schen,: men. de? är. icke :-samman:; bundna”. som här > med - över . hela Jandet omfattande: företag.: Fördel-' 7 jämnhet, och därför kan 'öckså pri- Ett: fåtal - producenter. -kanit. ex uppehålla ' en egen äggcentral - eller ett. eget . packeri, Kostnaden + kan därigenom slås ut på större kvan- titeter ägg" eller , slaktdjur; I'Sve- rige: däremot är det' de många små leverantörerna som bildar underla- get:-för, packeriet-. eller” slakteriet, vilket” ju. också innebär att'trans- portkostnaderna blir högre än' när stora partiet kan levereras” från en producent. Vi »måste "därfö mycket : försiktiga. med våra” egna planeringar, så att dessar anpassas till "våra "egna förhållanden.; Per- sonligen . anser jag emellertid . att resan var « nyttig för "att "inte nödvändig, och min förh H ar: ånslutna vi 1 serna vara "varierande; Storheten i" k produktionen är inte heller:jämför« var med förhållandena här hemma. D rektör Werner, Linghager,. Västra des” "John « sNoråker, Eldsberga;:- och” Ellen Anders on, ANN Halmstad. : ill: också, 'att de resultat; som ': kant komma - fram , som” följd. av. denna stulieresa-; skall: gågna. vä tsvensk fjäderfäskötsel,- "+ a: Sedan riksdågsman Anders Petters- son / framfört. ett täck till talaren för. hans. intréssanta föredrag, följ- de en: längre” diskussion ” om" ägg-, kontroll m am; varunder 'dir Ling- hager: fick" tillfälle, att besvara de i Falkenberg, "Arne ill” ombud ; vid Sveriges fjäderfäavelsförbunds kongress ”ut- : Medlemsantalet. var vid årets'slut 4188, varav 4.166” är . kollektivan= slutning ' från -äggföreningarna. och Hägcentralen samt 22 enskilda.: Den stopp; och lämnats på en: öde väg. lI Föraren: har” gått för att: skaffa hjälp, men "innan: han hinner till- aka är katastrofen ett faktum, En bil: :som' . med hög. fart kommit på samma "vägbana, char. till synes utan att.föraren” gjort” någonting för att undvika en” sammanstötning, kört rakt, in I det stillastående fordonet; «> Rekonstruktionen är. tyvärr allt” ör: lätt alt göra. Föraren av den påkörande bilen har hållit hög fart på den relativt goda och raka' vä- gen. Han har, för att citera polis- rapporten efteråt, ”icke haft anled- ning räkna: med att ifrågavarande banan utan att ha tillfredsställani » belysning baktill”, Olycks- bis en hade kommit in'i en be- haglig trafikrytm -; han 'konverse+ rade kanske med Passagerarna och höll, rutinmässigt, utkik över det vägavsnitt, som strålkastarna: be- lyste framför honom. ol + gonting stort och mörkt dyker - han hinner inte mer än skrika | till och så... et > På bråkdelen av -en sekund” : : är "en rutinmässig bilfärd för vandlad till en tragedi, som he-"-: rör flera familjer. den" kvarlärnade ' lastbilen, Givetvis kan en kollision också ända med kat skulle df. Därför | bil- skulle vara uppställd på väg- | - plötsligt upp framför honomy' :|.: Inför det” oundvikliga "måste. vi hä: ändråt: Chändelseförloppet ten "sor ”härmade sig 'skull ha kunnat undgå att i'god tid: "ob servera” en ilysande "prick: framför sig i mörkret; pricken” skulle” ha antagit konturerna: av en: lysande triangel, och föraren skulle automa=- tiskt "hä Årampat på. bromsen och in” fartblindhet: då? Kanske en a Jaså, en 'kvarlämnad bil Sån; tur, att' chauffören Förstånd nog..: "Vem" som helst av” 0ss "skullé..ha gjort "detsamma m vi hade haft en triangel. Nio io har: ingenting. att .sätta ,ut, 