vert eeyrev VWEvevet Fe vererotyFäEYYYEYESY dn vYereeY vev YvYeYvYY V YF?r båd verrervetYvYtYFYVYYYYVEYSTYT FPP PERPEPEYEEFTYTYTEY vrevrevyr Y Y YvN ÅRA . YTTYTT er rererrv rev HT FVT FY VET TT ETT N Å hd N d oa - MH - » mande, definition. Men särskilt klarläggande är den knappast. >= En konstnär eller konsthisto- "siker "skulle knappäst ge ett ". klarare besked i sitt: ämne än :.den: stackars: . sociologiprofes- sorn. Det har alltid varit svårt "att få. besked öm vad. konst + är. Där orden visat sig otill- ji -..räckliga har känslan, -synupp: J&elserna, , smakuppodlingen fått träda till. »« Definitioner på!. konst har > emellertid inte saknats. I! Näs- > tan: varje "eminent' kritisk ber : gåvning har-lämnat sitt strå - till stacken och givit en finger: visning om vad konst är. Bau > delaire. hävdade "vatt "konst är en vision av skönheten gestal- "tad i ett bestående material och . utförd i en överblickbar' stor lek. ' Men". vad är: skönhet”? Zola; förklarade: att > konst är ett hörn av verkligheten sedd genom” ett . temperament. Men vad är "verkligheten" 2 Malravg har” känske . sagt - mest iv få ”dår han : definierat. konst! människans ' Tevolt mot föder”; "när. han s minanfattar, ia sina” "jakttagelser; eller 'formei som '$ la tillgängliga: erfatenhetsrön?, s Naturligtvis 3 är det i dag svå- räre ån' någonsin att. söka fast Å ställa "vad "konst" Vär. i i Den : modetna” konsten; - den | enda” könst som konstintressen- terna,., kritikerna och kultur" apostlarna räknar med, är ex-7 perimentell, " ständigt . sökande: Där slår: varje” försök till des Finitior absolut slint.. Några i ; hast hopvispade 'krumelurer på en: duk. eller em pappbit, upp! hängd sinom; glas. och ram. på ett. konstgalleri” betraktas med: bugande: vördnad" av de konst men. 3 andra sidan håSkal nög att hysa tvivel om-att de unga med tiden :skulle , bli självstän- diga. människör, ; vi ovDasn « Sociologiproféssorn som för- klarade satt sociologi" är: det som, 'sociologerna - sysslar: med har" numera sin. motsvarighet "de" sinsemellan eniga - konst närerna > och :konstkritikerna som” förklarar. att konst är: det som konstnärerna presterar, bru- som inom "parantes! ssägt, raftiga : kar utföras av ett gäng. flytkarlar, > Ofta? betraktas sådana" ab» | surda ”konstverk”.'som en sorts protestyttring: mot: ett ' alltför mekaniserat :och. pertekt sam. ' hälle, "där alla skuggar. planens ligt griper in 1:;varandra. På en. höft -nedklottrade dukar . och, skrotskulpturer, vilka. av. oss . vänliga: standardmänniskor be- - traktas som skräp, fullmöget för” :sophögen;; lyftes. kärleks- fullt: upp . till beskådande av konstnärerna. Dessa verk och, förvandlas” till.” en" sorts ;bortbytingar,, Deras när-. varo, ska," menar. man; bli. oss en: påminnelse om hur: brutala vi: är i våra krav, .på att allt) i. vår värld "måste vara funk." Konstnärerna "klagat, konst- > kritikerna orerar, kulturapast-'; "larna: morrar”, och : -publiken ', "rycker. på" axlarna! .Så "skulle man kunna , sammanfalta den, H 4 | framstår på. detta sätt som öm- . sinta -vårdare. av det förlorade ; öch tillspillogivna.:. : . häves. emellertid. att”. dessä: konst verk. är;ett detta” = må: sedan RE bestå” anat än att .iman plockar. reda på en gammal trasig symaskin och kånkar:upp med'den på en ällningslökal sett" jobb, Arv an s| det år na i, stället de nyaZ' a mernas ”mästare”- som :är sak: SS rosanta. Lika - farligt. som det : förr! i världen var. för: en- in . lare ätt 'sätta sig över: perso tivets' Jager. eller tramba” Ra fael på fötterna: ö ! Misigynmade & i välfarass "/Stätsmakterna bar samhä iller. i |insett att en ändring. är, på- 2 kallad, "och ':korstnärerna kan Snar '; Könsträrerna ' känner sig nu räkna med långt fler arbets: ” + missgynnade i” vårt: samhälle. I yppgifter än: hittills. : Beställ- se På. få undantag är de tämligen ningsuppdragen ” avser emellér” | > proletariserade De: hankar' sig | tid ; inte den . intima: "könsten: > fram, men med nöd och näppe. stafflitavlör 'och statyetter; ett - Folk'i i gemen bryr sig'lika liter 'område som de. ällra.: flesta » i om” konst; pu som- tidigare Konstnärer är verksämma i inäm, | utan i'stället inom den, offent liga: konsten” Det sblir > "mentala konstverk. av, olika slag som kom ér-"att .esås. för att pig ga. "upp. och. estetiskt berika ;slag av lekdrift som. gätt. oss vanliga : människor: ' förlorade, Konstnärerna upptäcker, : sägs det, möjligheter -'. de allra var dagligaste föremål. som vi går förbi i all. tanklöshet. De: ger "efter , för" Csina imbulser och :igläds åt att en: ”nedsmord ” "duk kan vara "riktigt skojig och art ett par hopsvetsade gamla plåt bitar kän "vara "riktigt. lustig "Konstnärerna "ger oss exempel på: leklustens behag och oana. : de: .lyckomöjligheter.” De visar : "oss i vägen = tillbaka” till ; barn: « domens: förlorade: lyckovärld . som" vi, med öppna sinnen kan Aterer vra. Följden av i detta Far blivit ätt. " en: ny akademism eller: salongs "konst: framträtt. Den är visser igen: inte tfaditionsbevarande att ”vara. efter.” bekymmersamma Skillnaden är bara änn de hlir FM å fört: on aldrig: "så up" int kan ju vara säker: händer härnäst 2 ingripa” och räcka Hm vkodsenärerna : en >> hjälpande . hand, I. brist på. verkligt "stöd och: "uppmuntran - Ö konsten. "Allt - vackert; tal om” kulturvänligt: samhälle |” ger under s ' sådana ; förhålr S "landen i luften, uppfattas. 1 1.den rodde he Det. fina: nämnet' bors / intressant konst;; Om ; hållit att. dena är. experimente'l äch "sökande." Något” korn. sanning "ligger : det”. "|äppdriven- inoré politiken: som inom : konsten; skulle "vi leva i Ldep mest järnhårda "diktatär;” m Öm ,dagens' föräldrar. blev fö” ten i 'det påståendet: jäv: öm - gen är för något. men > a faxa f m en "fa [ordalag utan utvil bemärkelsen tt 1 vissa: bepri ade mästare från renässansen ; eller barocken, men den är lika I hårt: trängde > ORAR ten | smula matt, det: är: vad socio- lögerna' sysslat ”med;: dyrkan; av' sina: barn 'som" da- : gens: stora. konstnärer av: si jritiker; så: skulle vi sannolikt: flyhänta Konetskribenterna "Då efteråt. "vanligen" till..de' till och "med dag ärliga 7 konstnärern s' oför häs maj; deniönstritionerna, på Gi ett. sa =" liniment från” mitten "av Ur Fe "den: "engelske: doktorh Hans Slo-. + sony! -egentligen' heter Sloanes lini-' ; konformistisk: som. den gamla; ton Vante en medicin, som) upp- ver 250 år' sedan; men fortfarande tillverkas "och ; säljs i "ganska .stor myckenhet," Det är det gemenligen kallade" Sloans liniment ment; uppkallat efter. sin uppfinna- 'ane, grundare av världens mest be" London; Populärast var hundradet till in på 1930-talet, men . fortfarande finns det många" äldre människor som "smörjer