"rvereavv yeryry TirerryveYyvv vr . ”r vyer WYSYYFYSSLISYT kallas Chamacocös,, Stammens nu- Mä lars St Dagens rim Ena w nyutkommen -karia ver Sovjet innehåller in- tef som erinrar om Stalin. » Alla. städer med : hans namn heter nir något an= ” nat, 'Sie transit. .,' iViraderad och borta är ryssar= os nas Lille Far, cec äck « är - hans fruktade nap från gator ock gränder.: ndå har inte förflutit så sär= .deles' många dar + sedan hans namn var stort i : ov Sovjet och" andra ' länder. rt är att tänka på detta för för att behärska' världen; vill ta alla folk i famn. "höjde han hotfullt sin, väst och <) 7 ooverkade bister. darrade klotet förvisso som den, .: som en nervchock. får, = dda var du och jag och andra . Her kapitalister. fot - | Nu är ej detta alls fallet ty As glömt är den stores namn, "det finns ej på: gatans skyltar och kd på. en båt i hamn, 3 ' "Det finns ininsann ie) att läsa, och detta" gjort mången flat, ens på en nykonimen karta som " visar hr Krusses stat, '; i Duk då finns en I idfanstarm) som 3 varande" medlemmar anses vara av- « komlingar : av ' de infödingar som skapade: Mayakulturen i Central- |- N' ämerika. st & ömse "inte de kvinnliga och manliga: meéed- -Jémmarna, äta samma. mat. Husmöd- :. rärna måste här alltid laga till två olika - ätter, av vilka: den' ena är ” avsedd" för männen" och den andrå för r dem själva; : värdar: "på: ryggen; Det är. vatten ». handlarna; I.Peru, ”"liksomåi många : : andrä liknande: länder, är”det ont|flickor' kommer att jämställas med få skontal Frankrikes hemmadöttrar: En min=" kaff nn ning”. är: fortfarande ' ett. okänt” bé= dré i grupp ungdomar” inötsvarar' ty "sjuks; grepp på de. flesta håll. Innevånar=| värr: dock: helt det" dåliga: ryktet. > met: 4 Storstadens" 10ckelsér: finns övet- | gån "öm: -brunhar; och källor: Vattenled- na på dessa platser. måste” därför köpas sitt: vatten - av ; sådana" som s "säljare. bär: en stor tunna: på :ryd- ". geni På. morgonen fyller 'de: ;fannärt | . das: ” slottens och. v Sockret: såldes, till”en: :' dåvarande: apoteki . Stammen; har. en: "mycket egen- : C "domlig. sed: Hos den får nämligen |; koml Is för åtländska flickor.” | Oj, så många konstiga "skruvar och muttrar; tänker säkert den lilla! FJ epan Peåro, som är i. högsta” grads-kameraintresserad.:. Hans" a sök ter. Josett Jordan och har. varit: Fer del. :| spänd och detta; medför bland an "Under denna” rihrik besvarar s en ' svensk legitimerad läkåre kostnadsjritt "medicinska frågor från läsekretsen vc > = Förse trågorna . med lämplig N signåtur och uppgiv helst ålder s " och kön Det är giv: ant: enrars” Märk breven DUKTORN SVA- ; | RAR och sänd, dem till redak 5 ”Mdrgont tt”; I Ert ut Beskriver ni' på ett 'ty att. ni för 'det mesta känner "er förliga rev nat ' att ni, har? svårt att "somna utan» insomningsmedel, ni nämner är utomordentligt: verk: samma och utsöndras dessutom re lativt snabbt ur kroppen. » : En viss tillvänjning förekommer dock ständigt, och ni skulle säker- | medel att 'växla: om med, 'exempel= vis något 'av våra: nyare" preparat |; mot psykisk spänning och oro. Des= sa mediciner är receptbelagda alla, och-ni bör :tåla: med er” doktor" om detta personligen innan : rii "vidtar några. förändringar i: : medieinerin- gen. : i "Beträffande. rämpen äv fötternå |. ots7 utomlands i: idéb-" sa dagar; Speciellt. inte'-i länder som Frankrike där. umgängesva t. det” Kommer”. att tar ;innan-' Våra vä äckr: rat de! generationer" flöd" Paris! Inrä "förorterna. fäs enskornas tråkiga fyk v gjort: öm” speciellt” SgörniE g Nr 4 