4 lyckan: skulle vara framme.. SÄr det. underligt, om det; händer mörkerolyckor? a som: det. senäste | söm vikarie, "I fastslagit : vis har legat på andra, pv l bigången Vv ill je tidskriften fr Araerick” te Beethoven + alltjé ”. håller” ställningen: som. den ”pöpulä- | b i Förenta. : fer värk. av Beethoven de sista tHolåren,. medan Mozart. och : Brahms växel» der den senaste te jaktutstyrse emellertid É att: ta delav: intressanta - mäns” niskors . minnen, De ”kan'-i,. bästa och : människor, Även "denna höst intar : memoarlitteraturen ' en ” bet tydande ' plats i' bokfloden fall. ge nya. och. värdefulla aspek-: ter , på: en » gången" tids skeenden" + tens 'skörd' plockas. hä Fridemar: Det" ä man- Goldschmidt," I raden av berättare ter vi två kvinnor som'i'sina bi ker ger.oss ögonblicksbild från lc två krig.:Den':ena är. Elsa -Björkz .man-Goldschmidt som: till a med sin barndomsvän Elsa Bränd- krigsfångarna : i- Ryssland .: under första; världskriget. ; Mia"; Leche- Löfgren heter den "andr: an gjorde”: "en'värdefull:; insats ”i flyk=; tingarbetet under; andra? ström. fick "göra "en '-insats ; bland [ ni idskri- ärldskri k | dan. inte på: den: : klerikala" tinjen I vägi i sick-Sac är da 2för] ortsatte Van ise8- Net Thalia: i våld. hade" ett större motstånd ' än. ny att övervinna hos: publiken, Dessa me- moarer är "berättelsen; om" en stor |] försakelse: nådde -till det hägrande målet,' publikens | frurnas tecken”. med "släktkontakter ; till: riska-., Salshult. idkade: kan, uppammad bl :a åv' Snoilskys Svenska bilder, och h Ryneberas Fän- É t I" "officersfamiljen det. histo- J-ner, "som: porträtteras är” Heroine” Hermelin,” Harriet wenhjelm och Elsa Brändström. Sandströms ' skola som « Elsa ; Björkman tt bli konstnär. Ef- ter avslutad. skolgång | finner vi henz roine : Hermelin i; en liten " vinds- våning : vid - Kommendörsgatan. .; det 'var "lyckliga ”år,. tillsam ans konstnärsvänner.. + "Men år 1916 - at idyllen, och. det blir. en annan och allvarligare, ton : över: berättel« sen, Vännen Elsa Brändström. kom då "med "en, ; bön "att "Elsa : Björk-|: man skulle komma över. till: Ryss- |- land "och hjälpa henne i krigsfån- gearbetet. Därmed började ett dra- ma fyllt av "mänskligt elände, blod, svett "och; tårar. - Men"”den ' forna högreståndsflickan fann. sig" förvå- nansvärt snabbt tillrätta in "nya verksamhet och gjorde. en beröms värd- insats; Även, i -detta ävsnitt med- dess 'många ohyggliga detal- jer. bärs skildringe: känsla och humor. a åt i tiden med sin volym minnen: slätt. Det är” många: "fängslande och världskrigets skugga ' som Hk serar revy. ' Vi får" inblic! Ossietzky-; affären och: 'många” gri- pande och intressanta "glimtar: från flyktinghjälpen under > judeförföl- jelsernas tid, "där. Mia . Liche-Löf- " Boken rymmer många dokument,: ”såsom” några” brev från prins "Eågen när han tar Sven; He- din, i ; upptuktelse. . De Ett reflekterande. varningstecken, "äppställt på lämpligt nvstånd från” kunnat förhindra denna tragedi!. 