Y > dagen -”och ' kokts' samma . dag |l4 hade en skyddande” kraft: . Till a mjuka, tag" skalet av 'dem och ". smör på etd fat och lägg så de fe RER ASO ERP ARTE oe . nelius dikt; där det förs en dia- ' god som brödet, rak” som tänd- .- hennes hemliga kraft, berodde "> på att ”det djupt inne i ett berg ' "finns en: damm, . på” dammen Ägget lärer. hönan tala — eller: '" Owarpne ägg äro owisse Ungar. :. (som letar efter ägg och upp- " nen, I Tyskland ansågs förr 'att "sjukan i. Sydsverige," på: 1800- - gulsot". På, "det sättet ' att” man » eld. Brann ” snöret upp innan "ägget sprack; till bondehushållets 'tama. höns. : både på vildfågel och hönsägg, . Den fornromerska måltiden bör- "= Överdådigt ätande. Den rikliga N verv NAR FR år refeere orter te N . ” gaf Ps rp ta KVAR PETER I bre RRERRATRKSTEN Etter diskussionen. kring Mo. derna. museets, inköp "av" den. rumänske skulptören Constan-' . "tin: Brancusis- skulptur Ägget, . 2 som också kallas ”den nyfödde kan det "vara. anledning: att” erinra om, äggets' gamla symbö- liska betydelse.” - i ' Många . myter - om a världens" skapelse - berättar". att världen uppstått ur ett ägg, . som rämnat. Ägget, som.'ser” -livlöst ut” som . en sten, innehåller livet. I Stag> log mellan. ängeln, och själen, utbrister själen > i sin sista kla-: ”gan: Ack! brister ej Världsäggets : högblå skal ' Fär, gade” ägg fanns i Kina, nys årsfesten i Persien kallas "det. "röda äggets:” fest”. ligt i Provence ;” i Frankrike att till en nyfödd gå fyra symbo-' : sticka, och hn nyfödde måtte bli vis som saltet, stickan och -hel”som ägget. I en tysk folksaga omi den o- sårbara häxan berättas det att simmar en anka, i. arnikan-är ett: ägg, -Y' ägget brinner, ett: ljus, . ” ljuset är pitt liv : Många ' ordsprål | har, också . anknytning "till. ägget — på 1600-talet "Kan det låta 'så här: Även Olof.Dalin i Svenska 'Ar- gus har en variant: Det. skär mig i hjärtat när ägget: will lära hönan värpa. Uttryckåt ”Ja, där har vi, ägget, sade den, andra” täcker :det just då här "råkar krossa: det) har blivit bevingat och stammar också från. Dalin. Äggets -mystiska. . också . spelat : roll. :i folkmedici- ett ägg som 'värpts på långfre- och med vattnet som det kokts i skulle. hällas. vid 'stallväggen, c de, inte: kornas "juver, talet, gick till-så här: De' sjuka barnens "finger- "soch .tånaglar klipptes 'av'ock lades" mans med enhårlogk ägg, som deras. far klé domen borta, ">> É I Rhenlandet fastställde karna "ännv” 'under ” "18002 band ett; snöre runt magen på den sjuke,. en ända av snöret| bands, .om . ett . ägg ' och « både snöre och ägg lades i.en öppen "kunde man ställa diagnosen gulsot; Den "moderna läkarens. metoder är onekligen mer förtroendeingivande! - I vår kost har ägget spelat en viktig roll "ända 'ifrån männi skans första primitiva stadium På våren var det riklig tillgång jade alltid med ett ägg och slu- tade med frukt. (Ab ovo usque ad mala — från ägget ända till äpplena, heter” det ju.” I den katolska" kyrkans fyrtio 'dagar långa fasta: är det inte tillåtet att äta ägg, När fastan var över började man gärna föra ett tillgången på ägg under våren gjorde att. man i naturahushåll- ningens Sverige kunde ha stora äggkalas. F 1700-talets kokbokslittera- tur finns : många Sgrecept som visar"äggetå stora roll i matlag- ningen. Bellman. räknade" ägg- rätter till "bordets njutningar, I "Margareta — Elzbergs kokbok, tryckt i Stockholm : NS Hints fölande recept: >= En rätt av ägg o. äpplen. Tag tre eller fyra, stycken ägg, och koka dem rätt hårda, tag sedan skalet. av dem och hacka dem så rätt fint; Tag så tolv stycken friska äpplen, stek dem . helt tag allt det mjuka: av dem ända till kärnhuset, Blanda så de fin- hackade ' äggen tillhopa med äpplena, och «därtill litet skirt smör, litet vin och socker, och fin : stött "kanel." Blanda detta alltsammans" väl, slå litet skirt tillrörda ” äpplena, : och äggen därpå, sätt faten. på ett fyrfat "Ännu in i. . våra dagar har det varit" bruk- kraft harl., kar, tag i "det: sedan : av fyrfatet, strö socker : på och giv” på” bor- i deti> ” Uttrycket - Columbi - "ägg kat blivit bevingat. Anekdoter - går ”ut på vatt | bevisa” att det är lätt att uföra en. vår sak, bara man kommer. atti "tänka: på den i "tid, Vv y| och mycket in- nehållsrik Trenchierbok, tryckt i Stockholm, 1745 finns. ett annat förslag att få ett ägg att stå ) på sin” spets... Metoden: är” inte: så enkel, iman” skall skaka ett. ägg ir handen i hallvtimme' 'så att der och : "därefter ait ;ställas på vett ; noggrann; "| Simlångsdalens ; "ning omedelbart inlade sin pro- : ningen! : Vetenskapsakademiens : » natur. fattande utbyggnaderna vid Jand, Tolarpsfallet i "Fylleån Hallands naturskönaste trakter, -I vilket 'gjorde: att Svenska na- turskyddsför eningen toch natur- skyddsföreningen.. i länet och hembygdsför er test, Även länsstyrelsen i Hal-' land har 'avstyrkt framställ- "och nu. har” också skyddskommitté. och advokatfi- skalsämbetet; vid kammarkolle- gium. ställt sig avvisande. Advo- katfiskalsämbetet hävdar. att den senaste tidens utveckling på kraftmarknaden ' gör: det nöd- vändigt att, bedöma ' företagets lönsamhet med försiktighet. "UTAN MOTSTYCKE i . vi. allmän . naturskyddssyn- sankt torde 'Tolarpsforsen vara en ' av. Sydsveriges märkligaste z orörda forsar, framhåller! prof, G. Einar Du Rietz, som ger föl- nl jande målande bild. av den na- tursköna ” forsen "och bygden. Den långa klippränna mellan nordsidans höga, mestadels ver- tikala men något nertill urhol- kade' klippstup: "och , sydsidans svagt. eller :: måttligt sluttande fram i en 'serie 'delvis 'vatten- fallsartade" forsar är” mig veter- ligt utan motstycke i södra Sve- riges »natur. Redan ur allmän naturskyddssynpunkt skulle, dess förstöring”. innebära ' en "mycket sanimänlagt: Libarion' och i Jordanien finhs över en' miljon. flyktingar," regi . drivs" en- mängd: kolor, sjukhus. och andra välfi rättningar. Va ove z ”rRIST LIV I BARACK” - - LÄGER ' De svenska baftaljonernas' sol dater : ges "under sin wistelse i Gaza möjlighet att göra besök i några av UNRWA:s flyktinglä- ger. -Soldaterna blir alltid lika gripha' av. flyktingarnas armod och deras trista tillvaro i ba- racklägren, där de. levt alltse- dan: krigsslutet . 1956.: Ännu så länge skymtar ingen lösning på deras problem; En försvinnande liten del av:dem' har lyckats få arbete, i. så fall nästan" undan- tagslöst hos någon av FN:s inz stitutioner : inom , området, och huvudparten" är alltså helt 'be- roende, av den hjälp -som - ges genom . UNRWA och Esyptens regering.” "; - De peng som överste Wall denstiöm överlämnade ' kommer i första hand att användas vid ett sjukhus för tbe-sjuka, Sjuk huset; . som-i allt kan. ta emot 250 patienter, håller nu på. att |byggas' ut. För de sjuka barn där, vilka inte kan gå i en vänlig skola, har en svenska i UNRWA:s tjänst tagit. ett lov- värt initiativ. "Hon har tack vare bl. :ä. de pengar som insamlas vid de svenska FN-bataljonerna som kan lära barnen” läsa och skriva. - Svenskan .