Vatje år: händer det atf många in= | flickor inte" låter höra av .sig,: Som » | tur'är' rör det sig i de "flesta fal= len om ”bortkomna brev," Enbart i - länge endast. til "Hilverkning:" av > den:konfekt; som apoteken då sälde; Först under” 1700-talet när: sjö- ”fakten ökade blev sockret billigare] I . men blev dock aldrig. gemene marig egendom, förrän ”betsockret upp- ; fanns, under. förra. århundradet, > Men, sedan.dess har sockret blivit "vårt billigaste” näringsämne, .'' » Förmodligen kommer många Vv dé, äldre. människorna - ännu ihåg . dén tid då det bara fanns dets k : >> foppsockret.. Både bit och strösoc- ker uppfanns faktiskt inte förrän "slutet av förrå århundradet; Topp- "', sockret bistod av er klump' socker . ket. hård 1 konsistensen, som vägde ungefär sex kilo. Denna klump :var: rund och 'smalnade av , "uppåt i en: topp — därav namnet. De' dåvarande hushållen fick 'skaf- fa';sig särskilda verktyg för att få sönder sockertoppen, som var myc- De mo- Ach r 3 i det -. var det 3 k sockerskrinet." Det .be- stod av ett halmeter långt och un- . gefär tre decimeter brett skrin med väggar som var omkring två ” decimeter. höga. I botten: på detta skrin satt en .sockerkniv . fastsatt, . Sedan ,-husmodern - först med -en huggknjiv delat sockertoppen i. la- gomz stora bitar lades 'dessa under . kniven i sockerskrinet och krossa- des där till: lagom stora bitar för kaffet eller. vad. de nu "skulle an- " vändas till+ er | Detta socker till finare bakning först i slutet av "1800-talet, Dessförinnan” år kar k latet letat upp ett-20- tal + flickor, : vars” föräldrar + saknat |” livstecken från: sina” "ungdomar: uns der många veckor: Svenska: Kane i Paris "gör" också en.: stor när: det gäller att kontaktä: flickor som "i" många ' fall. helt glömt - bort att: skriva. Kyrkoherde Strömberg anser dock: att;de svenska flickor-' na: sköter sig. bra, även: om ; de måste lärå sig. de franska ”sederna > Mycket av det er svensk flic- ka finner naturligt ; möter en våld- sam reaktion "i" fränskt tänkande, menar ' kyrkoherderi, Det" önskvärt - om/;'-flickorna mera Om franskt” sätt. att: 1 Sverige är det helt naturligt att. flickan kan ta upp” en pojke" på rummet, men här går det inte alls. Och är "flickan hernbiträde blir det tråkigheter ined både värd- och are betsgivare, Det är sådant som" ger upphov till dåligt rykte.” i Med: tanke" på ' att "det varje år kommer: mellan 500 och 800 sveri- :voré vå läsa språk, tycker jag det går myd- ket ” bra, fortsätter” kyrkoherde Strömberg: De som -råkar i” tråkig- heter är säkerligen inte procentuellt fler: än: i Sverige. Det stora fler- talet ungdomar är mycket bra och duktiga, Ofta finns det dock anled- ott omdöme" kan, råka a | mång: aln ttjade av n individér: Oförstånd "oc! godtrögén=|" sats i gl . | tvärtom "benägen ätt spåra' en ska flickor till Påris,, främst. för att |: ”Jeva: under” mycket knapra. förhål- landen" med. kolossalt dryg ar betsdag. Sven | dagsträffar.” ch” prata". bort! en stund, En het blir: deras olycka, mår? det” ä är naturligtvis inté lätt' när! en beunid- rårer viskar. ord; "or 7 vackrast : i al upptak lést närkliga levnadsförhållanden, försdefi ' sven- ska flickan! Mången har känslomäs- sigt bund för. henom, ganska 'angenö + Ibland ' resulterar de'lösa i delserna” i ovälkomna "barnitf Några närmare fakta om 'desså tråkiga hän- delser står, "inte" att få då: både kyrkan" och sjukhemret har” Iyste nadsplikt. Det: totala "antalet £ Sv ska flickor; : som blir "gravida r ris "är "inte- "särskilt 'stort.; Mån” bättring: under senare: år 'och ger herellt sett”är nog dagens ungdom mera ' målmedveten "än sina . före- gångare och här liksom : hemma :'i Sverige har tid blivit pengar, Ung- domen har inte råd att offrå stu- dietid på nöjen och” har därför "7 - Bilnunimer enda a ledtråd" i And svenska ' konsulatet "ser ”mah mera + juridiskt: på problemet med ovälkomna 'barn.