tervreevereetytYtYerPOEY TY EO EVA VIVO PY OPP EPY YVETTE EPP EP POR yYrererevoeevevrerPEEEPAE TTT yvet trv " . . YT | SN " 4 | "| - I , : . " e | ad agn 3 december 1962 s - a . : Möena , a fö Hu en den 18 december 19 N : - won rs oe mtr vo . + . - pos fer PN 4 "a MOR S : , ' | inte nykter, har det ingen... , i ' EN . s NY os 98 Sa co oo). — Inte... namnet står därf$ = Cm AA ms AR SSA SS SIA Vv ot bevittnat '. och "allt. Det , där EBB : OCH -.FLOD BESTÄMMER ARBETSTID . : "ol med båtarna gick inte i läng- pep a förre Ra ne ert os fest oo MM fn Spell ok sn "Cd den. Det tog slut med'kriget. ; oo . + el | sm PROS | Frakterna sjönk med en gång. CSR os börjat | - »Etihundraferstio] Mattias Mårtensson drog Jan Nu" ligger "böndernas gamla 2 flå a 2 si) mått hade han lämnat och så! 1 rocken, . :. : ”bostigå. "båtar i 'hamnarni, :r framtvingade . utnötta båtar åkte upp. spekulera i båtaktier, Kriget höga ,, frakter. Gamla, 2. i fantasiska priser, "Det rän- — tåde bättre att sågla än latt . odla Professor Wohltniann på |.. den "magra. sandjorden. Bön- derna fick fotografier av sina båtar, förstoringar.' som " de ' ramade in och hängde "upp på väggarna. Risk med att'köpa '. aktier? Nej, men något måste - man” ju. våga. Det var givet. "> "verades det hela. ' sAlla andra köpte ju, Så moti- Men "Jan Elers köpte inga| "aktier, Det var väl heller inte ' tänkbart. Han hade ingenting -att'köpa för. Den 'lilla gården ' Vär” redan intecknad.-, Ingen] -- Jan-fick fortsätta med sin'po-. - "tatisodling, sin häst och sina fyra kor, T. Vide stärkelsefabrik hade : bönderna sitt högkvanter den- "3, na 'seglarhöst Där talades ”alfärer, Där nämndes namn på Jbåtar.. Man talade i'ton; brut-. -toregisterton, assurans, 'millio- "ner. Bönderna i Vide' hade blivit sjöfarare, : mäklare. Eu -. stilla förakt för jorden växte/ >: fram: bland "dem. Det, bästa vore "att sälja, att. göra 'sig' "kvitt gårdarna. "De .gavij då "Ingenting. , Det går ” akta med allt vid jorden..En' En -höstkväll ' strax : efter r skymningen kom J. an Elers till tärkelsefabriken med de sista "måtten potatis.” Det: egentliga > arbetet vid fabriken" var slut för dagen. Mam höll på med ” upprensningen .. i -potatistväl. » ten. Elden i pannan. hade, bör-' ; 2 3. med "sitt? läss” och : | ångpanrnan stod" fem av. ijat' falna.. Om en: halvtimme | : "skulle ”. gölven”". vara :"sköljda, | stvättkaren' spolade "och de tre” " "männen färdiga att gå hem," . Men tu” skramlade/ Jan fram stannade ”mtanför' bortarn storbönder och; värmde ; si ryggar,” Kvällen. varrkylig.!De Just i kväll roade dem synen räv den arbetsamma . småbon- den med. sina åtta potafissäc- '! kar och sin lilla svettigahäst. .— Där, ser..ni, sa Mattias > Aycka-omy att man kom så här sent, Rivningen för dagen var avslutad: Man ville göra efter- "arbetet 'och sen gå var och & - Hill sitt. Därför fick” Jan hålla sig lugn, tills inmätaren' själv mant tog itu med lasset..." — KOM FRAM till pannan : och värm. dej, Elets, ropade nämndeman,"stå inte vid dör ren, du har. väl inte gjort nå- :; gdt illa. Och" Jan gick verkli- gen bort till bönderna där vid . pannan, Man sporde will hans skörd. "Hur "många . hundra hektoliter kunde han . lämna? + Man visste, att det inte kunde . vara så många, Elers hade den” "lättaste "jorden :av alla byns bönder, Ingen var så beroende ”. Jan Elers" höll undan så go! : av regn som han. Och inte heller var hans ägor så Vid- lyftiga. Nu ville man” gärna raljera, sköja lite med Jah. ; "skrattade :alla, mär.de såg Jan, | Ett