är- Gerda Kärnström, född i; Munkfors. Hon har;i 1224 år haft ad ministrativa befattningar "inom med glöd uti, att bliver igenom- a UNRWA — United Nations Re-. : lief and Works Agency. I' dess] ” kunnat anställa en" lärarinna; da 3 av en. större "allmän-/ sig på Tidsstudiebxperterna - kommer troligen drabbas - av ; den sista: kvarlevan från det” jänn- hårda: klassystemet och brottas med månghundraåriga seder «och bruk som: t.'ex.' attt en av slot- tets lakejer” aldrig sätter sin fot inne i köket 'och att det endast » dörrvaltmästaren | 'som öpp- nar dörren: = : Chocken. för: de stackars an- ställda.” på Buckinham - Palace blev inte mindre av att det var prins ' Philip. personligen», som meddelade '. nyheten och. som också: enligt -iobekräftade " rap- porter var pappa till undersök- |: ningen. Slottets fackförening har redan trätt i' verksamhet och i en rappont till. Ministry of: Da- bour” kräva en del stycken" av even- tuella besparingar som” tidsstu- dierna kan resultera i. " Diskussionen "i den. brittiska pressen tog fart efter tillkänna- givandet om aktionen... Varför skall det: behövas 250 män "och kvinnor att sköta - Buckingham Palacé när den kungliga famil- jen "endast "tillbringar omkring 30 dagar: av året där, frågar Sunday People. Tidningen häv- dar att de flesta av drottningens tjänare tillbringar största delen av sin tid med att vänta på en i rang högre tjänare, Tidningen förklarar ” att: dessa . högre tjä- UNRWA:s” sjukvård," varav: det senaste. året -i-Gaza-området, : . nare väntar lika mycket service » stäl Ining: = från dörrvakismästaren reserverat sig rälten :att]l- :- som drottningen och Philip,-- .. jänarna < "olika " överkocken zu till" efter” chocken 'om att tidsstudier ” "kommer att införas i Buckingham -. Palace och på "andra, "håll i inom det kungliga brittiska hushållet. i "början" av nästa Nn De berättade" vidare att "när drottningen - och: prins . Philip återvänder : hem från: teatern med några vänner för att äta en smörgås : och dricka ': :en kopp kaffe så träder tolv tjänare i olika ” befattningar. : funktion. Detta -är resultatet av den stela hushållningen: en 'köksstab' gör smörgåsarna; ett tjänstehjon ger dessa, till en lakej och lakejen serverar; en: kvinnlig servitris ser efter att ingenting fattas på damernas. biicka och en lakej att det inte gör det på herrar- nas. . En annan - fråga” som exper-' terna kommer att möta är var-, för inte. tjänarstaben. reducerats på senare år. ” Slottsförvaltningen får väl nu | antas vara så modern med in= förandet av centralvärme och andra rationaliserings- och ar- betsbesparande åtgärder att det- ta skulle kunna göras: menar tidningen, En gång i tiden re- kryterades de. kungliga tjänar- na från områden som kringgär- dade de olika slotten när kun- gafamiljen flyttade från den ena platsen till den andra. Idag kommer de ' flesta av tjänarna genom arbetsförmedlingar och de har sina bostäder i London. De manliga ttjänarnas fruar har sina arbeten. i stan och en del har t, o. m. deltidsarbete utan- för slottet. . : - "Det finns inte många vattenfall 'och forsar” "orörda kvar ' "i de halländska åarna sedan såväl Lagan som Nissan och Ätran till det yttersta utnyttjats för kraftverksanläggningar,: Yngeredsforsbolaget håller ”£.' mn, på med en av de sista om- , : läggning som går på omkring .22 milj. kr. Sydkraft umgås | ” med planer på att exploatera em av de sista forsarna i Hal-. : har emellertid stött på så kraftigt motstånd att det är osan=. ” nolikt att. utbyggnadsplanerna. kommer att förverkligas, . SS Tolarpafallet ligger i "en, av hällar, :i vilken 'Fylleån Ybrusar - , Jut huvudet från ett fönster; mönst- a, till. att hjälpbehoven SS i lallra minsta "och har' gett ut en "I djur i befängda > situationer. Ut- | bok där man känner i igen sina egna 'IIhbb. :11:50, Yngeredstors'. i Ätran,' en ”an- i Simlångsdalen. Dessa planer betydande förlust ur "natur skyddssynpunkt. Strandlävvege- tationen ger ett renare och mera storslaget exempel på - dén "för kalkfattiga” sötvattenstränder ut- märkta" lavvegetationen, än jag sett” vid” något annat rinnande vatten