rerened FYRA FRRIVITER FrePt BYTS YTA IT TT TTT NAN SN ANNA ATTTSN TEYSTYT" bv ge Ar AA + På inte enbart: bland den; venska : Trafikchef: "Harry Rå Naturen väntar Sod TY ” SIAHOLMS TIDNING PFA VVEFEEFYTYFYI TY YE ETT YY TT TYYTYTY TF YFYY TYP . Sportstugorna (även. "kallade 2 och weckendstugor) kom i förgrunden, när samhäl- - Jet och naturvården diskutera- des i Stockholm av Föreningen för samhällsplanering: Som bes". : kant föreligger ett starkt. köp-- intresse för. tomter och sport-. stugor i Sverige från många ” " utlänningar; > speciellt : bland +" tyska. medbörgare. Även öv- var efter svenska sjöar, skogar ' och — sportstugor! I Danmark . har man särskilt fruktat. tryc- ket "från ett överexploaterat -och bilrikt' Centraleuropa” rad u på väg att ge sig. vågen är: tillkänna även i Sverige. -fTendensen i Sverige pekar för övrigt på att. rejäla, interbona- de sportstugor uppförs: i snabb .; takt, På ett stort antal: platser ordnas för, framtiden; devis. stugorna . planeras : "för: att" bli ATP-bostad.,” och, .. om. kriget kommer, brukas även som ev kueringsbostad. a Ett landskap 'som "kommer i förgrunden när. det ' gäller ut-V "ländska tomt- -och sportstuge- ' spekulanter är Småland. Vi: Jå- ter därför: frågan :om de "ak- tuella sportstugorna gå till kom- 'munalkarärer . Erik Svenzén, . Hjältevad, ” Ingatorbs'. "kommun. "Han. säger. "Intresset -för fritidssi ugor — " mycket. tack vare, det vackra - höstvädret 1 == ökar. "påtagligt, befolkningen. (Att uppför | sportstugor torde" vara en” u märkt investering. ”A "speciellt ' har” komini "ståndet : "hit upp; dels har Smålan många! andra” landskap”” natur : som "germycket:0 k ling: skogar; minst viktigt : "> miljon bilister — Svenska" bilisterna & är I stort behov av: rekr eationsmöjligheter, . säger trafikchef Harry Rådö "i Motormännens Det är allmänt känt, att bilen.|. har "' konditionen. Nej, utnyttja bilen Riksförbund, viss ' förmåga att" nedsätta 'och återvänd till naturen. :Par- kera fordonet på lämplig plats, ta promenader, utnyttja möjlig- heterna till en roddtur eller gör soin. sårmånga andra: bygg en stuga och man har ett mål för sina "utflykter, Den 'svenska na- turen står och väntar på en mil- jon bilister! Men skräpa inté ner i markerna, ” TA : En. rejäl « sportstug a ” med bastu och rotfruktSkällare hör man konstaterat vid civilförsvarets anläggning i Rosersberg, : aktivt nedfall. Hjältevads-Hus har ritat ”ATP. riga nordeuropeiska länders fri ' -, luftsälskande' människor strä- . tioh. ger i i "ket. 4 u Spor' istugan ger "god kondition EE . gräsklippning! : Direktör "Tage Paulsson stryker "under påstås: 7; endet att jobb på landet skänker "livsglädje o, vederkvi vil behöver” iPra på: benen i skog och: mark” såret runt. om samma: yt säger > över] läkare Hjalmar: Kjellin i. Jön: köping: En förståndig. rekrea- ss ett” rikare liv. Med röra ” oss. ; ocdentlist” om" benen inte skall: förtvina... Arbetet: på en. stuga” med tomt ger skör: chi ns mycket annat "än else > av. v.-frisk Juft Hur, ofta hör man. inte Tolk tala om, att de mår som prinsar efter att ha jobbat i sin som- marträdgård, eller hur de snick- och! målar på sin. sommarstuga, säger ordf i Svenska friidrotts- förbundet, Nils Carlius. vi behöver :" allmänt ” stärka vår gr undkon on. -och,, lägga på men Av Carl. ol I det + politiska soel: om , mak? ten inom Östblocket "som. på- går mellan Ryssland och Kina "| har Mongoliska Folkrepubliken länge "utgjort en "viktig men på avstånd inte: alltid: lättbedömd bricka," Ryssarna har varit an- gelägna att vidmakthålla "sitt grepp om 'Mongoliet, I första hand har det skett genom eköo- nomiskt bistånd, Kineserna har följt, samma taktik; "Ännu ligger de visserligen långt, efter : TYS: sarna.: Men med tanke på de Peking' haft att kämpa med är det ändå fantastiska belopp' som man anser; sig ha råd att in- vestra i "Mongoliet. I spåren på dessa pengar följer senare en invandring av kinesiska, arbe- tare som man inte torde" se med välvilliga ögon i Moskva. i i Vad mongolerna själva innerst : linne tänker om dessa saker tor” de inte vara lätt att avgöra. 