in sig, med + lnimentet mot reumatism; och Hik- nande krämpor... «7 Dr: Sloane föddes -år 1662 i Lon t'don och dog 1740, Efter grundandet , av British Museum adlades hån och , fick både en gata och ett torg i London uppkallade efter sig, näm- . ligen Sloane Street och ,Sloane Square, men mest' bekant är han genom ' linimentet, : fast "hans för- ” tjänster i andra saker" var -betyd- lat större och värdefullare. a Ne Stockholms stad reser ett 30-tal stora julgranar varje år på olika : platser i staden och 'dess förorts- samhällen, Den största är tolv me- ster hög och hav'sin plats” på -Hö- > torget, De övriga varierar i stor- = lek från nio meter Vpp till i när- heten” av Hötorgsgranens höjd. Hur många år tror ni att en tolv- meters gran har växt i skogen? + Man räknar med att en- gran: på normal växtplats och med normalt äxtsält växer ungefär 30 cm pr år. På tio åf är granen alltså .tre meter hög, Hötorgsgranen är så- lunda omkring 40 år gammal in- ” han den slutar sina dagar som jul- gran i Stockholm, 'En' niometers gran är omkring 30 år och en tio= meters såhmnda mellan 33 och 34.3, Det" vanligaste måttet på julgra- narna i hemmen är ju från en och en halv till upp över två meter. - En tvåmetersgran är mellan sex och sju år gammal '— oavsett om det är en julgran som växt så hög .å skogen eller om det är en topp "från en större gran, Skillnaden ” mellan dessa gvantyper är "att top- > pen.har grövre barr och ofta även grönare, barr än mörkgranen. Ofta v 1. Drottning . Ferid. av. "Danmark, | vår nyss '80-årige” konungs dotter, toppgranen än på, markgranen: Om den:senare:cinte 'står ; fritt 'så 'att ljus, och 'sol "kommer till den i till- räcklig 'grad utan den” växer i tä- tare 'skog med. höga” granar" runt omkring, sig, blir det glest" möllan |; har. framträtt: som” journalist: och reseskildrare — närmare ;bestämt il” publikationen Spejder-Jul,' som ut- ges av KFUM-Spejdeina- (scou- terna) och där. drottningen i. en artikel berättat om. sitt och kung Frederiks besök 'i Siam,: Fast det i en inledning till artikeln förklaras att drottningen ”berättat för "en medarbetare” i publikationen, an-|” ser man i Danmark 'att det inte råder något tvivel om -att' drott- ningen personligen skrivit artikeln, Typiskt för drottning Ingrids s0- ciala .. förståelse är att” vad "som Bjorde stafkaste intrycket på henné under Siam-resan, var kampen mot spetälskan, : Hon berättar att. en amerikan, 'som är verksam i Siam, satt som sin livsuppgift att hjälpa de barn, vars föräldrar drabbats av sjukdomen, Barnen samlas: på en koloni, som amerikanen leder. När de danska och' siamesiska kunga- paren var på rundfärd i landet, fö- reteg hela kolonin en dygnslång resa för att få se allä kunglighe- terna. — Och "där stod de nu, skriver drottning' Ingrid — dessa 'förvän- tansfulla barn; utan spår av res- trötthet, bara glada och fyllda av upplevelsens tjusning, och så sjöng de, Och vad sjöng de "medan den svarta natten sänkte sig övers de doftande tropikväxterna? Jo, de sjöng — och de sjöng riktigt? ”Det er et yndigt land, det står med brede böge .. ” - Vidare "berättar drottningen om elefanter; den sista av de tre, som Siams 'kungapar skänkte det dans- ka "kungaparet, har f ö just anlänt till Köpenhamn. Drottningen fäster uppmärksamheten på en sak, som torde vara föga känd: — Elefanterna - är ju kloka djur. Naturligtvis