vrerere v vyer 7 YVECFEEYYE PVE YEYVYFYPEYPEPPPEFYEPY TTT verfYv . : or a " ” M . A 1 Te or FANG Torg Se Måndagen den 12 november 1982.” | ”iDägens rim- - NN Krusse' har. lovat att den " sovjetsatellit, som just nu | UNNA A.A:z.a=A—. X: Sagt och Ny : lever ett stycke -: Utlänningarnas = andel i länets, : a är på väg mot mars, skall 16 på. ta st] kasta Nus över alla de 32 skriver | || för spörsmål som finns röran- i or Der folkm. 1, 4' "proc. : tiv gam a ”Contan" de planeten. Och nu har jag hört att man - Säg växer det ullregn och '0d- också börjat med. bridgeundervis= I Stockholms - stad och län] — Så har då gamla Continen- Ät ” kd d ning i skolan; la | tal likt fågel Fenix stått upp ur ” las det ropa Det kanske vore viktigare med |finns närmare 30 proc. av alla er som 'var kvär när: på mars och vad allt de nu” poker och tjugoett, där de verk- utlänningar i landet, medan de ruiner Mar : heter : Förtrolig od sinnder ligt stora summorna omsätts, men |återstoden huvudsakligen, kon- | grävskoporna gjort si Vem tror hi sade de" orden: | de-grtstrande, grafit planetér? vid pressvisningen av, Folksam- Och odlas potatis till mat eller centrerar sig till län med stor- man får vara tacksam för allt.' N ”A, To» ”En mjuk tunga" krossar FR tag io en 7 . snapa? . Iben” står det i Ordspråksboken, och alles är. det. bra att barnen. ti städer,” . framhåller statistiska R a. blänkande och oänd- ' ; Och finns det väl tänkande” ' [det är så sant som det är sagt, Hur igt får lära sig om de skall bju= centralbyrån i femte och 'se-] Resos nya, c dtinental | hjärnor många . gånger kommer' man inte] da hjärter eller passa, Morfar frå Inaste delen av redogörelsen'för|ligt smakfulla nya Co! på alla de blinkande onöt SR Ad ; lande pälly ", | vars » tjärmmassor blinkar och a . blänker ..- "a och därunder händer vi "tänker. Går marsbon, till vila som vi" . 4 varje kväll spelar han fotboll och - böxar? | Ibland kanske mot os han” .koxar? . Finna folkhem” och andra ' nationer. 1 Får biopubliken se sä vi stå "och begrundar” den strå- Finna” raggarn med" brud jämte kärra på mars? 2. och. ljuder där krigiska toner? , : - Det blev ett finar l gsmål till och med i huvudstaden, I maj 1636 . skulle ” Stockholm ha en ny fars on an och brukar väl TV:n servera ' åt marsborna, Cartwright mm? vi står där och grunnar till höst + fen oy och tilll vår, "så i skett sedan" urminnes tider, Nu nalkas dock klarhet omsider. NM Hr Krusse' beslutat att komman- : deår dra undan de slöjor som” nr ne > skymmer ' att "dunkelt | som marsklotet rymmer, Söltman, signatur. och 'uppgiv. helst ålder ch kön: Det är givet att .enva imoniymitet , obrottsligt,. bevara; : tionen, bör e soch kandid; till denna höga post hette Valentin Nilsson och Jakob Grundell, båda rådmän :i staden, En dag före valet möttes de på gatan och som Valen= tin Nilsson | ville bli borgmästare efter . sin. broder; Hans, som tagit avsked, var han rätt otidig mot råd- man Grundell,' När de hade trätit en, stund rann sinnet” på rådman Nilsson och han flög' på :Grundell. hör väl. inte "kil de vanliga,” men det kan dock hända någon gång möllan” de. uppretade herrarna. : > Det blev "ett finare Slagsmål. "och Nilsson fick hjälp av sin bror som med en sten bultade Grundell: i huvudet... Det vart ju skandal och rättegång och Nilsson fick böta 100 daler i gott mynt” till barnhuset och 100 daler till Jacobs kyrkobygg- nad. -- Grundell blev - borgmästare och han: är fader till fältmarskal- ken och riksrådet friherre Simon Grundell 'Halmfelt, ' den berömde fältherren, sor "också kunde slåss. En annan av.sönerna,. Jakob, blev även