'Men att döma” äv de' senaste; händel- serna: inom. "den 7 Mongoliska Folkrepublikens' " "inrikespolitik spelar ; frågan .: om. 'relationerna till de "andra staterna som up : går i östblocket en mycket. viks tig” roll både i den mongoliska huvudstaden /' Ulan ". Bator och långt ”ute:i, landsotte D vittnar en-utrensning mongoliska” 'partihierarkien" "som lett : till "att." D.- .Tumur-Otjir fråntagits sin' ställning som par- tisekreterare - 'och > medlem, av "det, mongoliska ” kommunistpartiet, förklarar att denna utrensning skall följas en intensiv propaganda för b re uppskattning av särskilt 'dén ryska kommunismen, Det gäller att sätta: fart” "på: vad man + öst blocksk etsar: ,brukär kalla : den E internationalismen I som port av, facklan. —! ciella "arrangemang hétens' skull” Det beräknas cirka. 8.000: PR ”olyi ympia ; na står fo tfar. de om” Tokyo byg duger efter' en: : hel "del föränd+ : | ringar, bl. a. en kraftig: Jutbygg nad. National. stadion som det heter "kommer" ;efter: om- : och utbyggnaden att rymma ungefär 85.000 besökare: - Dock väknär man' med att kunna” pressa "in dryga .-100. 000 7 personer unter |' olympiadens stora - dagar.” oc I Den olympiska organisations- kommittén/ hittar man inte långt från ' stådion; HT Akaska-palatset, en byggnad son inte'saknar in- tresse. Palatset 'stod klart 1909 och .symboliserår, Japans inrikt- ning” på "Västerlandet; :det är byggt i västerländsk stil — ex- teriören har drag av Bucking- ham Palace ” och interiören av Versailles — 'som säte för då- varande kronprinsen, På senare har pegeringen -dlisponerat "alltså infe aytt | - Jutan” anser, att det: gamla. gott en, somiharspelen; öppnas" den? IV oktober” 1964 och till” dess. skall ett ombyggt stadion resa ' g. Ännu 'så "länge: är det, bara" "halvfärdigt; och'ställningar-" bland ”- avalr' av papper öch med ett öga på väggalmanackan., Året 1964; närmar sig snabbt; och in- nan dess skall de: stora projek- ten inför spelen åtminstone vara påbörjade.: | : -Stadions::hå sta ankt' skall som .sig.' börs: vara” det '”altare” |: . där? den "olympiska. elden "skall brinna. Några röststumpar, stic- ker i dag upp ur? cerhenten på denna: dominerande plats; Orga- nisationskommittén -:. som ',bö ; grubblar äst. Över vilken väg den ckelstafetten. skall en genom en. rad asiåtiska länd: -som både” geo- grafiskt och ” "politiskt "kan" vara varlskliga, att: forcera. Om: "inte annat finns ju alltid utvägen att använda luftrummet för trans- s till. dagens lösen: Källaren kan, har användas som skydd mot” radio- och. evakueringshuset”, ve idrottsmän och kvinnor "skall defilera'; s genom” stadion ; tinvig- " Den lympiska parke inomhusbassäng' avsedd för vatz tenpoloturneringen, diverse boll- spelsarenor. och en' inomhushall för, gymnastik, ligger förhållan- devis centralt; —' med. buss eller taxi tar, man sig: dit. på 10—15 - minuter från Tokios centralsta- Won; vilket! ju . är. rena nåden! i en sted av så väldiga proportio- : En "förutsättning är” dock ate iTokio hinner "reda "ut sina trafikproblem till 1964. >» Vissa tecken tyder. på ”abt man håller på att sacka i' den utbyggnad åv stora trafikleder som Stadens myndigheter ' annonserade > några år sedan. «. Strax. intill.'den olympiska parken” "ligger . den olympiska kunna” ta sig till stadion på tre minuter med , bil," om det ståt- liga te. vägbyggnadsprogrammet håller. vad det lövar.