papper låg där på bordet men det detta lasset till. Det var plock=-, "potatis som blivit efter harven i dag, De kunde nog fånt stå - kvar i säckarna. över natten, men man måste ju räkna med nattfrost, Så: hade han varit " djärv nog act köra direkt hit,” fö Då her. du väl. odlat i fönsterkrukor ” också, annars skulle det väl inte kunnat bli etthundibafemtio mått, kom det från Mattias. ISå flatskrattade de igen. Jan Elers drog sig lite "tillbaka; börjadé intressera sig för. ångmaskiners kranar och : bt x > Mattias . senaste inlägg; kom till'. och 'sa:” : . VR vred slår tar Elers priset, iår "blir tan potatiskung. Varje: år korades en ' potatiskung, vid 'Vide 'stärkelsefabrik, Det gäll de att.ha-den:stärkelserikaste potatisen. :« De. fem: flinande ibönderria blev lite. allvarsam-| 'mare./Det låg en viss ära i'att bli "kallad potatiskung. ' Ofta : var det småbönderna som fick fram 'sbästa ; resultatet. Jan era häde "alltid "legat ; mén' han hade än- "nu "aldrig haft sit namn överst | på "listan! I "år: 'såg det.dock ut ätt, lyckas för honom. ,'": ; 1 — Hur "mycket - väger dina .potatis? kom det från Mattias, | Elers teg:- Rivmästaren svara- att "säga" det; Tabellen räcker "inte till. Den högsta på den är tjugotne- procent. ' Jans "väger "De fem-bönderna kände' sig tillplastade.' Men ;Mattias fann sig... a vf Då ska jag I tt, få bju- "da Jan Elers på ett, glas; efter- :'som han blir' årets 'potati glass vi ih og i; Svettig och. varia hadé Elers "satt sig på, lasset. Innan” han kom fram till fabriken” hade han redan'börjat känna kylan hb 'sig samlade inne hos "rivmästaren. De "var > allvar. "nu. Nya ” åktieteck. ; ”görningen.: Man "skulle "köpa för femtiotusen. - Allt var klart. Alla visste var de skulle.ta till insatserna.— alla utom Mattias, Han” hade - redan” lånat upp 'Vad” gården borgade. för. "Nu ' gällde .det”att - skaffa namn.” Ett: papper Våg där på. bordet. Men ' det :sak- ”nades -två 'borgensnamn. Herz bert, svåger med Mattias, hade lovat. Men ingen av :de andra tre ' verkade angelägen.” 'De. kröp liksom bakom varandra. VADÅ ” kom : rivmästaren ”.och Jan Elers in. Jan' skulle ha leveransuppgiften ... utskriven. "Rivmästaren tog fram - dagbo- ken, Det. var en stunds arbete, att. räkna .semman . lassen. och "de" olika . stärkelseproven . för. hjul. Rivmästaren som. hört a : läg drar. mej nästan för |. > dell | iämed ” bland, dem; — Tag du den här, du bé- höver 'den, du ser frusen ut.: Jen / skekade gå huvudet. Han .hade fått två, de värmde än. Han brukade ju sällan ta "mer än' en. Och de. här "var ovanligt' stora; Ar så No —:Du har ju en'bit hem och kylan star i, Du har nog plats till dens 2 er s to sx Och Jan vände sig verkligen . om och! tömda, glaset. Så var det rivmästarens tur. Det blev ett litet" uppehåll.i räkningen. "Och"'alla, glasen fylldes igen, | Man 'skulte skåla.” I ett "hörn av skåpet hittade Mattias ännu ett glas. Det var litet naggåt 1 Kanten, men :man kunde ju själv-ha' det, Sju glas lyftes. : "— Skål.; för . årets potatis- kung, sa Mattias nämndeman. NS "Jan -Elers tiåste även vara med, Det var det fjärde, Han - kände” lätt svindel. Det var ; som” om: han "hisnade där han stod i.sina jordskorpiga strum- . por. Han var värst, dem främ- ste; säkrare än” storbönderna "till att odla potatis, Han hade » råd att kosta på sig ett flin. >; — Gör om det den som kan, sa ' han, "och "slog 'ut med sin' lilla näve, gör om det, nämn- land | deman. Tabellen / räckte inte | till. Det har aldrig vägts ina potatis här, . teg Y