friherre; generallöjtnant . och landshövding. an Märk. breven DOKTORN SVA=s | RAR och sänd dem til redale- E , [långa "mellanrum mellan stroferna. | ” Det var r gaäska kallt > men” soligt, med. andra ord en vinterdag med anstrykning "av vår,” Visionen, av vår var tydligen inte blott i. mina tankar —-' en: munter, lite lågmäld, silverklingande , :tonramsa ; . vällle fram från ekdungen, Det var gärd- -| smygen' som sjöng, ett inte" så ovan= ligt mellanspel i en annars tyst och : | avlövad skog, Kanske gärdsmygens exempel smittade av sig —enstund senare hörde jag en "rödhake, strax - I därpå en till. Det” var den där" svår- beskrivbara sången; som, karakte- riseras av några pressade kvitter- toner högt upp på tohskalan, ' kl I själva verket är" det inté' älls ”"J ovanligt att. höra, både . . gärdsmyg Förse frågorna med "lämplig. : och rödhake "sjunga "under: vinter- sande, "d .v:;s. soligt och. ganska ger mer a nkle och hast a med halvåret om' "bara vädret ' är ” pas] rigenom: Jag är ensam," jag te: fått. någon : husttu”, eller helt enkelt "Jag har förlorat min hustru”. "Många fåglar börjar under häck- ningstiden "att sjunga så snart de inte "längre kan :se .sin maka, och exempelvis gulsparven slutar ögon- blickligen "att ' räkna till. sju, som man: ' träffande har . beskrivit dess sångramsa; när den åter får syn på sin hona: Som en allmän regel gäl: ler” att fågelsången är. mindre" in- tepsiv, i: honans närvaro än när fåg lhannens” sätt” att se saken är försvunnen. Samma / beteende; kan i i man märka, Kö$. småbarn, "som kan bli” alldeles förtvivlade när: mamma eller” pappa” försvinner "ur. synhåll för ett ögonblick; Är fågelsång vackert' . Det är inte vackert när 'Pabyn gallskriker,' men det förpliktar "till "dT ver, utom synhåll och alltså ur |” mycket längre. med goda 'ord: än med hårda, Och hur många trätor skulle aldrig ha urartat till kanske livslång ovänskap om man inte ta- :|eit i så hårt i första förargelsen? . Därför ska hi absolut inte egga gäller - kontroversen 'med den där grannfrun.. Visst var hennes ankla- géelser mot era barnbarn, för att de skulle ha smutsat ner hennes ny- skurade trappa, både obehärskade och oberättigade. Det visade sig nämligen 'att det var:andra . barn som varit framme. . Men. kära nån, om barnbarnen var oskyldiga den här gången så kan de mycket väl vara skyldiga nästa?, För säg mig de 7”. levnadsglada . ungar : som. inte någon gång glömmer att torka av sig om fötterna, när de kommer in- stormande från skola och lek? De må förövrigt vara aldrig så väl- uppfostrade, , "För. övrigt. vet ni "väl, hör vi alla ibland, kan låta vår irritation gå ut öyer oskyldiga personer eller ta sig onormala proportioner. Då är det vanligen" någon annan vi skulle vil- ja ösa vår vredes skålar över, nå- gon som inte är till hands eller som vi inte vågar oss på. Eller våra ner- » befinner 's:g helt enkelt vid bristningsgränsen. É ; För övrigt är det inte roligt att få ett arbete förstört på ett litet kick just. som. man är färdig med det. Ja, så råkade er dotter gå för- bi, det enå ordet gav det andra, och sen var grälet i full gång. Tänk så vikits, om er dotter sagt: ”Nej, men så synd, nyskurade' trappan! Men jag är.faktiskt inte säker på att det är mina barn som har gjort det. De brukar "inte. komma hem så här dags. Men vad fru G ser trött ut. Kom in till mig och drick en kopp kaffe, så ska jag ta bort de där fula märkena”. Då hade den mjuka tun- ben till smulor. Därför tycker jag ni istället ska uppmana er dotter att släta över det hela. Grannsämja kan man aldrig vara nog. rädd om. "Med hjärtlig hälsning! - ; Gallie” ”Garbelvis”,, H