- . Judomäster; skapen skall utkäm- pas i fyra vikter > lättvikt, mellanvikt, ” tungvikt: och en ”obegränsad”. vikt. Inte minst den senare klassen frestar: ens nyfikenhet. : Förresten . finns" det flera judobrottare utanför. Japan än väntat — i Frankrike, Bel- gien 'och Storbritanien har spor: "Iten hundratusentals" . anhängare för aft inte tala om att den är populär /på sina. håll i: Asien. Men Japan leder statistiken: där finns 'det fyra miljoner judoister. Judo. är en modern. form av spont konstruerad .ur ;jiujitsun och inte' att förväxla med den anrika sumo-brottningen, '. Spelen manrangeras efter euro- peiska förhållanden sent på sä- "TIsongen: 11—25 oktober. Anled- ringen är den; att Japans som- mar är het och fuktig och att . ”Handet oftare än något ennat drabbas av cykloner v vinter- och «3 |sommarntid. a Oktober inleds .z av en: regn- period som normalt tar slut den 10 och följs.av fina höstdagar, - Jen period av" hög sportslig ak- "dtivitet” i Japan. "Regndagar är . | sällsynta, ”temperatur- och ”fuk- tighetsförhållanden de bästa för .-Isport. Mellan kl. 9'och 18 är -I väderleken vanligen idealisk, ' i MONGOLIET-REPUBLIKEN ne Då HYLLAR DJINGIS KHAN. - föremål för en liknande 'omvär- :ltik mot Tjobalen, särskilt mot a | sådan, hållning, Han uppges 'ha = | varit Tjoibalsens närmaste med- förutom "olympiastadion. har” en byn!” Därifrån skall spontfolket : .:l det ryska inflytandet? - Svenning na . Historiska Institut. som Han var chef för och vid universitetet. Men han sägs också ha bedrivit en' «intensiv: propaganda utåt; Denna "propaganda" uppges den mongoliske ” kommunistledaren sta ha sökt överse med.: Men nu har 'den alltså gått för långt, '" framfört för åsikter? Han tycks -ha; specialiserat: sig på kampen mot personlighetskulten — ett slagnummer ' som - ju också Churstjev gärna spelat, I Ryss- land var denna kamp en .upp- görelse med Stalin och hans po- litik och. med z z stalinisterna. I marskalk Tsendenbal i det läng= |. Vad är det då- Tumur-Otjir |. . enkel h ". Helikoptern på, bilden kallas ”Skycrane”-. : daster på upp emot 10 ton, Den ses här Iyfta med ett, långtra- | . darstäp. Helikoptern drivs av två ” gasturbinmotorer. och kan transportera ::' Genom » en en hämta eller ; Jämna” last "på Mongoliet. sägs Tumur-Otjir ha förfäktat att Stalins motsvarig- het': där, -Ijoibalsan ”bordé bli dering ” som. Stalin fått vidkän- nas- i Ryssland.: Det. verkar ju inte , vara något' ur "sovjetsyn- punkt irriterande i en' sådan ståndpunkt. ' I, officiella "mongo liska kretsar tycks man också vara villig att rikta en viss kri- hans politik under” senare hälf- ten av trettiotalet, Men Tumur- Otjir tycks inte nöja sig med en med alla sina tillgängliga resur- ser: sökt få fram frågan om per- sonlighetskulten på första" pla- net i den politiska debatten. Vad han syftat till har; varit att få bort "de "politiska -:ledare ' som arbetare. Att dessa politiska lé- dare reagerat och rTensat bort” en så "besvärlig motståndare "som Tumur-Otjix' uppges ha varit förefaller -' begripligt ur” deras egen” "synpunkt. - Svårbegripli- |, gare är' kanske: att detta skulle vara. en åtgärd : som de utfört inte bara till sitt eget utan ock- lö så till Sovjets fromma,» is va CTumur-Otjir uppges 'emeller- tid inte" bara" hä? främträtt som :energisk ' "motståndare till pers nlighetskulten. har också ' 'samtidigt bedrivit "en "an- nän sorts personlighetskult. Den har, varit- inriktadpå, den: mon« goliska krigårer 'och stat: byg kan + svårtillgängliga ställen, re : SIDA ” VID "SIDA, noveller av "Artur Lundkvist. Tidens för- lag. Pris 24:50, inb. 29:50.. ,”Sida- vid sida”. bär undentiteln ”Ei' livsfris” och den bär till nå- gon del vittne om mad iden be- livsöden. Det är ett brokigt kale- idoskop :: av : människor och hän- delser 'som-' drar förbi: dessa' mästerliga noveller vare sig de nu : handlar > om - en förrymd