OJAN ELERS kände plötsligt hur han växte, IT 7. avla "i Det är inga: ihåliga sex- veckors precis, dom man läm- - nar "här, flyten inte. i tvätten. Tunga som sten är dom; : "= En. skål för rivmästaren som "vägt in åt dej, sade Mat- Has ll i Man skålade igen. ' SN — /Uträkningen "war i klar. 7” Jan Elers fick sin inmätningssedel, - som han skulle : få "pengar: på :hos ;bolagskassören. Han kun- å, men "det «gjorde: han "inte, .En . stol: sattes; fram” åt honom.” Han” slog sig ner vid bordet, "Han var en-av.stor- > bönderna, Han var: årets po-j atiskung.. . vn noe in så DÅ-HAN. SENARE, ostadigt este sig, spretade håns namn." teckriing' bredvid Herberts på "Mattias .- nämndemans +; låne- handling. 'Tiotuserr hade”han borgat” för. Så” var han. också E "som , talade 2 ”som' knackade På, sparbankens mrer; Kristoffersson: | "Ärendet . var "snart, uträttåt. ::;Lånet ' Jan Elers skrivit. på åt Mattias "Mårtensson : var "förs fallet och måste lösas". . Inga. Elers såg på sin man, "på de fem "barnen: vid bordet. Vad menades med detta? Jan blöv "stilla 'med "sin sked. Vad van, nu "detta? Han måste, tän- > ka "riktigt skarpt. Jo, nu hade han: det.. Det "kändes' som om. han behövde gå "från bördet. "Han wille skrika högt” i örat "på "Kristofferssoiy. i Han , ser ; barnen; Ingen "över femton år, Åke, Gustav, Olof, "Anna; Elsa. Det. är hans” barn: Och Inga - widspisen;' deras :mor;:: Hon >som. varit "med om allt, både det stunga "och ljusa,” "4. — Vi. ”var två, säger han. ängre kommer han. inte, — Herbert, svågern ja, men han här” också 'gått' omkull, + seglat sej i:sank; Han "är bar. "Elers är ensam, Båda fören, Cen för båda, ss yt 105 rad - alt få fram slutsiffrorna.” .— Ensam, "men "ja g var | ju énare, då alla "Elers satt wid NH 'kvällsbordet,. ' var. 'det? någön | > | hat hem .och lämnade någrä" Inget: rederi vill köpa dom, inta ill något pris. Bönderria gav millioner, 50 to Jan Elers hör inte kamre- rens kommentar, . Han . bara stirrar på sin hustru, söm snyf- tar, vänd mot spisen. Och där sitter fem barn, fem barn, som «han har ansvar för... ; | :, "Under vintern kom Kristof- fersson oftå hit; Gärden war bankens nu. Jan Elers satt där som arrendator, Hästen och en av. korna var det, enda han ägde. 'Så mycket hade det bli- vit Över. — u more Så gled första. och ' andra "året bort. Men det vill' inte ' längre ” lyckas med -' arbetet. Grödan ' tecknade sig inte som förr, Ofta' hände, det att Jan blev liggande länge om mong- narna.' Ja, han kunde bli kvar i sängen hela dagar, fast det "egentligen inte fattades honom "något, Byborna påstod, att: han blivit lat, nu sen jorden inte längre : var. hans. Och. Inga Elers syntes inte ' heller till bland folk längre. Man 'påstod att hon hade dåligt om kläder. "Så gick ännu ett par år. Bar- "nen blev vuxna,” ven, Ake. reste "brådstörtat efter att em natt ha varit i delo med Mårtenssons pojke, Alle. Alle "och "Ake"; var 7 skolkamrater, - Under. alla "åren hade de hållit ' samman. "Ända till ' kraschen. : Mårtenssons . bodde kvar : på " sin gård, Den var nu”skriven i” hustruns " namn! .. Papperen hade skötts väl. Det enda som kostat lite för Mårtensson var satt ha: måst lämna "ifrån sig nämndemanssysslan efter' en- - dast en. halv period. Han var " inte värdig längre, påstods det. «Alle hade "en två år: yngre "syster; Gunhild;:En kväll wid dansbanan fick Åke för sig att slå för henne. Han wille "se hur stor klyftan, var” mellan hans vegen, familj. och "Mårtenssons; .se hur, Gunhild reagerade när han. närmade”, sig henne. 