Cm del Sk: "popsångare brukar lätt få höga" tankar iom sig själva. Nu" gäller: det: rock-kungen . Elvis Presley, som nyligen? ”häde oturen — Hädanefter' tänker jag kalla mig bara med förnamnet — på af- fischer; grammofonplattor o s v..Ni er dotter att ”stå på sig”, när detl. mycket osämja som skulle ha und-|' Skövde passade aldrig i skolan, , . (Red Top, DN) i Det är just denna örnens egen= skap, att den håller till' godo med asföda, som på många håll är det vildas räddning, och det kan utan "vidare slås fast att man på de flesta ställen ' där örnar brukar söka vinterkvarter (de är normalt .mycket noga med, valet av vinter= visten) också kan eliminera ska- degörelsen på ett godtagbart sätt genom att utlägga åtlar. Man kan utan tvivel göra gällande att ör- nar förföljer viltvårdarna 'söder= ut i den mån de besitter lämplig mark, d v s öppna vidder, Själv "trodde jag inte att em örn skulle kunna ta ett friskt, vuxet rådjur, ; detta sedan jag under en vårvin- terperiod i slutet av 30-talet dag= ligen hade gått omkring i en vilt- . park. där. gott och väl trehundra » rådjur levde tillsammans med fy- ra övervintrande örnar utan att så mycket som ett hår krökts på deras kroppar. Men 'så hände det några år senare att en örn kom t farande ner till Tiveden och utan . vidare (d v s en väldig uppgörel=- 'som -vid företagen veterinärun- dersökning visade : sig ha varit : fullt giskt, VS | (CA Frändén) : N. gan : krossat den, gryende osämjans | frö se hade det varit) slog ett rådjur, fn proc), för österrikarna iStock- I (12,5 proc), Göteborgs och Bö- hus län (10,9 'proc.) och IStock- "| holms län (10,7 proc.); Av tabel- "holms stad). Av samtligå: utlän- - landet har. 16,5" proc.” sökt sig on till? Stockholms" län; 10,5 proc. "till: Göteborgs och Bohus län, Ser man på fördelningen” mel- lan tät- och glesbebyggelse fin- ner man att 86 proc. av utlän- ningarna "är bosatta i tätorter men att de av hela tätortsbe- folkningen . dock endast utgör 3 proc, Förutom de tre största städerna har särskilt. Västerås och Borås ett stort antal utlän- ningar. .Utlänningskolonierna i de o- lika länen har ganska skiftande sammansättning. Av finländar- na har de. flesta, 16,2 proc., sökt sig till Stockholms stad, medan 14,8 proc, finns i Stockholms län och 11,7 proc, i Västman- lands län. Av norrmännen finns de flesta i Göteborgs och Bohus län (17,5 proc) ; medan . 16,3 proc, . finns i. Stockholms stad och 103 proc. i Stockholms län. Av: danskarna verkar. hela 24,2 proc. i Malmöhus län medan 13,5 proc. slagit ner sina bopå- lar i Göteborgs och Bohus län. För tyskarna :är bosättningssiff- rorna Stockholms 'stad (19,7 proc.), . Stockholms län . (14,5 proc.). och Malmöhus län (10,8 Proc), för italienarna Stock- holms "stad (25,2 proc.), Väst- manlands län (17,6 proc.), Gö- teborgs och Bohus län: (17,1 proc.) och Stockholms län (17,6 holms stad : (16/5 'proc.), Väst- manlands län (11,6 proc), Stockholms län (10,9 proc.) och Värmlands län (10,8 proc.) samt för. . ungrarna Malmöhus - län (16,9 proc.), ' Stockholms län lerna framgår att samtliga dessa nationaliteter & representerade i samtliga län ningar « (inklusive de statslösa) i till Stockholms stad; 12,9 proc. 1960 års folk- och bostadsräk. mitt emot Centralen'i Sonen ning. Av samtliga utlänningar|holm? Var det Seved Ape vis återfinns 62 proc...i städerna, |i Folksam? Eller Ruben ;Enoc- son i Reso? . det var det gamla försvunna ther. Han vet 'vad han talar om, ty han inte bara förkroppsligar ditioner utan är också en fack- man vars överlägsna kunnande, komprimerat” i skriften: ”Perfekt rationer av restaurangfolk. s