- och konstaterar att det: är : mycket svårt att få ut un” derhåll 'från barnafadern.' Domsto- len : fastställer "mycket snabbt ett ning att tycka synd om dem som. faderskap, men. sedan händer" inte mysket. Fadern. föredrar som regel il med: sungdöm not morgonen, kan denna vas va ytterligare -'ett "bevis på att ni är ”spänd'!.. En: del personer biter |: ihop käkarna och gnisslar tänder i :| sömnen, andra' åter: har svårt: att slappna av och det är inte ovanligt |. att' just :fot- och; benmuskler är starkt: spända” "även : under + sömn; Vissa patienter: som : "besväras av benvärk/.. nattetid har emellertid åderbi ringar: i"beneri,,.som orsakar värken och för. att utreda. detta behövs en personlig läkarundersökning. : latt håll sökningar, man. gjort vid konsulatet förekommer, - det ganska ofta att flic- fadern. Med polisens: hjälp : lyckas man; "dock" i regel” få fatt på. rätt d | persön, "bla med". lelning av upp- och. ormal- | - å | gifter om :hans” vel det sändes uppge” ett "bilnum"- te barnafadern. Det visade i sig dess en ”lasfbil och: var i alltså” felaktigt på någon siffra. På- "ätt. svenska” flickor lätt | faller för; 'nordafrikaner: i Paris tror man inte på vid konsulatet. Endast i'något. fall "har fadern-fransman- nen varit från denna del av. värl den.” 2 : är Narkoötikan är. ett "problem en- dast för ett litet fåtal av svenskor- na.. Dessa söker'nästan;! aldrig: upp/ kyrkan eller andra svenskar i Pai ris utan” föredrar”. att. yleva inom | kretsar där. man. Jätt kan få tag 4” marijuana” eller andra: ' preparat. Könsulatet :' får ; däremot" kontakt dras med då lig ekonomi. .' Paris kan. vara en' mycket chars merande stad att leva: i; Många av ungdomarna blir”så förtjusta i Pa ris-att de försöker stanna så' Jänge "| söm --möjligt utan" tanke på even” äntand 1 tuellt studier i'h det." Flickorna ”söker , tillfällighets- jobb i familjer eller försöker på annat sätt få ihop till uppehället. När sådana situationer, Kommer till 7 | kyrkans " kännedom försöker man tala ungdomarna" till rätta och "de "I flesta inser också att de först mås- I Ite': klara av: sina studier: och där- efter njuta av den charm som ”obe- stridligen finns i parismiljön. '" f; -" Ofta förekommer diskussioner om flickorna; är för unga när de sänds utomlands : första : gången. "Kyrko-|- herde Strömberg anser att flickorna bör vära. minst 18 år. och .besitfa en - andlig -mognad som -: gör : dem lämpade att klara den nya livsfö- ringen, Är de yngre lämpar sig nog skolor "som. har : betryggande kon- troll bättre; Viktigt är att köntak- ten 'med hemmen upprätthålls ofta och: ragelbundet.”. Föräldrar : slipper vara oroliga och för de 'yngre blir breven ett moraliskt" stöd när: de v . anonymitet obrottsligt - bevaras Md dligt "sätt, j De” medel ligen" må väl av ätt ha någåt milt '' k eller. andra 'kärlföränd N kan inte-vet"mer än förnamnet på |. | Orolig” ung mamma” Nej: er mer: som ledtråd still den. misstänk-. borde ' göras uppmärksam ' på :att små barn 'släpas upp i gryningen, . 