i södra Sverige, fortsät- ter prof, Rietz. Den täta: löv skogsvegetationen, som till stor del: inramar.' ån, "uppströms och nedströms ”Tolarpsforsen;' bidrar ytterligare att förhöja denna å- sträckas "värde ur naturskydds- 'synpurnrckter, Kammaradvokatfiskalsämbetet har i skrivelse till Västerbyg- dens vattendomstol förklarat att man - har : anledning" befara att företaget icke blott kommer "att väsentligt skada'fiskerinäringen (Fylleån är en" av Hallands få kvarvarande ”laxåar av. större betydelse) - utan även förorsaka sådana ' bestående förändringar av maturförhållanden, varigenom betydande. förlust "ur natur- skyddssynpunkt "är att befara. Ämbetet vidhåller därför att det söktå företaget icke: är tillåtet med hänsyn till bestämmelserna i vattenlagen. HON TOG. FEL; Taxiföraren P. som är en person i rundbågestil, fick en körning till en skola, där han skulle hämta en elev. När han kom till skolan på- gick "ännu "lektionen. Han : gjorde sig påmind genom att. låta sirenen ljuda ett tag: Då stack en lärarinna rade. honom” strängt och frågade: — Väntar ni barn?.-.: '—: Nej då, sa taxiföraren. P. så här har jag sett amt de senaste tio åren, LLTFÖR MÄNSKLIG. — Det är visserligen. mänskligt btvtela kassör Svensson. Men: rik- Jen längre tid hos Hilda Blom, : hets skull, men” desto mer för loch färdiga, men” då. satt redan Av: Kalle . Ett Havudstadsblad hade för någon tid sedan ett långt rätte- gångsreferat med många poänger om en herre, som stämt en dam inför Pontius Pilatus för brutet äktenskapslöfte, Och så stod 'det i tidningen, att det var ganska ovanligt i rättens annaler i vårt «land, att' herrarna rusade iväg till domaren i slika:ting, Da- men : var naturligtvis i.det här en heldel kostsamma .förbere- delser till bröllopet.” Jag gissar, att han lurat en del skräddare handelsmän på . en. betalning, ningen, Och som motdrag stäm” ändå fel "i. ett . ting: Det ivar kan >berätta "om :en'. händelse, som timade för många år "sedan vid en häradsrätt långt : nere i småländska Getapulien, Och det var då skräddare Sidén stämde dygdädla - jungfru Hilda Blom för brutet äktenskapslöfte;" Det var en ganska rolig, om än kort rättegång, . o. utslaget föll prak- tiskt taget omedelbart: - ' Det var så, att skräddare Si- dén gått och friat på "skarpen inte så mycket för hennes skön- hennes timliga ägodelar: av vila ka'jungfrun' ägde en "bra: -slump. Och ' till” sist -hade det - kommit så' långt, att skräddaren fått fara in: till -ortens guldsmed och be- ställa förlovningsringar. Er” stil la aftonstund kom han vandran- ;1 de med jämmerholkarna smidda skomakare Syrak. Malm i Häst åsen hos fröken Hilda. SÄven han hade nämligen friat. ” : Nu” var skomakaren” också ett par. grader" -styvare”'än skräd- dart? vad "skönhet "och - månlig” tigt så "mänsklig "som - Ni "behöver man kanske inteivara. i. . het' beträffar,. fast : alla högre | Bonniers har” även ”fänkt på. "de lång rad trevliga :sagoböcker: - a Man "möter . både "människor och märkt - presentbok' till de, minsta, Inb. 8:75. Sör På riktigt och på låtsas har verser av Britta af Geijerstam med vackra fotografier av Hans Hammarskiöld. Det är en förtjusande vacker rolig ungar, Inb. 9:50, ua Drakfisken har ingen mindre än Pearl S. Buck till upphov och det garanterar för en utomordenlig saga naturligtvis med motiv från Kina. Den ovanliga miljön och spännande handlingen är ett stort plus. för boken. Inb. 7:50. . Tintis äventyr, av 'Herge behand- lar den här gången Rackham den rödes skatt och är en saga för större barn. Det är en tecknad :och färg- lagd serie i'rätt stort förmat och berättar givetvis på 'ett' synnerligen sätt om skattsökning i Söderhavet, Illustrationerna är välgjorda . och över