1' mörkret med en stillastående personbil borde varje” bilist. vara utrustad. ned. varningstecken, I denna bok är det centrala. helå tiden är strävan för! fred "och riz het, rättvisa och barmhärtighet, Elsa Björkmans och Mia' Leches| ne tillsammans med vänninnan He- |.” sett. ar det varit. fråga om en äm- Därför. kastade han sig in i även- i agens "Afrika RR RN sen jk högre 'utbildning utan" att ta på sig oerhörda" vänskligheter, och ha kraft att bemästra de; -"Antagligen' är hans fall inte's skilt! ovanligt": Bland +» Afrikas:;in= födda. ungdomar ; finns; ;en längtan ja efter .. bättre : och | "mera "grundlig skolutbildning som” tar. "sig; många rörande uttryck. Fast' en stor. del av'de nya afrikanska staternas eko" nomiska' resurser : går till” skolut- bildningen "komrnaer "det. naturligt- vis" att dröja länge innan 'man lyc- ” i kats genomföra en otsvarighet till vår allmänna” obligatoriska; under: visning. " Huvudmassan” av . Afrikas infi da' befolkning: är .bönder och som hon kallat ”Bokslut” rätt Öch i får: gå: otroligt långa: vägar. och fll skolan och: dessutom” "klara n ilsig igenom en:mängd' ekonomiska s intressantå i | böcker - "har, "mycket" gemensamt, le ina sin lösning ute i i byar- Det? betyder”. bland annat: ätt :ungdomarnä. som vill studera" ofta. vanskli På "den : de måste allt detta h: Itemo: mast s verka gripande” Men saken.har också.en inre; si- Den: "kommer" fram ' när .:man frågar. efter : motiven bakom detta J studiebegär hos: den :af- rikanska - -ungdomen, -När. vi gärna vi " medverka till att. analfabetis- "avskaffas i Afrika så: beror ildet: väl på att vi tror detta vara en väg "mot 'större demokratisk. mog- nad hos de. nya afrikanska” staterna 1 och såmtidigt-.en :grundval för: så- dana tekniska "kunskaper -som be- hövs för att Afrikas folk, skall vi ra ägde? att själv. kosta 'på ana utbildning: . I got: särdeles s ansträl -) hållit; den koloniala" "regimen, hög. lö in "utan att; behöva göra nå- gande; arbete. Det är mänskligt a att: smånga afri- hängivenhet och en: seg. uthållig- |: het;-som först. efter: lång kamp. och]. göra. Ir stort . byråkrati. som". :vidmakt- l redån. "alltför? välter sr É terad fämb etsmannäbyråkra k : fån" som'skulle-kunnat; hjälpa: den” att tå nyttiga” kunska; "på "ätvec ländernas” jordbruk, :Profeåsor” ets. villkor: i: en "rad av de: 'nya afrikanska” Ssbas 2 terna:; Han " menar" att: inté: bara den afrikahske'b ta” snedvridits., Om skolutbildnin- gen inte” berör 'mer ä av. befolkningen så att” den» » skall: kunna” leda? direkt inom” den ” statliga "det rimligt ämbetsmannaby; åkratin,- När” man nu siktar” på. att' 60-—80' proc | av befolkningen. skall får skolunder- visning" så är' det” naturligtvis full” ständigt: otänkbart :'att denna” be- folkningsgrupp ' kunde "absorberas inom den statliga > ämbetsmanna> byråkratin. jen... vökade?” .utbildnin- gen" har: också lett” till "én -t et ä na rtillgångarna : industrialiserå.. produktionen så måste "det; afrikanska .jordbru- ket fortfarande förbli 'en'viktig. för att :inte säga" den " "Viktigaste fak- torn fö "kontinentens: försörjning . e viktigaste - 'utveck- rkanska Jo frérna är göra "den af. han änn bedrövlig... H fattig: och hans yrke skys och £ å | int k så mycket m beklagligt som den: afrikänske bon= dens” framtid: välfärd 14 'hög grad beror av, att han, kan få stödet fr; ne finns ä hågra still! jordbruket ankny. Gode verksamhetsgrenar som. hå en. Hur: restige” Dumont.: vefterlyser, det i - övrigt” skall: gå! verka? n öppen fråga, Man får, hop >? : på att den hårda verklig ten, om : annat” "med Å la” e ebetsintaand kän. konima, att gör: nska jordbruket” aveu Unga; ev iska lantbrukare"; skall" bidra a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.