känner de sin "mar 3 | pojkar "in i militärtjänsten och.gör | bekantskap med de kaserner, där plantage, till sina dagars ände; = 16-18 mönader” Norge Väst -Tyskland » . Fronkrike äm I Kina har : man "Årligen" rycker tiotusentals' unga det. är lättare att komma in än ut. D:v s när man får lämna dem, beror helt och hållet på hur lång rekryttiden är, och den varierar i olika länder, Tabellen: här geren översikt över värnpliktens längd i ett' antal" länder.' Den kortaste tid, som en. yngling är soldat i arråén rör sig om ett år, d v s i Sverige är den allra kortast, nämligen 9 till 10 månader, medan den kinesiske värnpliktige måste tjäna kronan i hela tre år, I vissa länder är värn pliktens "längd beroende av vilket vapen man ' tilldelats, Så är den t ex längre för flottas Ttekryter än andra. förband, inte alla länder en krigsmakt, som huvudsakligen” består" av. värnplik- tiga. Så :har, t ex USA oc Tyskland en armé av, frivilliga, som vid behov påfylls” med värnpliktiga. Aridra'-länder har återigen en fri- villig: skyddskår av, civila, Vid si- dån. av. den : vanliga militära. ut bildhingen, -värnplikten "alltså, får männen. också ' ofta inställa" sig till en' serie repetitionsövningar," vilket bl: a förekommer i. Sverige. och det också en värnplikt för barnlösa kvinnor i i åldern 18-26 år,” - . I rätten: var det a uppe en sak om. ett” och för- hout” och: förstår hans signaler, men ”de "känner minsann också sin arbetsti!. De börjar kl. 5 på mor- gonen och gör. det gärna i gott humör, men de vill inte arbeta längre än” till "kl 11. Skullé man vilja. ha dem till övertidsarbete 'så att de blir lurade på sitt dagliga bad, blir de sura och strejkar. Ele- fanterna är arbetsdugliga från sitt 20:e till 'sitt 60:e år. Sedan får de pension och kan ha det lugnt och skönt | på . en- särskild pensionärs- hörde vittnen; Ett av dem, som på- stått. att han hört till. den -dödes allra bästa vänner, tillfrågades: - : — Hade er avlidne 'vän den va- nan. att: han talade för sig själv när han var ensam? . — Det :vet jag inte, "svarade vitt- nets. : fr : — Men ni påstår ju att ni.är en:av, dem som kände honom bäst. — Ja, det stämmer det, svarade vittnet, men, jag har. aldrig varit tillsammans med honom! när han "| och ”en psykisk invaliditet kan, lätt : |] det nödvändigt att träffa likalotta- : | lingsdagar . för : äldre; Israel. "I det senare. landet: finns iz, passningsförmåga' "och kraft att'bä- ra "motgångar otroligt: stor. Men det finns, gränser; "för. vad - man” orkar invaliditet ; följer "stundom '. t av: arbete och inkomst men :öckså av kamrater: och; vänner, Den: ;på- tvungna isoleringen sätter: sina 'spår stöta till. . För”: rehabiliteringen! är de och ' andra imed': förståelse" för 'ens. personliga" "problem; Det" ger förnyad kraft att se; stram mot ju- sare dagar, > "I De: Vanföras' Riksförbundspro- gramvingår rekreations-, och kon- valescentvård, : barnköloni, gemen- skapskurser för. ubgdom ' och :sam- invalididrott, lägerverksamhet ; for. pojka samt ungdoms kundet är vockså a Trésseorganisation” ec sig polioskadade,” MS-£juka; ireu- matiher,”” muskelförlarsade, I CP- drabbade; trafik. och” ;olycksfalls- skadade samt många. andra: Deét vill bilda opinion "och" päverka stat och kommun” till ålgärde sätt" fö Tu Väte åtagit rhindets sociala verksamhet, . -varför. cet på annat -sätt. måste