det hela vilar en humor, som gör att den med fördel kan läsas av äldre. : Den: röda. stugan” av, Zacharias Topelius, utgör en nyutgåva av en del sagospel, som tidigare ingått i den: ' berömda . finlandssvenskens tjusiga: ”Läsning för" barn”, -Den minns vi äldre med glädje. och sä- kerligen kan dessa små sagospel även tjusa vår tids generation:av barn och kanske komma till: upp- förande vid skolavslutningar. o. dyl. - Lånarna sjöss av Mary Norton är den tredje på svenska utgivna barnboken om ”Lånarrna” som mötts av lika stor entusiasm i vårt land som :i hemlandet England och i många andra länder. Lånarna är genial och en företeelse som dessa kan knappast :beskrivas. Men bo- ken är utsökt ' och kan med nöje pund, dryga fyra miljoner kro- nor, för sitt hushåll. Tidstudie- experterna kan kanske komma att finna någon" väg att minska denna summa, men :de måste också - försöka lösa . problemet med ”att "göra förvaltningen läsas a av ; både u unga! och gäml Inb. 4 . Pi. Po Pame är en "rad trevliga |: Tverser av” Britt G.. Hallqvist: med . | kul illustrationer av Martin Lamm. 12:25. ROMEO ocH JULIA "och 17 and- ra kespearebertittelser, ””Aterberättade av Marchette -. Chute,'- Bonniers. ' Pris. inb. 16:50; a Ännu efter fyra århundrande är den "store : engelské ' dramatikern William Shakespeares verk lika le- vande. Men det är inte så lätt' att via bokvägen tränga in i hans stora dramer "och därför kan man. med glädje hälsa "denna återgivning av hans stora mästerverk där förfat- tarinnan lyckats med kosnatstycket att bibehålla handling och spänning när hon nu återberättar framerna på lättbegriplig nutidsprosa, Vär: lighet med. ord. av Bo Carpelan. Bonniers. Inb, 8:75. där; den fått ett förnämligt pris. in till: stan- upptäcker -han att-det- finns många glädjeämnen och .till- fällen till: spänmande mupplevelser en tax i födelsepresent, som ställer till en del huvudbry: för sin unge ägare, : En fin och förnämlig bok för ungdom. i förslagsvis 6—22- årsåldern. ; Pelle Svanslös i ny, trevlig serie Alla har vi väl någon gång gjort bekantskap med Gösta Knutssons geniala skapelse, den trevliga kat- ten Pelle. Svanslös, Han har före- kommit i serier och böcker och mycket annat — varför skulle man inte kunna göra en rolig tecknad, TV-serie med Pelle som hjälte? Men nu har Bonniers gett. ut ho- nom i en ny bokserie. i ovanligt men behändigt format.. Den om- fattar fyra böcker, som pr styck endast. kostar 5:25 ib. och det är billigt. Men böckerna är roliga och även vi vuxna ha mycket kul åt Pelle och hans kontroverser med den elake Måns och dennes båd; vapendragare Bill och Bull.” Men Pelle klarar sig alltid, Inte: minst rolig är ”Pelle Svanslös i Amerik. 5 där ett ganhstergäng söker ikidna a lille Pelle men, han 1 lyckas und- Drottningen har årligen 300. 000 funktionsduglig, skrev Sunday I Peoples. . ll trevlig katt. komma, Sagt" -— ett uy tillfälle att göra bokaniskap m med en 4 fallet rik och herrn' fattig och så .hade: väl käranden företagit och blomsteraffärer . och :aridra som skulle ha likviderats ur den blivande hemgiften. .Då smällde den lilla. gullhönan upp förlov- Men stockholmsbladet> hade visst :inget 'enastående fall. Jag domarens forskande blick, meg svarade klart och tydligt: —'Jag ” har aldrig loft: skräddaren nit, herr. domare.” här, att ni kommit så "långt, at han' köpt förlovningsringar "och ' domare.” "Ttog "mej: om halsen” å” kallade” -i mej för avkall” på lagvördnadens bud. Men när, defuwullt är: också” att. mani en mångd citat får göra bekantskap med dramatikerns, malkalösa skick- ' ANDERS 1 STAN; "ungdomsbok "Författarens första bok; :Anders på ön, emottogs med idel dovord och har "översatts bl. a. till tyska Men när Anders på hösten flyttar även där. Han får nya vänner och mokter skall. veta, att" ingen av. dem ägde något av dessa gåvor i rikare mått. 