'Det hela" vay' ett utslag av-bitter- het; Under er hel kväll-dansä< : de hän med henne, Hon följde honom gärna. Han tänkte inte längre. på vad 'som varit mel- lan ' föräldrarna, Han. följde i gånger. Då hände det en kväll. ”| "Alle" passade "på 'honöm.' Han svar ” annorlunda än Gunhild. an ;villé "inte se någon från ; här. Då "kunde Åke inte .:Iugna sig. Den natten fick Alle bäras in. Ett par dagar..senare war Åke: försvunnen. "i...v 1 längden gick det ime för Jan Elers att bli kvar på går- . den. De blev "uppsagda; så gött som ; utkörda, 'Med sin familj flyttade, Jan den halvmillånga - vägen ut till byn vid kusten. ' Han skulle. försöka med fiske. I..sin ' ungdom ' hade "han ju varit fiskardräng, Men arbetet” svarinu för hårt. för honom: JOch' "inte ' Keller ' hade - hån" "pengar till "nedskap.:-: Ingen | "Ville. dela båt med honom, Så -stod' han där överflödig. Men så " började "han dra' omkring : med fisk 'på en kärra, : Ibland "eyklade' han.” Det kunde hän- da att han kom ända till Vide : dned sin sill. Han fick ett nytt ; hamn därute i byr vid havet. - Sill-Van kallades ” han - nu. "Ibland kunde "han bli kvar "flera. timmar. vid "sin gamla , gård, - då "han 'kom :? till byn. :Han gick där över ägorna 'och ”mumlade för sig 'själv, gick där och" fantiserade' om "att "skulle" han "göra." Människor +--log åt honom; ” Så- gick det " flera år. Men så plötsligt slu- varv tade Jan upp att besöka. sitt .gamla' hem.” Gården var på "nytt "såld." Till Mattias Mår- MOÄeNssOme st sng En. kall vinterdag hittades : Jan” Elers sanslös på vägen: "Den frusna sillen låg kring- 'strödd "runt om honom 'och | cykeln. Så var det slut med hans farande på vägårna. Han orkade inte längre. Han. fick andja" sig med ätt! sitta i sin > kammare och se ut över havet. ; Men varken ' Jan: eller” hans hustru led någon nöd Från ' "sjön, . skickade" Åke hem lite då och 'då. Gustav, hade gått "igenom; > ladtmannaskola ' och var jordbruksbefäl på en stor "gård en mil andra sidan Vide. Minst en gång i månaden kom N hemmet före flodtid. Framför ett litet hus med halmtak” n en postiljon i sitt posthorn, iförd traditionell mundering. Tysklands äldste — MHeinz Liermann — fyllde 80 år. Under 45 år har h "gram från ön Pellworm till Säderoog, Fram ock tillbaka är de .svärlig vägsträcka genom s. k. watt, där den spänstige nordtysk Å vid ebbtid. Om solen skiner är den 2 timmar långa promenaden på ”havsbottnen ue men Heinz Liermann har ofta nog överraskats av storm, dimma' eller snö. Vid sådana till- fällen gav hans fru honom signaler med posthornet, så' att han säkert skulle -kunna nå .' 7 Inte bara, som postbud utan även som "Vid strålande solsken är "den två timmar långa promenaden på | eller snöfall. - , : ofta har Heinz Liermann överraskats av höststormar, tät dimma eller sn mn på den nordfrisiska - ön Pellworn blåste nyligen an befordrat paket, brev och tele- guide, har Liermann lärt känna denna vanskliga "värld av sand och segelrännor. Redan i unga år lockades den äventyrlige pojken av havet, livet till sjöss och främmande länder. ”Jag har aldrig ångrat att jag återvände hem” säger Heinz Liermann; ”Jag tillhör mitt hemland”. När postverket pensionera ? ho r '" sedan, ' undertecknade 65-åringen 'ett kontrakt, enligt vilket han såsom fri medarbetare 'även i fortsättningen personligen fick dela ut posten till kurgästerna. ”Inte en enda dag har jag varit sjuk. Mina kunder” har -aldrig behövt vänta på posten” säger Heinz Lier= mann stolt och glatt efter nästan