finna de inedel som är nödvändig: "Försäljningen av De Vanföras' Jultidning &r ett léd häri. Må: den finna vägen till många, många hem" och för dess innehålls skull bli omtyckt av allal.. > =. or En rik: flora av så kallade inva- lidtidningar , sprides lör Pärvaran- de över landet; alla. under sken av att vara språkrör för Sverigesv van- föra.. Tidningarnas innehåll ” har aldrig något med vanförespörsmål eller vanföreproblem att göra: De saluförs. ofta ”av' personer med mindre gott uppträdande och an- seende, ;- 7: -Inom' De Vanföras Kamratklubb är man angelägen att till allmän- hetens kännedom och information sig' hnsvaret för. var F ensamt oe . 7 I somm godkänt projektet, F n är. un=. dersöknings- och mätarbeten inom de för. den” peruanska” regeringen; Vanföras Riksförbund samt att dess tidskrift med julnumret De. vanfö- försedd - med - lande i en ring. De Vanföras Kam! ratklubb- är. tacksäm ' för” allt. stöd som allmänheten, ger vanförearbe. tet.-Men det. är: "viktigt att detta icke kominer dem till del som gör) geschäft i välgörenhet, - pengar, sälj -Ie : Vanföras . Jultid- ning! Om' ni vill. hjälpa OSS, sätt er i förbindelse" med Sven Svens. | son, ;Forsabackavägen 68, -Falken- berg; tel 13257... få meddela, att det finns endast ett]: - . r inte” bara en. -av,. världens "största ; stater utan tillhör” också de: pote; tiellt rikaste orhrådena i Hela Am emellertid av ökenområden. / Ander-. 5 nas mäktiga berg och tropiska ur«! skogar. : Detta, medför sådana Pro=? blem; : att Peru: i: realiteten - är. ”ett.' agrariskt' land; trots den "rika före-: komsten.; av . mineraälier, Oändliga : områden väntar på att bli utnytt-' jade. Peru "börjar ;nu också reali= séra den verkliga rikedom; som: det ' besitter i mer än 10 milj har out i nyttjad mark. : Förre” ministern” ingenjör Pelröri : har. utarbetat en: plan, v hundratals kvkm mark skulle kun<': na uppodlas och nya städer och in=- dustricentra:. byggas. -Dessa. planer har ': framlagts för. Världsbanken, ' detta område i full gång. Alla an-.: språk här. är tillsvidare: feservera> Planen innefattar byggandet - av | erkånt förbund för vahföra i.Sve="' rige och att detta förbund 'är De” tidningsorgan är Svensk Vanföre- ras Jultidning, den enda: är! ändå Vvanföretidningen i i landet," : För att kunna särskilja förbun- dets tidning från de, privatutgivna geschäfttidningarna- är. densamma > ett " inrégistrerat skyddsmärke med fem händer hål- - Ungdomar; tom vill förtjäna juls .. De Vanföras Kant uk Falkenberg” ; Ur skog skall bil indus fyra stora” kraftverk i : taro "vilka "skall leverera den: nöden vändiga energin för. den vecklingen + av ' det området. Här tänker tid : bygga” en stor. modern stad. i: stil” med. Brasilia . iB urskogsområdet krin den ' inom detta" MUtveécklingsområde ' vill man tämja och bart för jordbruk' och" man realiserat detta: projekt — om 10 år: korrimer , området att ett centrum: för. en Amazonflodens ' urs] re: ha fulla, me varigenom ” "mån fruktbart: 'orhråde li Beneluxländerha N OS dsarnr ödet ”] projekterat på Euro »vidare ute" ifrågavarande man i sinom 7” rasilien,' "Hela 2 ”Amazonflö= göra använd- ny; attack "mot. kogar. Tillsvidas sd det” Nuvarande Projektet, 1 : skapa ' ett" kår stort > som” vo industri, När > Rio de" Man- bl man emellertid” händerna > . IA 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.