'Men' nu war det” också - det, . att Syrak hade, en. bättre" verkstad :och".mera -för="" tjänster än: Sidén, "och, därför tvekade inte” jungfrun? att säga .; ja till skomakarn, fast: "hon re-, dan . kommit ' så långt med den ne andre, att han köpt! ringar” och » gåvor, Cs : - w' Detta: var i Kuvudsale förspe-"' let, Sen stämde, som 'sagt, skräd- darn den ljuva mön inför. tinget, ' id och det blev : ett celebert. mål. ” Både nämnd öch menighet hade - en," munter : stund "den . gången" skräddare - Sidén, kärande; och fröken " Hilda: :; Blom;: svarande, ställde” sig att - glo” på varandra över skranket. ; 2 KN Efter de vanliga prelödlernå;'” de: han ' den sköna. "Det 'blev frågade”. domaren: : — . Erkänner rena 'rama misstämningen i svaranden, att ni givit skrädda- bröllopsmusiken.'. "| ten Vitalis Nils: Emit Sidén äk-" tenskapsläfte' under: sådan" förm,”' att 'han därigenom sett sig säker och 'skyldig vidtaga förberedel- ser” till: äktenskaps ingående? Tv Hilda : rodnade : djupt". "inför — Ja, men” kårsnden påstår” : en hel del bohag till det gerien-" - samma hemmet: inför: ert före stående giftermål: Är det” me sr ”Pyttsan! Han "köpte visst ' ett par. billiga giktringar! å några” meter "linneväv å ett halvt” dus flaska, "men den. kan ” han "Ha själv; för "ja, har' "aldrig 'Ioktat illa i all min dag, å vad. beträt särkar. har” jag - Domaren avbröt uppräkninge och "vände" "sig: till: käranden —' Kan” käranden” skaffa” något” vittne på, att 'sväranden” genom” löften eller andra, bin dande be. vis kommit er. att "hysa; den I stämda” åsikten, "att Ehon ville ingå äktenskap me L ö — Ph tr Irrtårra. igenom > åsämkät”. Gustav” | råkade" få se å höra Oss en gång när Hilda först kösste mej å sen 'evigt "älska schejk! = a 'Menigheten flinade ika 'ohej dat 'som opassande och. domaren , - måste. slå klubban "i bordet för att upprätthålla" :vördnadén fö lägen. härskade” sig." 5 Tror herr do maren,: att man”. kan' kalla”, ven tocken för ”schejk?, undrade, on. : N - Sa " Domarskallet: r väl ett av de allvarligaste ämbetena . i. världen ' och "en. domare ' får! Faldrig göra . : domaren 3 ofriv ligt, kastade en blick” på "skräddare" Sidén ” efter" Hildas - :anmärkning” om” liknelsen: med "schejken; så kunde” nog "menigheten skönja; hur : hans - 'annars skarpa”. och” korrekta "drag förvandlades i ett: spontant ”leeende,: Sidén liknade i allt utom- en schejk. - Han: svär: a förresten 'den "ende 'i.hela. tings-." An salen, som inte. vi ade .: någon .. munterKet;” men det"var nog i så fall: "det" enda. gemensamma drag, som "skräddaren hade med en ökencharmör. " Totalt, glöm? . mande, "att han befann sig intör höga: domarbordet, "bröt: han /'ut . i 'en sorglig ilska; Han: pekade". på skomakare Syrak Malm; som satt åhörare på en av, de främ- sta bänkarna, och'wöt:, — Ja, töcker Hilda, att den- där beck- . ängeln ä grännare än jag, så må. hon gärna ta honom dåt. os Stackars Sidén. Han" fick böta . för förargelseväckatide beteende be inför sittande rätt; men på sam. i ma' gång fällde han' själv utsla- get i sitt" eget käromål och do-; maren klubbade helt sonika av målet, "eva : När” barterna 7 kommit: ut”på tingsgården, gick :'skräddaren fram till Syrak "skomakare, öch . knöt. näven - under . näsan på honom "och 'sade:. ”— Vänta du, ev Syrak, tills: du blir gift med henne. Då blir det i alla fall du, | som > får" tjäna av "straffet, å dä - blir 'det' strängaste's som: finns, på a + | livstid ändå: Hur” det nu var, så klack” "det" - till.i Skomakarr vid de. orden, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.