Till att börja med var det nog mer än en som tänkte: När di- sina sentida efterträdare. Ty hur det än var så var pressvisningen för de flesta av de närvarande förknippad 'med "vemod. '. Mah tänkte tillbaka på den ”Contan” med sina. åldriga, högst 'origi- fulla vita matsalen där matkul- ledde tankarna ' till -Piratens skildring av kaféet på Hotel Horn i Malmö, låt vara måhän- da att det sistnämndas gäster .' Continentals. Nej, det var ingen av dem, Å rektör Walther talar så gör han" det för att han som den gentle=-- man han är vill vara artig mot -:/ som en. gång var." På Hörnan ek Continentals mångårige 'restau- rantchef, direktör F. M. Wall cc gamla förnämliga ”Contans” tra= :- servering”, berikat många gene-" > nella” ganymeder. På den stil-:t/ turen hölls i helgd och först på oe senare år -tobaksrökning . till- : läts. På läderkaféet som wosökt - inte var fullt så” rumsrena som 2 Men allt efter det man kon : fronterades med allt.det nya - I var det som bilderna 'av det så totalt undvika den likrikt- ningens" tristess som är modern en sådan sak: som att cafeterian '-, i: 'tunnelbaneplanet inte ”har' ens. den ”avlägsnaste likhet med de hiskliga grillbarer. som: osar 'i samma funktion. Grilldisken har : på ett raffinerat sätt dolts för gästerna, utan förfång för det varje- tätort men ändå. fyller ia gamla sjönk undan i ens. med-' vetande, Man. förundrades mer - och mer över hur det: lyckats 7" ut- och invärtes arkitekter. att. byggenskaps förbannelse. Bara . pol snar handling. På analogt sätt be- traktar fågelh inte alls t ”H. An ; De: beskrivna: besvär förstår, jag vill'bli Elvis på samma vv . maste: 'ren kan tyda på upprepade. inten- "silva urinvägsinfektioner, Även an- " dra tillstånd är tänkbara 'och 'under älla förhållanden bör detta utredas - och: undersökas, Vänd. er till när- dicinsh eller, logisk klinik; : Mose St ”09-årig fru”. Ni har a av allt: att döma på ett utomordentligt sätt klarat sviterna efter en svår hjärn- blödning. ' Den nu tilltagande vär- ken och: yrseln' kan möjligen indi- "rekt ha. ett samband med era per- . sonliga bekymmer genom: att dessa "satt ned ert allmäntillstånd . och bland' annat eventuellt kunnat på- verka hjärtats arbete. Ni bör där- - för tala med den doktor som kän- ner er sedan tidigare och som. sä- Men vad är nu fågelsång? Svaret kan tyckas självklart, men 'hört i vetenskapsmannens öron är sången inte. alls något söm är givet. Man vill veta” varför fåglarna ' sjunger. : | Den' äldsta, smått römantiska' upp- fattningen att hannen sjunger för att prisa sin hona kan vi lugnt av- färda som mänskligt idealiserande. Naturen -är aldrig' ideell. Den all- männa uppfattningen ä är numera ätt fågeln genom "sin sång framför allt markerar att han. äger. ett bestämt område av skogen, ett s k revir, inom vilket inga "andra fåglar, av i första hand samma art tolereras under häckningstiden. .... . Engelska' forskare här "dock ny- sång ; som. något välljud, tvärtom, sången är helt och hållet. en im- puls till pliktkänslan. Det måste va- rå'så -—'skönheten i många fåglars sång och läten är något som "enbart vi människor kan avnjuta. ; ser. den om när. det är dags att skrida till häckning, d v satt med andra ord starta en lång kedja av komplicerade :- instinkthandlingar. Sången är. ofta ' första kedjan i länken, Naturligtvis krävs också en viss typ av. klimat, tid på dygnet etc för att: "sången: skall komma i gång, + - Här, har vi i således förklaringen till att vissa fåglar, såsom gärdsmyg sätt som Greta Garbo, på sin tid var bara! Garbo. i svarade svaret nöjde : sig domaren, : kunde "dock inte den kände