en generations tjänstgöringstid. . "> Även utom arbetstiden tar Liermann långa, energiska steg. Han hittar urgamla skärvor, musslor och underliga stenar under sina promenader på havsbottnen under ebbtid, Hemma hos Liermann har ett litet privatmuseum på så sätt uppstått. oo 2 I år kommer Heinz Liermann att med sin postväska gå den välkända vägen för sista gången, då postverket ämnar pensionera sin äldste budbärare. " | ihavsbottnen 'ofarlig.. Men aktive postbud t en 15 km lång och be- en endast kan ta sig fram ” ofarlig, . de honom för 15 år ofta Iekrukor, henne hem. Så möttes de flera | jorden var "hans, Så och. så |: SS » — Jaså : det är. Åke, Åke Elers,' jag ser det nu.' Ja, god . > kvinna, Mårtenssons Gunhild. stön ås "kronor; Olof: var annars den som egentligen bar: ansvaret för familjen, :Fan:var förman vid konsenvfabriker i samhäl- let 0. -bodde hemma, Flickor- na var utkomna och hade bra platser. a : "SÅ EN JULAFTON är Ake "tillbaka. "Han . har , blivit "stor och. vuxen. Som en herreman står han där.'Men «då han tar sin far i handen och ser in i ; det bleka ansiktet är "det som han ville vända. Allt”från förr kommer över honom. Det. be- ; tyder "ingenting att 'syskonen lyckats och har det bra, att de är "friska "och glada: Timme efter timme går Åke där, Mor frågar "honom ett par gånger vad han tänker på Är hem-| met - kanske : inte bra nog. åt honom? Hon 'ser att han-är "bekymrad. för svaret. Hon har ' gjort; så. gott horn kunnat. Jo visst, :allt är bra och trivsamt här. . Men: hans" tankar är i : Vide,. vid det gamla hemmet. "Far" hade: inte behövt s sitta här" vit och halvt borta från » världen om inte ' Mårtensson "varit, Mor' hade inte behövt vara: böjd och ' utsliten. Nej, han kan inte lugna sig. Vv ”: "Han får tag i en bil Fem . minuter senare hoppar han av utanför Mårtenssons. De . har redan tänt julljusen” därinne. Han "betalar bilen och låter den köra ' tillbaka igen. Han : tänker inte på någon väg hem: Måntensson svarar själv på . hans knackning. Hela familjen sitter samlad; kring. det, stora salsbordet,' Mårtensson, - fru Mårtensson, Gunhild och Alle. Husets herre hållen just.på med julevangeliet. = = sl — Jag stör julfriden, säger Åke, men jag . ville gärna tala med er, Mårtensson, . -: - — Med mej; vem är ni? Vi håller på med 'julevangeliet.: :— Det kan behövas. : :— Det ska wi önska varan- dra sen. Ni kände igen mej. Mattias Mårtensson stryker med fingertopparna över bibel- "bladen. Han skjuter upp glas- - ögonen i pannan. Alle reser sig och tar tt steg mot Åke. '— Det är bäst du går, säger han. för 7 ns : '— Tig! Det är med din far jag ska göra upp. Det är med ' honom jag ska tala. Par sitter . därhemma vit som ett lik, Så | vänder 'han sig mot Mårtens- son igen, Res er, upp, res er "upp, ' jag vill inte lägga hän- | der på en som sitter. '; . Kvinnorna börjar gråta. Ake "ser på (Gunhild. Hon är sig lik från förr. Hon" har. bara blivit lite fylligare, En vacker : Ebt! ögonblick är det som om han ångrade sig. Men nej, » ärendet ska wuträttas. — Ring efter länsman, ro- par : Mårtensson och - skubbar "sin stol. Alle tar et språng mot telefonen. .. ” : ,.