Ryagårdsflicka, . som förgäves för- söker förföra en rädd yngling el römda författaren vill skildra :—| i Holgerssons underbara ” resa "har -. spelar ”natthämtaré | Karlsson - och 2 hans förbindelse med 'en" nybliven. änka, en” .försonande: roll. ; "NILS HOLGERSSONS : UNDER BARA ' RESA, berättad i bild soi av Hans Malmberg. Bonniers. os - Inb. 24:50.7; 2 Den stora filmen i färg" om ON som "bekant . blivit "en; .underbar: film. I: samband med detta .mäs-. . : terverk har. Hans "Malmberg tagit -: en” stor mängd - förnämliga. färgfo- ' - fier och :'dessa - här ; nu, ut- :. der 'om en gipp Upp- levelser bland di getts i bokform. Selma: Lagerlöfs .. text : har: redigerats av Tage och uppe i Andernas wilda bergstrak- ter. Men "det finns många endra. miljöer, "hemska som barnens vilda västernilek modell: TV, som slutar i: en meningslös död. eller" Bok- FA där författaren Kathrine. Aurell. Man "kunde: hysa. .: dubier för ett. sådant” våldförande . på den gamla fina boken men. den har: faktiskt: mått : enbart : bra . av och. rämt. fly ska. åren i ko a lägret = Buchenwald: iv bjärt” 3 kon= Arast- frå bas skog, som nu växer där.” En -otrolig: flott '—. och + som” vv tål att. begrun- j örfattare är, ban > berömd. Hans! 3 första bok »om-dén- treåriga | hat garen” Djingis” Khan. "Tumur- Otjir: har "varit. "mycket. angelä- gen att denne "skulle: bli föremål för en mycket energisk hyllning från | den. mongoliska "statens sida ' och” att: "mongolernas forna historia . ' samtidigt skulle fram” hävas? Detta; är” onekligen : ett stycke / "mongolisk + nationalism som: bör kunna ir ritera' Moskva. Hela Ryssland 'har kvar dystra minnen av Djingis Khans fram- fart där, r Men det: är också 'ett kapitel som”bör 'kunna' väcka bitterhet också i Kina därför att Djingis Khan också huserat hårt där. Å andra sidan är det möj- ligt att man i mongolicska kret- sar” "driver, "en viss glorifiering av Djingis. Khan vo. att Tumur- Otjir därför rönt en 'ganska-stor förståelse för. sin nationalistiska åsikter.: Kanske. har detta varit ör | orsaken, till "den mongoliska kommunistledaren 'tvekat "att likvidera den" besvärliga Tumur- Otjir." . Man kan förstå "grundtanken i dennes program ungefär så att mongolerna visserligen har an- ledning attt ta emot bistånd från både' ryssar. och kineser efter- som det är fördelaktigt för dem men" att de:samtidigt inte "har någon anledning: att därför. offra sin '. nyctkelställning. " Den. bör kunna leda dem. till en mera framträdande. position" än 'de har: » Djingis -Khans - bravader borde i detta sammanhang, vara föredömliga. kärnan i: ”Tumur-Otjirs: program så. har "detta program otvivelakt tigt drag -som ” måste : anses högst "pinsamma" i Moskva. O- klarare är: vilken reaktion man kan' tänkas "hå "haft i Peking. Kan Peking ha'stött "Tumur- Otjir ”som' en "motståndare : till Ingen- |" ting i”de: mongoliska kommen- tarerna' antyder "något sådant, Man kan därför möjligen utgå från att Tumur-Otjir varit ett utslag av en i och för sig natur- lig reaktion ' som inneburit att| mongolerna "skulle, fiska ' för egen del'i'det- grumliga poli- tiska vattnet som kineser” och ryssar, rivit upp «kring Mongo- liet. Ryssarna har kanske tyckt illa om en sådan” hållning, Efter- som de lämnar 'ett så stort bi- drag till: Mongoliets finanser har de mongoliska politikerna haft all” anledning att: demon- ' Om : detta varit | i —att vänskapen. mellan ryssar öch ', kineser” inte ; är; ; särdeles ” PN å början I omen han har ejort” många, andra "upp- täcktsresor”;” rade trakter och. den här gången har han gett en initierad och in- tressamt 'ekildring. av > Japan urder den beteoknande "titeln '””Det fagra landet”, "Boken har sitt speciella inttesse genom att olympiska spe- len gå.:i Tokyo,: världens. största stad, om ett och ett halvt år. Men