'och fylls med gröt, : ; Gryningar har aldrig varit un- I: dertecknads passion. Kombinera= de med gröt verkar de direkt ned= brytande på m OK (Kaj i Sk Dy: Högskoleståderad” "ungdom” far . väl i alla tider ansetts och velat > anses 'våra tobben" av” svensk ung? + dom, Många är det, får vi hop: pas, Förr ställdes måhända prim> ligt stora krav: på dem även i | privatlivet Det! har : blivit andra tider. även bland dem,, Därom vet tidningårna "att berätta. Bland stu= denter” och likställda lär förekom- | "ma nånting som kallas röjarskivor, "Man! beger' 'sig "objudna till "ett hem-där man kanske känher nå- gon av: familjeris ungdomar. Gän- >get är spritpåverkat, sprit med föres och man tar också för.sig öm: det finns ”starkt” hemma, Län” sar' kylskåp och skafferi ' på” allt . ätbart" och sätter sen igång med ' röjningen. Slår sönder möbler och :annan heminredning och husgeråd "och svinar ner på det grövsta, En våldsam . och > kanske . total förs ödelse möter ägarna när, de kom- mer hem, va Och: det "är inte raggare som gör sig , skyldigd : till - så : grovå brott. ;Det kan vara blivande läs kare; ' lärare : och teknologer, Man "finner det i hög grad upprörande « och ofattbart att + dylikt kan vara "sant. 255 "Var går gränsen ' : och kulturmänniskan? Hur stor "”skilliaden mellan topp och botten on « (Anna-Greta i i Sv 1). i le' pojke är inte elak. Han befinner - sig. bara i den åldern då barn :vill undersöka allt:vad- de får stag sir för att se hur det ”ser ut inuti”. Och inte förstår ett så litet barn att vissa saker, får. man röra, and- ra jinte, Jo, i det ögonblick då. ni grälar på honom, men småbarns minne är kortare än vad vi vuxna föreställer oss.. Knuten är alltså att | se till att. pojken har vettiga och lämpliga leksaker, som går att ta itu och sätta ihop och ställ sådant ni' är rädd om utom räckhåll. För-- resten behöver det inte vara verk- liga leksaker heller: en, gammal ut- tjänt'. väckarklocka, 'hushållsbur- kar som står inuti" varandra, en ask med brokiga lappar är precia. lika, roligt. Mel hjärtlig hälsning : > Gallie. Väl rustad: j i Den: kände pianomästaren Ar- thur. Rubinstein fick besök av-en dar som : ville få hans "utlåtande om sitt pianospel. "Rubinstein :hör- de tyst på; När. damen, slutat frå= gade han: : rn Säg 'mig. fröken, varför. spelar ni egentligen piano, .. ÅA, det är mest tiden»: M £— Hm, ' säde mästaren Då för jag. säga att. ni också skaffat er vapen för det, ” nn kolt s Nie Gummiträdsodlingen” «har " ännu icke helt upphört trots” att: det Systetiska” gummit vinner "allt mer Ä terräng, Det-finné en del saker till - vilket naturgummi ännu måste an-=- vändas, På Ceylon var gummiträds-: odlingen länge. den' största huvud=" näringen, ungefär lika | stor.” teproduktionen;" men numera : har. teet blivit av större ' betydelse för exporten, Men ändå uppges det att man. ännu” på "Ceylon producerar gefå tredjedelen'.av allt 'natur=" gummi: som. används på jorden.: -S Sn . honung till. sötning av finare bak- verk och till sötning av gröt, Gröv- » fe bakverk, som-t'ex matbröd, . sötades med messmör. vilket fori- farande" används på :sina håll vid tunnbrödsbakningen. Även de tunn- > brödsbagare, som. bakar tunnbröd | till. avsalu, använder messmör: när kornmjöl är bakningsmjöl Men det finns dock tunt bröd. som bakas både på vetemjöl och med vanligt . socker 'och säljs såsom tfunnbröd. Detta. är givetvis inte äkta tunn- . bröd, fast det ändå kan smaka gott. ITIL Äkta tunnbröd ska bakas på korn- mjöl och sötas med messmör, | ; Jag tycker barnavårdsnämnden' | - pässagerarna hörde dej OT vågalenskap”. / bakom ätgärder mot frimurarna i STOCKHOLM : (PRK) ;.n. Som 'en erinran om frdmlidne "TA. Hitlers. dagar kommer med- delandet från, Sydafrika att