— Rör dej inte, ropar Äke. Håll 'dej still, annars slår jag ner dej! . De . Alle rör sig inte,” . . — RES ER UPP och svara; ”tiyvgubbe, ., lägg handen på bibeln soch svara. "Angrar -: ni att ni gjont far velig? Folk " skrattar honom på ryggen. : Han, är inte -riktig, Sill-Jan. "Men han är min far, min far, Sill-Jan, Res er. Är ni döv! Åke är hes i målet, ' . ” Sakta. kryper Mårtensson upp. ur stelen..: — Gud hjälpe oss! ropar fru Måntensson. rot ”— Han hjälpe den som be- höver honom bäst. — Ni tiger. Ångrar ni er? Står det ingen- ting i julevangeliet. om ånger? Mattias Mårtensson tiger. . Då känner han plötsligt ett par händer om ' sina armar, Han lyftes från golvet upp längs-väggen, Den ena skinn- toffeln. glider av foten. Den andra följer. med, pekar från stortån ner i golvet, Alle när- "mar sig på nytt telefonen, ' — Rör den inte, säger jag dej, för ditt och: de . dinas bästa, ' Hur blir det? Har - ni » aldrig tänkt på att-ni hand- . lade orätt? Ni sitter i orubbat "bo. Far och mor kom på sock- nen tills wi kunde lösa ut dom. > Det är som' om Mårtensson skulle” säga 'något, "Men han. tycks inte få fram orden. Ha- 'kan rörs. Han försöker svälja. : Men ' saliven :pressas. i. stället ut vid ' ena" mungipan. Ögonen | stirrar rakt ut i rummet. — Jag har tänkt på det. Jag "bar mej "inte rätt åt, viskar han, Det var därför ert igamla hem; a — Ljuger ni så genast ovan- på julevangeliet? : | - — Nej, jag ångrade mej. Jag "köpte för Gunhilds skull. Ja, jag köpte för Gunhilds och Gustavs? . — Vilken Gustav? > - > — Din bror. ' När jag fick "veta. ati- hån och: Gunhild tyckte om varandra, så tänkte jag, här har jeg "ett Bra tull - fälle" att gottgöra. . tÅke släppfe sitt grepp. För siktigt gled mannen ner längs väggen. Hans ansikte plötsligt blivit blossande rött: "Åke möter” Gunhilds blick: Han förstår. | ATS = Jaså, då så. Nu ska 3 "hem. och fira jul. Nu = jag inte störa mer. Dom undrar nog vart jag tog vägen. God . - jul allesamman. : — God jul,” Ake: häls bem; hör han då hin ar lea har|. "> är 1 dör |.. Produktionen lägre under - oktober månad Industrins proruktionsvolym uppgick enligt Industriförbun- dets produktionsindex ber till 301 enheter mot 303 i oktober 1961. I den säsong- korrigerade serien blev' okto- i okto- ' bersiffran 285 möt” 286 måna... den före. = oo | -Den totala industriproduktio- nen beräknas sålunda ha varit 1 proc lägre än i oktober 1961. I 'kapitalvarusektorn var pro- duktionsvolymen i 'stort - sett oförändrad, medan konsumtions- varuindustrin. ” redovisar minskning med 3 proc, en De flesta delbranscherna hade» i år en lägre oktoberproduktion än i fjol. Ett markant undantag är träinduetrin som redovisar en ökning med 9 proc, Den krafti- gaste nedgången noteras för jännmalmsbrytningen. 'som var 10 proc mindre än i fjol. Järn- med ' metallverkens produktion gick ner med 4'proc och -syssel- sättningen i verkstadsindustrin med 2 proc. 5 "Inom konsumtionsvarusektorn redovisas den största minsknin- gen för läder. och skoindustrin, vars oktoberproduktion noterade en minskning med 4 proc, medan tillverkningen ' av papper och Papp i det närmaste' var woför-. ändrad. Produktionen inom livs- : medelsindustrin - beräknas ha sjunkit med 3 proe. oc od . De preliminära, på” Sysslesätt- ningsuppgifter baserade siffrorna för textil- och sömnadsindustrin visar en minskning av "okltober- ” produktionen med 3 Proc. "." "LÄGRE STALPRODUK-. Mm TION UNDER NOV. Den svenska götstålsproduk- tiorien -utgjorde . i movember 73.600 ton i genomsnitt pr vecka mot 75.700 i oktober och 76.000 i november 196 no 1. Den genom- : svittliga veckoproduktion SRV tackjärn "var & november 35.600 ton. malt 36.600 i; 28.600 im i oktober och + 5 2 ot ” [ ” ren." Han misstar sig inte på Mårtenssons röst, le "5 TILL BLINDA: POST. | ee 61r0.20 0326 ovember förra året, .. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.