folk- Följden - blev att journalisten sitt reportage döpte honom till ”Garbelvis”. nu "allmänt går jj en i. USA-pres-]. ; Hörmonbalanseri - i fågeln "upply- | Ser . — en benämning, som 2 ; Snoddas i igen'«: Hur bär. ni er åt vid tjuvfisket? undrade domaren, när Gösta ”Snod- das” åtalad för tjuvfiske: +" Nordgren på: torsdagen stod — Ja, det vill jag ogärna lära ut; .”Srnoddas” . ock" med" det . Böter stora köper Sol- jStickan i år så kommer jag till lan=" det när det nästa gång blir vår. Den amerikanske författar ving Shaw, som nu bott; tio” Paris, träffade härom dagen, en gj tande landsman; som frågade om haa inte tyckte att Paris ändrat sig på dessa år. «vv -—+ Inte så mycket trots allé skif- ten, svarade Shaw, Det jag mest lägger märke fill är att de tyska turisterna nu inte längre kallar si sig schweizare, : 8,3 .proc, till: Malmöhus "län och 8,1 pröc. till: Västmanlands län. - Av rikets hela folkmängd ut- görs .-2,5 proc. av. utlänningar. Talrikast representerade är de i Västmanlands län, där de upp- går ; till 6,6 proc, och Stock- holms län, . där: deras relativa antal är 5,3 proc. Ytterst blyg- samt är utlänningarnas andel av befolkningen i, Gotlands län (0,4 proc.) samt. Kalmar och Västerbottens län (vardera 0,7 proc). Utlänningarnas relativa antal i Hallands län- uppgår till 1,4 proc, i Kristianstads län till ändamålsenliga, restaurang och inte på ett mass- ”, utfodringsställe. . upp har trots sina:'190, platser : genom” den : "skickliga planlös- Även i hotellavdel- ningen '” inställer - sig ' känsla: - det - här är' mastodonthotell; intimitet. . där man trivs.-Det var inte bara ther att uttala sig så ”erkänn- ningen fått samma prägel av | samma |: : inte” ett vv . trots ”de 430 . bäddarna. Det här är ett ställe.:: , och man här känslan av att sitta på en intim”. d - Huvudrestau-". M rangen ett "par. trappor högre . ne artighet som kom direktör Wall | I | kert bäst kan hjälpa:er även i dag. samt om Resos skapelse utan -. 6 också den erfarne fackmannens '. " ärlighet o. skarpsynthet: Gamla | ', ”Contan” hade' även om den fått leva, varit' dödsdömd i dag. - Den hörde en förfluten tid till. . ligen framkastat en ny teori, som visserligen inte avfärdar ”revir= "I sjungandet” men väl ställer det i skuggan, Dr Andrew på. Yale Uni- versity hävdar. att fågelsången har utvecklats från.de läten som" få- 1,0 proc. samt i Kronobergs län och, rödhake, kan' sjunga en stump | sångaren undgå, 500 kr skall han : a Me Nn även under vinterhalvåret när väd- inleverera till staten. före ret. är våraktigt. Men mer än sång |” i blir det inte, Nästa steg i förloppet, Vv honan, låter vänta på sig! ännu någs ra "månader, ” : till 1, 1 . proc. s Ryss för Kuba ; "Som tysk förhandlaré hos FN”. ån; >] gående Stdsiopets” 7 -.: | gelungar låter höra från: boet för 2 ' Kuba-krisens avveckling . Jatt uttrycka hunger,-kyla, oro och Ingemar / An reason-Bl a har Chrusjtjov sänt vice utrikes-. jul Det nya Continental & är avpassat '.. liknande, Dessa barnaskrik har se- Vasili Kv v till New J nummér efter 60-talets "och kommande : decenniers behov. men. har. än- dock bevarat ett: gott stycke av York. Den 61-årige Kuznetsov tå- lar formfuländad amerikanska och nare gett. upphov till den flora]. av läten som fåglarna använder när >. Filmstorheten Vittorio de Sj "Städsropets Julnummer har | N. . hastigheten. io I dycker du fortfarande att han ser bättre ut än jag? oc. "47,5 miljoner fransmän " Frankrikes invånarantal var dén | 1 november enligt franska statis- . tiska k precis 47,5 milj I Stor-Paris med förorterna uppges | befolkningen med 72.735.345, nästan |. precis . lika, mycket som Sveriges |. folk; Frankrikes efter Paris största stad är inte' Marseille utan Lyon, som nu här 851.000 invånare, me- dan Marseille bara har 813.000 in- : vånare; se Ne 2 — 25 kr för att dra ut en tand? Def kan man kalla Snabbt förtjän- a pengar! I 7 7 — Fandläkarel: — -- ni vill så . kan jag förtjäna | dem Ilångsarat , .. SS 'I.de kommit bort från sin flöck. och |' k « I vill nå kontakt igen. De oupphör- liga . visselsignaler, som "man hör exempelvis från vinterhalvårets om- kringstrykande mesflockar, är 'så= ledes avsedda att hålla flocken sam2 man så:att ingen kommer. bort” i ”Jag har förlorat min bustru” - : : "Flocklätena hår ' utvecklats vida- re — en sång har växt fram, Men innebörden: dment + > BI (Å ” häpne tiggaren en 500-lire-sedel. är nom om en allmosa. '.— Tänk på, snälla herrn, att snar hjälp är'dubbel. hjälp! 1.000 lire,'sade de Sica och gav den so Vad är kortaste avståndet mel- lan två punkter? .. : — Det är från semesterns början till dess' slut, + s änd som'-en' ekonomiskt försiktig | herre.” En dag bad en tiggare" 'hö- H =” Alldeles riktigt. Här/ "har 4 mill har gjort sig känd. som en skicklig och angenäm förhandlare — men med -”hård kärna”, När Chrusjtjov. och utrikesminister : Gromyko en ) -| gång dryftade åt vem ett visst för- - Hon går r för långt med. sin av- magringskur! = . one ) handlingsuppdrag' skulle anförtros, frågade Gromyko: ' .« — Säg, kamrat Nikita, skall det lirkas eller hotas? . At — Hotas, absolut! svarade Chrusj tjov. "=. : — I så "fall är ”Kumetsov rätts mannen,.... oc una 25Er0n Tas Q DROPA-PRESS é + - tar. livfullt den gamla kornet-|å : | tens - historia, "och fil. dr Karl blev frälsningsofficer. utkommit med ett tilltalande omislag. Första sidan är en .re- produktion : av” ett konstverk signerat Antoon van Dyck, och sista sidan upptar ett vackert färgfotografi som emanerar från Håsonbild, Örnsköldsvik. + ' IhuStråtör har i övrigt varit konstnärerna Folke: Ahlstrand, Erik Johannesson, Birger Onis- | son och Torsten Ärhem. . . . : Ur det intressanta innehållet kan nämnas julbetraktelser av general Wilfred Kitching och överste Karl. Hartelius. Kom- mendör Ragnar Åhlberg berät-' Linge tecknar -ett porträtt av ” Hagman i från Nasaret” Erik Martinsson .be- det gamla Klaras' atmosfär; DG "Buster, . i I dag ; KONRAD cs . Solen'går upp. KL 7.51 och ned - kl. 16.01... I morgon - KRISTIAN: 'v . OMTÄNKSAMT. ” — Tänk efter .— när ni blir | gammal och inte orkar gå ut, då är det bra med en livförsäkring som som går ut! . tg | Wilhelm Mårdberg; prästen som åttio & års frälsningskrig 4 i Sverige, t och överstelöjtnant Paul Anefelt :. . Intressanta skildringar från skriver om ”Nordisk jul i poe-. : främmande miljöer ger - Palle si och konst”, Den norske för- ' fattaren Lårg Förseth medverkar - | och Johannes Gillby i ”Sardinsk med novellen ”En sjömans lott”, : : Irapsodi”. "| Jrättar om kvinnor och kosthåll- | lens stjärna”, ning på' Grönland, och gripande Wahlström, är den artikel som återger något |. Sundberg, Samt några dikter inz' av .valdensernas dramatiska hi- går. även å jul-”Ropet”. storia under rubriken ”Tyran-| de senåre' märks ”Meditation” En sång med noter, »”Julkväls ttext.. av ' Karl musik av "Sune Bland ': ars Solen går upp kl. 7.54 och ned : kl. 15.59, S ner kunde ej krossa dem”. = och. ”Jag tyckte jag kunde hö > > Brigadör "Thorsten Kjäll. gör|ra...” av. "Arvell Ardaw och | under rubriken. ”Eldbränder I PDrömmen om : frid” av Holmer med tändkrafi Pen återblick på Grundström, so LAHOLM ENDA. TIDNING sow UTGIVÉS i LA HOT M
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.