där- varande” holländska - reformerta | kyrka förbjudit: sina, medlem- mar, att tillhöra frirhurarorden. Huruvida kyrkans ; ärevördiga na'äter små barn i((en vanlig be skyllning . under" förra : seklet) eller att frimureriet står i för- hund imed den ”internationella judendomen”. och -ändrå - mörk. sens makter (som gammal-'och nynazister har för sig) framgår | inte-"av 'meddelandet, : En ' sak står "emellertid fast: Sydafrika är den enda icke-kommunistiska stat som ansett sig böra ' ingripa mot frimureriet. I Sovjetunionen är frimureriet förbjudet,- liksom i” Östtyskland, ”Tjeckoslovakiet, Ungern, Sovjetkina 'o. 's.'v. Nå- gon enstaka gång har det även hänt att frimureriet kommit ;i kläm 'i samband: med: något pro- nunciamente ; i Mellan-:: eller Sydamerika, vanligen ifall 'den störtade: militärdiktatorn - varit frimurare. De antifrimureriska ingripandena: i'. Latinamerika har ' emellertid alltid: varit. av övergående. art,” fann . Frimureriet i Sverige; liksom i övriga nordiska länder; står på klart kristen grund och detsam- | ma gäller de viktigaste logerna i "Västtyskland. De holländska, brittiska och skotska logerra, afrika, . är "visserligen, inte .på samma sätt. uttalat kristna men 'de" tår endast in "medlemmar som tror på en Gud :och är allt- så stängda för ateister. Det före- faller därför svårförklarligt att de sydafrikanska frimurarna rå- rt. kat ut för därvarande reformet- ta kyrkas onåd. Däremot är. det inte så svårt att förklara varför frimureriet : utsattes ' för. förföl- jelser i Tredje riket och 'i län- der 'som' av detta rike: under- Tkuvats, .t..exl i Norge munder Quislings : regim. ' På - nazistiskt håll trodde man: nämligen fullt och fast att : frimureriet " var svärjning, riktad-mot de ”ariska” folken, och i sin mest outrerade form :företräddes' denna" vidske- peliga tro av.den gamle genera- len Erich Ludendorff: tidigare en av första världskrigets skick- ligaste fältherrar. 2 er een i Fallet: Laidendorft här just” i dessa dagar. fått en: makaber aktualitet 'geriom. Ulla Isakssons roman '”De ' två” " saliga”, "vilken! som: bekant" behandlar” ett. psy- kiatriskt fenomen. som, benäm-. nes ' folie" å - deux ; (”tvågalen- skap”). Folie -å deux innebär att två. varandra närstående Berso- 1 ex.; syskon "eller: äkta. makar; ägge tlider' «av. någor paranoid ”sinnessjukdomy' :vanli- gen förföljesemani,: och :gemen=, sämit odlar" o:;utvecklar tvångs-' föreställningarna. är Ludendortf gifte sig på sin ålders höst med Jen: dr.. Mathilde von Kemnitz, söm uppenbarligen var (och är + ' hon -har- nämligen . överlevt SFeéneralen). skvatt galen, och den ">, | verksamhet de bägge makarna itvecklade ' ovanligt .; typiska symtom ; på folie å deux. I en rad skrifter riktade de 'de- mest groteska "anklagelser '.'mot "fri- muäreriet, "och kronan på: verket: vår "en skrift vari fru Mathilde gjorde gällande. att bl. a. Luther, Mozart och Schiller mördats av frimurare. I fallet "Luther "var det ”höggradsfrimuraren” "Me- lanchton som" var mordorganisa- tör, och en annan ful fisk i fris murerlets och :”Alljudas”' tjänst var "Goethe, som artyddes intel ha- stått helt främmande för ränkerna .. mot -' Schiller. . Över Mozarts kvarlevor lästes ;”judi- ska förbannelser”. Ett annat of- fer för frimureriet" var Oliver Cromwell. > ' ' Dessa - "stolliga . idéer , vann spridning, även: i "Sverige, och äldre stockholmare minns : sä: kert en "antisemitisk möbelhan- |- del' på Mästersamuelsgatan;' sd vars "skyltfönster. 