ännars. ligger. Japan -oåtkomligt för alla, som inte har en wäl späckad plånbok. . Men 'man får. en under- skildring i bjuder. oss på ett mylt ler" av friska äntryck: vare: sig des- sa hämtas från någon av ”Tolkios snöklädda topp. Det är en charm- full skildring av en man, som vet det mesta om Japan och som kan levandegöra. sin kunskap." En stor mängd vackra fotografier. förhöjer de. f /NATTHÄMTAREN,' "roman . av 2” 'Harry= Kullman. Rabén '& "Sjögren, Pris 24:50, inb.' 29:50. Vad är en ”natthämtare” " för något, ' frågar man ' sig inför den ovanliga . titeln. "Ja, "svarar förfat- taren; det är en man som har till uppgift att buda "arbetsfolk :— el- ler. rättare. sagt hade, : ty bokens handling utspelas för. över 35 år sedan.” Scenen är ; Malmö, : närmare bestärnvt Möllevången, där en stor fabrik i en upprörd tid använde strejkbrytare. . Detta ' förorsakade våldsamma kravaller, som slutade med ”idråp. ' Konflikten" och dess tragiska utgång tecknas initierat av författaren, som är född äntill fa- briken,. Det bärande" i boken. är industrichefens oförsönlighet ' och vas lika oförsonliga hat bill denne :” och strejkbrytarna. en ' Storslagen skildring" av arbetarörörelsens Kampår. I detta bar om ibland ' något ella 00 ! 67.000 restauranger eller Fujiyamas |” : även 1 "mer" ivilige- | mi orörd natur med:messor av; frukt och tre skördar: om året saint. fisk... i havet. "De hoppades komma från - krig; och "politik. I stort sett. slog förväntningarna in men ; familjen fick skita hårt och klimatet ställde - till-med obehagliga överraskningar, Men konstigt folk sökte sig också dit och: skapade dramatik i para- idiset, Die har > blivit en mycket åde . intressant ochi trevlig > bok "Ett vitt: och ensamt segel”, som nu för första gången översatts till svenska, ' hör 'till det ryska fol kets” käraste iböoker. och: den g ndigt ut i nya "Upplagor. Men så är det också: en obroligt öm: och förstående bok, skriven på ett... underbart "epråk,; förmedlande de intryck, som en åttacnioårig pojke får av sommarnöje vid Svarta Ha- vet och: en stad i uppror, . Hand -. lingen utspelas : mämligen . "1905 ' i Odessa och på” kryssaren: ”Potem-. kin sdär- det efter kriget mot; Ja- pan utbröt Uppror: "Atbtaårige Petia' trevar. sig fram till en egen: väg”. genom 'livet : får man uppleva ju deförföljelser, > skottlos: kossning och se bok En 1 spännande och ;tju 4 "Patrick" Quentin Skoglunds: Pris 15: 50. 4 > Ätt skriva detektivnoveller Imed ” spänning” och" innehåll - lär | "vara. med : det svåraste .som: finns." Men '. i et fallet "lika väl som .mär. det gäller- hela romaner,' visar Patrick .: . Quentin sidt ” mästerskap, Titel; : vellen är "den längsta och ino=. spännande av de 12, som met, ä nalsgoistisk. hållning "Eftersom denna: hållning såsom den» sin- tagits "av > Tumur-Otjir också tycks ha hotat: dem själva har de inte tvekat att slå till. Oron i Mongoliet är" ' uppen- barligen" inte bara en dragkamp mellan kineser och ryssar. Mon. golerna finns där ochså och vill vara i en mindre' drastiskt ut- formning "än den" Tumur-Otjir tycks ha företrätt. Detta faktum vittnar just inte om att sämjan djupt: inne i - östblocket, - dår mongoliska, kinesiska och ryska intressen: stöter. samman, skulle vara särdeles livlig. Händelser |. na" i. Mongoliet "bekräftar: väl tvärtom. vad man 'redan visste i Istrera sin ovilj ar 2, mot. én. natio- |s "I tare nov få bevaka . sina intressen — låt |-.; « Den , oförsonlig kam; sa bild aven: Nn mellan mrs Snow 0 terdotters man” Semnande” É efter” ryggen mär- ma; Men också de andra oc N ellerna ' ger alla” Äockare frälsta i uvliga Sensationer. innan, . bosatt denna förtjusande tiskt, fantasif, en "hel Ejörd/ en strandänga arna. I kert illustrerad stor."
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.