Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
YYvYYYYYTYYFveeFFEFFEN od be i "on YT vyvvr rev YvrveTtYtOetOYvOVYTTYYFEFVETY TO VY VYTEtePOeryY TY EF Y NYTT YYYYFFFEY TEVE YVFFEY PAY eerrveveereveevverevrvyyerevyvYFTYFYYYV Så oo MA : et - : Fttör 3 då Minnen öl or ” . : — "LAHOLMS TIDNING 7 ö | - - Led [ör Veinge :.. . N Md A hh ör säkerhets skull | försäkra i Lås. Gunnär. Svensson: Veinge | station Veinge 'Fel. ist. " Ombud" i Laholm: ' : > Karl O.- Karlsson, Mellbystvändsv: tel. 10631 Sture Rosenqvist, Margaretagatan tel. 110 3 JULKLAPPARNA - | till hela- familjen.; finner. Ni i. vårt stora urval sö + > VÄLKOMNA IN OCH: VÄLJ! IVICFOR SVENSSON: "VEINGE' Tel, 18036 : rel 182037 « Tel 18293 å "> ARMBANDSUR "Lö "VÄGGUR ' = KÖKSUR: ROMETRAR — REMMAR — LÄNKAR — HALSBAND ' N "GLASÖGON ' exp. med eller -utan "recept. . Oo, l SS . u På' önskelistan | PARFYM, EAU DE COLOGNE, HÄRVATTEN, RAKVATTEN, . RAKHYVLAR, NECESSÄRER., Prydnadssaker i porslin i stor : sortering, "7 ' Ljusstakar, : - Papeterier, Bijouterier . VEINGE FÄRG : . |A CINTHIO - Tel, 030/18168 ” Ljus, a SVLKLAPP " ÅT HELA FAMILJEN”. . En julklapp som ständigt roar "Kom 'in och se ut Er ädeal-" . -.modell.. Vi för- marknadens | ; > " toppmärken, i mtd vå 2 Efterhör. våra priser och villkor! .. ' ' "MESTOCKA CYKEL," RADIO-& rok och intresserar. | 3 Tel. - 910 25 + "4? JMESTOCKA: > Tel. 91025. Ni är välkommen med » PROBLEMEN « till oss. En - myckenhet nyinkomna a sm > PRESENTSAKER; "Arvid Nilssons - RR so Mestocka tel. 910 37 - +: JULKLAPPS- . MN Sve iges äldsta, | ännu Snart. Har 'skolan endast 'en termin kvar i sin nuvarande funktion' då det går raskt fram- åt” med: byggandet : av "Veinge nya centralskola.” Det har vis- i bruk varande” skollokal; den ”Alsingska' skolan i i "Veinge, 'har " seiligen skrivits mycket om, den Alsingska "skolan men om dess tillkomst, som faktiskt besluta- des för 150 år sedan men' som inte gick i verkställighet förrän: Till en kyrkas nödvändiga, ut- rustning , ör. kyrkklockor eller ibland . endast en klocka. -Kloc- kans. klang manar folket till vid gudstjänsten, till "fara var å färde, fick klockorna kalla folket samman. Då någon dött i församlingen, kungjordes "detta : genom ' själa- ringningen, '' Det är inte” att undra på 'att folket .uppskattade kyrkklockorna. Deras klang gav något” av! livets rytm åt folket. "Kyrkklockornas öden är många 5 gånger "märkliga. Klockorna fick ofta fraktas ” långa” "vägar från klockgjutaren, sinnan.: de: kom fram still.e .sin : bestämmelseört. Under krig gömdes ibland kloc- kan många sk 'klocksägner om sjunkna klockor vara” diktåde, met i många fall kan det finnas | ett verklighetsunderlag. Man tog' ned klockorna och förde dem ,i säkerhet, "då man var rädd att mista dem. I södra Halland finns en sådan ”klocksägen' i Hasslöv. Det berättas, att man sänkt ned en kyrkklocka i en damm för att gömma”: den'' undan. .. Flera gånger har försök: gjorts' att få upp" den; "men, det” har ' alltid av :enweller. annan. "anledning misslyckats. Dammen eller kär ret där klockan skulle ha sänkts . |ned, kallas & än i dag" för Klocke- dammen; De. flesta klockorna äro gjut- na hos klockgjutare och sedan ha de fraktats till 'sina "respek- tive” kyrkor." Men” 1 vissa fall veta” vi bestämt, att "kyrkklockor alltså i närheten eller på kyrkoZ gården. intill kyrkan. Då man :i sådana fall göt en kyrkklocka, uppförde - man rav -murstern och lera 'en's, ”k. kärna som "i den inre tomrummet i klockan. Över kärnan. bredde "man den s. k. klockskjörtan, upp kärnan,” fick man talgen att smälta och "leran torkade. Ut- .||rymmet där talgen varit, fylldes sedan ned smält malm" vid gjut- ningen. Man kunde 'få inskrip- tion på: klockan genom :'att ta upp. den torra s, k. kappan .av lera och på dess undersida rista den text man ville ha, Då frari- på klockan men för att den skulle bli rätt måste den vara inristad i s. k, spegelskrift på kappans :undersida; Man finner ibland spegelskrift på en klocka och detta beror därpå att texten på kärnan varit rättvänd och inte 'spegelskrift." Svårigheterna var många, då det gällde "att med'så enkla anordningar gjuta en klocka och man måste be- het sregél göts. kyrkklockorna hos . någon. klockgjutare + och fraktades sedan till bestäm- melseorten, såsom redan nämnts, Ibland :-kunde . det hända, . att klockan åv :en eller annan an- ledning inte, kom fram till den Sy dhälländska- kyrkklockor. Sö ör Laholms Tidning av teol, dr. BROR JANSSON": satt” de inte ha gjutits- direkt på "platsen, | färdiga klockan motsvarar det|-: som bestod "av : talg, och över denna lades