'generalens Prof . GLÖMSKA, : 'rofessor Labansson satt i spår. vagnen och läste en tidning. SR sköt "upp glasögonen” och började sedan leta: efter. .Slasögonen i alla fickor. Slutligen sa” en liten hans sida högt och ljudligt så flicka. vid | alla ter flicka ' heta," sa. banssön djupt: rörd.” . Professör La- Fan Fra Labansson, pappal / cs synod har för sig att frinrurar- | .| om man tänker: på att det är, . «. som alla, har avläggare i Syd- : ett led i en stor: världssamman- |. hv ;Jeh':fusion.—' mejeriet ligger all- "[som.dé 'plägar vara ni Getå Adolfsdagen . är på många ställen Å vårt land em . gammal. traditionsrik . dag. som, . +: man firar, på ett extra sätt. Den > H gamle sagoomspunne hjälteko-" ot jnungens minne vill man alltså .; ' på detta sätt hylla med eå sär- skild trumpetfanfar, Det högtid. - liga har på. flera platser i vårt: land :slopats' och nu enbart er-/ satts) med. ätandet: av Gästav- Adolfsbakelser. till ' glädje och gagn" för alla. bagare: i de be- rörda städerna.: Gustav -II Adolf. vär "ju 'en' vittberest : man ”öch os grutidade unde: sin Jevnad 'åt-, skilliga städer, däribland Göte" borg: som hugfäster: denna” dag ' på ett alldeles speciellt sätt med! skolledigt »och: parader. med vid-'' hängande: tal..och: sjungande -av nationalsången... Sedan' kanske: det hela är, lite, burleskt" ändå . hjältekonungens . dödsdag "som ” firades. I år var döt alltså' 330 år sedan han föll. vid det” dim, miga. Litzen.s? -vo< fl ” : Jimmy. RA på Österlen är: snart 'sumlade- =. ”"Mejerifusionen på Österlen mellan samtliga .mejerier där ", är snart ett faktum. Kvar är . "endast Lövestads och Borrby - mejerier, "och trots att man” där tidigare inte. fått den er- forderliga majoriteten för fu- - sion, så väntar man att. de "också skall "ansluta / sig -ti Sydöstra Skånos. ; mejeriför- , bund. ISimris i mejeri her tid garé Ag hört de största motståndarna till. ee deles "intill Simrishamns: stad och en stor del av dess produk- tion säljes dit : som. mjölk och grädde, varför. inkomsterna blir goda. Vid ett tidigare samman. träde. , i år. "röstades "det" imot: fusionen, vilket resulterade 'i att. hela styrelsen. 'avgiolk." Å "Man trodde nog att det skalle”. : bir hårda dueller också vid det senaste. sammanträdet, " då ' fu sionsfrågan ”. åter: var 'uppe "till behandling, men. till stor över= raskrning var intresset betydligt mindre : än” "tidigare, Något: avö io. slagsyrkande ; kom.' inte” heller : : fram, även: orm oppositionen ville. ha vissa särbestämmelser. för ett uppgående. i : förbundet, bl.a ett öre mer för mjölken” under en treårsperiod. . Den nya styrelsen war 'Bositivi inställd till fusionen" och beto", nade bl. :a, att den! av för) det 'stärtade fusionen nu "nått "en sådan ornfattning. att. den torde kunria- åanses' bärkraftig. Genom möjliga ' rationaliseringar: 3 torde också en bättre lönsamhet kun- ' nå åstadkommas och de alltmer ökade romfkosthaderna--=kunna >. motverkas;: Funsionen har också möjligheter. att ' tillgodose, krav ' Tfvån handel och konsumenter på moderna förpackningar . mma Resultatet av. redogörelsem : och diskussionerna blev”? attt även Simris- :mejeri héslö att”. gå upp i fusion endast” spridda, nej-nöster hö, då nn klubbades. +öh s. då förslaget . - NN a NEN skrifter trändes 'med fåtöljer: och >: komoder. Man får livligen Höp2: pas att det inte är slik gallima” | tias som” vunnit insteg i iden! res, ” formerta. ' ”synoden ineré > hos; « boerna 'utan att -åtgönrderna mot frimureriet blir : lika tillfälliga, de: vid tas åv révolutionslustiga" iber äméfikanska generale
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.