en|' ”Ikappa av lera. Då man värmde trädde en upphöjd inskription |: undra klockgjutarnas skicklig-| bestämda platsen. Den: lilla. kloe- kan i Knäred är gjuten av Mat- tias Bennich i Liibeck år..1595. Men -av: texten på klockan fin- ner man, att den varit avsedd för Ulvsby. kyrka i Finland. Unz der transporten har .den på nå- got numera okänt. sätt" hamnat i Knäred, , : . Den, ena: av. kyrkklockorna, i Hasslöv omgöts år 1699, Osbeck uppger, att det skedde” | eträd- gården ' till prästgården. "Klock- gjutaren har där utfört sitt, ar- bete, Av. räkenskaperna från Ränneslöv” framgår, att: den: då- varande kyrkklockan -blev om- gjuten .. direkt. på kyrkogården år 1680.. Det omtalas - nämligen, att man, "inköpte" tegelsten : till hämnts. - ARD od :” «Kyrkklockornas klang: var .o- | lika stark. ' Särskilt i berömda i södra " Halland var Våxtorps klockor, som” hördes: vida. omt- kring. Det berättas, att” man måste minska 'deras ljudstyrka. Detta. skedde "genom ; att "borra hål i dem "och fylla "med smält bly. Tornet till Våxtorps' kyrka brann ' emellertid ned 1884 och därvid" smälte. klockorna. De ha därför. blivit omgjutna. - so otba vw snart.tjänat ut som skola men kommer för den skull inte att försvinna, Det är meningen ' "att förvandla den till församlingshem, något: som den säkerligen kommer . att passa: allde-. : "Jes ”utmärkt till med sitt vackra läge mitt emot Veinge kyrka. ven bo Å SN 30 år. senare, berättar f, folk- skoleinspektören Alfred Hässel- berg i sin nyutkomna, trevliga bok: ,Ur den halländska folk- skolans. äldre- bygdehistoria, ; som vi här nedan återger. Alsingska' skolans tillkomst- historia är en påtaglig illustra- "tion till de ofta utdragna stri- derna mellan en nitisk och väl- villig kyrkoherde och en envist motsträvig allmoge. Vid en soc- kenstämma 1802 hade prosten i Veinge och Tjärby pastorat för- bundit sig att till församlingen överlämna dels ett jordområde, Veinge mr :6 och 8, avsett för ettt :skolhus meg. såväl skolsal som lärarebostad. Kostnaderna för skolbygget. skulle - fördelas så, att församlingen skulle an- skaffa byggnadsmaterial och till. handahålla arbetskraft för hand- räckning, .medan' prosten skulle betala erbetslön till timmermän och. snickare.” Till” skolmästare- '- HEMMETS JULGÅVA” Eri" SOFFGRUPP, FATÖLJ; "BOKHYLLA : eller" en '. KOMPLETTERINGSMÖBEL Välkommen int VEINGE: 'MÖBELAFFÄR | : Tel, 180 61 Veinge "i Mosa för hela rm jen ror . Köper Ni hos ot var. N ilsson SE Skogaby | 600 55 Tel. JULHANDLA Utan jäkt och i: allmän trivsel " SKOOPERATIVAT : j :SKOGABY . N : . SNABBT OCH BEKVÄMT i vår snabbköpsbutik. : sker julinköpen hos. Ka Tel, 600 57: lön donerade prosten avkastnin”. gen: från sitt frälsehemman 3/8 mantal”/nr! 4. Daggarp i Tjärby. Donationen mottogs tacksamt av stämman, och de därtill knutna villkoren” godkändes. -' : Protokollet. undertecknades = å "församlingens. 2 vägnar. avi; :5 :ståndspersoner:' och: 12 allmoöge- män, bland de senare 3 nämn- demän. Besluten blev till ytter- mera visso underställda Kungl Maj:t för prövning och faststäl- lelse.” Då åren gick, och ingen- ting hände, begärde domkapit- Jet 1810 förklaring av försam- lingen, . och då, när ärendet be- handlades ' på sockenstämman, förklarade allmogen enständigt, att de icke kände sig skyldiga att bygga något skolhus, De be- flesta a av | församlingens invånare hade” icke” samtyckt till - eller underskvivit protokollet: De. be- traktade ” skolinr ättningen - som och således onödig”: Ståndsper- sonerna dävemot förklarade sig villiga att uppfylla sina löften. Posten :- Alsing "fick > aldrig 'se skolan . ens" påbörjad: Det blev hans efterträdare B. Dahlin, som till "slut lyckades - förverkliga planerna. År 1832 — itio år före den första folkskolestadgan — kunde den : Alsingska skolan börja sin verksamhet, 30 år ef- ter den första löftesrika stäm- Skolan . finns . alltjämt kvar användes ' fortfarande - för sitt ursprungliga ändamål." 1) stred protokollet från 1802. De Alex Eklunds trevliga tecknin; barndomshem i Veinge har otaliga rigt en dotterson till den kände J: sådan han minns s julkvällen i i sin. barndom. gar och berättelser känner alla LT läsare. vä gånger berättat om den Sriginelle. Arvida anne vill bringa en julhälsning --Vackert. och pietetsfullt. inte san Janne frå till sitt" gamla hem nt?” il till. Vår Amerikanske . vän, som hade" sit | ån Veinge. Alex Eklund. — för öv- '. : land med . Svanstående'; julteckning ”överflödig, till. intet gagnande - AN fastän i förändrat skick; Den «| vrvveveevrYytY :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.